Att vara närstående i intensivvårdsmiljön



Relevanta dokument
Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård. Isabell Fridh. Göteborg

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Frågeformulär till vårdnadshavare vars barn besökt svårt sjuk eller skadad närstående som vårdats på intensivvårdsavdelning angående studien:

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Artikelöversikt Bilaga 1

Närstående i palliativ vård

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Spel- och dataspelsberoende

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

The practice of compromise - Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i en IVA-modul

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Thomas Eriksson Anestesi och intensivvårdssjuksköterska Universitetslektor

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling inom svensk intensivvård

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens

Frågeformulär till sjuksköterskor och läkare angående studien: Barn (0-17 år) som besökare till svårt sjuka anhöriga på intensivvårdsavdelning.

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Intensivvårdsrummets betydelse för vårdande och välbefinnande

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Palliativ vård - behovet

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Barn och unga i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

att lämna svåra besked

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Stöd för barn och familjen

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

Döendet. Palliativa rådet

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Intensivvård/ intermediärvård

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Att ta avsked - handledning

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund

Den svårt sjuka patienten KARIN ÄNGEBY HT 2014

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna

Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress.

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes!

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

D-UPPSATS. Behov hos närstående till personer som vårdas på en intensivvårdsavdelning

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Att vara närstående vid livets slut

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en


Killen i baren - okodad

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Transkript:

Att vara närstående i intensivvårdsmiljön Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Ph D Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

I.Fh 2014 2

Intensivvård En person klassificeras som intensivvårdspatient när det föreligger hotande eller manifest akut svikt i en eller flera vitala funktioner. Tillståndet skall vara potentiellt reversibelt (eller möjligt att åtgärda med transplantation) och vårdbehovet skall inte kunna tillgodoses på lägre vårdnivå (Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) 2009). I.Fh 2014 3

Bakgrund i siffror Ca 90 000 personer avlider varje år i Sverige Ca 50 % avlider på akutsjukhus Av alla patienter som vårdas på IVA avlider ca 10% under vårdtiden på intensivvårdsavdelningen 3461 personer avled på Svenska intensivvårdsavdelningar 2013 267 dödsfall konstaterade med direkta dödskriterier 154 av dessa blev organdonatorer I.Fh 2014 4

För att uttrycka det väldigt krasst, jag kom in med en levande människa och jag kom ut med en påse med kläder Fridh I, Forsberg A, Bergbom I. Close relatives' experiences of caring and of the physical environment when a loved one dies in an ICU. Intensive Crit Care Nurs 2009;3:111-9. I.Fh 2014 5

Vad utmärker dödendet inom akutsjukvård Oftast föranlett av akut skada eller sjukdom Ingen förberedelse Patienten sällan delaktig i beslut Fokus i vården är att rädda liv Sjukhusmiljön är inte anpassad för vård i livets slut saknar familjeperspektiv I.Fh 2014 6

Behandlingsstrategier inom svensk intensivvård 1. Inga begränsningar av medicinska behandlingsåtgärder (= fulla insatser) 2. Begränsning genom att avstå från att påbörja preciserad behandling 3. Begränsning genom att avbryta pågående behandling och övergå till palliativ behandling SFAI 2012 I.Fh 2014 7

Närstående till intensivvårdspatienter riskerar att utveckla o Panic disorder o Posttraumatisk stress disorder (PTSD) o Complicated grief Azoulay et al., 2005.Casarett et al., 2001 I.Fh 2014 8

Närstående till intensivvårdspatienter sover dåligt och de är oroliga och uttröttade Day et al. Sleep, anxiety and fatigue in family members of patients admitted to the intensive care unit: a questionnaire study. Critical Care 2013:17 I.Fh 2014 9

Faktorer associerade med närståendes missnöje inom intensivvård o Percieved competence of nurses o Concern and caring by intensive care unit staff o Competence of information o Dissatisfaction with the decision-making process Hunziker et al. Predictors and correlates of dissatisfaction with intensive care. Crit Care Med 2012:May; 40 (5) I.Fh 2014 10

Faktorer i miljön associerade med närståendes missnöje inom intensivvård Two environmental factors were associated with dissatisfaction: The ICU waiting room The ICU atmosphere Hunziker et al. Predictors and correlates of dissatisfaction with intensive care. Crit Care Med 2012:May; 40 (5) I.Fh 2014 11

Närståendes behov o Att bli försäkrade om att den anhörige får bästa tänkbara vård o Att få information o Att få vara nära (proximity) Alvarez & Kirby 2006, Engström 2008 et al., Al-Mutair et al. 2013 I.Fh 2014 12

I Döden angår oss alla värdig vård i livets slut (SOU 2001:6) uttrycker kommittén att: Den fysiska miljöns betydelse är underskattad när det gäller att bidra till en god vård i livets slutskede och det är ett eftersatt kunskapsområde. Vidare uttrycks att en bristfälligt anpassad vårdmiljö är negativ och att den kan komma att prägla de efterlevandes minnen. I.Fh 2014 13

Som exempel på en god miljö anges möjligheten att föra ostörda samtal, att ha ett eget rum när döden närmar sig och att närstående bereds möjlighet att växla mellan närhet och avskildhet. I.Fh 2014 14

Families needs in intensive care o Proximity att få vara nära o Privacy att få avskildhet Fridh 2009, Nelson et al 2010 I.Fh 2014 15

Närståendes behov av privacy Närstående till intensivvårdspatienter har större behov av privacy än närstående i allmänhet (Foss & Tenholder 1993) Närstående till döende intensivvårdspatienter har större behov av privacy än närstående till intensivvårdspatienter som överlever (Buchman et al. 2003) I.Fh 2014 16

Att vara närstående i intensivvårdsmiljön Närstående på IVA vill vara nära sin anhörig och de vill ha avkskildhet. Dessa behov ökar om patienten är dödende I.Fh 2014 17

There weren t any separate rooms. There were curtains with privacy; it wasn t good enough. Didn t really have the opportunity to be alone, not really, it was a bit public. I would have liked to have a room. You were aware of others being around so you had to cry really guietly Lloyd-Williams et al 2009. The End-of-Life Care Experiences of Relatives of Brain Dead Intensive Care Patients. Journal of Pain and Symptom Management 37;4:659-64 I.Fh 2014 18

Omständigheter i samband med dödsfall Faktorer i samband med dödsfall Studie 2 n =192 Studie 3 n =15 Pat. medelålder (range) 71,6 (18-92) 73,8 (55-87) Vårdtid 23 tim 46 % 47 % Avled på flerbäddsrum 46 % (63% */37%**) 43 % ** * Närstående ej närvarande ** Närstående närvarande Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård. Fridh,I. 2009. I.Fh 2014 19

Family presence and environmental factors at the time of a patient s death in an ICU 72 % av dödsfallen föregicks av beslut om att avstå eller avbryta medicinsk behandling 116 (60%) patienter avled med närstående närvarande på vårdrummet. Av de 76 (40%)patienter som inte hade närstående närvarande hade 15 närstående utanför vårdrummet i tex. anhörigrummet och av dessa patienter avled 11 under upplivningsförsök eller akutsituation Totalt avled 41 patienter under upplivningsförsök/akutsituation och av dessa hade 8 närstående närvarande på vårdrummet. I. FRIDH, A. FORSBERG and I. BERGBOM Acta Anaesthesiol Scand 2007; 51: 395 401 I.Fh 2014 20

Waiting rooms The need of close proximity Comfortable environment Bournes D.A. & Mitchell G.J. (2002) Waiting: the experience of persons in a critical care waiting room. Research in Nursing & Health 25(1), 58 67. Kutash M. & Northrop L. (2007) Family members experiences of the intensive care unit waiting room. Journal of Advanced Nursing 60(4), 384 388 I.Fh 2014 21

I could not sit down because there weren t enough chairs so I had to stand while the doctor was talking to me (Beatrice, on being told by the consultant that her child was brain dead in the middle of the family room) Lloyd-Williams et al 2009. The End-of-Life Care Experiences of Relatives of Brain Dead Intensive Care Patients. Journal of Pain and Symptom Management 37;4:659-64 I.Fh 2014 22

Att inte få vara nära att bli hänvisad till anhörigrummet så sa de, du får gå ut ett tag, och så gjorde jag det. men som för mig är ganska viktigt det är, att jag fick vänta där ute jättelänge, och jag frågade, får jag komma in till honom nu, men i samma veva och då var han...ganska medvetslös så kom en läkare och pratade med mig om att de måste intubera honom och under det samtalet så ropade de på henne, så hon var tvungen att gå in där, och så fick jag vänta jätte, jättelänge igen.och sen kom det en sköterska och en läkare och sa att det var ingenting att göra // och det tog säkert en eller två timmar och jag visste inte vad som hände och sen så kom de och sa till mig att det var för sent.. kanske hade jag kunna få veta någonting under den långa tiden vart åt det lutade. (Närstående) Close relatives experiences of caring and of the physical environment when a loved one dies in an ICU. Fridh I., Forsberg A, Bergbom I. Intensive and Critical Care Nursing (2009) 25, 111 119 I.Fh 2014 23

Att inte få avskildhet jaa..jag kom ju in och då var ju hennes säng där med alla apparaterna och sen.det enda som jag reagerade emot egentligen det var att, jag förstod att det låg en person till i rummet // jag hade trott att man ligger ensam vid såna tillfällen.men det är klart att de har naturligtvis överbelagt och de är ju tvungna att.få plats med folk så det förstår jag (Närstående) Close relatives experiences of caring and of the physical environment when a loved one dies in an ICU. Fridh I., Forsberg A, Bergbom I. Intensive and Critical Care Nursing (2009) 25, 111 119 I.Fh 2014 24

Att få avskildhet det var väldigt fint att få ett eget rum för pappa på sluttampen, jag tror att det hade varit mycket jobbigare för oss alla tre om vi hade fått vara på den där stora salen,. vi stängde dörren, vi var vi tre, det är så mycket man vill prata om..från min barndom och små grejer som man ville ta upp med pappa även fastän han kanske inte han sov ju, men vi pratade om oss tre och det känns inte rätt att göra det när det är så många andra runt ikring (Närstående) Close relatives experiences of caring and of the physical environment when a loved one dies in an ICU. Fridh I., Forsberg A, Bergbom I. Intensive and Critical Care Nursing (2009) 25, 111 119 I.Fh 2014 25

Viktiga rum på IVA Patientrummet Anhörigrummet Rum för samtal Rum för avsked I.Fh 2014 26

Kan det finnas något gott i att avsluta livet på en intensivvårdsavdelning? o Mycket personal ingen behöver dö ensam o Goda förutsättningar för symtomlindring o Trots sorgen -Närstående ofta nöjda med alla ansträngningar som gjorts för att rädda den anhöriges liv I.Fh 2014 27