Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Avfallsplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69)
A V F A L L S P L A N 2 0 1 4-2 0 1 8 Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se Webbplats: www.fnspang.se
R E N H Å L L N I N G S O R D N I N G F Ö R F I N S P Å N G S K O M M U N Innehåll En ny renhållnngsordnng för Fnspångs kommun 2 Avfallsplan 3 Så här har v arbetat 3 Planens syfte och funkton 3 Kravbld och ambtoner 4 Vad måste v göra? Natonell lagstftnng 4 Vad borde v göra? Kundernas önskemål 5 Vad kan v göra? Ekonomska och fysska förutsättnngar 5 Vad vll v själva göra? Kommunens vlja och ambton 6 Mål för avfallsarbetet Fnspångs kommun 10 Prncper för målformulerng Kommunala mål 10 10 Genomförande 12 Planerng, prövnng och upphandlng 12 Den lokala mljön 16 Avfallsmängder och källsorterng 17 Vem gör vad - en sammanställnng 20 Genomförande, uppföljnng och utvärderng 23 Samordnng med kommunens styr- och redovsnngssystem 23 Uppgraderng av planen 23 BILAGOR TILL AVFALLSPLANEN: 1. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2. AVFALLSPLAN 1996-2000 EN AVSTÄMNING 3. MILJÖBEDÖMNING 4. UNDERLAG TILL LÄNSSTYRELSEN
En ny renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Enlgt mljöbalkens 15 kaptel om avfall och producentansvar skall det för varje kommun fnnas en renhållnngsordnng nnehållande dels de föreskrfter om hanterng av avfall som gäller för kommunen, dels en avfallsplan. Renhållnngsordnngen ska behandla kommunens åtaganden som följer av den kommunala renhållnngsskyldgheten för hushållsavfall. Kommunen skall avfallsplanen redogöra för avfallsflödet kommunen och vlka åtgärder kommunen skall vdta för att mnska avfallets mängd och farlghet. Avfallsplanen ska också nnehålla ett särsklt avsntt om förpacknngsavfall. I mljöbalken fnns också regler som styr hur man ska samråda med allmänheten när en ny renhållnngsordnng nförs eller när större förändrngar genomförs. I kommunens planerng av avfallsverksamheten skall hänsyn tas tll fastghetsägares möjlgheter att själva ta hand om hushållsavfall. Vdare ska kommunen anpassa sn avfallsverksamhet tll de behov som fnns hos olka slags bebyggelse. Kommunens förra renhållnngsordnng utarbetades och antogs 2004. Den snabba utvecklngen nom avfallshanterngen har sedan dess fortsatt och renhållnngsordnngen har nu därför revderats. Revderngen som avser både avfallsplan och föreskrfter, nnebär dels att dokumenten anpassas tll genomförda förändrngar avseende natonella mljömål, lagstftnng och styrmedel och skapar en beredskap nför kända kommande förändrngar. Den nnebär också att nnehållet aktualseras med avseende på kommunala förhållanden som avfallsmängder och hanterng. Avfallsplanen nnehåller också helt nya mål och åtgärdsförslag för det kommunala arbetet nom avfallsområdet under de närmaste åren. 2
Avfallsplan Så här har v arbetat Den nya avfallsplanen för Fnspångs kommun är ett resultat av ett samarbete mellan Kommunstyrelsen, Bygg- och mljönämnden och Fnspångs Teknska Verk AB ( FTV). Det praktska arbetet med framtagande av planen har bedrvts under 2012/2013 en arbetsgrupp bestående av följande personer: Per Stranneld Kerstn Andersson Ulf Axelsson Rckard Bardun Mara Grmert Marka Sjödn Anders Karlsson Utvecklngsavdelnngen Mljöenheten Fnspångs Teknska Verk AB Fnspångs Teknska Verk AB Fnspångs Teknska Verk AB Fnspångs Teknska Verk AB Mljönvest AB Strategska vägval avfallsplan och föreskrfter har tagts fram dalog med mljö- och samhällsplanerngsberednngen. Planens syfte och funkton Denna avfallsplan är tänkt att tjäna främst två syften: Planen ska fungera som en allmän beskrvnng av den nuvarande avfallshanterngen kommunen lksom av vlka krav som ställs på verksamheten. Denna beskrvnng återfnns Blaga 1 Planerngsförutsättnngar och är tänkt att ge läsaren en allmän kunskap och nskt men ska också utgöra grunden för en bedömnng av behovet av eventuella åtgärder. Planen ska också lägga fast rktlnjerna för kommunens kommande verksamhet syfte att mnska avfallets mängd och farlghet men även för att mnska avfallshanterngens mljöpåverkan övrgt. Mål och förslag tll åtgärder har därför formulerats och för att underlätta arbetet med att följa upp och utvärdera arbetet har även förslag tll nyckeltal och en modell för redovsnng formulerats. Planen är främst skrven för att fungera som ett verktyg för de poltker och tjänstemän som har tll uppgft att planera och handla upp renhållnngsverksamhet men också för dem som utför den praktska hanterngen av avfall kommunen och för dem utövar tllsyn över denna verksamhet. Planen vänder sg även tll andra med ntresse för de aktuella frågorna både nom och utanför den kommunala organsatonen. 3
Kravbld och ambtoner Vad måste v göra? Natonell lagstftnng Lagstftnngen är tydlg med hur man ska sklja på den enskldes ansvar från producenternas respektve kommunens ansvar. Lagstftnngen ger dock alla nblandade aktörer stor frhet vad gäller fraktonsndelnng och teknska lösnngar för hur avfallet ska samlas n och behandlas. Den ensklde avfallsnnehavaren har ansvar för att uppkommet avfall hanteras på ett hälso- och mljömässgt godtagbart sätt. Särsklt sägs att elektrska och elektronska produkter ska sorteras ut och hanteras sklt från annat avfall. På den enskldes ansvar lgger också att nte skräpa ned utomhus på platser som allmänheten har tllträde eller nsyn tll. Producenterna ansvarar för att sådant avfall som omfattas av producentansvar samlas n, transporteras bort, återvnns, återanvänds eller bortskaffas på ett sätt som kan krävas för en hälso- och mljömässgt godtagbar avfallshanterng. Man är också skyldga att erbjuda ett nsamlngssystem för återvnnng eller återanvändnng. Producenterna får enlgt gällande regelverk nte vare sg överlåta eller saluföra förpacknngar som nte ngår ett sådant nsamlngssystem. Kommunen bär den övergrpande renhållnngsskyldgheten för hushållsavfall. Om det behövs för att tllgodose skyddet för männskors hälsa, mljön och ensklda ntressen så är kommunen skyldg att se tll att allt hushållsavfall som uppkommer nom kommunen, nklusve hushållens farlga avfall, transporteras tll en behandlngsanläggnng och återvnns eller bortskaffas. Dessutom är v som kommun skyldga att vd planerng och beslutsfattande ta hänsyn tll fastghetsnnehavares och nyttjanderättshavares möjlgheter att själva ta hand om hushållsavfallet på ett sätt som är godtagbart med hänsyn tll skyddet för männskors hälsa och mljön. Kommunen måste också beakta att borttransporten anpassas tll de behov som fnns hos olka slag av bebyggelse. Kommunen har också vssa skyldgheter när det gäller hur nsamlat avfall ska hanteras och behandlas. Tll exempel ska brännbart avfall förvaras och transporteras bort sklt från annat avfall och farlgt avfall får nte blandas eller spädas ut med andra avfallsslag eller materal. 4
Vad borde v göra? Kundernas önskemål FTV genomför kundundersöknngar med jämna mellanrum, den senaste under 2012. Resultatet vsar att kunderna är mycket nöjda med avfallshanterngen. De frågor som genererar synpunkter är främst öppettder på Sjömansängs avfallsanläggnng samt slamhanterngen med avseende på hämtnngsntervall. Vd Sjömansängs återvnnngscentral har en fordonsräknare monterats för att FTV ska kunna se hur återvnnngscentralen på Sjömansäng används och för att ge underlag för eventuella justerngar av öppettderna. Vssa önskemål har också framförts om en bättre servce avseende hämtnng av elektrskt och elektronskt avfall från kommunens ytterområden där avståndet tll Sjömansäng kan vara stort. Här kan eventuella samverkansformer med grannkommuner utgöra en möjlg lösnng. Avgfterna för hämtnng av både fast avfall och slam har vart mycket stabla under de senaste åren och detta kan också vara en bdragande orsak tll att kunderna upplever servcen som god och prsvärd. Vad kan v göra? Ekonomska och fysska förutsättnngar Ekonom De uppgfter som följer av den kommunala renhållnngsskyldgheten fnanseras fullt ut genom renhållnngstaxan. Förändrngar hanterng eller behandlng som kräver nvesterngar eller ger ökade kostnader ger därför effekt på taxan. När nya tjänster, åtgärder eller förändrngar planeras måste praktska, teknska och mljömässga fördelar därför alltd vägas mot kostnaden och dess påverkan på taxan. Kostnaden för avfallshanterngen, och därmed taxan, påverkas också av förändrngar behandlngsavgften hos externa behandlngsanläggnngar, förändrngar skattenvåer och nförande av nya ekonomska styrmedel. Tll vss del påverkas dagens avfallshanterng också av tdgare års verksamhet. Trots att mycket lten del av hushållsavfallet har deponerats under senare år kommer en vss del av kostnaden för sluttäcknng av deponn nom Sjömansängs avfallsanläggnng att belasta avfallstaxan. Teknk, personal och anläggnngar Kommunen drver ngen egen verksamhet nom avfallsområdet utan har överlått sna skyldgheter på stt bolag FTV. Bolaget äger och drver Fnspångs värmeverk där allt brännbart hushållsavfall förbränns sedan 2004 samt Sjömansängs avfallsanläggnng. Andra tjänster form av nsamlng, transport och övrg behandlng av avfall handlas upp av externa företag. 5
Genom denna organsaton har kommunen prncp obegränsade möjlgheter att nföra förändrngar och justerngar alla led av avfallshanterngen. Begränsande faktorer är om de önskade tjänsterna fnns tllgänglga på marknaden samt gvetvs ekonomn. Vad vll v själva göra? Kommunens vlja och ambton Allmänna ambtoner Kommunens övergrpande ambton nom avfallsområdet kan sammanfattas följande punkter: Resurseffektvt och mljörktgt omhändertagande av avfall överensstämmelse med gällande lagstftnng och mljömål. Avfallshanterngen ska upplevas som prsvärd med rmlga avgfter och en servcenvå som överensstämmer med nvånarnas behov och förväntnngar. Rättvsa förhållanden mellan vllafastgheter och flerfamljshus och mellan boende centralorten och på landsbygden. Användarvänlga, enkla och effektva system för källsorterng och hanterng av avfall. Kommunen har även en ambton att samordna den nformaton som går ut tll nvånarna oavsett om det gäller producentansvaret eller den hanterng som följer av den kommunala renhållnngsskyldgheten. Detta för att förenkla för nvånarna och för att mnska rsken för felsorterng och mssförstånd. Omsätta natonella och regonala mljömål praktken Natonella mljökvaltetsmål, precserngar och etappmål I de nylgen revderade precserngarna tll mljökvaltetsmålet God bebyggd mljö sammanfattas den natonella ambtonen nom avfallsområdet. Det är kommunens uppgft och vlja att omsätta dessa ambtoner praktken på det kommunala planet. I precserngarna tll målen sägs följande med relevans för avfallshanterngen Fnspång: Infrastruktur för energsystem, transporter, avfallshanterng och vatten- och avloppsförsörjnng är ntegrerade stadsplanerngen och övrg fyssk planerng samt att lokalserng och utformnng av nfrastrukturen är anpassad tll männskors behov, för att mnska resursoch energanvändnng samt klmatpåverkan, samtdgt som hänsyn är tagen tll natur- och kulturmljö, estetk, hälsa och säkerhet. Användnngen av energ, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektvt, resursbesparande och mljöanpassat sätt för att på skt mnska och att främst förnybara energkällor används. 6
Avfallshanterngen är effektv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtdgt som resurserna det avfall som uppstår tas tll vara så hög grad som möjlgt samt att avfallets påverkan på och rsker för hälsa och mljö mnmeras. De nya etappmålen som nu också har slagts fast av regerngen nnebär att: Insatser ska vdtas senast 2018 så att resurshushållnngen lvsmedelskedjan ökar genom att mnst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butker och restauranger sorteras ut och behandlas bologskt så att växtnärng tas tllvara, där mnst 40 % procent behandlas så att även energ tas tllvara. Insatser ska vdtas senast 2020 så att förberedandet för återanvändnng, materalåtervnnng samt annat materalutnyttjande av ckefarlgt byggnads- och rvnngsavfall är mnst 70 vktsprocent. För avfallsområdet är även frågeställnngar som hanteras under mljökvaltetsmålet Begränsad klmatpåverkan. Även detta har fått ett nytt etappmål som nnebär att: Utsläppen för Sverge år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som nte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Regonala mljömål Även på det regonala planet har nya mljömål för arbetet fram tll 2020 slagts fast. Åtta regonala mljömål har formulerats och det är främst följande mål som påverkar kommunens mål för avfallshanterngen Fnspång. År 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha mnskat med mnst 27 procent jämfört med 1990. Målet gäller de verksamheter som nte omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter och mäter nte utsläpp utanför länsgränserna orsakade av elanvändnng eller annan konsumton. År 2020 ska godstransporterna ha förändrats så att utsläppen av växthusgaser från lastblar har mnskat med mnst 10 procent jämfört med 2008. År 2020 ska den årlga produktonen av bodrvmedel uppgå tll mnst 1 600 GWh, varav bogas utgör mnst 350 GWh. Natonell avfallsplan Naturvårdsverket har också tagt fram en ny natonell avfallsplan för peroden 2012-2017. I den har man pekat ut 5 prorterade områden som man tycker bör ges extra uppmärksamhet. Dessa är Avfall bygg- och anläggnngssektorn Hushållens avfall 7
Resurshushållnng lvsmedelskedjan Avfallsbehandlng Illegal export av avfall tll andra länder Tll dessa prorterade områden har man även formulerat ett antal mål som framgår av tabellen nedan. Den mljö- och hälsomässgt säkra användnngen av avfall och materal anläggnngsarbeten ska öka. Återanvändnngen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bl enklare för hushållen att lämna materal och produkter tll återanvändnng eller tll förberedelse för återanvändnng. Återanvändnng av textler och materalåtervnnng av textlavfall ska öka. Materalåtervnnng av hushållens avfall ska öka och mnst 90 procent av hushållen ska vara nöjda med nsamlngen. Insamlngen av elavfall tll materalåtervnnng ska öka, specellt för smått elavfall. Nedskräpnngen ska mnska städer, naturområden och längs kuster. Matavfallet ska mnska. Alla uttjänta fordon ska lämnas tll auktorserad blskrotare och sanerng och demonterng av uttjänta fordon ska förbättras. Rsken för negatv mljöpåverkan från nedlagda deponer ska mnska. Alla kommuner och länsstyrelser ska ha dentferat, nventerat och rskklassat alla nedlagda deponer. Anläggnngar som förbränner avfall ska ha kontnuerlg provtagnng av utsläpp av doxner och furaner. Allt avfall ska lagras och kontrolleras på ett sådant sätt att bränder avfallslager nte uppstår. Det ska nte förekomma några llegala transporter av avfall från Sverge. Den natonella avfallsplanens huvudsyfte är att styra avfallshanterngen så att den blr mer resurseffektv. Den största utmanngen detta arbete blr att försöka bryta kopplngen mellan ekonomsk tllväxt och ökade avfallsmängder och ökad mljöpåverkan. Naturvårdsverket konstaterar att avfallshanterngen är betydlgt mer resurseffektv dag jämfört med början av 1990-talet; bättre utnyttjande av materalet och energn som fnns avfallet. Både natonellt och nternatonellt har v under lång td arbetat efter mål som anger att avfallsmängderna ska mnska. Trots detta ser v stadgt ökande avfallsmängder. Det fnns scenaroberäknngar som vsar att avfallsmängderna Sverge kan fördubblas tll år 2030 om nga åtgärder vdtas för att vända trenden. 8
Man menar att mnskad nyprodukton ger störst mljövnst. Även om återvnnngen är mycket värdefull kan den endast kompensera för en del av resursförbruknngen och mljöpåverkan som uppstår vd produkton av nya produkter. Ett exempel på detta är matavfall där en mljörktg hanterng av avfallet endast kan kompensera för ca 10 procent av de utsläpp som sker vd produktonen. Man vll även styra nsatser tll de områden och avfallsflöden där de gör störst nytta. Störst total mljöpåverkan (utsläpp av växthusgaser) av samhällets materalströmmar orsakas av produkton, utvnnng och avfallshanterng av byggavfall. Räknar man per ton avfall är det elektronkskrot och textl som står för störst påverkan. Avfallsutrednngen Under 2012 har också regerngens särsklda utredare presenterat sn avfallsutrednng. Denna nnehåller en rad förslag tll förändrngar av ansvarsförhållandena nom avfallsområdet. Bland annat föreslås att ansvaret för hushållsavfall respektve verksamhetsavfall renodlas och att begreppet med hushållsavfall jämförlgt avfall tas bort. Kommunerna ges ensamt ansvar för nsamlng av allt avfall från hushållen medan avfall från verksamheter sn helhet ska hanteras av aktörer på den fra marknaden. Om utredarens förslag bl verklghet skulle det nnebära att kommunerna ges ansvar för nsamlng av förpacknngar och returpapper något som dag hanteras av producenternas organsatoner. Avfall från t.ex. skolor, sjukvårdsnrättnngar, restauranger och lvsmedelsaffärer, verksamheter som dag hanteras av kommunerna skulle stället hanteras av marknaden. Kommunen vll tllgodose dentferade åtgärdsbehov I bakgrundsdelen har behovet av åtgärder beskrvts samband med genomgången av respektve avfallstyp. I de flesta fall har dessa dentferade behov omsatts de kommunala målen som formulerats avfallsplanen. I andra fall rör det sg om praktska drfts- eller tllsynsfrågor som bäst löses nom den ordnare verksamheten. För dessa behövs nga mål eller åtgärder tas fram nom ramen för avfallsplanen. 9
Mål för avfallsarbetet Fnspångs kommun Prncper för målformulerng Fnspångs kommun arbetar enlghet med kommunens mljöpolcy utfrån regonala och natonella mljömål. Utfrån lokala förutsättnngar fokuseras mljöarbetet på åtgärder som konkretseras kommunala planer och program. Förutom att ta hänsyn tll kommunens och FTV:s egna ambtoner bygger avfallsplanens mål- och åtgärdsförslag därför också på regonala och natonella mljökvaltetsmål, precserngar av dessa samt 2012 års etappmål. De natonella mljökvaltetsmål som främst berör avfallsområdet är God bebyggd mljö samt Begränsad klmatpåverkan. Hänsyn har även tagts tll de regonala mljömålen. De kommunala målen nom avfallsområdet har också formulerats med en ambton att de skall vara möjlga att följa upp och utvärderas med hjälp av nyckeltal eller genom att kontrollera fattade beslut och arbetssätt. Vd formulerngen av kommunala mål nom avfallsområdet har sådana frågor som omfattas av lagstftnng utelämnats. Undantag utgörs av frågor där kommunen har en högre ambtonsnvå än den som anges lagstftnngen. Planen nnehåller mål där åtgärder nom den kommunala avfallsverksamheten nte är tllräcklga för att ge önskad effekt. Här krävs samordnng med det arbete som sker nom flera andra kommunala enheter vd planerng, myndghetsutövnng och upphandlng. När det gäller mål som bygger på ett allmänt ändrat beteende nom avfallsområdet måste v alla dra vårt strå tll stacken våra roller som nvånare, kommunanställda eller kanske skolelever. Kommunala mål Fnspångs kommun antar följande mål för hanterng av sådant avfall som faller under det kommunala renhållnngsansvaret. För samtlga mål nedan utgår jämförelsen med de förhållanden som råder 2013. Planerng, prövnng, upphandlng 1. Kommunens myndghetsutövnng och fysska planerng ska säkerställa möjlgheterna tll och underlätta genomförandet av en mljöanpassad, effektv och ändamålsenlg avfallshanterng nom- och utomhusmljön. 2. Senast 2015 ska kommunens upphandlng av bygg-, rvnngs- och förvaltnngsentreprenader ske enlgt rktlnjer som dels säkerställer ett mljö- och resursrktgt omhändertagande av restprodukter och dels främjar konstruktoner och produkter som är möjlga att reparera, återanvända och återvnna och som har en låg mljö- och resursbelastnng ett lvscykelperspektv. 10
3. Senast under 2015 ska kommunala beslut nklusve ansvar, resurser och tdplan för genomförande ha fattats avseende följande avfallsrelaterade frågor: 3.1. Hanterng av organskt avfall nklusve matavfall från hushåll. 3.2. Efterbehandlng av nedlagda avfallsupplag på kommunal mark eller där kommunen har utgjort verksamhetsutövare. 3.3. Hanterng och mellanlagrng av rena och lätt förorenade jordoch schaktmassor. Den lokala mljön 4. Nedskräpnngen på platser Fnspångs kommun som männskor har tllgång eller nsyn tll ska kontnuerlgt mnska. Avfallsmängder och källsorterng 5. Mängden matavfall som uppkommer kommunala verksamheter ska mnska med 25 procent tll 2018. Delmål 2015-20 procent 6. Mängden felsorterat farlgt avfall ska mnska med 25 % tll 2018. Delmål 2015-10 procent 7. Mängden felsorterat elavfall ska mnska med 25 procent tll 2018. Delmål 2015-10 procent 8. Mängden felsorterat producentansvarsavfall ska mnska med 25 procent tll år 2018. Delmål 2015-10 procent (Mål 5-8 mäts frakton för brännbart avfall) Insamlng och behandlng 9. Senast 2015 ska kommunen kunna erbjuda sna hyresgäster hämtnng av producentansvarsfraktoner fastgheter där kommunen drver verksamhet. (Målet avser lokaler för förvaltnng, utbldnng, barnomsorg, äldreomsorg m.fl.) 10. Senast 2018 ska 75 procent av bränsleförbruknngen vd nsamlng, transport och hanterng av hushållsavfall från Fnspångs kommun ske med förnyelsebara bränslen. (Målet omfattar även transporter tll externa behandlngsanläggnngar.) 11
Genomförande För att kommunen ska kunna uppnå de mål som formulerats nom ramen för avfallsplanen krävs åtgärder av olka karaktär. Dessa redovsas områdesvs nedan tllsammans en kortare bakgrund och ett resonemang krng strateger. I åtgärdstabellerna har ansvar för åtgärden samt genomförandetden angvts. Ansvarg nämnd eller ansvargt bolag står då först och berörda förvaltnngar anges nom parentes. Följande förkortnngar avseende kommunala nämnder och bolag har använts. KS SPE BMN ME KE FTV VB Kommunstyrelsen Samhällsplanerngsenheten Bygg- och mljönämnden Mljöenheten Kostenheten Fnspångs Teknska Verk AB Vallonbygden AB Planerng, prövnng och upphandlng Infrastruktur för avfallshanterng De största avfallsfrågorna är nte längre avfallsfrågor. De är stället samhällsbyggnads-, konsumtons- och lvsstlsfrågor. Precserngarna av mljömålet God bebyggd mljö anger med tydlghet hur man på natonell nvå bedömer att samhället måste byggas för att bl mer hållbart. När det gäller avfallet säger man att nfrastruktur för avfallshanterng ska vara ntegrerad stadsplanerngen och övrg fyssk planerng samt att lokalserng och utformnng av nfrastrukturen ska vara anpassad tll männskors behov. Man poängterar också att för att mljökvaltetsmålet ska kunna anses uppfyllt ska avfallshanterngen vara effektv för samhället och enkel att använda för konsumenterna. V måste också ha kommt långt när det gäller att förebygga uppkomsten av avfall. De åtgärder som krävs för att den mljökvaltet som beskrvs precserngarna ska uppnås lgger helt eller delvs utanför de organsatoner som normalt hanterar avfallsfrågor på kommunal nvå. Samtdgt fnns den övervägande kunskapen och erfarenheten om avfallsfrågor just utförarledet. För att man ska kunna åstadkomma en nfrastruktur för en effektv avfallshanterng som är ntegrerad stadsplanerngen, som är anpassad tll männskors behov och enkel att använda krävs därför ett fördjupat samarbete mellan stadsplanerare, utförare och tllsynsmyndgheter. Avfallsfrågorna måste utgöra ett oblgatorskt nslag dskussonen när nya områden planeras eller vd planerng av förändrngar befntlg bebyggelse. 12
Samarbetet nom kommunen bör omsättas handfasta och konkreta rktlnjer, checklstor eller manualer för hur avfallsfrågorna ska ntegreras den kommunala verksamheten. Det är nte rmlgt att en samhällsplanerare, bygglovhandläggare eller upphandlare också är avfalls- eller mljöexpert och därför behövs praktska hjälpmedel för att dessa frågor nte ska glömmas bort eller förbses. Förutom de praktska hjälpmedlen sg krävs också kommunala beslut om att de ska tllämpas och följas. Åtgärder Ansvar Genomfört Vd detaljplanerng av nya och befntlga mljöer ska plats reserveras för källsorterng och annan hanterng av avfall, transportvägar och angörngsplatser anpassas tll rådande branschstandard för avfallsfordon. Plansamråd planer som anger förutsättnngar för avfallshanterngen ska hållas med FTV. Vd prövnng av bygglov och ensklda avloppsanläggnngar ska säkerställas att angörngspunkter för renhållnngsfordon för avfall, slam och andra aktuella fraktoner vd fastgheten fnns nom de avstånd som anges föreskrfter för avfallshanterngen. Myndghetskrav nom avfalls- och avloppsområdet ska utformas dalog med utförarledet så kraven kan anpassas tll tllgänglga system för hämtnng och behandlng. Krav som nnebär höga kostnader för renhållnngskollektvet eller praktska svårgheter vd hämtnng av restprodukter ska undvkas. KS (SPE) Förebyggande av avfall - upphandlng BMN (ME, SPE) BMN (ME, SPE) Kontnuerlgt Kontnuerlgt Kontnuerlgt Avfall är en av vår lvsstls negatva effekter en lvsstl som stor omfattnng karaktärseras av konsumton. Kommunen har små möjlgheter att praktken påverka nvånarnas konsumtonsmönster och på så sätt mnska avfallsmängderna samhället. Hur v som prvatpersoner väljer att använda våra pengar styrs stället av andra faktorer som bestäms på helt andra plan än det kommunala. Vad v som kommun däremot kan påverka är flera av de förutsättnngar som lgger tll grund för nvånarnas val exempelvs genom den fysska planerngen, hur v utformar taxor och taxenvåer och genom myndghetsutövnngen. Detta har man tagt hänsyn tll de natonella etappmålen genom att målet nte avser förebyggandet sg utan förberedandet för att kunna förebygga avfall. Kommunen kan också allra högsta grad påverka sn egen konsumton på ett sätt att resurshushållnng, återanvändnng och materalåtervnnng gynnas. Ett sätt att göra detta är att vd upphandlng ställa sådana krav att varor med hög kvaltet och lång lvslängd samt konstruktoner som går att repare- 13
ra och underhålla gynnas. Lkaså kan man upphandlngen ställa krav som leder tll att varor som lättare kan återanvändas eller materalåtervnnas när de tjänat ut väljs. Detta kräver dock att upphandlngen sker enlgt väl genomtänkta rktlnjer. Det kan också kräva att kostnaden för en produkt eller nvesterng beräknas för en längre perod än vad som dag är fallet. När det gäller arbete för att förebygga uppkomsten av avfall faller huvudansvaret för åtgärder utanför den ordnare avfallsverksamheten. Även här krävs ett fördjupat samarbete mellan kommunens olka funktoner. Framförallt är det samarbetet mellan beställar- och upphandlngsfunktonerna kommunen, utförarledet nom avfallsområdet och kommunens mljökompetens som måste fungera. Vd upphandlng kan man nte bara påverka avfallsmängderna och avfallets farlghet utan kommunen kan också påverka sn mljöprestanda på annat sätt. Inom avfallsområdet kan det bland annat handla om vlka krav som ställs på fordon och bränsle vd upphandlng av nsamlngs och transportentreprenader. Åtgärder Ansvar Genomfört Upprätta eller ansluta tll krterer och checklstor för beaktande av mljö-, avfalls- och avfallsförebyggande frågor vd upphandlng. Bygg-, rvnngs- och förvaltnngsentreprenader ska prorteras lksom sådana varugrupper där lvslängd och kvaltet nte står konflkt med funktonen t.ex. möbler, textler, lekutrustnng m.m. Undersöka möjlgheten att ställa krav avseende förnybart bränsle vd upphandlng av behandlngs- och transportentreprenader nom avfallsområdet. Vdta åtgärder för att mnska svnnet av mat ska genomföras all kommunala verksamheter där mat tllagas eller serveras. Anordna plats där nvånare och företag kan lämna materal och produkter som drekt eller efter lättare reparaton kan återanvändas skall anordnas. Möjlgheter att köpa begagnade materal eller produkter skall också fnnas. KS 2014 FTV KS (KE) KS, FTV 2015 Beredskap nför framtden utrednngsbehov Inför nästa upphandlng Kontnuerlgt I arbetet med avfallsplanen har flera områden där ytterlgare kunskap krävs eller där kommunen ännu nte valt väg kunnat dentferas. Dessa områden har kopplngar tll de natonella målen krng matavfall, det kommunala servceutbudet och frågor som rör mljön lokalt kommunen. Det är vktgt att 14
kommunen har hög beredskap nför kommande beslut dessa frågor och för att skapa detta måste ytterlgare kunskap byggas upp. Exempel på sådana är frågan organskt avfall där det fnns mål på natonell nvå angående bologsk behandlng av matavfall. På det kommunala planet är det dock nte självklart att nsamlng av matavfall från hushåll är den mljömässgt bästa eller ekonomskt klokaste åtgärden för att förbättra hanterngen av organskt avfall. Frågan bör därför studeras något bredare nnan beslut kan fattas. Frågan om servcenvån på kommunens återvnnngscentral och vlka som skall kunna nyttja den har också vart föremål för poltsk dskusson under flera år. Framförallt har dskussonen rört de mndre företagens möjlgheter att kunna lämna farlgt avfall på Sjömansäng. Avfallsplanen föreslår därför att frågan bör utredas närmare. Vktga frågor en sådan utrednng är servcen gentemot verksamhetsutövare, öppettder och tllgänglghet på Sjömansäng och tll återvnnngscentralen (ÅVC). I de utrednngar som genomförs är det vktgt att ha ett helhetsperspektv när det gäller hållbara och samordnade transporter, oavsett avfallsslag. Åtgärder Ansvar Genomfört Inventera och bedöma flöden av organskt materal och restprodukter kommunen med avseende på tllgänglga mängder, gaspotental och ekonom. Utrednngen ska nnehålla ett konkret förslag avseende kommunens fortsatta arbete avseende hanterng av organska restprodukter. Utreda hur kommunen ska hantera ett eventuellt kommande ansvar för nsamlng av förpacknngar och tdnngar nom ramen för producentansvaret. (Endast om avfallsutrednngens förslag leder tll ändrad lagstftnng) Utreda hur den kommunala servcen nom avfallsområdet gentemot små företag kommunen skall utformas. Utrednngen bör omfatta system för källsorterng, hanterng av farlgt avfall och möjlgheter att nyttja ÅVC samt hantera formella, mljömässga och ekonomska aspekter. Utreda behovet av skydds- eller efterbehandlngsåtgärder vd de nedlagda deponer där kommunen har utgjort verksamhetsutövare eller är fastghetsägare. Utrednngen ska utmynna ett förslag tll fortsatt arbete med avseende på nödvändga åtgärder, uppskattade kostnader samt prorterngar. KS, FTV 2015 KS, FTV Bestäms senare KS, FTV 2014 KS, BMN (ME) 2015 15
Åtgärder Ansvar Genomfört Utreda lämplg framtda hanterng av rena och lätt förorenade jord- och schaktmassor kommunen. Utrednngen ska beakta formella, mljömässga och ekonomska aspekter. Utrednngen ska mnst omfatta avfall från gaturenhållnng (sopsand, slam från rännstensbrunnar) schakt från mark- och sanerngsarbeten m.m. samt beakta behovet av materal för sluttäcknng av deponer. Utarbeta en strateg för hanterng av snö från tätorten och andra platser där det fnns ett behov av borttransport av snö. Utrednngen bör omfatta formella, teknska, ekonomska samt mljömässga aspekter. Utreda metod för återvnnng av fosfor ur avloppsslam med avseende på teknska, ekonomska och mljömässga aspekter. Utarbeta en strateg för nyttggörande av restprodukter som samlas n från enskld avloppsbehandlng såsom slam, urn, fosforflter. Strategn bör belysa teknska, ekonomska och mljömässga aspekter. Den lokala mljön Nedskräpnng KS 2015 KS 2015 FTV 2018 FTV, BMN (ME) 2015 På natonell nvå har flera atttydundersöknngar vsat att nedskräpnng är en fråga som engagerar. En stor del av befolknngen anser också att nedskräpnngen har ökat under senare år. Nedskräpnng lksom klotter och annan förfulnng av den offentlga mljön är företeelser som skapar en negatv spral. Ju skräpgare det är desto större blr även den fortsatta nedskräpnngen. Det vanlgaste skräpet är fmpar, snus och förpacknngar av papper och plast. De vanlgaste skälen tll nedskräpnng som anges undersöknngarna är slöhet eller brst på papperskorg. Det fnns också en kopplng mellan nedskräpnng och den fysska mljön övrgt. Åtgärder för att skapa en trvsammare stadsmljö med avseende på trygghet, trafksäkerhet, belysnng m.m. har sannolkt också effekt på nedskräpnngen. I Fnspång har nga lokala undersöknngar avseende vare sg nedskräpnngens omfattnng eller utvecklng genomförts. Det är dock svårt att se att utvecklngen Fnspång skulle en annorlunda rktnng än den som övrga Sverge upplever. Det fnns därför skäl att även här dels skaffa kunskap om hur läget ser ut med avseende på nedskräpnng samt genomföra eller delta åtgärder för att mnska nedskräpnngen. 16
Åtgärder Ansvar Genomfört Genomföra fysska åtgärder eller förändrngar av skötseln av platser som allmänheten har tllträde eller nsyn tll syfte att mnska nedskräpnngen. Utrednngen skall också omfatta förslag tll metoder för bedömnng av nedskräpnngens omfattnng samt uppföljnng av förändrngar. Årlgen delta eller anordna kampanj med syfte att mnska nedskräpnngen på platser som allmänheten har tllträde eller nsyn tll. Kampanjen kan med fördel engagera allmänheten praktska åtgärder genom samarbeten med skolor, drottsförenngar, samfällgheter, företag m.m. Avfallsmängder och källsorterng Informaton KS 2015 KS Årlgen Det är där avfallet uppkommer, hushållen och på arbetsplatserna som grunden för en mljö- och resursmässgt sund avfallshanterng läggs. Utan rätt nformaton tll dem som ger upphov tll avfallet ökar rskerna för att avfall ska sorteras fel kraftgt. Vktgast är att så många som möjlgt nås av nformaton avseende vad som är farlgt avfall och hur de ska hantera detta. Informatonsflödet är dag både större och mer högröstat än någonsn tdgare. Detta har medför att det har blvt svårare att nå ut med vktg samhällsnformaton. Det därför krävs en noggrann analys av vlka kanaler som fungerar bäst nnan stora pengar satsas på nformatonsnsatser av olka slag. Nya sätt som att nyttja fakturor, dagspress, socala meder bör övervägas. Separata utskck av blad eller häften rskerar att hamna högen med övrg reklam och gå drekt pappersnsamlngen. Ett bra exempel på nformaton är FTV:s väggalmanacka som har vart mycket uppskattad just för att den har erbjudt ett mervärde. Natonella undersöknngar vsar att byggsektorn står för den största påverkan mljö- och resursmässgt. Det är därför vktgt att nå ut med branschspecfk nformaton som kan mnska avfallsmängderna och förbättra källsorterngen denna sektor. Branschen och företagen själva bär det största ansvaret eftersom detta avfall lgger utanför det kommunala ansvarsområdet. Dock har kommunen goda möjlgheter att påverka olka aktörers agerande va nformaton myndghetskontakter. 17
Åtgärder Ansvar Genomfört Informaton avseende källsorterng av bygg- och rvnngsavfall ges samband med all prövnng av bygg- och rvnngslov. Informatonen skall vara aktuell och utformas samråd med FTV samt de övrga aktörer som hanterar aktuella avfallsslag på den lokala marknaden. Samtlga hushåll ska årlgen nås av nformaton om vad som är farlgt avfall, hur det ska hanteras samt kommunens övrga regler för källsorterng av avfall. Kommunen som hyresvärd BMN samråd med FTV FTV 2014 Kontnuerlgt Fnspångs kommun fungerar även som fastghetsägare och hyresvärd för ett stort antal nvånare och verksamheter både helt egen reg och va stt bolag Vallonbygden. Genom att göra det smdgt att källsortera vardagen kan sorterngsresultatet förbättras och utsorterngen av farlgt avfall och producentansvarsavfall öka. Ofta är det dock utrymmesbrst och brstfällg utrustnng som utgör ett hnder för en effektv källsorterng. Som fastghetsägare kan kommunen och Vallonbygden underlätta detta arbete genom praktska åtgärder kök, soprum och andra utrymmen. Åtgärder Ansvar Genomfört Gå genom det kommunala fastghetsbeståndet och se över förutsättnngarna för förbättrad källsorterng. Upprätta åtgärdsplan. Genomföra åtgärder för att möjlggöra en effektv källsorterng enlghet med upprättad åtgärdsplan. Förhandla fram tjänst avseende fastghetsnära hämtnng med tllgänglga entreprenörer. KS, VB 2015 KS, VB KS, VB 2015 Kontnuerlgt enlgt plan 18
Uppföljnng av resultat De flesta målen avfallsplanen syftar tll att påverka avfallsmängden, sorterngen av avfallet samt avfallets farlghet. Hur arbetet för att nå dessa mål bedrvs och vlket resultat som uppnås kan de allra flesta fall mätas genom att det nsamlade avfallet studeras. Genom att väga och undersöka nnehållet olka fraktoner kan v få en god uppfattnng om huruvda kommunens avfallshanterng fungerar som avsett. Åtgärder Ansvar Genomfört Genomföra plockanalyser av nsamlat avfall vartannat år. Särsklt fokus ska läggas vd felsorterng av farlgt avfall, matavfallets kvaltet samt förekomst av förpacknngsavfall brännbar frakton FTV Vartannat år 19
Vem gör vad - en sammanställnng Planerng, prövnng, upphandlng Åtgärder Ansvar Genomfört Vd detaljplanerng av nya och befntlga mljöer ska plats reserveras för källsorterng och annan hanterng av avfall, transportvägar och angörngsplatser anpassas tll rådande branschstandard för avfallsfordon. Plansamråd planer som anger förutsättnngar för avfallshanterngen ska hållas med FTV AB. Vd prövnng av bygglov och ensklda avloppsanläggnngar ska säkerställas att angörngspunkter för renhållnngsfordon för avfall, slam och andra aktuella fraktoner vd fastgheten fnns nom de avstånd som anges föreskrfter för avfallshanterngen. Myndghetskrav nom avfalls- och avloppsområdet ska utformas dalog med utförarledet så kraven kan anpassas tll tllgänglga system för hämtnng och behandlng. Krav som nnebär höga kostnader för renhållnngskollektvet eller praktska svårgheter vd hämtnng av restprodukter ska undvkas. Upprätta eller ansluta tll krterer och checklstor för beaktande av mljö-, avfalls- och avfallsförebyggande frågor vd upphandlng. Bygg-, rvnngs- och förvaltnngsentreprenader ska prorteras lksom sådana varugrupper där lvslängd och kvaltet nte står konflkt med funktonen t.ex. möbler, textler, lekutrustnng m.m. Undersöka möjlgheten att ställa krav avseende förnybart bränsle vd upphandlng av behandlngs- och transportentreprenader nom avfallsområdet. Vdta åtgärder för att mnska svnnet av mat skall genomföras all kommunala verksamheter där mat tllagas eller serveras. Anordna plats där nvånare och företag kan lämna materal och produkter som drekt eller efter lättare reparaton kan återanvändas skall anordnas. Möjlgheter att köpa begagnade materal eller produkter skall också fnnas. KS (SPE) BMN (ME, SPE) BMN (ME, SPE) KS 2014 FTV KS (KE) KS, FTV 2015 Kontnuerlgt Kontnuerlgt Kontnuerlgt Inför nästa upphandlng Kontnuerlgt 20
Åtgärder Ansvar Genomfört Inventera och bedöma flöden av organskt materal och restprodukter kommunen med avseende på tllgänglga mängder, gaspotental och ekonom. Utrednngen ska nnehålla ett konkret förslag avseende kommunens fortsatta arbete avseende hanterng av organska restprodukter. Utreda hur kommunen ska hantera ett eventuellt kommande ansvar för nsamlng av förpacknngar och tdnngar nom ramen för producentansvaret. (Endast om avfallsutrednngens förslag leder tll ändrad lagstftnng) Utreda hur den kommunala servcen nom avfallsområdet gentemot små företag kommunen skall utformas. Utrednngen bör omfatta system för källsorterng, hanterng av farlgt avfall och möjlgheter att nyttja ÅVC samt hantera formella, mljömässga och ekonomska aspekter. Utreda behovet av skydds- eller efterbehandlngsåtgärder vd de nedlagda deponer där kommunen har utgjort verksamhetsutövare eller är fastghetsägare. Utrednngen ska utmynna ett förslag tll fortsatt arbete med avseende på nödvändga åtgärder, uppskattade kostnader samt prorterngar. Utreda lämplg framtda hanterng av rena och lätt förorenade jord- och schaktmassor kommunen. Utrednngen ska beakta formella, mljömässga och ekonomska aspekter. Utrednngen ska mnst omfatta avfall från gaturenhållnng (sopsand, slam från rännstensbrunnar) schakt från mark- och sanerngsarbeten m.m. samt beakta behovet av materal för sluttäcknng av deponer. Utarbeta en strateg för hanterng av snö från tätorten och andra platser där det fnns ett behov av borttransport av snö. Utrednngen bör omfatta formella, teknska, ekonomska samt mljömässga aspekter. Utreda metod för återvnnng av fosfor ur avloppsslam med avseende på teknska, ekonomska och mljömässga aspekter. Utarbeta en strateg för nyttggörande av restprodukter som samlas n från enskld avloppsbehandlng såsom slam, urn, fosforflter. Strategn bör belysa teknska, ekonomska och mljömässga aspekter. KS, FTV 2015 KS, FTV Bestäms senare KS, FTV 2014 KS, BMN (ME) 2015 KS 2015 KS 2015 FTV 2018 FTV, BMN (ME) 2015 21
Den lokala mljön Åtgärder Ansvar Genomfört Genomföra fysska åtgärder eller förändrngar av skötseln av platser som allmänheten har tllträde eller nsyn tll syfte att mnska nedskräpnngen. Utrednngen skall också omfatta förslag tll metoder för bedömnng av nedskräpnngens omfattnng samt uppföljnng av förändrngar. Årlgen delta eller anordna kampanj med syfte att mnska nedskräpnngen på platser som allmänheten har tllträde eller nsyn tll. Kampanjen kan med fördel engagera allmänheten praktska åtgärder genom samarbeten med skolor, drottsförenngar, samfällgheter, företag m.m. KS 2015 KS Årlgen Avfallsmängder och källsorterng Åtgärder Ansvar Genomfört Informaton avseende källsorterng av bygg- och rvnngsavfall ges samband med all prövnng av bygg- och rvnngslov. Informatonen skall vara aktuell och utformas samråd med FTV samt de övrga aktörer som hanterar aktuella avfallsslag på den lokala marknaden. Samtlga hushåll ska årlgen nås av nformaton om vad som är farlgt avfall, hur det ska hanteras samt kommunens övrga regler för källsorterng av avfall. Gå genom det kommunala fastghetsbeståndet och se över förutsättnngarna för förbättrad källsorterng. Upprätta åtgärdsplan. Genomföra åtgärder för att möjlggöra en effektv källsorterng enlghet med upprättad åtgärdsplan. Förhandla fram tjänst avseende fastghetsnära hämtnng med tllgänglga entreprenörer. Genomföra plockanalyser av nsamlat avfall vartannat år. Särsklt fokus ska läggas vd felsorterng av farlgt avfall, matavfallets kvaltet samt förekomst av förpacknngsavfall brännbar frakton BMN samråd med FTV FTV 2014 KS, VB 2015 KS, VB KS, VB 2015 FTV Kontnuerlgt Kontnuerlgt enlgt plan Vartannat år 22
Genomförande, uppföljnng och utvärderng Samordnng med kommunens styroch redovsnngssystem Avfallsplanen antas genom beslut kommunfullmäktge. Avfallsplanens effekt och genomslagskraft är beroende av dess förankrng den kommunala organsatonen. För att programmet nte skall upplevas som en extra börda behöver avfallsplanens mål och åtgärder arbetas n kommunens styrmodell och budget. Kontnuerlg uppföljnng av avfallsplanen sker den årlgen återkommande mljöredovsnngen för Fnspångs kommun. I mljöredovsnngen, som ngår kommunens årsredovsnng, belyses nuläge och trender nom områdena luft, vatten, avfall, energ, transporter och naturvård. Utvärderng av arbetet nom avfallsområdet görs av personal nom sektor utvecklng och servce. Här genomförs även en avstämnng gentemot de natonella och regonala mål som fnns nom området. Uppgraderng av planen Avfallsplanen ska hållas aktuell genom regelbundna uppdaterngar. Uppdaterngarna ska ske genom att planens mål och åtgärder följs upp och ses över fortlöpande. Översynen skall resultera att kommunfullmäktge mnst en gång per mandatperod tar ställnng tll om avfallsplanen är aktuell eller om den behöver revderas. Ansvaret för att översyn och aktualtetsförklarng genomförs samt att rutner för detta upprättas lgger hos sektor utvecklng och servce. 23
Avfallsplan för Fnspångs kommun Blaga 1: Planerngsförutsättnngar Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69)
BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Avfallsplan för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se Webbplats: www.fnspang.se
A V F A L L S P L A N F Ö R F I N S P Å N G S K O M M U N Innehåll Planerngsförutsättnngar 2 Avfallshanterng på 2010-talet 2 Nya och gamla frågeställnngar Styrmedel 2 4 Kommunfakta renhållnngskollektvet 9 Hanterng och behandlng av avfall Fnspång under peroden 2000-2012 10 Producentansvarsavfall 10 Hushållsavfall och därmed jämförlgt avfall 16 Park- och trädgårdsavfall 21 Avfall från energutvnnng 22 Avfall från behandlng av kommunalt avloppsvatten 23 Avfall från behandlng av ndustrellt avloppsvatten 26 Avfall från utvnnng av mneralska produkter 27 Branschspecfkt ndustravfall 27 Bygg-, rvnngs- och cke branschspecfkt ndustravfall 28 Specalavfall 30 Den samlade blden 33 Avfallsekonom 34 Taxor för renhållnng och avfallsbehandlng 34 Avfallsanläggnngar Fnspångs kommun 36 Kommunala anläggnngar Prvat avfallsverksamhet 36 37
Planerngsförutsättnngar Avfallshanterng på 2010-talet Nya och gamla frågeställnngar Natonella ambtoner Den natonella ambtonen nom avfallsområdet strävar mot att utveckla avfallshanterngen mot ekologsk hållbarhet. Enlgt Naturvårdsverket kan detta åstadkommas genom att planerng av avfallshanterng och åtgärder utgår från de natonella mljökvaltetsmålen och då främst: God bebyggd mljö Gftfr mljö Skyddande ozonskkt Begränsad klmatpåverkan Även andra målområden påverkas ndrekt av vad som görs eller nte görs nom avfallssektorn. Främst gäller detta utsläpp av övergödande eller försurande ämnen från olka typer av behandlngsanläggnngar. Naturvårdsverket menar vdare att mljöarbetet nom avfallsområdet bör fokuseras på följande fem punkter: 1. Använd de regler och styrmedel som beslutats och följ upp att de får avsedd effekt Naturvårdsverket menar att det är vktgare att genomföra och följa upp beslutade regler och styrmedel än att nföra nya. Om de beslutade reglerna och styrmedlen får den avsedda effekten blr avfallshanterngens mljöpåverkan relatvt lten. 2. Flytta fokus tll att mnska avfallets farlghet och mängd Avfallets farlghet och mängd kan bäst begränsas produkt- och kemkalearbetet. Åtgärder avfallsledet kan bara mnska mljöpåverkan tll en vss del. 3. Öka kunskapen om mljögfter Naturvårdsverket efterlyser mer kunskap om långsktga rsker och effekter av dffusa utsläpp av farlga ämnen som uppstår vd hanterng och behandlng av avfall och menar att de farlga ämnena avfallet fortfarande är en stor mljörsk. 4. Gör det enkelt för hushållen att sortera avfall Allmänhetens förtroende för nsamlngssystemen avgör om avfallssorterngen ska fortsätta att skörda framgångar. Ansvarsfördelnngen mellan producenter och kommuner ska nte förändras, men samarbetet måste utvecklas. Dessutom ska samarbetet och servcenvån följas upp. 2
5. Utveckla det svenska deltagandet EU:s avfallsarbete De avgörande besluten om avfallsområdets polcy och regler fattas numera nom EU. Sverge bör därför utveckla en tydlg strateg för hur avfallsfrågorna ska drvas unonen. Både svenska myndgheter och andra svenska aktörer bör ta fram svenska goda och välgrundade svenska ståndpunkter nom avfallsområdet och vässa sna argument för dem. Ansvarsförhållanden Den ensklde Den ensklde avfallsnnehavaren har ansvar för att avfall hanteras på ett hälso- och mljömässgt godtagbart sätt. På den enskldes ansvar lgger också att nte skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tllträde eller nsyn tll. Kommunerna Kommunerna ansvarar för att hushållsavfall nklusve hushållens farlga avfall: 1. transporteras tll en behandlngsanläggnng 2. återvnns eller bortskaffas När kommunen planlägger och beslutar hur denna skyldghet skall fullgöras, skall hänsyn tas tll fastghetsnnehavares och nyttjanderättshavares möjlgheter att själva ta hand om hushållsavfallet på ett sätt som är godtagbart med hänsyn tll skyddet för männskors hälsa och mljön. Kommunen är också skyldg att beakta att borttransporten anpassas tll de behov som fnns hos olka slag av bebyggelse. Den som ger upphov tll annat avfall än hushållsavfall/verksamhetsutövare Den som sn verksamhet ger upphov tll annat avfall än hushållsavfall ansvarar själv för att avfallet omhändertas på ett mljömässgt rktgt sätt och enlghet med gällande lagstftnng. Verksamhetsutövarnas ansvar är nte reglerat närmare utan utgår endast från mljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dock fnns omfattande regler för hur annat avfall än hushållsavfall skall sorteras och hanteras. Producenter Producenterna, d.v.s. de som tllverkar, säljer eller mporterar en vara, har ett lag reglerat ansvar för vssa varugrupper som förpacknngar, returpapper, däck, blar och elektrskt och elektronskt avfall. Hushåll och andra förbrukare har ansvar att sortera dessa avfallsfraktoner från det övrga avfallet. Ansvaret är reglerat flera olka producentansvarsförordnngar. 3
Styrmedel Gällande lagstftnng Hur v Sverge hanterar vårt avfall styrs av en omfattande lagstftnng fördelad på ett stort antal lagar, förordnngar och föreskrfter. I och med mljöbalkens (1998:808) nförande 1999 och sammanslagnngen av renhållnngsförordnngen och förordnngen om farlgt avfall tll en sammanhållen avfallsförordnng (2001:1063, upphävd 2011-08-09 genom SFS 2011:927) har lagstftnngen blvt mer lättllgänglg och överblckbar. Under 2012 nförlvades också det nya avfallsdrektvet svensk lagstftnng vlket har nneburt en ytterlgare samordnng av regelverket nom unonen. Den centrala lagstftnngen styr ansvarsförhållanden och hanterng av avfall det större perspektvet lksom hanterng av verksamhet vd anläggnngar för behandlng och hanterng av avfall. Förhållanden respektve kommun och då främst relatonerna mellan kommun och fastghetsägare regleras den kommunala renhållnngsordnngens föreskrfter. Tllsynsansvaret för att lagarna och förordnngarna ovan följs delas av kommunens nämnd nom mljö- och hälsoskyddsområdet och länsstyrelsen beroende på lagstftnng och typ av verksamhet. De vktgaste nyheterna lagstftnngen som en följd av mplementerngen av avfallsdrektvet är: Ändrngar avfallsdefntonen och slopande av avfallskategorerna Införande av end of waste -krterer alltså under vlka förutsättnngar som ett ämne eller föremål som blvt avfall upphör att vara avfall Begreppet hanterng utvdgas något så att t.ex. även handlare och mäklare som handlar med avfall omfattas Avfallsherarkn slås fast lag (förebyggande, återanvändnng, materalåtervnnng, annan återvnnng, bortskaffande) Krav på uppdaterng av kommunala avfallsplaner vart 4:e år nförs. För nformaton om regler och lagstftnng nom avfallsområdet hänvsas tll följande hemsdor: www.notsum.se www.naturvardsverket.se www.avfallsverge.se www.ftab.se Aktuell lagstftnng fulltext Naturvårdsverket Branschorgansatonen Avfall Sverge Förpacknngs- och tdnngsnsamlngen 4
Producentansvar Förpacknngar och returpapper Inom ramen för producentansvaret har återvnnngsmål satts upp för respektve materalslag. Från 2009 gäller delvs nya återvnnngsmål för förpacknngsavfall. Återvnnngsmålen för respektve materalslag återges tabellen nedan: Förpacknngsslag Återvnnngskrav (vkt - %) Resultat 2011 (vkt - %) Allt förpacknngsavfall 60 (55) 81 (59) Metall (ej dryckesförpacknngar) 70 (70) 68 (68) Papp, papper, kartong och wellpapp 65 (65) 74 (74) Plast (ej dryckesförpacknngar) 70 (30) 54 (26) Glas 70 (70) 92 (92) Dryckesförpacknngar av metall* 90 (90) 92 (92) Dryckesförpacknngar av polymera mtrl.* 90 (90) 84 (84) Trä 70 (15) 100 (17) Övrga materal (per materalslag) 30 (15) Ingen uppgft Returpapper* 75 (75) 94 (94) (Krav/resultat avseende materalåtervnnng anges nom parentes) * Avser 2012 års statstk De producentansvarsfraktoner som ännu nte återvnns en nvå som klarar uppsatta mål är förpacknngar av metall och plast samt dryckesförpacknngar av PET. Andra produktgrupper Det fnns också ett lagstadgat producentansvar för en rad andra och produktgrupper: Elektrska och elektronska produkter Batterer Glödlampor och andra belysnngsarmaturer Blar Däck Läkemedel Radoaktva produkter Det fnns också flera frvllga åtaganden från olka branschorgansatoner bl.a. avseende lantbruksplast och kontorspapper. 5