SLU i Skara På historisk mark i Sveriges största lantbrukscentra

SLU i Skara På historisk mark i Sveriges största lantbrukscentra

innehåll Varför finns vi just i Skara? 3 Skara som forskarmiljö 4 SLU Skaras vision 5 SLU i Skara, en väl utredd huvudort 5 Utveckling av utbildningar i Skara historik 6 Forskning 7 Strategiska satsningar 11 Utbildning 12 Fysiska resurser efter utbildning 13 Innovation och nyttiggörande i en entreprenöriell miljö 14 2

Varför finns vi just i Skara? SLU:s vagga ligger i Skara. Peter Hernquist startade år 1775 Sveriges första veterinärskola efter att ha studerat veterinärläkekonsten i Lyon. Målet var att skolan skulle ligga i Stockholm men finansieringen kom inte till stånd som planerat. Det sägs att pengarna istället gick till musikaliska akademien i Stockholm. Peter Hernquist återvände då till sitt hem utanför Skara. Med stöd av biskop och landshövding fick han ett beslut om en veterinärskola och den 8 maj 1775 undertecknade Gustav III det kungabrev som innebar en donation av det som idag är SLU Campus i Skara. Alltsedan dess har verksamheten präglats av en kombination av uthållighet och framåtanda. En väl etablerad samverkansmodell tillsammans med lantbruksnäringen Ett framgångsrikt innovationssystem i regional samverkan Ett framgångsrikt djursjukhus på Campus Låga lokalkostnader Starka nätverk Ett Campus där både anställda och studenter trivs Bostäder till alla studenter Stallplatser nära campus Ligger i fronten avseende webbaserad utbildning för yrkesverksamma SLU:s första miljöcertifierade huvudort Varför är SLU i Skara en tillgång för SLU? Vi har: Nära till produktionsdjuren som är en förutsättning för dagens djurutbildningar Nära till livsmedelsindustrier, slakterier och förädlingsindustrier för livsmedel samt många småskaliga livsmedelsföretag En central placering i ett av Sveriges tre viktiga växtodlingsområden Nära till lantbruk och lantbrukets organisationer Utvecklat starkt efterfrågade utbildningar En väl fungerande verksamhet med stor externfinansiering Tillträde till och ingår i starka forskarmiljöer världen över Ett gott rykte och nära samverkan med regionala myndigheter 3

Skara som forskarmiljö På SLU i Skara trivs både forskare och studenter och samarbetet med näringslivet och andra aktörer i samhället är en naturlig del av vardagen. Regional närvaro ger en uthållig styrka både för forskningen och för våra samarbetspartners. Skaramodellen med Agroväst blev tidigt en förebild innan begreppet triple helix blev känt. Något som står för samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle. Agroväst har verkat för SLU i Skara och för svenskt lantbruk i 20 år. Samverkan med näringslivet har en hållbar grundfinansiering från Västra Götalandsregionen med syfte att stödja SLU:s närvaro i regionen. SLU i Skara har utvecklat ett arbetssätt som medvetet knyter ihop grund- och tillämpad forskning med rådgivning och uppdragsutbildning. Alla komponenter finns på plats i form av starka forskningsmiljöer, nära samarbete med näringsliv och samhälle, skapande av funktioner som fungerar som bryggor, intermediaries, samt ett externt intresse för kompetensförsörjning. Det förklaras av ett engagemang av att göra skillnad att bidra till en positiv utveckling, globalt, regionalt och lokalt. Trots ett relativt litet campus så skapar miljön och medarbetarnas attityder en plattform för kreativitet och nyskapande. En kultur där alla ser möjligheter. Lantbruksuniversitet i världen De senaste decennierna har lantbruksuniversitet världen över diskuterat behovet av organisatorisk förändring, flera har också förändrat fokus. Exempel av utvecklingsarbete finns på flera av de större lantbruksuniversiteten i USA, bl.a. med stöd av Kellogg-stiftelsen. Arbete som landat i begreppet the engaged university universitet som tar samhällsansvar och som fyller en funktion både globalt, nationellt och regionalt. Denna bild av framtiden delas av SLU i Skara. Erfarenheter från Danmark, Holland och England visar att samhällsbehoven inte försvinner när verksamheten renodlas. I Danmark tog Århus universitet över mycket av den tillämpade forskningen när den försvann från KVL. I Holland uppstod nya institut och andra aktörer som fyllde det vakuum som uppstått efter förändrad styrning av bl.a. Wageningen universitet. I England har den s.k. pipeline -modellen stärkts genom att tydliggöra kunskapsflöde och ansvarsfördelningen mellan olika aktörer från grundforskning till rådgivning. Skaramodellen har länge varit en spegling av den modell för kunskapsutveckling och spridning inom den agrara sektorn som nu vinner gehör internationellt, om än på lite olika sätt. Skaramodellen är därmed en arbetsmodell som är väl värd att utveckla vidare efter svenska förhållanden och i nära samarbete med samhälle och näringsliv. 1775 Peter Hernquist startar Sveriges första veterinärskola 1821 Veterinärhögskolan till Stockholm 1862 Veterinärinrättningens sjukstall invigs 1869 Hovslagarutbildning startar i Skara, undervisning t.o.m 1949 1889 Sista Skaraveterinären utexaminerad (redan nu börjar diskussionen om Skaras flytt ) 1906 Wilhelm Hallander, föreståndare, klinikchef för Veterinärinrättningen. Restaurerar byggnader, bevarar biblioteket 1922-1949 Vidar Behm, 4

SLU Skaras vision Huvudorten Skara har sedan många år en uttalad vision att vara den självklara samarbetspartnern för näringsliv och myndigheter inom våra profilområden; Djurhållning och djurvälfärd Lantbruk med precision Djursjukvård/omvårdnad Industrinära livsmedelskompetens SLU i Skara, en väl utredd huvudort SLU i Skara har genom tiderna varit föremål för noggranna interna utredningar. Den senaste större utredningen presenterades för SLU:s styrelse i december 2003 och bakgrunden var en allt sämre ekonomi på SLU. Rektor fick i uppdrag att presentera kraftfulla åtgärder. Ett förslag var att genomlysa Skaras verksamhet och att inleda en utredning om djursjukhuset i Skaras huvudmannaskap. Resultatet blev istället flera förslag på utveckling av SLU:s verksamhet i Skara. Styrelsen slog fast att Skara fortsatt skulle vara en av SLU:s huvudorter och att verksamheten skulle bedrivas uthålligt. De utvecklingsförslag som fanns i utredningen har fullföljts, bl.a. har kandidatutbildningen i Etologi & Djurskydd utvecklats och så småningom också ett sekretariat för uppdragsutbildning för att nämna några exempel. Vid samma tidpunkt såldes Djursjukhuset i Skara till privata aktörer. Verksamheten vid SLU fick 2004 en ny fakultetsstyrning med fyra nya fakulteter. Huvudorten Skara kom därmed att bli en organisatorisk särlösning vilket sedan dess har präglat utvecklingsmöjligheterna. Ytterligare en intern utredning gjordes 2007. Denna gång enbart en administrationsutredning där syftet var att effektivisera. Aktuell och framtida verksamhet i Skara genomlystes för att anpassa huvudorten Skara till övrig struktur. Andra viktiga strategiska beslut har tagits av både VH-fakulteten och NL-fakulteten. Ett för orten mycket centralt beslut blev nedläggningen av kandidatprogrammet Mat och Teknologi 2007. Utredningar om SLU i Skaras framtid har de senaste 40 åren avlöst varandra ungefär var sjätte år. Sedan 2004 har allt mer av beslutanderätt flyttats från Skara vilket gjort att arbetet med att utveckla och ta vara på den potential som finns på huvudorten Skara har blivit allt svårare. Trots detta har SLU i Skara fortsatt arbeta med nya utvecklingsförslag i syfte att stärka SLU. föreståndare och lektor 1941 Utredning av Veterinärinrättningens framtida användning. Utlåtandet från 10 oktober säger att det föreligger ett mycket stort behov av en modernt utrustad och driven djursjukvårdsanstalt för västra delen av landet, varjämte de framhålla den hela landet gagnade verksamhet, som en till Veterinärinrättningen förlagd försöksinstitution med uppgift att utforska bristsjukdomarna och undanröja orsakerna till deras uppkomst. 1946 Beslut att utveckla Skaras verksamhet. En klinisk avdelning med stationärklinik och poliklinik 5

medel och antalet sökande lyckades hållas på en något högre nivå än övriga livsmedelsutbildningar vid SLU. NL-fakulteten beslöt dock att utreda Skarautbildningen 2007 och efter ett års arbete tillsammans med livsmedelsindustrin presenterades ett helt nytt förslag. Fakultetsnämnden beslöt dock att inte förlägga någon mer utbildning till Skara vid denna tidpunkt. Skälet var att livsmedelsfrågorna och ansvaret var uppe för diskussion på ett fakultetsövergripande sätt. Några nya utbildningar inom detta område var inte aktuellt att föreslå, även om förslaget i sig gillades. Food Innovation and Market Genom stöd från KK-stiftelsen avsattes medel för att utveckla ett mastersprogram inom livsmedel. Detta gjordes tillsammans med livsmedelsindustrin. Programmet har ett globalt perspektiv på livsmedel och fokuserar på mervärden som miljö, hälsa och etik i livsmedelsproduktionen. Programmet fick redan från första året 292 sökande till 20 platser och c:a hälften av de sökande kom från utlandet. Ett av kraven från NL-fakulteten var att utbildningen inte skulle ligga fysiskt i Skara. Det kom därför att utvecklas till en ren distansutbildning som ligger under institutionen för livsmedelsvetenskap. Under 2012 har institutionen valt att flytta utbildningsansvaret från Skara till Uppsala. Utveckling av utbildningar i Skara historik För att leva upp till att vara en huvudort krävs verksamhet inom forskning, utbildning och information. Skara har detta, precis som Umeå, Alnarp och Uppsala. Djursjukskötare Den första utbildningen, på dåvarande Veterinärinrättningen, var en ettårig djursjukvårdarutbildning. Utbildningen skapades på djursjukhuset i Skara av drivande och framsynta personer redan 1984. Den utvecklades senare till en tvåårig utbildning och är idag en treårig kandidatutbildning som ger legitimation till djursjukskötare. Det är ett kraftfullt och målmedvetet arbete i Skara som ligger bakom denna utveckling. Livsmedelsingenjör Landets första livsmedelsingenjörsutbildning utvecklades och startade i Skara 1994. Initiativet kom från regional livsmedelsindustri, kanaliserades genom Agroväst i regionen med mål att möta aktuella behov. Utbildningen blev uppskattad och det var lätt få arbete. Senare blev det svårt att rekrytera till både denna och landets övriga livsmedelsutbildningar. Kraftfulla satsningar gjordes med externa Etologi och djurskydd År 2004 tog SLU:s styrelse beslut om att inrätta ett nytt kandidatprogram i etologi och djurskydd. Det började som ett initiativ från Västra Götalandsregionen att hitta samverkansmöjligheterna mellan SLU i Skara, Göteborgs universitet och Nordens Ark. Utvecklingsarbetet finansierades helt av Västra Götalandsregionen och en projektledare arbetade för respektive universitet med representanter från ledningarna som styrgrupp. Resultatet blev en rangerutbildning i Göteborg, forskning vid Nordens Ark och ett förslag på en djurvetarutbildning vid SLU i Skara. Planen var att utveckla en grundläggande djurutbildning med många utgångar. Ett intensivt arbete påbörjades för att få en utbildning vid SLU förlagd till Skara. Arbetet lyckades även om utbildningen startade ett år senare än rangerutbildningen. Utbildningen är efterfrågad och vilar på den starka forskning som bedrivs inom etologi och djurskydd i Skara. Kurser inom agronom- & lantmästarprogrammen Den förra Institutionen för jordbruksvetenskap hade tidigare kurser som förde samman lantmästar- och agronomstudenter. Exempel är en näringslivskurs som fyllde behovet av yrkesförberedande moment där framtida arbetsgivare deltog. Kursen byggde på ett studentinitiativ. Då kurser för lantmästar- och agronomprogrammen inom NLfakulteten inte skulle få ges i Skara togs näringslivskursen över av Stad och Land. En precisionsodlingkurs togs över av Markvetenskap i Uppsala, dock med lärare från Skara. I agronomkursen Marken i odlingen, där precisionsodling ingår, gör SLU årligen uppskattade näringslivsbesök i området kring Skara. Samarbetet är en tillgång för hela SLU. med djursjukvård och vetenskaplig forskning. Två försöksavdelning Brogården. Arvet efter Hernquist. 1946 Fritjof Löfstedt platschef. Utvecklar djursjukhuset, smådjur och stordjur 1946-1965 Utredning. Veterinärhögskolans försöksgård, direkt under högskolan. Veterinärinrättningen blev djursjukhus 1956 Travbanan Axevalla invigs 1960 Ingvar Ekesbo knuten till Husdjurens miljö och hälsa i Stockholm förlägger verksamhet med bland annat lösdrift till Skara 6

Forskning Struktur och organisation Forskningen vid SLU i Skara bedrivs under tre av SLU:s fakulteter. VH-fakulteten, NL-fakulteten och LTJ-fakulteten. Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa (HMH) har sin huvudsakliga verksamhet här. Institutionen för Mark och miljö är representerad med Avdelningen för precisionsodling och pedometri. Institutionen för Stad och Land samarbetar idag med ortskansliet och har ingen egen personal men har forskarstuderanden knuten till Skara. Livsmedelskonsortiet Meny upprätthåller i stort den livsmedelsrelaterade verksamheten idag och avdelningen är knuten till ortskansliet. Institutionen för Livsmedelsvetenskap har minskat sin verksamhet i Skara men har ett fåtal personer kvar. Rånna försöksstation, utanför Skövde bedriver uthålliga odlingssystem för bär och ligger numera under LTJ fakulteten Årligen genomförs ca 4-5 disputationer och licenciatseminarier, under senare år har det funnits ca 20 forskarstuderande i Skara. Forskningen i Skara bedrivs vid tre forskningsstationer Götala, Lanna och Rånna. Forskningen sker tillsammans med aktörer vid såväl övriga SLU-orter som andra universitet, högskolor, med näringsliv och myndigheter och på enskilda gårdar i regional samverkan. Forskning i regionalt, nationellt och internationellt samarbete Regional grundfinansiering Regional finansiering förutsätter ett gott västsvenskt samarbete. Agroväst spelar här en nyckelroll. Västra Götalandsregionen avsätter en årlig grundfinansiering som sedan växlas upp med ytterligare finansiärer. Dessa medel har uteslutande gått till forskning kopplad till SLU i Skara och utgör en betydelsefull extern basfinansiering. I Agroväst finns idag bl.a. Mjölkprogram, Markvårdsprogram, Nöt- och lammköttsprogram, Precisionsodlingsprogram, Djur och människors hälsa, Energiprogram samt flera EU-program. Mjölkprogram Mjölkprogrammet har pågått i ca 16 år, i nära samverkan med de många mjölkbesättningarna i närområdet. Ett tidigt projekt fokuserade på att förutsäga och förebygga nedsatt fruktsamhet hos mjölkkor. Exempel på studier är utvärdering av effekter av fodertillskott, provtagning har skett på cirka 800 kor vid gårdsbesök. Nuntorps naturbruksgymnasium Hushållningssällskapet Väst Nordens Ark Dingle naturbruksgymnasium Logården (Hushållningssällskapet) Göteborgs universitet Chalmers SIK IVL Lokalproducerat i väst AB Food & Health Concept centre AB Skaraborg finns i en region med många kompetenser och resurser för forskning och utveckling inom jordbruk och landsbygd. Här ovan visas ett axplock av vad regionen erbjuder. Lanna (SLU) Bjertorp (SW) Lantmännen Svenska Foder Eurofins Sparresäter naturbruksgymnasium Husaby hästklinik Rånna Högskolan i Skövde Skövde slakteri Viken (SW, LFU) Strömma naturbruksgymnasium Rådde gård (Hushållningssällskapet) Svenljunga naturbruksgymnasium Sötåsens naturbruksgymnasium Campus Skara (SLU) Veterinärmuseum Jordbruksverket Länsstyrelsen Hushållningssällskapet Agroväst Försök i Väst Götala (SLU) Brogården (SLU) Viking Genetics Scan Växa Sverige Biologiska yrkeshögskolan Naturbruksgymnasiet Uddetorp Axevalla travbana Skara djursjukhus Green Tech Park 1963 Nötköttsverksamheten på Götala startade 1970-2001 Ambulant undervisning för veterinärstudenter gällande nötkreaturssjukdomar 1971 Veterinärstudenter vill ha klinisk utbildning i Skara 1972 Fältstationsutredning, Regering och Riksdag beslutar att en fältstation för Veterinärhögskolan och Lantbruksskolan inrättas i Skara. Veterinärinrättning i Skara 1972 Kurscentrum för djurhälsa och djurskydd, hovslagarskola inkl. klövvård 1975 Inrättande av försöks- 7

Omfattningen och tillgången till stora djurmaterial gör flera projekt världsunika. Sporprojektet är ett senare projekt där man ser att problem med sporer börjar vid ensileringen men går att bemästra med god hygien från fält till mjölktank. Projektet som involverade 23 mjölkgårdar inom Falköpings och Gäsene mejeriers områden 2007 2009 resulterade i rekommendationer för att få fram ett hygieniskt bra ensilage utan sporproblem. Markvårdsprogram Programmet är under uppbyggnad och har sitt ursprung i ökad efterfrågan av biomassa till livsmedel, foder, energi- och industriråvara men också framtida klimatförändringar med mer nederbörd och mindre tjäle i marken. Nöt- och lammköttsprogram Målet för nöt- och lammköttsprogrammet är att förbättra lönsamheten i den svenska produktionen genom forskning, utbildning och information. Produktionsstyrning blir allt viktigare inom animalieproduktion, liksom produktkvalitet. Samtidigt uppmärksammar samhället vikten av betesdjur för miljö och kulturlandskap. Närproducerade proteinfodermedel till mjölkraskalvar, majsensilage till tjurar och lamm, tillsatsmedel i ensilage till tackor och lamm samt grovfoderutfodring till dikor är exempel på senare års projekt. Precisionsodling Precisionsodlingsprogrammet har utvecklats med Agrovästfinansiering sedan 1995. POS, Precisionsodling Sverige är en nationell samverkansplattform för utveckling av precisionsodling. Den har sin bas i Skara inom ramen för Agroväst. www.agrovast.se\precision. Inom detta program och i stark samverkan med SLU i Skara introducerades och utvecklades precisionsodlingen i Sverige. Nuvarande forskargruppen Precisionsodling och pedometri har etablerats och vuxit ur detta samarbete tack vare ett utpräglat behov av forskning inom dessa områden. Fältförsök om mark och växtodling kräver ofta hela fält och ibland hela gårdar. För att hitta lämpliga platser (rätt gröda, tillräcklig bakgrundsinformation, rätt jordart, tillräcklig variation, etc.) förläggs ofta försök på privata gårdar eller andra organisationers försöksgårdar, t.ex. Bjertorp i Kvänum som drivs av Lantmännen lantbruk eller Logården i Grästorp som ägs och drivs av Hushållningssällskapet Skaraborg. Ett nära samarbete har genom åren etablerats med Hushållningssällskapet. Djur och människors hälsa Projekt inom området startade bl.a. genom Agrovästs treåriga plattform. Med senare finansiering från KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskap och kompetens) bedrivs ett forskningsprogram tillsammans med Högskolan i Skövde för att öka kunskapen om de fysiologiska effekterna av interaktioner mellan människor och djur, i huvudsak hundar på äldreboenden. Här finns möjlighet att utveckla nya alternativ för läkande behandlingar hos människor och djur. Regional fysisk miljö Forskningsprojekt drivs ofta i utvalda djurbesättningar som används experimentellt eller i särskild annan utvald miljö. Exempel på sådana projekt är: Hur betande djur använder marker med känsliga och skyddsvärda biotoper på naturbetesmarker. Forskare på SLU i Skara använder GPS-teknik och flera studier har utförts på hur och var djur tar skydd, betar och vistas vintertid och sommartid. Samarbeten finns med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Svenska Djurhälsovården. Strategisk halmning, en ny metod för tilldelning av halm till grisande suggor. De studeras med hänsyn till djurhälsa, produktion och djurvälfärd. Kalvhälsa, ett projekt som nyttjat 124 besättningar i regionen. Forskning kring etologi och djurskydd för hästar genomförs till största del hos privata hästägare, på ridskolor och med Svensk Travsport kring forskning om djurskydd för travhästar. Axevalla travbana har en nybyggd anläggning med hästar och lokaler till nytta för SLU:s forskare, lärare och studenter. avdelning, distriktsveterinärstation, veterinärbibliotek, Västra Husdjursförsöksdistriktet. I riksdagen finns ett särskilt intresse för djurhållning och djurskydd 1977 SLU bildas, förläggs till Uppsala. Försöksavdelning och hovslagarskola till Skara, Ingvar Ekesbo prefekt. Gustaf Björck, chef för Veterinärinrättningen 1984 Djursjukvårdarutbildningen 1990 Inrättande av statskonsulenttjänst i Skara Häst, Christina Planck. 1994 Sölve Johnsson tillträder som platschef 1994 Livsmedelsingenjörsprogrammet startar 8

Forskning kring djurhantering och uppstallning på slakteri och kring olika bedövnings- och avlivningsmetoder sker vid ett flertal slakterier i Västra Götaland. Syftet är att finna praktiska tillämpningar som både tillgodoser ett gott djurskydd och fungerar praktiskt för de kommersiella företagen. Ett nytt projekt kring gasbedövning med kvävgas för grisar genomförs. Utöver forskningen kring slakten i sig ingår även projekt med utgångspunkt i hur djurskyddskontrollen vid slakt bedrivs samt framtagandet av utbildningsmaterial i djurskydd för slakterianställda. Samverkan sker med Livsmedelsverket, olika slakterier, Jordbruksverket, den danska Födevarestyrelsen. Forskning om hantering av djur i samband med slakt drivs i samarbete med ett tiotal svenska och utländska forskargrupper, de senare i Norge, England, Holland, Spanien och Österrike. På Astra Zeneca i Mölndal har det under många år forskats kring välfärd hos försöksdjur. Under 1990-talet med fokus på kaniner, sedan på hund och nu främst på möss. Samarbeten sker också inom hela Mellansverige, med Agroöst och med Linköpings universitet. Forskning bedrivs på djurtransporter, främst med inriktning mot transportlogistik med logistiker vid Linköpings Universitet, Chalmers samt konsultföretaget WSP. Forskningen visar att man med modern logistik kan göra betydande ekonomiska vinster för företagen, betydande minskningar av miljöbelastningen samt betydande förbättringar av djurvälfärden. slakterier varit av stor betydelse för forskning inom nöt- och lammköttsproduktion. Djuren slaktas med anpassning till aktuellt projekt och kan följas hela vägen genom slakt och styckning. Organ, klövar eller köttdetaljer tas tillvara och kan sedan skickas vidare till samarbetspartners för analys av t.ex. köttkvalitet. Inom mark och växtodling är tillämpad och produktionsnära forskning viktig för att bidra till en uthållig och lönsam växtproduktion med hög kvalitet och minimal miljöpåverkan. Inom Precisionsodling och pedometri beskrivs variationer i markens egenskaper och biologiska status, tillfört organiskt material och grödors behov av främst växtnäring i en mängd projekt. Samverkan med lantbrukare, rådgivarorganisationer, företag inom livsmedel och lantbruksteknik samt myndigheter är därför nödvändigt. Liksom med Högskolan i Skövde, Chalmers, Göteborgs universitet, SIK, lantbruksskolorna i regionen samt med forskargrupper inom och utom SLU. Under åren 2012-2014 pågår ett samarbetsprojekt mellan SIK och SLU för att finna hållbara vägar för västsvensk livsmedelsproduktion. Hela produktionskedjan med primärproduktion förädlingskedja följs. Data insamlad på forskningsstationer och i fält kompletterar varandra. Intressanta fenomen observerade i fält kan ligga till grund för en experimentell studie på stationen. Samtidigt kan riskfyllda projekt testas på forskningsstationen innan det görs rekommendationer till lantbrukare att pröva det i fältstudier. Förutom forskning kring metoderna vid djurhantering, bedövning och slakt så har samarbetet med närliggande 1996 AGROVÄST Livsmedel AB 1996 Biologiska yrkeshögskolan, BYS startar Agroteknikerutbildning 1997 Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa bildas av verksamheterna vid Försöksgården och Institutionen för husdjurshygien. 1997 Institutionen för jordbruksvetenskap Skara bildas av verksamheterna vid Västra jordbruksförsöksdistriktet och Västra husdjursöksdistriktet. 1998 Invigning av Smedjan, kårhus mm. 1998 BYS startar Hästföretagarutbildning 9

Nationella och internationella nätverk, några exempel Nordens Ark, Borås Djurpark och Parken Zoo. Exempel är ett internationellt samarbetsprojekt som har lett till nya rekommendationer för inhysning av pandor för att öka reproduktion och överlevnad hos denna starkt hotade art. Utfodringsberikningar har gjorts för pingviner och giraffer m.fl. projekt. Agrovästprojektet POS, Precisionsodling Sverige, utvecklar och sprider kunskap om precisionsodling i Sverige tillsammans med lantbruksorganisationer, företag, myndigheter och andra institutioner. Forskare vid SLU Skara leder och samordnar verksamheten. Biosomprojektet handlar om att identifiera och kvantifiera markbiologiska faktorer som hämmar grödans tillväxt. Projektet är en av temasatsningarna på NL-fakulteten. Forskare från SLU Skara medverkar i och bedriver forskning i följande nätverk och internationella samarbetsprojekt: REKS är ett nordiskt Interregprojekt, 2012-2014. Det ska stärka ekonomisk tillväxt genom långsiktigt hållbara företag med nöt- och lammköttsproduktion samt ge ökad kunskap om köttproduktionens klimatpåverkan och stärka producenternas konkurrenskraft. Målet är också mer kunskap hos konsumenten för att öka möjligheten till medvetna val när det gäller köttinköp. Effekten på djurvälfärden av småskalig slakt av får, i kontrast till storskalig industriell slakt, ett nordiskt samarbetsprojekt koordinerat av Veterinaerinstituttet i Oslo och finansierat av Nordiska Ministerrådet. Projekt, finansierat av Jordbruksverket, där djurvälfärden vid slakt studeras av odlad regnbågslax och röding. Hästcentrum är sedan 2002 ett regionalt nätverk med hästorganisationer och utbildare i Västra Götaland. Samverkan sker kring utbildningar, information, arrangemang och utvecklingsprojekt med ett gemensamt intresse hästen. Nationella och internationella kopplingar finns såväl inom som utom SLU. Hästcentrum har skapat webbutbildningar, konferenser, utredningar samt Axevalla utbildningscentrum, ny anläggning på Axevalla travbana med hästar och en miljö till nytta för såväl SLU som övriga samverkanspartners. Bevarandeprojekt i Kenya och Brasilien som samlar grundkunskap om beteendeekologi hos arter i olika hotade habitat med hjälp av GPS-teknologi och olika kameratekniker. Välfärd hos anställda och djur samt organisatorisk effektivitet vid industriell slakt respektive avlivning vid försöksdjurslaboratorier, PAWISE. Beskriver samband mellan resurser som satsas på de anställdas, respektive djurens välfärd, den verkliga välfärden och organisationens effektivitet på arbetsplatser som hanterar och avlivar djur rutinmässigt. Samarbete mellan SLU Skara, SLU Alnarp, Göteborgs universitet och Linköpings universitet, finansieras av Formas. Forskningsprojekt/nätverk med regionala djurparker, Ett multidisciplinärt samarbete mellan arkeologer och markvetare med syfte att bl.a. utveckla nya metoder för att undersöka och karakterisera Amazonian Dark Earths. Det är biokolrika jordar i Brasilien som skapats av indianbefolkningen innan européernas ankomst. Samarbete sker mellan SLU, Göteborgs universitet, Uppsala universitet, University of São Paulo, Federal University of West Pará och Federal University of Pará och markforskare från SLU i Skara. Den Europeiska forskningsinfrastrukturen ICOS, Integrated Carbon Observing System, har koppling till Lanna, som är den enda terrestra stationen i Sverige och i Norden på jordbruksmark. Det KK-stiftelsefinansierade forskningsprogrammet UMIF, Uncertainty Management in Information Fusion, vid Skövde högskola. SLU Skara utgör via Agroväst en extern partner tillsammans med SAAB, Volvo Cars och Volvo Technology. The Soil Spectroscopy Group, med syfte att skapa en global databas med markspektrum och referensdata samt utveckla infraröd spektroskopi till ett effektivt verktyg för markaanalys och kartering. Forskare vid SLU Skara är en av initiativtagarna och ingår i koordinatorgruppen. ISPA, International Society of Precision Agriculture, organiserar och genomför varje år internationella konferenser om precisionsodling, t ex europeiska ECPA och amerikanska ICPA. Forskare från SLU i Skara arbetar som nationell representant i ISPA. Markkarteringsrådet är en nationell kommitté som diskuterar, utreder och utvecklar markkarteringsfrågor i lantbruket. Forskare vid SLU Skara är aktiva medlemmar tillsammans med Hushållningssällskapen, lantbrukslaboratorier, Jordbruksverket, Yara, m.fl. Aktiva inom NJF och har arrangerat flera seminarier inom precisionsodling, sensorer och organisk gödsel som lockat många deltagare till Skara från såväl Sverige som övriga Norden Deltar aktivt inom flera ämneskommittéer inom Fältforsk, en utmärkt plattform för att träffa övriga intressenter inom näringen. Ordföranden och sekreterare i kommittéen för Växtnäring finns i Skara vid SLU respektive Hushållningssällskapet. 2000 Livsmedelskonsortiet meny bildas, kansli i Skara 2001 EU konferens EU-Euquus 2002 Forskningshuset invigs 2003 Översyn av SLU i Skara 2004 Djursjukhuset säljs 2004 Bilddiagnostiskt centrum invigs på ATG:s hästsjukhus Skara 2004 Margareta Stigson tillträder som platschef 2005 Kandidatprogrammet Etologi och djurskydd startas 2004 Ny fakultetsindelning, Skara en särlösning. JVSK delas upp i Produktionssystem på HMH och Precisionsodling och pedometri på MM med placering i Skara 10

Strategiska satsningar Forskningsexellence Konsekvenser av olika typer av djurhållning eller djurhantering på djurens välfärd kan undersökas och kvantifieras med hjälp av riskbedömning. SLU Skara är en av de världsledande institutionerna på området och deltar aktivt i flera forskningsprojekt. RAWA, Risk Based Animal Welfare Assessment, genomfördes som ett samarbetsprojekt med Jordbruks-verket, Länsstyrelserna, SCAW, SLU, EU-projektet Welfare Quality, Animal Sciences Group, Wageningen University and Research Centre, Lelystad, Nederländerna samt Det vetenskapliga rådet för djurhälsa och djurvälfärd, European Food Safety Authority, EFSA. Centre of Excellence in Animal Welfare Science finns sedan 2010 och HMH deltar. Ett samarbete mellan flera universitet, centrumbildningar och institutioner vid SLU. Ett av projekten i Skara handlar om djuretik inom lagstiftning ur ett internationellt perspektiv. Olika regelsystem på djurskyddsområdet. Djuromvårdnad som nytt forskningsämne Forskningsämnet djuromvårdnad är ett nytt kärnämne som har goda förebilder i utvecklingen av omvårdnadsämnet på humansidan. Djuromvårdnad omfattar bland annat omvårdnad inom djurens hälsooch sjukvård, vårdhygien, patientsäker anestesi samt rehabilitering. I Skara pågår forskning kring rehabilitering, utfodring av det sjuka djuret och vårdhygien. Avgörande för djursjukskötarprogrammet är att forskningsämnet djuromvårdnad prioriteras och får utvecklas som ett eget område. Utvecklingen riskerar att hämmas av sin närhet och risk för sammanblandning med det starka och väletablerade forskningsområdet veterinärmedicin. Ett forskningssamarbete kring friskvård och rehabilitering håller på att byggas upp tillsammans med Skara Djursjukhus, med stöd från Sparbankstiftelsen i Skaraborg. Genom detta kan metoder och processer utvärderas på rehabiliteringsavdelningen på Skara Djursjukhus. Detta skapar långsiktig lösning som gynnar såväl forskning, utbildning som branschen. Nya ämnesområden inom markkartering Biologisk markkartering handlar om att identifiera och kvantifiera markbiologiska faktorer som hämmar grödans tillväxt. Dessa markburna patogener kan inte bekämpas på något enkelt sätt, men genom att känna till deras utbredning kan man anpassa grödval och odlingsstrategier. Digital markkartering och pedometri behandlar produktion, bearbetning och presentation av spatiala markdata. Med matematiska och statistiska metoder beskrivs markens variation som utgör viktiga beslutsunderlag för variabla insatser i jordbruket, så kallad precisionsodling, men också för att identifiera viktiga källområden för förluster och läckage av t.ex. näringsämnen och bekämpningsmedel. Nordiskt Nöt- och lammköttscentrum SLU:s köttforskning på Götala bedrevs under åren 1963-2010 i samarbete mellan SLU, dåvarande Domänverket och Hushållningssällskapet i Skaraborg. SLU övertog fastigheten med byggnader och mark 2010. Djurmaterialet är flexibelt utifrån forskningens behov och nötkreatur köps in för vissa försök. Etablerade samarbeten finns med närbelägna besättningar där djurmaterial tillhandahålls direkt i försök. Det ger en kostnadseffektiv och flexibel drift. Stallarna har idag renoveringsbehov. VH-fakulteten stödjer utvecklingen av fortsatt drift av Nöt- och Lammköttscentrum men kräver extern finansiering för nybyggnation. Medel från Sparbanksstiftelserna, ett EU projekt med 5 Mkr i medfinansiering från Västra Götalandsregionen samt planeringsmedel från kommunalförbundet i Skaraborg ger förutsättningar för fortsatt drift och utbyggnad. Målet är ett mer flexibelt stall och avancerad utfodringsutrustning för registrering av foderdata på individnivå, detta för att kunna svara på framtidens efterfrågan av forskning. Skara är strategiskt beläget mitt emellan de nordiska orter där det finns lantbruksuniversitet (Uppsala, Alnarp, Köpenhamn, Aarhus, Ås, Umeå och Helsingfors). Ett EU projektleds av Agroväst och samverkande parter är lantbruksuniversiteten i Köpenhamn, Aarhus, Alnarp och Ås. Medlen kommer från EU:s strukturfond Interreg IVA. SLU erhåller 9 Mkr i projektet för Syd- och Västsverige. Livsmedelskonsortiet meny Livsmedelskonsortiet meny leds från SLU i Skara. KK stiftelsen gav uppdrag år 2000 till SLU att tillsammans med Lunds universitet, Umeå universitet, Högskolan i Kalmar (numera Linnéuniversitetet) och SIK att kompetensutveckla svensk livsmedelsindustri. Konsortiet har verkat i två programperioder med 70 miljoner kr i basfinansiering från KK stiftelsen. Menyprogrammet har varit framgångsrikt och är välkänt. Programmet har utvecklat efterfrågade metoder för kompetensutveckling men också betydande nätverk. Just nu planeras för en ny programperiod. Pedagogiskt centrum Pedagogiskt centrum Learning in higher education. Idag finns goda förutsättningar för att utveckla ett pedagogiskt resurscentrum i Skara. Fokus inom centrat är lärande inom högre utbildning och vetenskaplig förankring, och här finns en stor potential till samarbete med andra lärosäten. SLU i Skara har också en stor erfarenhet av kompetensutveckling för yrkesverksamma och har arbetat med metodutveckling för denna målgrupp. 2007 Administrationsutredning 2007 Inget nytt intag av mat- och teknologistudenter, utredning 2009 Green Tech Park invigs 2009 Starten för det tvååriga yrkesexamensprogrammet för djursjukvårdare samt för det treåriga kandidatprogrammet för djursjukskötare 2010 Veterinärhistoriska museet nyinvigs efter renovering och nya utställningar 2010 SLU köpte Götala 2010 Drivhuset Skaraborg, bildas 2012 SLU i Skara är, som första huvudort vid SLU, miljöcertifierad 2013 11

Utbildning På SLU i Skara finns de båda produktorienterade kandidatutbildningarna Djursjukskötarprogrammet och Etologi & Djurskyddsprogrammet samt Tilläggsutbildning för veterinärer, TUVE. Djursjukskötarprogrammet, DSS, det mest sökta programmet vid SLU med ca 40 sökande per plats. Antalet sökande tenderar att öka. Arbetsmarknaden är mycket god. Forskningsämnet djuromvårdnad är under utveckling och här har SLU möjlighet att genom strategisk satsning inta en ledande roll. Etologi & Djurskyddsprogrammet, EoD, startade 2005. Antalet sökande och anställningsbarhet är mycket stor. Studenter får arbete som djurskyddsinspektörer, lärare på naturbruksgymnasier, djurparkszoologer, egenföretagare mm. Tilläggsutbildning för veterinärer, TUVE, startade 1999. Det är en tilläggsutbildning för personer, som efter beslut från Jordbruksverket, kan komplettera sin veterinärexamen från tredjeland (utanför EU/EES eller Schweiz). Detta för att kunna ansöka om svensk veterinärlegitimation och att förbereda veterinärerna på det svenska samhällets krav. Pedagogik Problembaserat lärande, PBL, används i de båda kandidatprogrammen. Studenterna arbetar med situationer hämtade från den framtida yrkesrollen. Ett stort pedagogiskt engagemang genomsyrar all utbildning i Skara, till exempel designas och testas autentiska examinationsformer kontinuerligt. Lärare och studenter Engagemanget för utvecklingsfrågor är mycket stort i lärargruppen, ett flertal har läst högskolepedagogik. Generella kompetensers utveckling och progression under utbildningarna prioriteras, lärarna måste vara uppdaterade på de senaste vetenskapliga rönen, inom ämnena samt på det pedagogiska området, oavsett var forskningen sker. Studenterna i Skara har en stark vetenskaplig medvetenhet och deltar vid såväl konferenser som licentiat- och doktorsavhandlingar. Programmen har samtidigt en djup förankring i yrkeslivet och återkoppling från samhället sker regelbundet som i programnämnderna där näringslivsrepresentanter sitter med. Samarbete Västra Götaland är ett av landets starkaste djurlän och samarbetet med branscherna är mycket gott. Enligt VH fakultetens strategi för utbildning på grundläggande och avancerad nivå ska Utbildningen planeras och genomföras i samarbete med avnämarna, dvs näringsliv, myndigheter, samhälle. Det görs systematiskt i Skara. Inom bara EoD görs ca femtio studiebesök hos olika djurhållare. Antalet förprövningar hos länsstyrelsen ökar vilket tyder på att antalet djurhållare i Skaratrakten kommer att öka. Plattformar som underlättar kommunikation mellan studenter och näringsliv är både Hästcentrum, Agroväst och livsmedelskonsortiet meny. Studenter har kontakt med Länsstyrelsen, LRF, Hushållningssällskapet, Hästavelsförbundet, Axevalla travbana, Djursjukhus och kliniker. På Campus finns också BYS, Biologiska yrkeshögskolan som gör både kårarbete och lokaler mer kostnadseffektiva. Lärare på SLU i Skara har samarbete både nationellt och internationellt ex, med Högskolan i Skövde, Göteborgs Universitet, Linköpings Universitet, Linnéuniversitetet, Helsingfors universitet samt Wageningen University i Nederländerna. Forskar- och lärarbyte sker sedan många år mellan SLU Skara och Kenya och Brasilien. Närmare 200 studenter har därmed sett dessa länder ur ett unikt perspektiv. Cirka 60 av dessa har gjort examensarbeten på kandidat- eller masternivå. Utvecklingspotential Samhället efterfrågar fler djursjukskötare och det finns ett stort behov av studier på masternivå inom djuromvårdnad. Antrozoologi, människor och djurs interaktioner, ett relativt ungt forskningsämne som växer i Skara, även detta borde kopplas till ett masterprogram. Ett samarbete finns redan idag med University of Lincoln i England och Ås i Norge. Ett renodlat masterprogram i etologi efterfrågas av både svenska och utländska studenter. Studentmiljö I Skara finns ett nära samarbete med kommunen gällande centrala studentbostäder, kort efter ansökan är boendefrågan löst, även för det medhavda djuret. Det är lätt att få boende utanför tätorten, även med uppstallning av hästar och att kunna hålla andra djur. Studenterna är mycket djurintresserade och vill kunna ha med sig sitt eller sina djur till utbildningsorten. Att det är enkelt ger en studietid med kvalitet. Djurnära miljö I Skara går det att samverka med utbildningar som behöver närhet till produktionsdjur, till exempel veterinärutbildningen. I Skara kan studenterna delta i besättningsutredningar av verkliga och akuta fall och med möjlighet till återkoppling i senare årskurser. Dessa moment har funnits tidigare i nära samarbete med distriktsveterinärorganisationen, djurhälsovården och Skara semin. De var mycket uppskattade då de gav en verklighetsanknytning för veterinärstudenterna som inte ges idag. 12

Fysiska resurser efter utbildning Skara Campus SLU Campus i Skara ägs av SLU, Hemsö och Skara kommun. Här finns Undervisningshuset, Forskningshuset och samverkanshuset Green Tech Park. På campus ryms, lärare, forskare, forskarstuderande, studenter och samverkanspartners. Campus är förberett för expansion av utbildning och forskning. Det finns stora möjligheter till flexibla lokaler. F.n. finns en specialanpassad forskningslokal anpassad för doktorandprojektet Stress hos katt. Det ingår i SLU:s satsning Framtidens djurhälsa och djurvälfärd med syfte att stärka forskningen kring djurhälsa och djurhållning främst på katt, hund och häst. Studiens resultat ska ge underlag för lagstiftning kring katthållning. Tamkattens popularitet ökar i världen men det saknas kunskap om katters naturliga beteenden och behov. Götala Götala nöt- och lammköttscentrum utanför Skara är SLU:s forskningsstation för nöt- och lammkött. Här finns stallar för nöt och får, 38 ha naturbete samt 70 ha åker. Här finns försöksytor med s.k. sugceller nergrävda så att man långsiktigt kan följa växtnäringshalter i marklösningen under olika odlingssystem. Nötköttsforskningen har byggts upp under 50 år, fårforskningen startade för tio år sedan. Hela kedjan från hage till mage kan studeras och den senaste forskningen har rört utfodring, djurvälfärd, parasitologi, inhysning, ekologi, ekonomi, etologi, köttvetenskap och ekologi. Lanna Lanna forskningsstation på Varaslätten har funnits sedan 1929 och omfattar 155 ha. De äldsta fältförsöken anlades 1936 och 1941 med långsiktiga kalknings- och fosforeffekter, de drivs fortfarande. Lanna är en modern forskningsstation med långliggande fältförsök under lerjordsförhållanden, med speciell inriktning på mark- och växtnäringsfrågor. Här finns 6 anläggningar med totalt 58 parceller, försöksrutor, för utlakningsmätningar. Parcellstorleken i de olika anläggningarna varierar mellan 800 och 5000 m2 med möjlighet till regelbunden automatiserad provtagning av dräneringsvattnet. Unika möjligheter ges att i fältförsök på lerjord studera odlingsinsatsers och odlingssystems effekter på läckage och förekomst av olika ämnen i dräneringsvattnet. Den senaste av dessa finansierades av Sparbanksstiftelserna i Skara och Lidköping 2008. och internationell nivå. Ett 60-tal fältförsök utförs på Lanna per år och några av de långliggande försöken ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram. Rånna På Rånnas utvecklas uthålliga odlingssystem för bärväxter med hög kvalitet, främst projekt med jordgubbar, hallon och blåbär. Även arbete med björnbär, vinbär, körsbär och äpple förekommer. Ekologisk odling av hallon och björnbär i tunnlar pågår 2008-2011 och ingår i Interregprojektet Climafruit. Ekologisk produktion av trädgårdsblåbär i tunnel och på friland är ett projekt som startat 2011 och pågår till 2013. Integrerat växtskydd i jordgubbar är ett angeläget projekt som utförs i nära samarbete med rådgivare och odlare under 2010-2013. Sniglar kan vara ett problem i jordgubbar och grönsaker och på uppdrag av Jordbruksverket genomförs ett projekt med kontroll av spansk skogssnigel. Kliniskt träningscentrum Specialanpassade och moderna lokaler för Djursjukskötarprogrammet invigdes 2009. Lokalerna inryms i det tidigare försöksstallet för mjölkproduktion, Brogården på SLU Campus. Lokalerna är anpassade för en utveckling av programmet och en dubblering av antalet studenter kan sväljas inom befintlig byggnad Skara Djursjukhus I samband med fakultetsreformen 2004 såldes SLU:s djursjukhus i Skara. SLU skulle inte driva kommersiell verksamhet utan fokusera på kärnverksamheterna forskning och utbildning. Resultatet är gott och det finns ett väl etablerat samarbete med Skara Djursjukhus och den privata ägaren. Det är ett återförenat djursjukhus med smådjursklinik och två hästkliniker som förser forskare med material till forskningsprojekt bl.a. hornhinnesår hos häst samt artros hos katt. Patienterna och deras ägare har bidragit med material för flera etologiska studier. Nordens Ark Ett väl utvecklat samarbete med djurparken Nordens Ark finns. Regionalt stöd har varit betydelsefullt för forskningsanpassningen vid djurparken och möjliggjort inte bara för Göteborgs universitets utan också för SLU att få forskningstillträde. Idag rör forskningen för SLU miljöberikning för framför allt större kattdjur. Lanna är den enda terrestra stationen i Sverige och i Norden på jordbruksmark inom den Europeiska forskningsinfrastrukturen ICOS, Integrated Carbon Observing System. Stationen har mätinstrument för markanalys, t.ex. RTK-GPS, elektrisk konduktivitet och nära infraröd spektroskopi som förutsätter användar- och servicekompetens samt maskinparken på Lanna. Fältförsök görs med hög vetenskaplig kvalitet i ett viktigt odlingsområde. Försöken utförs på uppdrag av och i samarbete med forskare inom SLU, andra universitet och högskolor samt externa beställare från organisationer och företag. Lanna har bästa möjliga försöksteknik och utförarkompetens och är öppen och tillgänglig på nationell 13

Innovation och nyttiggörande i en entreprenöriell miljö Skaramodellen Skaramodellen fungerar som förhoppningarna kring s.k. Open innovation där företag ska släppa in idéer utifrån långt in i den interna utvecklings- och produktutvecklingsprocessen. Detta för att få en snabbare och effektivare innovationsprocess. Dialogen mellan praktiker/företag och forskare är öppen och prestigelös. Praktiska problem ska lösas med aktuell kunskap. Det är nära till försöksanläggningar, stallar och fält. Forskningen finns på plats och forskarnas vetenskapliga nätverk och företagens intressen gör att resultaten snabbt kan bli praktiskt tillgängliga. Den öppna kommunikationen i kombination med tydliga gemensamma mål har lett till ett prestigelöst lösningsorienterat klimat. Det är detta som ger den entreprenöriella miljön. SLU i Skara har en lång och stark tradition av samverkan med det omgivande samhället. Det gäller myndigheter, företag och andra aktörer inom de gröna näringarna och lantbrukssektorn. Både primärproduktion och förädlingsindustri uttrycker betydelsen av ett samarbete med SLU i Västsverige. SLU i Skara har en stark tradition av samverkansforskning och en stor del av denna är därför direkt tillämplig i branschen. Innovationssystem SLU i Skara är en del av det västsvenska systemet och stöds därför också finansiellt från Västra Götalandsregionen. Idag stöttas nyttiggörande och innovation genom SLU Holding AB och Drivhuset Skaraborg, genom skaraborgska aktörer och på ett regionalt plan. I Skaraborg är det främst Högskolan i Skövde som är samarbetspartnern. Regionalt finns Chalmers och Göteborgs universitet. 14

Innovationssystemet är mycket väl utbyggt och fungerar som support till nyttiggörande och kommersialisering av forskning och utbildning vid SLU i Skara. Goda exempel SLU i Skara har lett kunskapsutvecklingen inom djurskyddsområdet. Det har bl.a. resulterat i stora förändringar i lagstiftning och praxis i branschen, men också ett tydligt internationellt erkännande. Regeringen beslöt 2004 att etablera den nyinrättade Djurskyddsmyndigheten i Skara av just dessa skäl. Forskare och studenter i Skara agerar entreprenöriellt och arbetar, mer än vad som är vanligt inom den akademiska världen, med nyttiggörande av forskning och kunskap. Bland annat har 25 procent av studenterna i avgångsklassen på Etologi & Djurskyddsprogrammet startat egna företag under 2011. Genom nya konsulttjänster implementeras den kunskap som produceras på universitetet och kommer till användning i samhället. Flera forskare driver utvecklingsprojekt, vissa med såddfinansiering, för att göra sina forskningsresultat tillgängliga på andra sätt en strikt vetenskaplig publicering. SLU Holding AB har under de senaste åren stöttat flera individuella affärsidéer sprungna ur forskningsresultat från SLU Skara. Idag arbetar SLU i Skara med området djur i vården vilket skapar nya möjligheter till ökad folkhälsa, t.ex. genom effektivare rehabilitering av människor. Forskare, studenter, vårdgivare, kommersiella aktörer och det omgivande samhället fördjupar sig inom området grön omsorg bl.a. i gränssnittet med andra vetenskapliga fält som socialpsykologi och omvårdnad på humansidan. Skaras entreprenöriella miljö skapar då nya möjligheter. En forskargupp arbetar sedan tio år med frågor om djurhälsa och djurvälfärd i samband med djurtransport och slakt, hur detta kan ske på ett för samhället acceptabelt sätt. Ca 50 projekt har finansierats av industri, myndigheter, forskningsfonder och regionala medel. Fem av landets största slakterier finns i närheten och samarbetet med dessa är förtroendefullt. Resultatet är nya metoder i industrin och förändrat regelverk hos myndigheter. Jordbrukets miljöpåverkan och ökad avkastning är frågor för tillämpad forskning kring precisionsodling. Tack vare samarbete mellan SLU i Skara, Hushållningssällskapet och Lantmännen finns nu flera års forskning lättillgänglig i Precisionsodlingsmodulen inom Greppa Näringen. Här finns ekonomiska kalkyler, satellitbilder över gårdar och kostnadsfria verktyg som kan utföra avancerade beräkningar och ta fram ny och direkt användbar information för lantbrukaren Sedan 1940-talet har lantbrukare karterat jordart och näringsstatus i sina åkrar genom provtagning och laboratorieanalyser som till stor del är lika arbetskrävande idag som då. Med nära infraröd spektroskopi (NIR) finns nu snabb och enkel jordanalys med minimal preparering av provet. Det största lantbrukslaboratoriet i Sverige är Eurofins och tillsammans med SLU utvecklas och valideras en strategi för att med NIR-teknik producera högupplösta jordartskartor på gårdsnivå. Det bygger på en doktorsavhandling vid SLU i Skara. I projektet ingår också att implementera tekniken i produktionsflödet. En av de världsledande forskarmiljöerna inom NIR, nära infraröd spektroskopi för markanalys, finns i Skara. Forskningen expanderade 2002 tack vare Sparbanksstiftelserna i Skara och Lidköping då de första NIR-instrumenten kunde köpas in. De har ingått i ett tiotal forskningsprojekt värda ca 10 miljoner kronor. Forskningsprojekten har genererat en doktor inom digital markkartering och pedometri samt en mängd vetenskapliga rapporter. År 2010 köptes nästa NIR-instrument med hjälp av Sparbanksstiftelsen i Lidköping och VL-stiftelsen, ett traktormonterat instrument för analys i fält för tredimensionell markkartering. Instrumentet är nu stommen i flera större forskningsprojekt. 15

2012-11 Denna skrift är framtagen i syfte att visa på SLU:s samlade verksamhet i Skara. Ansvariga för materialet är ledningsgruppen vid SLU i Skara. www.slu.se