MINNESANTECKNINGAR 1(4) 2011-10-25 Teknikenheten Locum AB Tid & plats: 2011-10-25 kl. 09.00 11.30 Sabbatsbergs sjukhus, Olivecronas väg 5. Närvarande: Bengt Stenström HSO (v. ordf.) Björne Karlsson SRF Göran Gustafsson SRF Britt-Marie Karlsson HSO/FEB Jaan Kaur DHR Kjell Sandström DHR Kjell Björn HSO Anders Nordholm HSO Bo Rundelius HSO Eva Söderbärj HSO/FUB Anders Gustafson HSO Thomas Ahlberg Locum (ordf.) Per Carlsson Locum (sekr.) Göran Wachsner AB Teknoplan Frånvarande: - smötet genomfördes efter kallelse utsänd av Per Carlsson. Mötet öppnas Thomas Ahlberg öppnade mötet och hälsade välkommen. Ordföranden har ordet Formalia Presentationsrunda genomfördes. Föregående minnesanteckningar Thomas Ahlberg gjorde en sammanfattande genomgång av senaste mötesprotokollet (protokoll 33). Tillgängligheten till Locums lokaler diskuterades. Per Carlsson inflikade att han hade skickat inventeringsrapporterna till ansvariga på Locum AB BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX INTERNET ORG.NR Box 17201 Östgötagatan 12 Växel 08-123 170 00 Central 08-694 72 10 www.locum.se 556438-7909 104 62 Stockholm Stockholm Bolagets säte: Stockholm
LOCUM AB MINNESANTECKNINGAR 2(4) Teknikenheten 2011-10-25 AMF men att ingen respons har inkommit. En dragning om BIM (byggnadsinformationsmodeller) genomfördes av CAD-handläggaren Magnus Tallberg. Dialogen med NKS berördes. Anders Nordholm upplyste om att Locums tidigare tekniska direktör, Björn Ekström, utnämnts till tillförordnad förvaltningschef för NKS. Allmän information Thomas Ahlberg visade en ny typ av patientterminal som tagits fram. Frågan om patientterminaler har varit aktuell sedan mer än 10 år men på den tiden kostade varje enskild enhet omkring 100 000 kronor. Idag ligger kostnaden på mindre än 10 000 kronor. Enheten är utformad som en surfplatta inbyggd i en låda med navigationsknappar placerade på lådans ram. Via terminalen kan man ta del av olika typer av mediautbud (radio/tv/internet), lokal information som exempelvis dagens meny samt kallelsesignalsystem. Björne Karlsson undrade över möjligheten att komplettera med talsyntes. Thomas svarade att den möjligheten finns. Per Carlsson gjorde en dragning om Sabbatsbergsområdets utveckling från 1200- talet och fram till nutid. Från att ha varit lertag, värdshusplats och surbrunn byggdes på slutet av 1800-talet ett paviljongsjukhus som på sin tid var mycket modernt med både elektricitet och fjärrvärme. På senare tid har omfattande omdaningar genomförts med ett nytt bostadsområde mellan Eastman och sjukhusets huvudblock. Torget framför sjukhusets huvudentré har byggts om och även interiört har förändringar skett med exempelvis ny belysning, ny skyltning och nya butiksytor. Huvudentrén kommer även att förändras genom att receptionen flyttas närmare entrén och väntplatser för färdtjänstresenärer ska anläggas. Kommande projekt berör byggnad 06 där det planeras för nya lokaler för psykiatrisk vård. Byggnad 01 ska eventuellt genomgå en yttre upprustning liksom Eastmaninstitutet som behöver moderniseras för framtidens krav på tandvård. Samlade intryck från årets tillgänglighetsinventeringar Göran Wachsner som initierade Locums tillgänglighetsarbete är numer anställd av företaget AB Teknoplan och har anlitats som konsult för att genomföra tillgänglighetsronderingar. Göran gav sin bild av läget avseende den generella tillgängligheten på sjukhusen samt statusen gällande åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder. Totalt har omkring 10 000 punkter på 200 objekt inventerats. Cirka 70 % av inventeringspunkterna är godkända medan resterande har avvikelser av varierande grad. Göran menade att man genom riktade åtgärder tämligen enkelt kan reducera det totala antalet brister. Bara genom att se över en rwc kan ett 10-tal punkter åtgärdas. Andra insatser med god utdelning rör kontrastmarkeringar av exempelvis armbågskontakter, anläggande av ledstråk, ny skyltning och nya receptionsdiskar. Björne Karlsson påtalade att Locums vd hade tillskrivits för att behovet av en utvärdering av ledstråk ska genomföras. Frågor som behöver utredas är bland
LOCUM AB MINNESANTECKNINGAR 3(4) Teknikenheten 2011-10-25 annat vart ska ledstråken leda, hur ska de vara utformade, hur fungerar det med städning m.m. Göran Wachsner berättade att det kan vara svårt att identifiera en byggnads huvudsakliga målpunkt. På en del sjukhus, exempelvis Södertälje, finns en gemensam kassa medan vissa närsjukhus har en mängd separata verksamheter med sina egna receptioner/kassor. På gång Per Carlsson gjorde en redovisning av genomförda, pågående och kommande aktiviteter. - En locumanpassad version av Mer än bara trösklar (Mäbt) har beslutats av Locums ledning den 13 september. Locums program speglar Mäbt och de planerade aktiviteterna i avdelningarnas verksamhetsplaner har förts in i programmet. Efter hand som målen nås ska programmet revideras och nya mål sättas upp. - För att utbilda egen personal samt entreprenörer ska en datorbaserad utbildning inom tillgänglighetsområdet tas fram under 2012. Inledande diskussioner har förts med ett utbildningsföretag om hur en utbildning kan byggas upp. - AO FM som handlar upp entreprenörer för reception, städ och vaktmästeri kommer i början av nästa år att genomföra riktade utbildningar till dessa yrkeskategorier. Personalen kommer att bära locumuniform och frontar på så sätt Locum ute på sjukhusen. Det är därför viktigt att de håller en nivå avseende service och bemötande som matchar Locums krav. - Inför nästa år planeras för att bemanna ytterligare receptioner liksom att placera ut rullstolar för utlåning i flera entréer. Vidare planeras för ledsagningsservice som inte ska vara beroende av ideella initiativ. - Arbetet med Nya Karolinska (NKS) granskas med deltagande från SRF och HSO. - PTS (Program för teknisk standard) är ett samarbete mellan ett antal regioner/landsting i Sverige. Syftet är att utarbeta gemensamma riktlinjer för lokalers utformning och krav på tekniska installationer. En tillgänglighetsriktlinje som utgår från Handisams Riv hindren är för närvarande ute på remiss och kommer förhoppningsvis att kunna publiceras under nästa år. - Ett möte med Vårdguiden har hållits för att utröna om arbetet Från kallelsen till doktorn har resulterat i någonting konkret och för att klargöra var gränserna mellan åtagandena går. Vårdguiden arbetar vidare och utvecklar sina tidigare informationskanaler men har ett intresse av att inkorporera tekniska lösningar som Locum eventuellt kommer att arbeta vidare med. - Inomhus-gps är en teknik som har utvecklats för orientering inomhus. Tekniken är intressant eftersom den skulle kunna vara ett stöd för många olika målgrupper med behov av att få informationen på andra språk, med hjälp av symboler och/eller talsyntes. Två möten är inplanerade under den kommande månaden och kommer förhoppningsvis att resultera i ett pilotprojekt. Frågan ställdes om ökande grad av användning av mobiltelefoner inomhus kan bli ett problem på grund av ökande strålning. Thomas Ahlberg menade att så inte
LOCUM AB MINNESANTECKNINGAR 4(4) Teknikenheten 2011-10-25 behöver bli fallet. Mobiltelefonen i sig utgör den största strålningskällan och beroende på täckningen behöver telefonen jobba med olika hög effekt. Om det finns tillgång till ett inomhustäckningssystem kan telefonen jobba med en lägre effekt och den totala strålningen minskar därmed. Information om föreningsaktiviteter Bengt Stenström informerade om föreningen Hjärnskadeförbundet Hjärnkrafts arbete och aktiviteter. Bengts redogörelse bifogas protokollet. Övriga frågor Björne Karlsson framförde att det på första samverkansmötet 2012 bör göras en redovisning av hur Locum har levt upp till målen i den verksamhetsanpassade versionen av Mer än bara trösklar. Kommande möten Tidpunkt för nästa möte är torsdagen den 15 december. Mötet börjar 9.00 och pågår till 11.30. Plats: Locums kontor, Östgötagatan 12, 9 trappor Lokal: Strömmen Thomas Ahlberg avslutade mötet. Noteringar förda av Per Carlsson. Delges: Närvarande och enligt sändlista.
Information om hjärnskaderelaterade funktionsnedsättningar och åtgärder för att återupprätta förmågan att delta i samhällslivet på likvärdiga villkor och förutsättningar För att bygga samhället för att i möjligaste mån alla ska kunna leva på likvärdiga villkor krävs att de som planerar och bygger anläggningar redan på planeringsstadiet känner till vilka behov olika samhällsgrupper har för att vid ny- och ombyggnader kunna tillgodose behoven. Inom de många ideella föreningarna i landet finns samlad kompetens och erfarenheter av att få och leva med funktionsnedsättningar av alla de slag. Genom åren har funktionshindrade ansetts som enbart en belastning i samhället. Inte minst var det så för hjärnskadade. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft kom på sin tid, 1987, till för att skapa rehabiliteringsmöjligheter för personer, som genom yttre våld förorsakats en hjärnskada och därigenom för en tid förlorade förmågan att fungera i samhället på ett sätt som krävs av en medborgare. Några sådana existerade inte. Det kunde röra sig om svåra kroppsliga funktionsnedsättningar eller så kallade kognitiva, som regel både och. Det existerade inte då några rehabiliteringsmöjligheter och de skadade skrevs efter en dyrbar akutbehandling in i på långvården, efter mycket kort tid, som medicinskt färdigbehandlade och förlorade därmed alla möjligheter att någonsin få leva ett värdigt liv i samhället. De betraktades som orehabiliterbara och blev omyndigförklarade. Det har det blivit ändring på genom 1989 års handikapputredning, LSS Lagen om stöd och service, FN:s standardregler och senast FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Hjärnskaderelaterade funktionsnedsättningar En hjärnskada kan uppstå på många olika sätt, till exempel genom ett hårt slag mot skallbenet, en stroke, en blödning, ett operativt ingrepp, syrebrist eller liknande. Det gemensamma är att de kognitiva funktionerna, att ta till sig, lagra och bearbeta information och förmedla den blir nedsatta. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft bildades främst för att tillvarata skallskadades intressen. Målgruppen var yngre personer, som skadats genom olyckshändelser av olika slag. Effekterna varierar starkt, beroende på vilken del av hjärnan som skadats och en skallskada ger ofta en rekyleffekt så att hjärnan slungas mot skallbenets insida så att flera blödningar kan uppstå och eftersom medvetandegraden sänks under lång tid framöver så kan det vara svårt att ställa en säker diagnos. På grund av nedsatt kommunikativ förmåga hos patienten kan inte läkaren heller bilda sig en klar uppfattning om skadebilden i sin helhet förrän efter lång tid. På många inom den här kategorin skadade syns ingenting avvikande utåt. För personen själv har det uppstått ett totalt kaos genom att minnesfunktionen skadats. Det innebär för dem och för deras närstående en ren katastrof och möjligheterna att få effektiv hjälp är än idag mycket små trots att sjukvården utger sig för att tillhandahålla god vård och behandling.
Minnet. Hur klarar man sig i samhället utan minne och språklig förmåga? Att vakna upp på en helt främmande plats bland helt främmande människor med ett helt främmande språk är en beskrivning, som ger en något sånär åskådlig bild av att vakna upp efter en förvärvad hjärnskada eller stroke. Det tar lång tid även under de allra bästa förutsättningar att återfå förmågan att organisera sin egen tillvaro och återupprätta en social kompetens. Vad man än ska företa sig är allting nytt och eftersom hjärnan i det tillståndet inte har förmågan att lagra information mer än korta stunder och det dessutom är svårt att söka tidigare lagrad information så att man kan följa upp resonemang och planera mer än just för stunden. I det tillståndet råkar man gång på gång ut för besvikelser över misslyckanden och det leder till att man drar sig undan och blir passiv, intill apatisk. Minnet, och att det är intakt, är förutsättningen för att skaffa sig kunskaper och erfarenheter, planera och klara sin dagliga tillvaro, sköta ett arbete, utöva fritidsintressen och inte minst vidmakthålla kontinuiteten med och upplevelsen av nuet och omvärlden. Man behöver bara se på en dement person för att konstatera vilken betydelse det har. Medvetande och medvetenhet. Efter uppvaknandet befinner sig medvetandet på en mycket låg nivå och ger för en lång tid obetydliga möjligheter till effektiv rehabilitering. Situationen kan beskrivas som att man åker in i en kolsvart tunnel, representerande medvetslösheten, och att man vid uppvaknandet kommer ut ur tunneln så gott som helt utan minnen från tillfället, då man åkte in i tunneln, alltså skadetillfället, och bakåt i tiden. För att återupprätta förmågan hos den skadade krävs social träning i välkänd miljö med stimulerande och återkopplande verksamheter. Det här är minst sagt en prekär situation. Medvetande och minne låter sig inte förbättras utan stimulans och det krävs motivation och träning för att bygga upp dem igen och anpassade miljöer, som underlättar den här processen att återuppbygga ett personlighetskomplex på helt nya villkor och förutsättningar. Den språkliga förmågan blir nedsatt, i synnerhet vid vänstersidiga hjärnskador, vilket uttrycker sig i att förmågan att ta till sig information, lagra, bearbeta och förmedla den blir starkt nedsatt. Brist på tid och engagemang från omgivningen och stressfaktorer ger upphov till vanmaktskänsla och påtaglig olust inför att ta kontakter och uppträda i sociala sammanhang. Förmågan att formulera ord behöver inte alls vara nedsatt vid den här typen av skada utan det är förmågan att hantera ord och meningar för att formulera, söka ord och sätta in dem i rätt sammanhang, som är den verkliga stötestenen fast tanken bakom ofta är i högsta grad rationell. Desto mer frustrerande är det när personen blir bemött på ett sätt, som antyder att han/hon är en idiot, beroende på att personalen är okunnig. Det här ställer till oerhörda problem i många sammanhang och sammantaget med att minnet till stor del är utplånat försvårar det möjligheterna att leva med i samhället och därigenom återuppträna förmågan.
Språklig tillgänglighet innebär i grunden att rättigheter, skyldigheter och direktiv, information, orienteringsanvisningar mm är formulerade på ett sätt som är lätt att ta till sig och förmedlas genom media, som är anpassade för kognitivt funktionshindrade och bemötande som tar hänsyn till dessa funktionshindrades speciella behov. Orienteringsförmågan, föreställer man sig lätt, att den brist, som uppstår, inskränker sig till den fysiska miljön, men den är betydligt mer omfattande än så. Den rör till exempel hela ens tidigare liv, familjeförhållande, sociala ställning, yrke mm. Allt det här och orienteringen i samhället och vart man vänder sig i olika sammanhang, sociala skyldigheter och rättigheter mm behöver återupptränas och mycket tillkommer som helt nya moment i personens liv, eftersom situationen efter en skada ger upphov till så mycket nytt. Stora mängder viktig information från barn- och ungdomstid, utbildning mm, som bildat en personlighetsstruktur och erfarenhets- och kunskapsbas, har gått förlorad och de visioner och målsättningar, som tidigare präglat personens agerande och har givit det kontinuitet, har upplösts och skapat förvirring och brist på förmåga till egna initiativ och social kompetens. Vad kan LOCUM göra för att tillgodose den här gruppens behov? LOCUM har ju varken kompetens eller behörighet att bedriva sjukvårdsverksamhet men genom att vara informerade om olika typer av funktionsnedsättningar kan man underlätta för de här personerna, sjukvården och andra myndigheter att bedriva vård och rehabilitering i socialt och samhällsekonomiskt intresse. Det innebär att underlätta för funktionshindrade att ta kontakt med, förflytta sig till och orientera sig i sjukvårds- och andra aktuella inrättningar. Behandlingsresultat är som regel beroende av förtroendet för vårdinrättningarna och att kontakterna med och förflyttningen till inrättningarna sker på ett enkelt och smärtfritt sätt. Bemötandet från personalen vid ändamålsenliga receptionsdiskar i en tilltalande miljö är en nog så viktig faktor liksom orienteringen inom inrättningen, i synnerhet när det gäller större sjukhus. Kontinuerliga kontakter med funktionshindrades organisationer torde vara det bästa sättet att tillhandahålla information om aktuella behov inom vårdsektorn. LOCUM administrerar gränssnittet mellan de enskilda funktionshindrade och vårdsektorn för att skapa förutsättningar att bedriva effektiv vård och rehabilitering. Bengt Stenström Vice ordförande och HSO:s representant i samverkansrådet.