MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NO UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NO UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV EOLUS VIND AB OCH RABBALSHEDE VINDENERGI AB DECEMBER 2010 STIG SWEDBERG OCH MARIA MAGNUSSON

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NO UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV EOLUS VIND AB OCH RABBALSHEDE VINDENERGI AB DECEMBER 2010 STIG SWEDBERG OCH MARIA MAGNUSSON RIO KULTUR KOOPERATIV

Kontaktuppgifter Eolus Vind AB Box 26 447 21 Vårgårda Organisationsnummer 556389-3956 Telefon: 0322-66 72 30 E-post: info@eolusvind.com Hemsida: www.eolusvind.com Kontaktperson: Mattias Hammarsjö Rabbalshede Vindenergi AB (publ) Marknadsvägen 1 457 55 RABBALHEDE Organisationsnummer 556093-1874 Växel: 0525-197 00 Fax: 0525-197 99 E-post: info@rabbalshedekraft.se Hemsida: www.rabbalshedekraft.se Kontaktperson: Bertil Hjalmarsson Miljökonsekvensbeskrivning Projekt Årjäng NO Uppförande av vindkraftverk, Årjängs kommun. På uppdrag av Eolus Vind AB och Rabbalshede Vindenergi december 2010. Rapport 2010:22 Miljökonsekvensbeskrivning Rio Kulturkooperativ 2010 Projektnummer: 0801 Projektansvarig: Stig Swedberg Projektpersonal: Maria Magnusson Författare: Stig Swedberg och Maria Magnusson Omslagsbild: Montage från Lövön i Övre Gla. De närmaste verken är belägna knappt fem kilometer från fotoplatsen. Verk 1, 2 och 4 från vänster är placerade inom Glaskogens naturreservat. Fotomontage av Bo Karlsson. Grundkartor har tillhandahållits av beställaren. Kommun: Årjäng Län: Värmland Beställare: Eolus Vind AB och Rabbalshede Vindenergi AB Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB Sökord: Vindkraft, Värmlands län, Glaskogen. Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen 5 457 40 FJÄLLBACKA www.riokultur.se rio@riokultur.se

INNEHÅLL: Sammanfattning 5 Del 1: Projektbeskrivning 11 Inledning 13 Vindresurser och produktion 13 Placering 13 Tidplan 15 Ekonomi 15 Teknisk beskrivning 15 Elanslutning 18 Gällande planer och mål 18 Planer 18 Mål 19 Miljömål 19 Del 2: Utformningsalternativ 21 Alternativ 22 Historik 22 Huvudalternativ 22 Alternativ utformning 1 24 Alternativ utformning 2 26 Alternativ utformning 3 28 Nollalternativ 28 Alternativ lokalisering 30 Del 3: Miljökonsekvenser 31 Avgränsning 32 Läsanvisning 32 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 34 Ljud 34 Skuggor 37 Ljus 40 Kemikalieanvändning 41 Säkerhet 42 Miljökonsekvenser Landskapet 44 Visuell påverkan Landskapsbild 44 Friluftsliv och turism 50 Kulturmiljö 56 Naturmiljö 58 Fåglar, fladdermöss och övrig fauna 67 Miljökonsekvenser Resurser 71 Riksintressen 71 Energi 71 Luft och klimat 73 Markanvändning 73 Transporter och material 74 Avveckling 76 Miljökonsekvenser Sammanfattning av miljökonsekvenser 77

Del 4: Tillståndsprövning och samråd 79 Tillståndsprövning 80 Samråd 80 Det fortsatta prövningsförfarandet 81 Källor 83 Bilagor 87 1. Teknisk beskrivning 2. Ljudberäkningar 2a. Huvudalternativ 2b. Alternativ utformning 1 2c. Alternativ utformning 2 2d. Alternativ utformning 3 3. Skuggberäkningar 3a. Huvudalternativ 3b. Alternativ utformning 1 3c. Alternativ utformning 2 3d. Alternativ utformning 3 4. Fotomontage 5. Kemikalier 6. Avveckling

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

Sammanfattning Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning Projektet syftar till att etablera en vindpark på sammanlagt 47 vindkraftverk i ett område nordost om Årjäng, Årjängs kommun. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om max 180 meter och en effekt på maximalt 3,5 MW per verk. Den beräknade energiproduktionen ligger på cirka 320 GWh per år. Etablering kommer att innebära att vägar anläggs inom områdena som komplement till befintliga skogsbilvägar. Elanslutning kommer att ske till en ny transformatorstation som planeras i norr, mellan parken och väg 172. Inom området används markkabel. Platsen är vald utifrån goda vindförhållanden, årsmedelvinden på 72 meters höjd är mellan 6,2-6,5 m/s enligt MIUU s vindkartering. Vindparken ligger huvudsakligen i det område som omfattas av vindplan för Årjängs kommun. I de delar som ej omfattas av vindplanen ingår tre verk som är planerade inom naturreservatet Glaskogen. Denna miljökonsekvensbeskrivning kommer att pröva om detta alternativ kan genomföras utan att skada värdena inom naturreservatet respektive riksintresseområdet för friluftsliv. Sammanfattning av kapitlet Alternativ Bolagen Eolus Vind AB och Rabbalshede Vindenergi AB började 2006 projektera för vindparker i Årjängs kommun. En förstudie togs fram som visade att ett område i nordöstra Årjäng hade lämpliga förutsättningar för en storskalig etablering. Mot bakgrund av de synpunkter som framkom vid tidigt samråd beslöts att vidare projektering av parkerna skulle ske gemensamt i projketet Årjäng NO. I denna handling redovisas ett huvudalternativ, tre utformningsalternativ samt ett nollalternativ. I samtliga utformningsalternativ uppfylls rekommenderade ljud och skuggvärden för närboende. Huvudalternativet innebär att 47 vindkraftverk, med en sammanlagd effekt om 141 MW, anläggs i nordöstra Årjäng. Årsproduktionen beräknas bli cirka 320 GWh. Anpassning av parken har skett efter arkeologisk utredning, fågelinventering, naturvärdesbedömning och landskapsanalys. Detta har lett till att ursprungsförslaget på 62 verk har minskats till 47. Negativ påverkan på riksintresseområden begränsas till en visuell, audiell och reversibel påverkan. Den positiva påverkan utgörs huvudsakligen av att ett stort tillskott av förnyelsebart producerad energi tillkommer. Det ekonomiska tillskottet från parken kan ha en positiv inverkan på kulturmiljön Östra Mörtnäs. Ny infrastruktur i vägar kan ha en positiv påverkan på skogsbruket. Den påverkan på naturvärden som förväntas 7

är kopplad till nya vägar i skogsmarken och i våtmarksnära områden. Påverkan bedöms som acceptabel med tanke på den exploatering av skogsmiljöerna som den pågående markanvändningen innebär. Det ytor inom området som är av vildmarkskaraktär eller har höga naturvärden berörs i liten utsträckning av verk eller vägar i parken. Etableringen av parken kan komma att innebära en omläggningar av delar av skidspåren i området. Etableringen innebär att rekommenderade hänsynsavstånd inte kan hållas till alla tjärnar med häckande smålom. Alternativ utformning 1 innebär att 37 verk av samma storlek som i huvudalternativet etableras inom området. Årsproduktionen beräknas då till 250 GWh. Det som skiljer alternativen åt är att verk tagits bort i den östra delen av parken för att ytterligare minska den visuella påverkan för besökare i Glaskogen, i den västra delen för att minska påverkan på våtmarker och i den södra delen för att minska påverkan på Ösjöområdet. Den alternativa utformningen innebär därmed en mindre visuell påverkan på riksintresseområde för friluftsliv och en mindre lokal miljöpåverkan. Utformningen innebär att endast ett verk är placerat närmare än rekommenderat hänsynsavstånd till tjärn med häckande smålom. Den positiva påverkan av projektet kvarstår dock i stort. Alternativ utformning 2 innebär att 36 verk av samma storlek som i huvudalternativet etableras i området. Årsproduktionen beräknas till 245 GWh. Utformningen skiljer sig från alternativ utformning 1 genom att verk 44 tagits bort. Därigenom kommer ingen exploatering att ske inom naturreservatet Glaskogen. Alternativ utformning 3 innebär att 25 verk av samma storlek som i huvudalternativet etableras i området. Årsproduktionen beräknas till 170 GWh. Parken har här utformats enligt det förslag som presenterats i Årjängs kommuns vindplan. Visuell påverkan på Glaskogen kvarstår, men synbarheten kommer att vara begränsad. Utformningen av parken tar inte tillvara områdets vindpotential på ett optimalt sätt i förhållande till projektets miljöpåverkan. Nollalternativet kan innebär att inga vindkraftverk etableras inom området för projekt Årjäng NO. Det får troligen till följd att pågående markanvändning fortsätter. Då området är utpekat som lämpligt i Årjängs vindplan är det dock troligast att en etablering av vindkraftverk på sikt kommer att ske inom området, med ovanstående konsekvenser som följd. Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna samrådshandling på de ovan nämnda miljökonsekvenserna. Ljudberäkningar visar att parken inte kommer att generera högre ljudnivåer än 40 db(a) för närboende. Om någon fastighet trots detta får för hög ljudnivå, kan det lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk så att ljudnivån inte överstiger tillståndsgivna värden. Några fastigheter ligger nära rekommenderade gränsvärden för skuggbildning enligt gjord modellberäkning. För att begränsa skuggpåverkan på närliggande 8

fastigheter kan skuggreglerande automatik installeras. Under perioder då skuggor kan verka störande eller riskerar att överskrida tillståndsgivna värden kan verken stängas av för att minska påverkan. Vindkraftverk skall förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser. Vissa av de yttre verken i en park med vindkraftverk högre än 150 meter skall markeras med blinkande högintensivt vitt ljus under dager, gryning och skymning. Avskärmning sker inom en radie på 5 kilometer. På natten får ljusintensiteten reduceras. Övriga verk kan markeras med lågintensivt rött fast ljus om inte Transportstyrelsen beslutar om ytterligare markering i det enskilda ärendet. Under dagen behöver hinderbelysning ej vara tänd. Vingarna är antireflexbehandlade så att störande reflexer inte ska uppstå. För att minska störningar från hinderljus kommer bästa möjliga teknik att installeras så att ljuset inte skall behöva vara störande för närboende. Olycksriskerna är generellt små för vindkraft. I ett kallt klimat kan isbildning på vindkraftverkens turbiner uppstå. För att minimera olycksrisken för detta kommer teknik för att undvika isbildning att installeras, eventuellt kombinerat med ett varningssystem. Risken för iskast i närheten av verk innebär att ett säkerhetsavstånd kan behöva tillämpas till skidspår inom området. De kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel och batterier. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Regelbunden service och underhåll kommer att utföras enligt tillverkarens direktiv. Under etableringsskedet kommer störningar att ske i form av ökade transporter samt sprängningsarbeten. Landskapsbilden i området kommer att förändras när vindkraftsparken etableras. Synligheten varierar beroende på var i landskapet man befinner sig. Verken är placerade på höjdområden och från vissa utblickspunkter kommer de att vara dominerande medan det från andra närbelägna platser är begränsad sikt. I huvudalternativet har hänsyn tagits till visuell påverkan på riksintresseområdet för friluftsliv. Även avseende natur- och kulturmiljön inom parken har en anpassning skett för att minska påverkan. Den visuella påverkan är reversibel och upphör när vindkraftverken monteras ner. Fotomontage har tagits fram för att illustrera den visuella påverkan. Friluftslivet påverkas främst genom visuell påverkan och förändrad ljudnivå. Den största påverkan på friluftslivets värden i detta projekt är närheten till vandringsleder, skidspår och utsiktspunkter i Glaskogsområdet. Skidspår inom parken kan komma att behöva dras om för att uppnå ett tillräckligt stort skyddsavstånd till vindkraftverken. Vildmarksturism bedrivs inte inom området idag och bedöms därför inte påverkas av projektet. En undersökning av parkens eventuella påverkan på besöksfrekvensen inom Glaskogen har utförts. En minskning av besökarfrekvensen kan inte uteslutas. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter bedöms denna dock bli av begränsad omfattning. En utredning av områdets kulturmiljövärden har utförts, med den hänsyn som planeras till det som framkommit i utredningen blir projektets negativa påverkan på den lokala kulturmiljön liten. Eventuellt kan en positiv påverkan på kulturmiljön vid Östra Mörtnäs uppstå.. Inga av de riksintressen för naturvård som finns inom kommunen bedöms påverkas i någon högre grad. Detsamma gäller de naturvärden som finns runt 9

om parken. Inom området för parken finns ett antal miljöer med våtmarker och äldre skog. I övrigt finns inga registrerade värdefulla skogliga biotoper eller våtmarker. Med den detaljhänsyn som planeras efter rekommendationer i naturvärdesbedömningen, bedöms påverkan av att anlägga vägar och platser för vindkraftverken som acceptabel. Med de kompensationsåtgärder som föreslås kan en positiv påverkan på vissa av områdets naturvärden uppnås. Inom parkens finns tjärnar med häckande smålom. Vid parkens utformning har hänsyn tagits till dessa. En påverkan kan dock inte uteslutas varför uppföljningsåtgärder föreslås. Fladdermöss bedöms inte förekomma i någon större utsträckning och inte heller några ovanliga arter, varför inga åtgärder föreslås. Påverkan på jaktmöjligheter har varit en fråga som engagerat många under samrådsprocessen. Möjligheterna att jaga inom området förändras inte då Årjängs kommun inte har för avsikt att detaljplanelägga området. Åtgärder kopplade till jakt bedöms inte vara nödvändiga. Totalt beräknas cirka 4 mil väg behöva byggas eller förbättras om parken anläggs enligt huvudalternativet, knappt 2 mil av dessa utgörs idag av befintliga vägar. Efter avveckling kommer marken att återställas. Garantier kommer att ställas för att medel finns för avveckling av parken. Vindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. En vindkraftsetablering bidrar till möjligheten att uppnå flera av de nationella miljömålen. Det gäller bland annat Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning. Även möjligheten att uppnå internationella åtaganden kan vara relevant att diskutera för en park av denna storlek. I jämförelse med importerad kolkraft beräknas den energimängd projekt Årjäng NO bidrar med, kunna minska utsläppen med 272 000 ton koldioxid, 118 ton svaveldioxid, 832 ton kväveoxider och 32 ton stoft. Efter projektets anpassning till riksintressen och andra motstående intressen bedöms etableringen vara god resurshushållning. 10

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

Ill. 1. Översikt över planerad utformning av vindpark Årjäng NO. Den röda linjen runt vindkraftverken markerar det område som kan beröras av ljud över 40 db(a) alstrade av vindkraftverken. Detta område kallas också för vindområde. 12

Del 1: Projektbeskrivning Inledning Denna Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gäller projektet Årjäng NO, Årjängs kommun. Rabbalshede Vindenergi AB och Eolus Vind AB, nedan kallade för Bolagen, har för avsikt att uppföra 47 vindkraftverk i områdena Djuv, Mörtnäs, Rishöjden och Smolmark. Området är beläget i nordöstra delen av Årjängs kommun, illustration 1. Huvudsaklig markanvändning utgörs idag av skogsbruk. Vindresurser och produktion Anledningen till att området är intressant för vindkraft är att: platserna har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande vindriktning avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort ligger till största delen inom utpekade områden i Vindplan för Årjängs kommun det finns möjlighet att ansluta till, och kapacitet i, kraftledningsnätet för distributionen Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är 6,2-6,5 m/s enligt MIUU s vindkartering, vilket är fullt tillräckligt för att området skall vara intressant för en vindkraftsetablering. Vindmätning pågår och prognosen förstärker att området har en potential för vindbruk. Med en park på 47 verk blir den installerade effekten upp till 141 MW. Det skulle ge en årlig elproduktion på upp till 320 GWh, vilket beräknas räcka till 53 000 villors hushållsel, Energimyndigheten 2010. Elproduktion om 320 GWh kan också jämföras med att 125 000 elbilar kan köra 1500 mil/år, Electroengine 2009. Placering Val av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer: minst 500 meter mellan vindkraftverken platser som ligger högt i terrängen ljudnivå under 40 db(a) hos kringboende skugga maximalt 8 h/år och max 30 min/dag hos kringboende Placeringar i projektet redovisas på illustration 2. Med vindområde eller vindpark avses det område som avgränsas av den beräknade 40 db(a)-kurvan. 13

Ill. 2. Utformning av huvudalternativet med 47 verk. Parkens utformning har justerats efter samrådsfas och utredningar så att verk placerade i närhet till bland annat Svenskmyrarna, Ösjön och Hulttjärnskojan har strukits. 14

Tidplan Tidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Projekteringstiden beräknas till 2006-2010 och byggstarten till 2012. De första verken kan vara i drift 2014. Inom delar av parken kan kompletterande geologiska undersökningar komma att utföras inför slutlig vägutredning och inför bedömning av lämplig fundamentstyp. Ekonomi För att avgöra vilken typ av vindkraftverk som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga: lågt inköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haverier samt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverket ingår även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera i investeringskostnaden. Vindkraftverken beräknas generera 320 GWh/år för hela parken. Teknisk beskrivning Verk Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 180 meter och en effekt på upp till 3,5 MW per maskin. Alla beräkningar i denna MKB utgår ifrån verk med en totalhöjd på 175 meter och en effekt på 3 MW och en park med 47 verk i huvudalternativet. De vindkraftverk som uppförs i Sverige idag har som krav att vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska SP Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. I bolagens kravspecifikation vid upphandling av vindkraftverk begärs att verksleverantörerna påvisar att turbinerna skall uppfylla alla tillämpliga CE-direktiv och standarder. Vilket fabrikat som kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för att kunna välja senaste och bäst tillgängliga teknik. För en allmän teknisk beskrivning av ett vindkraftverk, se bilaga 1. Fundament Förankringen av vindkraftverken i berget kan ske via tre olika metoder. Alternativen är gravitationsfundament, bergadapter respektive bergförankrat betongfundament. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. På grund av detta och de lokala markförhållandena kan inte förankringsmetod anges i detta skede. I första hand kommer bergförankrat betongfundament eller bergadapter att användas, bilaga 1. Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. För ett vindkraftverk på 3 MW har fundamentet cirka 20 meters diameter och cirka 3 meters höjd i centrum, och i ytterkant är det cirka 0,5 meter högt. Påverkad yta vid anläggande av fundamentet är cirka 500 m 2. Detta val av fundament kräver sprängning eller grävning av gropar med cirka 21 meter diameter och cirka 3 meters djup. De bergmassor som uppkommer i samband med sprängningen används som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna. Fundamentens primära armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av groparna med cirka 350 m³ betong, vilken transporteras till platsen 15

från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. För att minska miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalitet, samt att eventuell sprängsten kan användas vid byggandet av vägarna. Nackdelen är att det innebär ett större ingrepp i naturen än bergadapter. Bergadapter kräver bara några decimeter större fundamentdiameter än själva tornet, cirka 6,5 meters diameter. Påverkad yta genom plansprängning blir dock cirka 100 m 2. Metoden bygger på en princip med en armerad betongkonstruktion fäst med långa förankringsstag ner i berget. Bergadapter ställer stora krav på bergets hållfasthet. Därför måste en geoteknisk undersökning av bergförhållanden genomföras på aktuella platser för att klargöra om berget klarar de krav som ställs. Vid avveckling tas bergadaptern bort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Bergförankrat betongfundament kräver ett fundament på cirka 9 meter diameter. Är berget lämpligt kan metoden användas utan sprängning. Om så inte är fallet kan en grop behöva sprängas med upp till 2,5 meters djup. Påverkad yta blir cirka 100 m². Metoden är en utveckling av bergadaptern och kräver inte lika stor hållfasthet hos berget och normalt ingen eller lite sprängning. Vägar och transporter Totalt beräknas vägnätet inklusive anslutningsvägar uppgå till 4 mil. Av dessa utgör 1,8 mil, eller 45%, befintliga vägar. Dessa kan behöva förstärkas, rätas och breddas. Vägbanan kommer att ha en bredd av 4 till 5 meter och vägbotten 8 till 10 meter beroende på hur mycket material som behöver påföras. I de delar av vägen som går på berghällar behöver endast en liten utfyllnad för att jämna ut vägbanan göras. Avverkning av skog sker i en korridor med 10 till 20 meters bredd beroende vägområdets topografi. Vägens uppbyggnad över den grundläggande terrasseringen kommer att bestå av ett skikt med grov bergkross som bärlager och ett på ytan avjämnande skikt med slitlager av finare bergkrossmaterial. Sprängning kommer att i största möjliga mån undvikas utom vid fundament, uppställningsplatser och vissa sträckor utmed väglinjen, där vägens geometriska krav i förhållande till den naturliga topografin kräver viss utjämning. De för vägar, uppställningsplatser och fundament nödvändiga schaktarbetena i berg och morän kommer att planeras så att massbalans i möjligaste mån uppnås mellan uttagna massor och behovet av fyllningsmassor. I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan. Ytorna på vägar och verksplatser kommer att vara belagda med bergskrossmaterial. Sprängsten från fundamentplatserna kommer att användas för anläggning av vägar fram till vindkraftverken. Vägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och utformningen har anpassats efter biologisk inventering och arkeologisk utredning, vilket beskrivs närmare i avsnitten kulturmiljö och naturmiljö. Under utredningsarbetets gång har den tidigare planerade utformningen med flera olika infartsvägar för vindkraftsverken ersatts med den nu presenterade planen som innebär att alla verk kommer att transporteras in i parken från väg 172 i norr, illustration 3. Där planeras även parkens transformatorstation och externa uppkoppling att ske. Området får således endast en genomgående väg 16

Ill. 3. Utformning av infartsvägar i huvudalternativet samt tidigare förslag. Infartsvägarna har justerats så att inga byar eller byggnader för fast boende berörs, genom denna förändring skyddas också kulturmiljön vid Östra Mörtnäs från ingrepp. 17

från norr till söder för transport av verkens extremt tunga och utrymmeskrävande delar. Denna genomgående väg med stickvägar till respektive verk möjliggör förläggning av anläggningens kablar inom vägområdet utan ytterligare utredningar och ingrepp i naturen. Tidigare planerade tillfartsvägar via Barlingshult respektive Djuv kommer under utbyggnaden att användas som tillfartsvägar för ballastmaterial och mindre skrymmande material. Under driftsskedet kommer dessa två tillfartsvägar att användas för service och underhåll. Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporter under driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Elanslutning Anslutning av vindkraftverken till elnätet planeras att ske via ett nytt ställverk/ transformatorstation i anslutning till den planerade parken. En ny 130 kv luftledning planeras att byggas till aktuellt ställverk i Jössefors utanför Arvika, ledningen kan vara en del i en förstärkning av Fortums elnät i området. Inom parken kommer i huvudsak markkabel att användas vilken förläggs i anslutning till vägar där det är möjligt. Gällande planer och mål Planer I utställningsversionen av ny översiktsplan (ÖP) för Årjängs kommun anges inriktningsmål för samhällsbyggandet, Årjängs kommun 2008. Energiproduktion anges där som ett regionalt intresse. Kommunen har utarbetat en vindkraftsplan, Vindkraft Årjäng, vilken utgör ett tillägg till den nya ÖP som är under utveckling, Årjängs kommun 2010. Platsen för vindpark Årjäng NO är utpekat i planen som ett av sex områden lämpliga för vindkraft. Området, vilket i planen kallas för Mörtnäs-Djuv, ligger cirka 15 kilometer nordost om Årjängs samhälle och cirka 1,5 kilometer sydväst om byn Mörtnäs. Avståndet till Länsväg 172 i norr är minst 1,5 kilometer. Vägen planeras byggas ut till 90-vägs standard i hela sin sträckning. I förslag till ny ÖP föreslås som allmänt mål att grusvägnätet skall förbättras, Årjängs kommun 2008. Någon bebyggelseutveckling i närområdet kring parken redovisas inte varken i gällande ÖP eller i förslag till ny ÖP, Årjängs kommun 1990, 2008, Årjängs kommun 1990 respektive 2008. Området omfattas inte av detaljplan. Den närmast liggande samlade bebyggelsen ligger cirka 1-1,5 kilometer från närmaste verk, i norr vid Mörtnäs och i väster vid Djuv och Gryttom. Bebyggelsen i området är i stort koncentrerad till de vägar som finns i de omgivande dalgångarna. I förslaget till ÖP anges att Glaskogens naturreservat och angränsande markområde vid Mörtnäs skall bedömas som stora opåverkade områden av riksintresse enligt MB, Årjängs kommun 2008. I tillägget till ÖP, Vindkraft Årjäng, anges området i nordöstra delen av kommunen som oexploaterat. Där konstateras också att i relation till kommunens oexploaterade yta är de utpekade delområdena 18

små. Det kommer även fortsättningsvis att finnas stora oexploaterade områden i anslutning till dessa vindkraftsområden, och i kommunen som helhet, Årjängs kommun 2010. För jord- och skogsbruk föreslås att möjligheter skall ges för att utveckla alternativa näringsmöjligheter. Vidare nämns i vindplanen att ledningsnätet behöver byggas ut för att kunna klara av den ökande mängden el som etableringen av vindparker innebär. Samordning av utbyggnaden framhävs så att nätutbyggnad och användning blir så effektiv som möjligt. Ett av de områden som utpekas som lämpliga i Vindkraft Årjäng är Mörtnäs- Djuv, Årjängs kommun 2010. Området är beläget inom kommunens bästa vindläge. Närheten till Natura 2000-området vid Ulvsjömyrarna uppmärksammas och projektet skall utformas så att en betydande miljöpåverkan på dess värden inte uppstår. Även ej utpekade områden anges som möjliga att pröva om de lämpar sig för vinbruk. Endast DANO-området anges som olämpligt för vindbruk. Mål Årjängs kommuns vindplan, Årjängs kommun 2010, anger två huvudsakliga syften för utbyggnad av vindkraft inom kommunen: Ett miljömässigt och ett landsbygdsutvecklande. Genom vindkraften tillförs samhället energi som producerats i enlighet med hållbar samhällsutveckling. Genom att denna produktion sker på landsbygden skapar projektet också en grund för en hållbar utveckling av en levande landsbygd. I planen konstateras att: Genomförandet av planen bedöms bidra till att uppnå de nationella mål om produktion av vindkraftel och nationella miljömål, utan risk för betydande påverkan på vare sig människors hälsa, natur- och kulturvärden, djurliv, friluftsliv och landskapsbild. Länsstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram ett planeringsunderlag för landbaserad vindkraft i Sverige, Länsstyrelsen i Värmland 2006. I underlaget påpekas att de redovisade områdena kan vara lämpliga för storskalig vindkraftsetablering men att vidare analyser krävs inför en eventuell etablering. Inom nordöstra Årjängs, sydvästra Arvika och nordvästra Säffle kommuner finns område 137. Planerad vindpark Årjäng NO utgör en mindre del av detta stora vindområde. Miljömål Att utveckla vindkraften bidrar på flera plan till möjligheten att uppnå flera av de 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen antagit. El som produceras med förnyelsebara energikällor ersätter främst el som producerats med fossila bränslen och kan därmed bidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtill negativ miljöpåverkan bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av målen. El som produceras med förnyelsebara energikällor ersätter främst el som producerats med fossila bränslen, och kan därmed bidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. 19

De miljömål som kan komma att påverkas av etableringen på ett positivt eller negativt sätt, och där en bedömning av påverkan bedöms relevant, sammanfattas i tabell nedan. Projektet bedöms påverka åtta av de 16 miljömålen. De miljömål som främst berörs av vindkraftsetablering är mål 1 och 15, Begränsad miljöpåverkan respektive God bebyggd miljö. För dessa är andelen förnyelsebar energi producerad genom vindkraft en viktig indikator för måluppfyllelse. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. För att nå målen om begränsad miljöpåverkan har handlingsplaner tagits fram för att minst 50 procent av Sveriges energianvändning år 2020 skall komma från förnybara energikällor och att år 2030 skall fordonsflottan vara oberoende av fossil energi, Miljömålsportalen 2010. Tabell1 Mål Bidrar Motverkar Motivering 1 Begränsad klimatpåverkan X Projektet syftar till att framställa elenergi, utan utsläpp av koldioxid, genom att utnyttja en förnyelsebar energikälla. Projektet innebär ökad möjlighet att uppnå de regionala delmålen Minskade utsläpp av växthusgaser och Minskade utsläpp av koldioxid. 2 Frisk luft X 3 Bara naturlig försurning X 7 Ingen övergödning X 11 Myllrande våtmarker X 12 Levande skogar X X 15 God bebyggd miljö X X 16 Ett rikt växt- och djurliv X Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och andra luftförorenande ämnen. Det innebär att projektet påverkar flera av de regionala delmålen positivt. Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Projektet påverkar därmed de regionala delmålen positivt men framförallt Minskade utsläpp av kväveoxider. Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av kväveoxider. Projektet påverkar därmed de regionala delmålen positivt. Några våtmarker och fuktstråk berörs. Påverkan kan inte helt bedömas innan detaljplanering skett. Inga våtmarksmiljöer av klass 1 eller 2 upptagna i våtmarksinventeringen berörs. Delmålet Skogsbilvägar påverkas positivt genom att projektets vägar ingår i en samrådsprocess. Projektet innebär att skogsmark omvandlas till vägar och platser. Genom att nyskapa död ved i samband med vägbyggnation kan projektet bidra till att uppfylla ett av delmålen. Genom projektet har också en inventering av kulturvärden inom vindområdet skett vilket påverkar delmålet positivt. Projektet kan påverka boendemiljöerna i omgivningarna negativt genom visuell och audiell förändring. Genom de åtgärder som vidtagits bedöms denna påverkan i detta projekt som liten. Projektet kommer att påverka delmål energianvändning m m i byggnader positivt då det tillför förnyelsebar energi. Projektet innebär att vissa arters livsmiljöer försämras inom detta område. Etableringen kan innebära viss påverkan på smålom och skogshöns. För övriga fågelarter bedöms påverkan som liten. Projektet kan positivt påverka naturoch kulturmiljöer i Östra Mörtnäs. 20

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

Del 2: Utredningsalternativ Alternativ Historik Bolagen har haft planer på att etablera vindparker i Årjängs kommun sedan 2006. Vid ett inledande samråd med Årjängs kommun angående etableringar väster om Årjängs samhälle diskuterades även aktuellt område. Mot bakgrund av de synpunkter som framkom vid detta möte beslöts att en förstudie skulle göras för att bedöma vilka platser inom kommunen som bäst lämpade sig för fortsatt projektering. Denna visade att ett område i nordöstra delen av kommunen hade fördelar framför flera andra områden genom sin potentiellt höga vindenergi, Ljunggren, Magnusson & Swedberg 2007. Mot bakgrund av detta beslöts att projektering skulle inledas för en vindpark i nordöstra delen av kommunen. I samrådsfasen önskade Länsstyrelsen i Värmland att ett område vid Långelanda-Ulvestad skulle studeras som ett möjligt alternativ till Årjäng NO, Ljunggren, Magnusson & Swedberg 2008. Samtliga studerade alternativa lokaliseringar hade sämre möjligheter att utnyttja energin i vinden än det valda området, illustration 4. Då båda bolagen hade markägarkontakter inom området anmodades de av myndigheterna att göra en gemensam projektering av parken för att kunna utnyttja områdets vindenergi optimalt. De utformade ett gemensamt förslag som omfattade totalt 62 verk. Under 2008 genomfördes en arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning av föreslagen utformning av parken. Efter bearbetning av resultaten från utredningen och synpunkter från samråd med myndigheter och allmänhet föreslogs en ny parkutformning 2009. En kompletterande utredning och bedömning har gjorts under 2010 och lett fram till föreliggande förslag. Huvudalternativ Huvudalternativet är att etablering sker i området vid Årjäng NO enligt projektbeskrivningen ovan i Del 1. Parken omfattar ett skogsområde om cirka 1 800 ha. Placeringar för huvudalternativet finns på illustration 2. Totalt beräknas vägnätet inklusive anslutningsvägar uppgå till 4 mil. Av dessa utgör 1,8 mil, eller 45%, befintliga vägar. Huvudalternativet ligger till stor del inom lämpliga områden i kommunens vindplan. Vindhastigheten är 6,2-6,5 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Antalet verk är 47, med en sammanlagd effekt om 141 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 320 GWh. Höjden på verken kommer att vara maximalt 180 meter. 22

Ill. 4. Medelvindhastighet vid 72 meter över nollplanet inom tidigare studerade områden. Grönmarkerade områden refererar till Årjängs vindplan. Rödmarkerade områden refererar till de områden som utgjorde underlag för lokaliseringsstudien och utmynnade i att Årjäng NO blev det område som projekterades vidare. Blåmarkerat område studerades i samrådsfasen 2008 efter förslag från länsstyrelsen. 23

Den slutliga utformningen har planerats efter att samråd hållits med myndigheter och allmänhet och efter att områdets kultur- och naturvärden har utretts. Det ursprungliga förslaget som utreddes 2008 har förändrats för att minska påverkan på de värden som framkommit vid denna. Det gäller påverkan på våtmarkerna runt Svenskmyrarna; gentemot fastigheter i norra och södra delen av området; på lokalt friluftsliv vid Hulttjärnskojan; på häckande smålom samt den visuella gentemot Glaskogen. Totalt har 15 verk och infartsvägarna genom Östra Mörtnäs och Glaskogen strukits från det ursprungliga förslaget. Efter utredning 2010 har utformningen optimerats för största möjliga produktion med minsta möjliga miljöpåverkan. De huvudsakliga hänsynsprinciper som utgjort grunden för denna utformning är: Att inga fasta bostäder eller fritidsbostäder utsätts för ljudnivåer över 40 db(a). Att utnyttja redan exploaterad mark genom att i hög grad utnyttja befintligt vägnät och förlägga en stor del av parken till industriellt brukad skogsmark. Att minimera vägdragning i våtmarksområden. Att minska parkens påverkan på friluftslivet inom parken och i Glaskogen. Att minska påverkan på fågelpopulationen i området. Påverkan på Glaskogen kommer att uppstå, men har genom utformningen begränsats till en i huvudsak visuell påverkan. Den beräknade ljudutbredningen visar att en liten del av naturreservatet kan komma att påverkas av ljud enligt beräkningar, illustration 2 samt bilaga 2. Påverkan på Ulvsjömyrarna kommer i huvudsak att begränsas till en visuell påverkan. En mindre del i den norra delen av området kan komma att beröras av ljudpåverkan enligt beräkningar, illustration 2 samt bilaga 2. Påverkan på lokalt friluftsliv har begränsats genom att verk placerade nära vanligtvis använda skidspår har justerats. Verk i nära anslutning till rastplatsen Hulttjärnskojan har strukits så att minsta avstånd är cirka 950 meter. Kvarvarande områden där skidspår löper nära vindkraftverken kommer att diskuteras med Friluftsfrämjandet och Finnskogens SK. Vid anläggandet av vägar med kabelbädd kan bädden utnyttjas till skidspår. Eftersom stora delar av vindområdet präglas av industriellt skogsbruk, kommer etableringen inte i konflikt med områden för vildmarksturism. Även de delar av Glaskogen som ingår i vindområdet är till stor del präglade av ett aktivt rationellt skogsbruk. Ljud- och skuggberäkning samt fotomontage för huvudalternativet finns i bilagorna 2, 3 och 4. I huvudalternativet är tre vindkraftverk placerade inom naturreservatet Glaskogen. Regeringen har genom tidigare beslut uttalat att etablering av vindkraftverk kan ske inom naturreservat om de inte skadar värdena inom reservatet, Miljödepartementet 2007. Bolagen vill genom denna MKB pröva utformningen då dessa ligger inom området med medelvindhastighet av 6,5 m/s på 72 meter över nollplanet, den högsta beräknade vindenergin inom Årjängs kommun. Alternativ utformning 1 Alternativet innebär att en etablering av 37 verk sker i området Årjäng NO enligt projektbeskrivningen i Del 1 men med nedanstående förändringar. 24

Ill. 5. Utformning av alternativ 1 med 37 verk. Utformningen har förändrats gentemot huvudalternativet genom att verk 1, 5, 6, 11, 16, 32, 37, 38, 45 och 46 har strukits. Genom detta minskar den lokala miljöpåverkan inom parken, dessutom minskar eventuell påverkan på friluftslivet. 25

Parken som helhet omfattar ett skogsområde om cirka 1 300 ha. Placeringar för alternativ 1 finns på illustration 5. Totalt beräknas vägnätet inklusive anslutningsvägar uppgå till 3,4 mil. Av dessa utgör 1,5 mil, eller 44%, befintliga vägar. Vindhastigheten är 6,2-6,5 m/s enligt MIUU:s beräkningar. De 37 verken innebär en sammanlagd effekt om 111 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 250 GWh. Höjden på verken kommer att vara maximalt 180 meter. Utformningen av detta alternativ har tagit särskild hänsyn till lokal naturpåverkan. Totalt har 10 verk strukits jämfört med huvudalternativet. Verk 45 och 46 har strukits för att inga vandringsstigar knutna till naturreservatet skall hamna inom parken samt för närhet till tjärnar med häckande smålom. Verk 16 har strukits på grund av påverkan på naturreservatet såväl som lokal miljöpåverkan. Verk 5, 6 och 11 har strukits på grund av lokal miljöpåverkan. Verk 32 har strukits på grund av närhet till häckande smålom samt lokal miljöpåverkan. Verk 37 och 38 har strukits för att minska ljudpåverkan vid Ösjöområdet. Verk 1 har strukits av samma skäl samt på grund av lokal miljöpåverkan. Genom detta alternativ kommer projektets miljöpåverkan att vara minimerad men med fortsatt hög energiproduktion. Den visuella påverkan på naturreservatet minskar något, men så gör även mängden producerad förnyelsebar energi. Påverkan på lokalt friluftsliv har begränsats ytterligare genom att verk placerade nära vanligtvis använda skidspår har justerats och fler möjligheter att knyta samman spårnätet mellan norra och södra delen ges. Verk i nära anslutning till rastplatsen Hulttjärnskojan, verk 11 och 32, har strukits så att minsta avstånd är cirka 1100 meter. Verk nära Ösjön, verk 1, 37 och 38, har strukits. Påverkan på aktiviteter runt Ösjön bedöms därmed minska ytterligare. Kvarvarande områden där skidspår löper nära vindkraftverken kommer att diskuteras med Friluftsfrämjandet och Finnskogens SK. Vid anläggandet av vägar med kabelbädd kan bädden utnyttjas till skidspår. Ljud- och skuggberäkning samt fotomontage för alternativ utformning 1 finns i bilagorna 2, 3 och 4. Alternativ utformning 2 Alternativet innebär att en etablering av 36 verk sker i området vid Årjäng NO enligt projektbeskrivningen i Del 1 men med nedanstående förändringar. Parken som helhet omfattar ett skogsområde om cirka 1 250 ha. Placeringar för alternativ utformning 2 finns på illustration 6. Totalt beräknas vägnätet inklusive anslutningsvägar att uppgå till 3,2 mil. Av dessa utgör 1,4 mil, eller 44%, befintliga vägar. Vindhastigheten är 6,2-6,5 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Antalet verk för alternativet är 36, med en sammanlagd effekt om 108 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 245 GWh. Höjden på verken kommer att vara maximalt 180 meter. Utformningen skiljer sig från alternativ utformning 1 genom att verk 44 stryks. Denna utformning innebär att ingen etablering kommer att ske inom naturreservatet. Den visuella påverkan minskar och en ännu mindre del av naturreservatet kommer enligt ljudberäkningarna att beröras av ljudnivåer över 40 db(a). Då verket är placerat i anslutning till upptaget hygge och nära skogsbilsväg innebär förändringen lokalt ingen reell minskning av miljöpåverkan. I övrigt får alternativet samma konsekvenser som beskrivits under alternativ utformning 1. 26

Ill. 6. Utformning av alternativ 2 med 36 verk. Utformningen skiljer sig från alternativ 1 genom att verk 44 strukits. Genom denna åtgärd finns inga verk placerade inom naturreservatet Glaskogen. 27

Ljud- och skuggberäkning samt fotomontage för alternativ utformning 2 finns i bilagorna 2, 3 och 4. Alternativ utformning 3 Alternativet innebär att etablering av 25 verk sker i området vid Årjäng NO enligt projektbeskrivningen för huvudalternativet i Del 1 men med nedanstående förändringar. Parken som helhet omfattar ett skogsområde om cirka 900 ha. Placeringar för alternativ utformning 3 finns på illustration 7. Totalt beräknas vägnätet inklusive anslutningsvägar här att uppgå till 2,6 mil. Av dessa utgör 1,4 mil, eller 54%, befintliga vägar. De nya vägarna anläggs som i övriga alternativ men exkluderar vägnätet vid Rishöjden och stickvägar till verken i södra Smolmark då dessa områden inte ingår i alternativet. Huvudanslutning till parken sker från väg 172 och parken försörjs med ett internt vägnät. Vindhastigheten är 6,2-6,5 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Antalet verk för alternativet är 25 med en sammanlagd effekt om 75 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 170 GWh. Höjden på verken kommer att vara maximalt 180 meter. Utformningen utgår från förslag i vindplan, Årjängs kommun 2010. Minsta avstånd till Hulttjärnskojan är 1 500 meter. Visuell påverkan på Glaskogen kvarstår, men synbarheten kommer att vara begränsad. Utformningen av parken tar inte tillvara områdets vindpotential på ett optimalt sätt i förhållande till projektets miljöpåverkan. Ljud- och skuggberäkning samt fotomontage för alternativ utformning 3 finns i bilagorna 2, 3 och 4. Nollalternativ Nollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet kan innebära att inga vindkraftverk etableras i det föreslagna området. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablage installeras. Om ingen vindkraftetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarande markanvändning, under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. Skogsbruket kommer med all sannolikhet påverka områdets naturvärden negativ i takt med att äldre skogsmiljöer avverkas. Nollalternativet kan innebära att 320 GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering på andra platser i landet. De förutsagda samordningsvinsterna med skogsbruket uppstår inte och lokala arbetstillfällen uteblir. Svensk Vindenergi har gjort beräkningar på hur många arbetstillfällen drift och underhåll av verken skulle kunna tillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad kunna ge 1,25 årsarbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden, Svensk Vindenergi 2009. Då området är utpekat som lämpligt/möjligt i kommunens planeringsunderlag kan det ändå förväntas att en etablering på sikt kommer att ske inom området då vindresurserna är goda. 28

Ill. 7. Utformning av alternativ 3 med 25 verk. Utformningen är en anpassning till område föreslaget i Årjängs kommuns vindplan. 29

Tabell 2. Antal verk, installerad effekt, förväntad produktion. Antal verk Installerad effekt Förväntad produktion Huvudalternativ 47 141 MW 320 GWh Alternativ utformning 1 37 111 MW 250 GWh Alternativ utformning 2 36 108 MW 245 GWh Alternativ utformning 3 25 75 MW 170 Gwh Alternativ lokalisering Frågan om alternativ lokalisering anses vara utredd genom Förstudie Årjäng NO samt Vindplan Årjäng, Ljunggren m fl 2007 respektive Årjängs kommun 2010. 30

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

Del 3: Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, kommunen, övriga projektörer, privatpersoner och lokala föreningar. Avgränsning Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna MKB på de ovan nämnda miljökonsekvenserna. Vid samrådsmötet i augusti 2007 med Länsstyrelsen i Värmland och Årjängs kommun framkom att myndigheterna önskade en översiktlig studie av hela kommunen inför projekteringen av enskilda parker. När de enskilda projekten sedan redovisas måste områdets kärnvärden definieras och utifrån detta görs analysen av om det finns en konflikt och vad den i så fall består i. Vidare ansågs frågan om hur elanslutning skall ske viktig att redogöra för. En utredning om elanslutning har påbörjats men miljökonsekvenserna av denna kan inte bedömas innan färdiga förslag har presenterats. Vid samrådsmöte i oktober 2007 med Arvika kommun togs frågan om påverkan på Glaskogen upp. Påverkan på landskapsbilden ansågs vara den viktigaste aspekten att belysa. Vidare efterlystes erfarenheter från andra etableringar vid naturreservat. Vid samrådsmöte med allmänheten föreslogs fotomontage även från Mörtnäs by och Sundstugan. Vidare önskades att frågan om hur jakten inom området berörs av en etablering skulle belysas i MKB:n. Läsanvisning Avsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsa och säkerhet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv, natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, klimat och övriga naturresurser; samt Sammanfattande miljökonsekvenser, där en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna sammanfattas i tabellform. 32

För ökad tydlighet finns under varje rubrik tre underrubriker. Först beskrivs i Nulägesbeskrivning hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenser vilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder för att undvika eller minska miljöpåverkan. 33

Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet I detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur vindkraftverk upplevs är till stora delar subjektivt. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse. Pågående forskning visar att andelen människor som upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige, Boverket 2009. Inställningen till vindkraft påverkar också i vilken grad man upplever störning. Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrånget och buller. Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk skall accepteras. Det ena är att verken är förankrade i landskapet att de uppfattas som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats ovanpå landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera om produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det. När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan. Ljud Nulägesbeskrivning De ljud som härrör från befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet är begränsade och säsongsbetonade såsom jordbruk, skogsbruk eller jakt. Ett visst vägbuller av varierande omfattning finns tidvis inom områdets västra och norra delar. Effekter och konsekvenser Projektet innebär att en ny typ av ljud tillkommer i området. Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan vara störande inom ett visst avstånd. Naturvårdsverkets Riktvärden för externt industribuller - allmänna råd, rekommenderar den tillåtna ljudnivån också vad gäller vindkraftverk, Naturvårdsverket 1978. Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter oavsett tid på dygnet. Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det aerodynamiska ljudet uppfattas av människan som ett svischande ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från själva aggregatet. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framför allt de mekaniska ljuden, är lägre än tidigare i förhållande till storlek på verken. Vindkraftverken är utrustade med kylsystem (vätskekylda eller luftkylda) för att undvika att aggregatet överhettas. Används luftkylda system kan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat. Ett vätskekylt vindkraftverk låter inte vid stillastående. Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 db(a). Det innebär att det går att föra ett samtal i normal samtalston, 60-65 db(a), rakt under ett verk i drift. I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ljud från vindkraftverk redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, tabell 3. 34