Teknik för äldre II Slutrapport
Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Raymond Dahlberg Ansvarig handläggare: Magdalena Marklund URN:NBN:se:hi-2013-13327-pdf Artikelnummer: 13327-pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, www.hi.se. Den kan också beställas i alternativa format från HI.
Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 4 Uppdraget... 4 Mål... 4 Målgrupp... 5 Metoder och genomförande... 5 Utvecklingsprojekt... 5 Försöksverksamheter... 6 Riktade uppdrag... 8 Informations- och kommunikationsarbete... 8 Organisation... 9 Resultat Teknik för äldre II, 2010-2012... 11 Välfärdsteknologi... 11 Välfärdsteknologi bra för äldre och kostnadseffektivt för samhället 11 Anhörigstöd... 12 Välfärdsteknologi även viktigt för anhöriga... 12 Anhörigas roll i hjälpmedelsförskrivningen... 13 Boende... 14 Välfärdsteknologi tekniken in i boendet... 14 Tillgänglighet... 14 Samverkan... 15 Försöksverksamheter... 15 Sammanfattning av Gôrbra för äldre i Göteborg... 16 Utvärdering av Gôrbra för äldre i Göteborg... 18
Ekonomisk utvärdering av Gôrbra för äldre i Göteborg... 19 Sammanfattning av Bo vital i Norrköping... 22 Utvärdering av Bo vital i Norrköping... 23 Sammanfattning av VIKTiG i Västerås... 24 Utvärdering av VIKTiG i Västerås... 25 Utvecklingsprojekt... 27 Riktade uppdrag... 27 Information och kommunikation... 27 Kommunikationsinsatser... 27 Kanaler... 29 Publikationer... 31 Regionala konferenser med fokus på välfärdsteknologi... 31 Ekonomiskt resultat... 32 Fortsatt arbete med välfärdsteknologi och tillgängligt boende... 33 Hjälpmedelsinstitutets fortsatta arbete under 2013 inom området... 33 Kunskaps- och erfarenhetsspridning... 33 FoU... 33 Samarbeten och nätverk... 33 Uppföljning av försöksverksamheterna... 34 Förslag till Socialdepartementet... 34 Nationell satsning... 35 Sammanställning av bilagor... 37
Förord Hjälpmedelsinstitutet har under åren 2010-2012 haft regeringens uppdrag att ytterligare stärka utvecklingen av, informationen om och tillgängligheten till bra teknik för äldre t.ex. i fråga om boende och tjänsteutbud. Uppdraget som slutredovisas i denna rapport är Teknik för äldre II. Hjälpmedelsinstitutet bedömer att det behövs fortsatt nationellt arbete med att samordna utveckling och implementering av välfärdsteknologi och tillgängligt boende för äldre. Sundbyberg, mars 2013 Claes Tjäder, chef Utvecklingsavdelningen Hjälpmedelsinstitutet
Sammanfattning Teknik för äldre är ett regeringsuppdrag som samordnats av Hjälpmedelsinstitutet. Det har verkat sedan 2007 med en budget om 22 miljoner kronor årligen. Teknik för äldre har stöttat utvecklingen av bra produkter och tjänster som underlättar vardagen och boendet för äldre och anhöriga. Företag, organisationer och kommuner har kunnat ansöka om ekonomiskt stöd för att driva utvecklingsprojekt. 100 projekt har fått stöd inom Teknik för äldre I (2007-2009) och 61 projekt inom teknik för äldre II (2010-2012). Bidrag om sex miljoner kronor vardera har lämnats till kommunala försöksverksamheter i Göteborgs stad, Norrköpings kommun och Västerås stad. Inom Teknik för äldre II har projekt prioriterats som bidragit till tillgängligt boende, bättre stöd till anhöriga och utveckling av äldreomsorgen med hjälp av välfärdsteknologi. Informations- och kommunikationsinsatser har också varit i fokus. De viktigaste resultaten och erfarenheterna ifrån Teknik för äldre II sammanfattas nedan i fem punkter. 1 Samverkan över sektors- och förvaltningsgränser skapar större möjligheter att arbeta med tillgängligt boende och välfärdsteknologi. Detta har framförallt setts som en framgångfaktor och förutsättning i försöksverksamheterna. Det har gällt samverkan internt i kommunerna mellan olika förvaltningar, mellan kommunerna och bostadsföretagen och med pensionärsorganisationer och andra företrädare för äldre och anhöriga. I försöksverksamheterna har man också vittnat om betydelsen av en konstruktiv dialog mellan politiker och tjänstemän. De tre försöksverksamheterna har även samverkat genom regelbundna nätverksträffar och kommunikation via sociala media vilket gett konkreta resultat i deras arbete. 2 Välfärdsteknologi skapar ökad delaktighet, aktivitet och självständighet för äldre och anhöriga och är lönsamt för samhällsekonomin. Detta har visats i ett flertal projekt där nyttan av välfärdsteknologi studerats ur både ett användar- som anhörigperspektiv och ett kommunalekonomiskt perspektiv. De räkne- 1
exempel som flera nytto-kostnadsstudier och försöksverksamheterna tagit fram kan med fördel användas som en del i framtida planering av kommunal äldreomsorg. Det mest konkreta praktiska resultatet inom området välfärdsteknologi är att Västerås stad beslutat att erbjuda e-hemtjänst som ett komplement till den ordinarie hemtjänsten. 3 Bättre tillgänglighet i boendet ökar de äldres aktivitet, delaktighet och självständighet, och kan förlänga tiden för kvarboendet. Dessutom är det samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på en ökad tillgänglighet i boendet. Dessa resultat har framkommit i utvecklingsprojekt men även i försöksverksamheterna. Bra exempel på det är utvärderingarna av generell bostadsanspassning och försöksverksamheterna där man bland annat också utvärderat effekter av enkla förbättringar i allmänna utrymmen. Eftersom nyproduktionen av bostäder är förhållandevis liten så måste tillgänglighetsförbättringar göras i befintliga bostäder. 4 Stödet till anhöriga har utvecklats och synliggjorts genom flera projekt där ny kunskap också framkommit inom området informations- och kommunikationstjänster. Bland annat har yrkesverksamma anhöriga fått möjlighet att testa och utvärdera olika typer av tjänster. Genom ett antal behovsstudier framkom ett stort behov från anhöriga att få veta mer om vilka hjälpmedel och bra produkter och tjänster som finns att tillgå för anhörigvårdare. Utvecklingsprojekt för att möta dessa behov har genomförts bl. a. har ett trettiotal visningsmiljöer iordningställts i landets kommuner med medel från Teknik för äldre. Ett studiecirkelmaterial, Anhörigboxen, har också tagits fram och distribuerats till anhörigkonsulenter i samtliga kommuner. Samverkan mellan olika aktörer har varit avgörande för utvecklandet av ett bra anhörigstöd. 5 Kommunikationsarbetet har fokuserat på att nå kommunpolitiker och beslutande tjänstemän inom äldreomsorgen. Nytto-kostnadsanalyser av olika typer av välfärdsteknologi som visar nyttan för äldre och anhöriga samt de nettobesparingar kommuner och samhälle kan göra har använts som verktyg. Tjänsten Välfärdsteknologisnurran (teknikforaldre.se) har gjort det möjligt för kommunerna att själva kalkylera på införandet av välfärdsteknologi. Teknik för äldre har deltagit med utställning på 45 olika mässor och 2
konferenser och har föreläst vid cirka 70 tillfällen runt om i landet. Efterfrågan på kunskap som genererats inom Teknik för äldre är stor, inte minst om välfärdsteknologi i äldreomsorgen. Baserat på erfarenheterna och resultaten av regeringsuppdraget Teknik för äldre och på den nationella kartläggningen som utfördes av Hjälpmedelsinstitutet 2012 görs bedömningen att det behövs ett fortsatt nationellt arbete med att samordna utveckling och implementering av välfärdsteknologi och tillgängligt boende för äldre. Befintlig kunskap behöver spridas och ytterligare kunskapsutveckling inom området är angeläget. 3
Bakgrund Uppdraget Hjälpmedelsinstitutet fick 2010-01-28 i uppdrag av regeringen att fortsätta satsningen på teknik för äldre under ytterligare tre år. Satsningen har syftat till att ytterligare stärka utvecklingen av, informationen om och tillgängligheten till bra teknik för äldre och anhöriga. Erfarenheterna från Teknik för äldre I (2007-2009) visade att dagens bostadsbestånd behöver förändras för att bättre tillgodose de boendes möjligheter till vardagliga aktiviteter i och i anslutning till hemmet. Detta gäller främst äldre med fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar där högre krav ställs på tillgänglighet och bra teknikstöd i hemmiljön. Behoven ökar för personer som är över 80 år där större krav ställs på en tillgänglig bostad och närmiljö samt användarvänlig teknologi. Av regeringsbeslutet framgår att tillgängliga bostäder och bra teknikstöd kan bidra till höjd livskvalitet för både äldre över 80 år och deras anhöriga, samt att belastningen på kommunernas äldreomsorg med stor sannolikhet minskar. Idag beräknas det vara cirka 650 000 anhöriga i Sverige som vårdar, ger omsorg eller hjälper en närstående. 75 procent av all omvårdnad utförs av anhöriga. Teknik för äldre I genomförde flera behovsstudier och kartläggningar som gav stöd för en fortsatt satsning på stöd till anhöriga, tillgänglighet och teknologiutveckling. Teknologin kan ha en avgörande betydelse för att få vardagen att fungera för äldre med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Erfarenheterna från Teknik för äldre I visade även att användningen av teknik och teknikstöd i hög grad är kopplat till boendet. Ju äldre vi blir desto mer tid tillbringar vi hemma och det går att anta att de flesta över 80 år i huvudsak tillbringar sin tid i hemmet. Det är även för denna åldersgrupp de största utmaningarna finns när det gäller behov av tillgänglighet i befintliga boendemiljöer och användarvänliga produkter och tjänster. Mål Ytterligare stärka utvecklingen av, informationen om och tillgängligheten till bra teknik för äldre och deras anhöriga, till exempel i fråga om boende och tjänsteutbud. 4
Fokus: förbättrad tillgänglighet i boendet, användarvänliga teknikstöd, bra produkter och tjänster för äldre och anhöriga. Målgrupp Personer som bor i ordinärt boende som är 80 år eller äldre eller börjar närma sig 80 år och deras anhöriga. Metoder och genomförande Teknik för äldre II har under perioden 2010-2012 haft en budget på 22 miljoner kronor per år, det vill säga totalt 66 miljoner kronor. Cirka 60 miljoner av dessa har använts för stöd till försöksverksamheter, utvecklingsprojekt, riktade uppdrag och till informations- och kommunikationsinsatser. Återstående sex miljoner har använts på Hjälpmedelsinstitutet för löner och administration. Utvecklingsprojekt För att främja utveckling av teknik för äldre och anhöriga samt tillgängligt boende för äldre fanns totalt 20 miljoner kronor att söka fördelade på två ansökningsomgångar. Företag, organisationer, kommuner med flera gavs möjlighet att söka, dock ej enskilda personer. Riktlinjer för utvecklingsstöden formulerades enligt följande: Teknikstöd och tjänster som är användarvänliga och behovsinitierade Projekt som stöder trygghet, säkerhet, kommunikation, service, social interaktivitet och vardagliga aktiviteter i ordinärt boende eller i boendets närmiljö Utveckling av produkter, tjänster och metoder som kan förbättra äldres vardag och boendemiljö Nytto-kostnadsstudier med frågeställningen om bra teknik för äldre kan öka delaktighet, aktivitet, trygghet och självständighet för målgruppen och minska kostnaderna för samhället. Informations- och kommunikationsinsatser 5
Totalt inkom 173 ansökningar och ekonomiskt utvecklingsstöd beviljades i olika omfattning till totalt 61 projekt. Granskningsprocess Riktlinjerna för granskningsprocessen var följande: Projektets relevans för programmet utifrån regeringens riktlinjer Projektets utsikter att nå ett positivt resultat Omfattning av samarbete med anhörig- pensionärs- och/eller brukarorganisation Granskningen av projekten genomfördes av gruppen som ledde uppdraget Teknik för äldre och andra sakkunniga inom Hjälpmedelsinstitutet samt ytterligare externa sakkunniga vid bedömning av enskilda ansökningar. Varje ansökan granskades av minst två personer. Gruppens rekommendationer låg sedan till grund för beslut som togs av ansvarig avdelningschef på Hjälpmedelsinstitutet. Försöksverksamheter Resultaten och erfarenheterna när det gällde att driva försöksverksamheter var positiva från Teknik för äldre I, då goda exempel går att överföra till andra kommuner. Enligt regeringsuppdraget Teknik för äldre II skulle försökverksamheter initieras med resultaten från Teknik för äldre I som underlag. Praktiska försök med teknikstöd och tjänster i ordinärt boende för vardagliga aktiviteter skulle genomföras. Försöksverksamheterna skulle vara samverkansprojekt med uppgift att skapa konkreta lösningar på tillgänglighetsförbättrande åtgärder, teknikstöd och tjänsteutbud. Totalt budgeterades 18 miljoner kronor för att stödja försöksverksamheter. Intresseanmälan att driva försöksverksamhet riktades till kommuner, kommunförbund eller kommunala samverkansorgan. Elva ansökningar kom in varav tre valdes ut efter en omfattande granskningsprocess av ansökningar och intervjuer på plats i kommunerna. 6
Följande krav ställdes i riktlinjerna: Försöksverksamheterna skulle bedrivas med resultaten från Teknik för äldre I som underlag. Samverkan: I försöksverksamheterna skulle en tydlig och nära samverkan ske mellan alla eller ett flertal aktörer som var angivna. Till exempel bostadsbolag, pensionärföreningar och lokala FoU-enheter. Teknikstöd: Olika teknikstöd i form av produkter och tjänster skulle prövas och utvärderas. Inventering: Försöksverksamheterna skulle inventera den demografiska utvecklingen, tillgänglighet i något eller några bostadsområden inom kommunen med hjälp av inventeringsverktyg samt utarbeta en metod för att kunna matcha tillgängliga lägenheter och fastigheter med personer som har behov av ett tillgängligt boende. Generell bostadsanpassning: Försöksverksamheten skulle pröva möjligheten att införa, genomföra och utvärdera generell bostadsanpassning enligt förslag i rapporten Äldres boende Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet, Hjälpmedelsinstitutet 2010. Ombyggnad/renovering: Försöksverksamheten skulle i samband med planerade/beslutade ombyggnads- och renoveringsarbeten i fastigheter verka för att tillgänglighetsförbättrande åtgärder genomförs. Visningsmiljöer: I försöksverksamheten skulle finnas eller startas någon form av visningsmiljö där hjälpmedel och bra produkter för äldre och anhöriga kan visas. Anhörigstöd: Försöksverksamheterna skulle utveckla sitt anhörigstöd inom området informations- och kommunikationsteknologi. Förebyggande hembesök: Försöksverksamheterna skulle verka för att frågor om vardagsteknik och hjälpmedel ingår som en del i de förebyggande hembesöken. Fysiska och sociala aktiviteter: Försöksverksamheterna ska stimulera befintliga sociala aktiviteter för målgruppen och initiera nya fysiska och sociala aktiviteter i bostadområden. 7
Riktade uppdrag Erfarenheterna från Teknik för äldre I visade att det var av stor betydelse att kunna ge riktade uppdrag till utförare av projekt för att uppfylla målen och riktlinjerna enligt regeringsuppdraget. Åtta riktade uppdrag har initierats av programledningsgruppen som komplement till utvecklingsprojekten och försöksverksamheterna. Informations- och kommunikationsarbete 15 miljoner kronor budgeterades till informations- och kommunikationsarbete. Målgrupper Kommunikationsarbetet behövde styras om från att som tidigare ha handlat om att sprida kunskap om bra produkter på en privatmarknad och skapa efterfrågan på dessa till att ta steget in hos de sköra äldre som bor hemma, inte sällan med hemtjänst. Politikers och tjänstemäns attityder och kunskap om betydelsen av ny teknik, produkter och tjänster är avgörande för att dessa ska komma de äldre till gagn inom omsorgen. Därför har politiker och ledande tjänstemän i berörda nämnder och förvaltningar i kommunerna, liksom de tjänstemän som arbetar nära frågorna, till exempel arbetsterapeuter och anhörigsamordnare varit de primära målgrupperna för kommunikationsarbetet i Teknik för äldre II. Sekundära målgrupper har varit äldre och anhöriga, fastighetsförvaltare och ansvariga för bostadsbolag. Mål, syfte och strategi Målen med kommunikationsarbetet har varit att öka kunskapen om fördelarna med att använda välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. Kommunikationsinsatserna har syftat till att: Sprida kunskap om viktiga resultat och projekt som genomförts Etablera välfärdsteknologi som begrepp Visa på betydelsen av fortsatt användning av välfärdsteknologi 8
Den strategiska ansatsen har varit att öka kunskapen hos målgrupperna genom att visa på goda exempel och genom att ge inspiration. Ett strategiskt val har varit att lyfta fram de nettobesparingar kommunerna kan göra genom att använda välfärdsteknologi i verksamheten. Det övergripande budskapet har varit Välfärdsteknologi en ekonomisk nödvändighet för att möta utvecklingen med allt fler äldre. Organisation Organisation Hjälpmedelsinstitutet Uppdraget har letts av en programledningsgrupp bestående av fem medarbetare på Hjälpmedelsinstitutet. Programmet har haft en styrgrupp som bestått av delar av institutets ledningsgrupp. Styrgruppen har haft möten cirka en gång varannan månad. Programledningsgruppen har haft interna möten varje vecka. Programledningsgrupp Magdalena Marklund, programchef samt informationsoch kommunikationsansvarig (t.o.m. 2012-05-01 var Bengt Andersson programchef) Raymond Dahlberg, FoU-samordnare Ingela Månsson, fokusområde anhöriga Ingela Sedin-Nilsson, fokusområde boende Elinor Jurold Borell, ansökningar och utvecklingsstöd Referensgrupp En referensgrupp har haft i uppgift att följa, stödja och vägleda satsningarna i programmet. Deltagare i programledningsgruppen har varit adjungerade och föredragande vid möten och vid särskilda informationsinsatser inom respektive ansvarsområde. Deltagare i referensgruppen: Gunnar Degerman, omvärldsanalytiker, SPF 9
Åke Fagerberg, dåvarande ordförande, Anhörigas Riksförbund Guy Lööv, socialombudsman, PRO Inger Nilsson, HSO, Schizofreniförbundet Barbro Westerholm, ordförande, Äldreboendedelegationen Christina Lundqvist, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Sven-Erik Wånell, dåvarande direktör, Äldrecentrum Stefan Björling, byggtekniskt sakkunnig, SABO Per-Olov Nylander, handläggare, SKL. Avgick som pensionär våren 2012. Lars Renström, Etac 10
Resultat Teknik för äldre II, 2010-2012 I följande resultatdel presenteras först en sammanfattning av de viktigaste erfarenheterna och slutsatserna från Teknik för äldre II, indelade under rubrikerna Välfärdsteknologi, Anhörigstöd och Boende. Resultat och utvärderingar av försöksverksamheterna presenteras i form av redigerade sammanfattningar från respektives slutrapporter. Därefter sammanfattas resultaten från informations- och kommunikationsinsatserna. Resultat från utvecklingsprojekt och riktade uppdrag återfinns i bilagorna 6 och 7. Resultatdelen avslutas med en ekonomisk slutredovisning. Välfärdsteknologi Regeringen gav hösten 2011 Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av it- och teknikstöd inom äldreomsorgen. I februari 2012 lanserades begreppet välfärdsteknologi av Hjälpmedelsinstitutet i samband med resultatet av ovan nämnda regeringsuppdrag Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen en kartläggning av Sveriges samtliga kommuner. Uppdraget Teknik för äldre II valde att fortsättningsvis använda detta begrepp som har kommit att symbolisera mycket av vad som genomförts. Välfärdsteknologi används i övriga Norden och nu också i Sverige som ett paraplybegrepp för teknologi som kan stödja äldre och anhöriga till ett tryggare, mer delaktigt, mer aktivt och självständigare liv. Se definition av begreppet välfärdsteknologi i bilaga 2. Definitionen som formulerats av medarbetare på Hjälpmedelsinstitutet finns också att läsa på svenska Wikipedia. Begreppet har fått en snabb spridning i Sverige och börjat användas även utanför Hjälpmedelsinstitutet. Välfärdsteknologi bra för äldre och kostnadseffektivt för samhället Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka samtidigt som det blir färre i arbetskraften. Konsekvenserna blir bland annat att färre ska försörja fler och att det 11
bedöms bli svårare att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. Utmaningen är särskilt stor i små kommuner och i glesbygd. Det kommer att kräva nytänkande. I gapet som uppstår finns en möjlighet att välfärdsteknologi kan bidra till att frigöra tid för personal till uppgifter som kräver personlig kontakt. Välfärdsteknologi kan även öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i bostaden så länge de önskar samt bidra till ett mer aktivt liv, delaktighet i samhället och ett högre välbefinnande. Under arbetet med Teknik för äldre har det framkommit att det inte räcker med att visa att välfärdsteknologi stödjer ökad aktivitet, delaktighet och självständighet, det vill säga är till nytta för den äldre och dess anhöriga, om man inte samtidigt kan visa att välfärdsteknologi är kommunalekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamt. Därför har projekt där nytto-kostnadsanalyser ingått prioriterats och initierats. Resulterat har blivit flera projekt som utvärderats av forskare. De visar på en tydlig nyttoeffekt för användare och anhöriga samtidigt som resultaten visar på samhällsekonomisk lönsamhet. Projektsammafattningar finns i bilagor 3, 4 och 5. Rapporterna i sin helhet går också att ladda ner på www.hi.se Anhörigstöd Välfärdsteknologi även viktigt för anhöriga I Sverige finns cirka 1,3 miljoner anhöriga som hjälper och vårdar en närstående. Anhöriga står för cirka 70 procent av all omvårdnad. I Socialtjänstlagen 5 kap.10 finns sedan 2009 inskrivet att råd och stöd ska ges till anhörigvårdare. Exempel på stöd kan vara hjälpmedel. I Teknik för äldre har anhörigstödet varit prioriterat med riktade medel och insatser. Det har lett till ny kunskap genom många olika projekt och aktiviteter där bland annat yrkesverksamma anhöriga haft möjlighet att testa och utvärdera olika typer av välfärdsteknologi som hjälpmedel, produkter och informations- och kommunikationstjänster (IKT). Resultaten visar att anhöriga uppskattar och har nytta av detta stöd men tycker att hjälpen ofta kommer alldeles för sent om de alls får den. Resultaten visar också att anhöriga behöver många olika typer av hjälpmedel och IKT och att de har nytta av dessa många gånger om dagen, och i många olika situationer. Hjälpmedelsinstitutet ingår som en av sju partner i 12
Nationellt Kompetenscenter anhöriga vilket har varit viktigt för att sprida resultat och erfarenheter. Anhörigas roll i hjälpmedelsförskrivningen Det har visat sig i flera projekt att anhöriga saknar kunskap om hjälpmedlens funktion och hur dessa ska användas. Anhörigas medverkan och delaktighet i användningen har också visat sig vara en förutsättning och avgörande för hjälpmedlets funktion och nytta. Därför behöver anhöriga vara mer delaktiga och få ökad kunskap om hjälpmedlens funktion och användning. Utvecklingsprojekt för att möta dessa behov har genomförts bland annat i studiecirkelmaterialet Anhörigboxen, som alla kommuner i landet fått ta del av, samt ett trettiotal visningsmiljöer, som byggts upp i landets kommuner med medel från Teknik för äldre. På 1177.se kan man hitta information om visningsmiljöerna. Det har visat sig att en visningsmiljö inte alltid behöver vara en fysisk plats, det kan göras på andra sätt till exempel mobilt med hjälp av en dramaten eller ryggsäckar med demonstationshjälpmedel och en surfplatta med mobilt internet. Användandet av positioneringslarm med GPS är en omtvistad fråga då det kan innebära ett intrång i den personliga integriteten. Projektresultat visar att integritetsfrågan vid användning av GPS-larm verkar vara av underordnat intresse för de användare/närstående som drabbas av kognitiv sjukdom. För konventionella trygghetslarm, såväl fasta som mobila, ser gärna anhöriga och närstående att det sker en ökad samverkan mellan kommunens resurser och anhöriga. Resultaten visar också att anhöriga och närstående önskar större valfrihet. Mobila larm kan förlänga kvarboendet och därigenom vara ekonomiskt lönsamma för kommunen och samhället. Det visar bland annat resultaten från projekt med mobila trygghetslarm. Utvärderingen från tre projekt om teknikstöd för yrkesverksamma anhöriga visar att det är viktigt att kunna erbjuda informations- och kommunikationsteknik som stöd till yrkesverksamma anhöriga. Genom det ökar möjligheterna att bli informerad och gör det enklare att knyta kontakter och bygga nätverk med andra i liknande situation oberoende av tid och plats. Utvärderingen har också visat att yrkesverksamma anhöriga har svårt att ta del av traditionellt anhörigstöd, de har inte tid att gå på möten och vill inte ha fler tider att passa. Många anhöriga bor inte i närheten av eller på samma ort som den de hjälper. 13
Boende Välfärdsteknologi tekniken in i boendet Viktiga resultat om hur välfärdsteknologin ska kunna nå in i bostaden har framkommit inom exempelvis projektet BoIT där Teknik för äldre samverkat med bland andra SABO, branschorganisation för allmännyttiga bostadsföretag. BoIT har haft som syfte att så enkelt som möjligt kunna erbjuda olika typer av kvarboendetjänster. Flera lärdomar har gjorts när det gäller infrastruktur, förutsättningar för att teknik ska kunna komma in i bostaden, vilka produkter och tjänster som ska kunna användas och erbjudas samt om affärsmodeller, det vill säga vilken aktör som ska betala vad. Inriktningen är att använda ny teknik för att kunna förbättra och effektivisera tjänster inom kvarboendet och hemsjukvård samt att försöka etablera fungerande affärsmodeller. Fortsatt samverkan med SABO och bostadsföretag är planerad då frågan om infrastruktur och affärsmodeller inte är helt klar att tas i bruk, men kommit en bra bit på väg. Tillgänglighet Inom området tillgänglighet har ett flertal projekt bidragit till att ny kunskap har skapats och använts i praktiken. Ett par projekt har handlat om att ta fram bra verktyg för att kunna inventera och bedöma tillgänglighet i befintligt boende. Medel har bland annat använts till att utveckla och testa inventeringsverktyget TIBB (Tillgänglighet i Befintligt Boende). Verktyget är idag i bruk hos ett antal bostadsföretag. En tydlig efterfrågan på verktyget finns såväl från bostadsbranschen som från kommuner. Teknik för äldre har även gett stöd till andra inventerings- och planeringsverktyg för tillgänglighet. Projekt som kan komplettera uthyrnings- och fastighetssystemen med uppgifter om tillgängliga boenden har också fått stöd. Resultatet har blivit att fastighetsägare har börjat marknadsföra tillgängliga bostäder som konkurrensmedel. Generell bostadsanpassning har prövats inom försöksverksamheter i Norrköping och i Västerås. Även Luleå stad fick ett särskilt uppdrag att prova generell bostadsanpassning. Luleås resultat visar att om kommunen 14
avsätter pengar som fastighetsägare kan söka för tillgänglighetsåtgärder, är åtgärden finansierad om två procent av de boende kan bo kvar ett år längre i nuvarande bostad i stället för att flytta till särskilt boende. Det finns också konkreta förslag på ändring av regelverk som handlar om att fastighetsägare ska kunna ansöka om medel hos kommunen för tillgänglighetsförbättrande åtgärder. Eftersom nyproduktionen av bostäder är förhållandevis liten måste tillgänglighet skapas i befintliga bostäder. I flera projekt har antytts att ökad tillgänglighet i boendet minskar antalet hemtjänstinsatser från kommunen eller kan förskjuta flytt till särskilt boende. Detta bör dock undersökas vidare genom ytterligare forsknings- och utvecklingsarbete. Samverkan Resultaten från försöksverksamheterna visar att förutsättningarna för att kunna skapa tillgängliga bostäder ökar om kommunens olika verksamheter och fastighetsägare samverkar. Detta har bland annat visats i ett omfattande badrumsprojekt inom försöksverksamheten i Göteborg. Där har bostadsanpassare från kommunen tillsammans med bostadsbolag och personal från äldreomsorgen samt äldre personer tagit fram innovativa lösningar på hur små badrum kan göras tillgängliga. Försöksverksamheten i Göteborg har också arbetat med enkelt avhjälpta hinder, i samverkan mellan bostadsbolag och äldre hyresgäster på ett framgångrikt sätt med automatiska dörröppnare och skapande av gemensamhetsytor som grillplatser och utegym. Försöksverksamheter Efter en samlad bedömning, baserad på granskning av intresseanmälningar och intervjuer, tilldelades Göteborgs Stad, Norrköpings kommun och Västerås stad fem miljoner kronor för att genomföra försöksverksamheter. De tre försöksverksamheterna startade i början av 2011 och avslutades i december 2012. Försöksverksamheterna har följande webbplatser där slutrapporter, utvärderingar och löpande information finns samlad: www.gorbraforaldre.se, www.viktigvasteras.com, www.bovital.se 15
Sammanfattning av Gôrbra för äldre i Göteborg Sommaren 2010 tog kommunstyrelsen i Göteborg beslut om strategier som ska ge äldre bättre och fler boendealternativ. Politikerna hade också beslutat om riktlinjer för stöd till anhöriga. Mot denna bakgrund har Göteborgs Stad, och stadens utvecklingscenter för äldrefrågor, Senior Göteborg, genomfört försöksverksamheten Gôrbra för äldre under åren 2011 2012. Syftet har varit att stimulera samverkan och ett gemensamt synsätt kring ökad tillgänglighet, användning av teknikstöd och gemenskap som underlättar boende och vardag för äldre och anhöriga. I Gôrbra för äldre har sex stadsdelsförvaltningar, fyra bostadsbolag, fastighetskontoret, Centrala pensionärsrådet och Senior Göteborg samverkat. Försöksverksamheten har tagit hjälp av äldre och anhöriga för att satsa på rätt åtgärder och gjort nedslag i bostadsområden med stor andel äldre. Deltagarna har lyft fram samverkan som en framgångsfaktor. Ett tvärprofessionellt perspektiv på problem har gynnat nytänkande. Gôrbra för äldre har omfattat fyra projekt, 11 delprojekt och över 100 deltagare. Projekt 1: Inventera och matcha boende Grunden för att kunna planera klokt tillsammans är ökad kunskap om äldres bostadsbehov och önskemål. Fastighetskontoret i Göteborg har lett arbetet med att ge berörda parter en gemensam bild av äldres bostadsbehov. Statistik över bland annat demografi, boendesituation samt behov av vård och omsorg i hemmet har tagits fram för att användas i planeringen av goda bostäder. Själva statistikbladet kommer att uppdateras en gång per år och vid behov fyllas på med fler variabler framöver. En marknadsundersökning riktad till åldrarna 70 90 år har gjorts för att ytterligare inhämta data om äldres nuvarande boende och tankar om framtida boendeformer. Medverkande bostadsföretag har inventerat alla sina lägenheter (65 200 stycken). Av dessa lägenheter kunde 12,7 procent tillgänglighetsmärkas. När lägenheterna blir lediga annonseras de ut som T- märkta på Boplats Göteborgs webbplats. Syftet med märkningen är att underlätta för bland annat äldre som söker en ny bostad med dessa kvaliteter. På fem lokala bomässor har stadsdelsförvaltningar och bostadsföretag fört dialog med äldre om vad som är viktigt för ett trivsamt boende och om 16