Upplägg Det socioekonomiska perspektivet Kortsiktighet och stuprör Effektivitetsbegreppet Det sociala investeringsperspektivet Att hantera sociala investeringar (investeringsfonder) Socioekonomiska strategier
Läget i stort kring sociala investeringar 40 kommuner har genomgått utbildning i sociala investeringskalkyler Kalkylernas genomslagskraft medialt, politiskt? Cirka 20-30 kommuner på väg in i utbildning Norrbotten, Skaraborg, Karlstad Sörmland tar ett länsövergripande grepp Det finns ett nätverk Idéer för livet Regionala nätverk SOLTAKH 7 k Skaraborg ca 10 k Fyrbodal ca 5-7 k Det finns ett antal manualer Det finns en hemsida I sommar publiceras handbok sociala investeringar Cirka 30 kommuner har fattat/på väg fatta beslut om sociala investeringsfonder Det börjar finnas modeller för hantering och redovisning SKL kommer med skrift i frågan OK Det finns en till hemsida
Några reflektioner Unga förebyggande Omfördelningseffekten - samverkansperspektivet Kalkylernas betydelse Insats effekt kostnadsminskning Både arbeta förebyggande framåt och reparera gårdagens misstag
GURRA GÄNGKRIMINELL UNDER 15 ÅR HUR GICK DET TILL??
EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR EN INSATS KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ
TVÅ STICKORD LÅNGSIKTIGHET HELHETSSYN
Den genomsnittliga framkörningskostnaden för en produktionsklar 21 åring i Norrköping
framkörningskostnaden för en årskull 18-åringar i Norrköping
Att ta tillvara det humankapital som är våra barn VARJE ÅR KASTAR VI I NORRKÖPING BORT 370 MKR HUR MYCKET AV DETTA ÄR HELT ONÖDIGT? KUNSKAPEN FINNS KAN VI SKAPA RESURSER FÖR ATT FÖRHINDRA DETTA?
Normalförlopp 2 000 000 1 000 000 0 Ack Kronor Egen försörjning Produk onsvärde 1 000 000 Bidrag Hem 2 000 000 Kommun 3 000 000 4 000 000 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 Ålder
ADHD som övergår i arbetslöshet upp till 30 år 0 1 000 000 2 000 000 3 000 000 ADHD/Arblöshet 4 000 000 Ack Kronor GAP NORMABidrag LITETHem Kommun UTANNormalförloppet FÖRSKAP Produk onsvärde 5 000 000 6 000 000 7 000 000 8 000 000 9 000 000 10 000 000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Ålder
En outsiderskatt för 6 årskullars marginaliserade barn i Norrköping Norrköping Gruppen Per individ Kr per invånare 4 646 4 Per inkomstkrona 3,00 kr 3.0% Per skattekrona 14.1%
Stuprörens och kortsiktighetens prislapp fallet ADHD
NEUROPSYK EN VANLIG SKOLKLASS DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE S.K. VANLIGA FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK
Handikapp Autismspektra Anorexi Bulemi ADHD Självskadebeteende Asocialitet Fattigdom Psykisk ohälsa Depression Skolmisslyckande Utanförskap = Arbetslöshet Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnadssvíkt Språk Invandring Begåvning Missbruk Missbruk Missbruk Psykisk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Somatisk ohälsa Social ohälsa problematik
Patrik 7 år Strulig hela dagistiden Kan inte sitta still, kommer i bråk Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll Får inte vara med Mamma ensamstående, ambitiös, svag ekonomi, skör
Patrik 7 år på glid Insats Kostnad PROJEKT RÄDDA PATRIK Barn/ungdoms psykiatri Specialpedagog Habilitering Vuxenpsykiatrin Primärvården Socialtjänsten SUMMA 500.000
PATRIK 7 ÅR PÅ GLID?? Intäkt INSATS Kostnad TIDSPERSPEKTIV? INSATS EFFEKT? TYP AV EFFEKTER? VILKA AKTÖRER? Intäkt INGEN INSATS Kostnad Ökad prodförmåga Minskade välfärdskostnader Kostnader för insatsen VAD? FÖR VEM? NÄR? Minskad prodförmåga Ökade välfärdskostnader
ADHD genomsnittskostnad 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 WorstCase BestCase Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan www.seeab.se www.socioekonomi.se
ADHD Worst Case ADHD Best Case 700 000 700 000 600 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Kr 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder
ADHD Ackumulerad WC BC 2 500 000 2 000 000 1 500 000 Långsiktighet Samverkan Vinst; 2 Mkr/person Övriga Kr 1 000 000 500 000 0 500 000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Breakeven Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder
Vad händer med ADHD-barnen om vi inte gör något? www.seeab.se www.socioekonomi.se
PATRIKS TRE VÄGAR IN I VUXENLIVET OM VI MISSLYCKAS KRIMINELL VÅLDS- VERKARE LÅNGTIDS- ARBETSLÖS
Patrik 25 långtidsarbetslös
Patrik 33 år 8 års fängelse för våldsbrott och narkotikabrott 13 domar bakom sig Misslyckad skolgång Vad kostar hans utanförskap 40 Mkr
Patrik - våldsverkare Misshandlar Blir misshandlad Överkonsumerar alkohol Ingår i destruktiva subkulturer Vit makt Huliganer
Med er kalkyl som grund hade dom inte ens fått dra på sig västen..
1 200 000 000 Kostnaderna 15 kriminella i en gängstruktur under 20 års tid Totalt 1 000 000 000 800 000 000 600 000 000 400 000 000 200 000 000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kr, Ackumulerat/diskonterat Produktionsvärde Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling År
Varför låter vi detta ske?
Varför låter vi detta ske? Kortsiktighet Stuprörstänkande Kedjebrevsekonomin
SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING LÄKARE Psykiatrisk vård LÄKARE PSYKOLOG PSYKOTERAPEUT Personer med diffus problematik GOD MAN Försörjning KRONFOGDE HANDLÄGG FK FÖRVALTARE SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT BOENDESTÖD Boende HEMTJÄNST SKULDSANERARE SKÖT BOENDE BEHHEM ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård Missbruksvård BOENDESTÖD IFS RSMH Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk HANDLED SYSS Sysselsättning ARBETSVÄGLED SYOKONSULENT Utbildning SOC BARN/UNGA PO BUP POLIS PRAKTIK LÄRARE
Utredning Sjukersättning Sjukpenning Rehabersättning Utredning Dålig ekonomi Utredning Ekonomiskt bistånd Inget jobb A-kassa Aktivitetsgaranti OSA Lönebidrag Utredning Karensdagar Läkare Sjuk Svart Lönearbete Produktionsvärde Vitt Försörjningssätt Inkomst Skatteintäkter Hälare Övervakning Villkorlig dom Kontraktsvård Samhällstjänst Skyddstillsyn Öppen lokalanstalt Öppen riksanstalt Sluten lokalanstalt Sluten riksanstalt Säkerhetsanstalt Intensivövervakning Dom Huvudförhandling Häkte Skyddshäkte Häktning Häktningsförhandling Advokat Gripande Arrest Utredning Åklagare Vilande Åtal Anhållande Arrest Brottsutredning Personutredning Övr omkostnader Momsintäkter Missbruk Läkemedel Avgiftning Metadon Subitex Antabus Psykakut Psyk öppenvård Psyk slutenvård Beroende Abstinens Kroppsliga effekter Psykiatriska Psykiatriska symptom Missbrukets mentala effekter Läkarbesök vårdcentral Medicinskt vårddygn Läkemedel Akutmottagning Liten operation Stor operation Tandakuten Medicinska Heroinist Hepatit X Infektioner... Kirurgiska Amfetaminist Misshandel Trafikolyckor Olycksfall... Missbrukets kroppsliga effekter Odontologiska LVU Korttidshem Jourfamilj PBU Kontaktperson Familjehem/Behandl Familjehem/Trad Bidragsförskott Stödresurs Barnomsorg Stödresurs Skola Beslut Länsrätt Överklagan Kammarrätt Advokat Beslut om ärende Utredningshem Ärende Anmälan MVC BVC Barnomsorg Skola Jourhem Omedelbart omhändertagande Skolsköterska Skolkurator Socialtjänsten Polis PBU Stödresurser Utredning Utsatta barn Specialpedagog Extralärare Utredning Ingen bostad Bostadsbidrag Social kontrakt/ försöksboende Särskilt boende Inackordering Härbärge Stödboende Hotellhem Gripande, Åtal, Dom och Straff Barn Boende Vård/Behandling Inbrott Bilstöld Snatteri Polisutredning Skadereglering Egendomsförlust Egendomsskador Tid/Prodförlust drabbade Gripande Bedrägeri Langning Smuggling Prostitution Utredning Anmälan Ärende Beslut om ärende Utredning Kontinuerlig kontakt Beslut Länsrätt Advokat Överklagan Kammarrätt Beroendemottagning Öppenvård Boende Inackordering Kontaktperson Behandlingshem LVM hem
KOMMUN LANDSTING F-KASSA A-FÖRMEDL SOCIALTJÄNST SKOLA FRITID KULTUR BARN- & UNGDOMSSPYKIATRI VUXENPSYKIATRI PRIMÄRVÅRD AKUTSJUKVÅRD
det socialpolitiska gatloppet socialtjänst psykiatri primärvård försäkringskassa arbetsförmedling AMI i.nilsson@seeab.se
KORTSIKTIGA SÄKRA KOSTNADER LÅNGSIKTIGA OSÄKRA VINSTER TILL FÖLJD AV FÖREBYGGANDE INSATSER
Och det där med långsiktighet då???
KOSTNAD REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID REHABVINSTER Ingvar Nilsson (I.nilsson@seeab.se) i.nilsson@seeab.se
HALLANDSÅSTUNNELN ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???
Varför låter vi detta hända?
Fyra möjliga svar Brist på socialt investeringskapital Stuprörstänkande/agerande Frånvaro av organisatorisk helhetssyn svarte - petterspel med ansvar och kostnader Kortsiktighet i styrsystem och uppföljningssystem Vi belönar kortsiktig (ekonomisk) framgång på bekostnad av långsiktig effektivitet Ersättningssystem som belönar stuprörstänkande och kortsiktighet Vi blir allt bättre på att springa fort åt fel håll
KOSTNAD FÖR EN INSATS EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ
OSYNLIGHETEN De många & långa perspektiven De stora talens fördunkling ANSVARSFRIHETEN Ingen har ansvar för helheten & långsiktigheten PYRAMIDSPELSEFFEK TEN Omfördelningseffekten Alla spelar svarte-petter De små beslutens tyranni
SOCIOEKONOMISKA STRATEGIER TIDIGT SAMORDNAT LÅNGSIKTIGT UTHÅLLIGT KUNSKAPSBASERAT
Nynäshamn avsatte 30 Mkr 2006-08 till förebyggande folkhälsoarbete Övervikt och fetma, COPE föräldrastödsprogram, hälsosammare skolluncher, sommarjobb för skolungdomar, utveckling av resursskolan, Mentorsprojekt, ungdomsboende, minska kostnaderna för institutionsplaceringar,ungdomscafé, mobilt skolteam, Skolteamet består av personal med familjeterapeutisk inriktning och åker runt till barn och ungdomar som inte förmår att gå i skolan. Det handlar om att kartlägga tidigare problem och att finna samverkansformer med familj, skola och skolteamet. Syftet är att dessa elever så småningom ska kunna gå i skolan. Skolteamet finns hos socialtjänstens öppenvårdsenhet för barn och ungdomar och samarbete sker med skolan. Arbetsrutiner för möten med elev, familj och skola har skapats och övergripande projektplanering pågår.
Det mobila skolteamet Ackumulerad vinst 40 000 000 35 000 000 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 Ackumulerad vinst 10 000 000 5 000 000 0-5 000 000-10 000 000 1 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49
Klara ett samverkansarbete mellan skola och socialtjänst i Lilla Edet Målgrupp 12-15 åringar med mycket stora skolproblem och omvårdnadsproblem Överhängande risk för placering Ett integrerat team Kostnad 1.350.000 kr /år 17 platser Kalkylen främst baserad på kommunala effekter
Klara kortsiktigt resultat Ackumulerade och diskonterade Kronor 10 000 000 9 000 000 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 Ackumulerad vinst över tid Produktionsvärde Övriga Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling 0 1 2 3 4 5 År
Klara långsiktigt resultat Ackumulerad vinst över tid Ackumulerade och diskonterade kronor 20 000 000 18 000 000 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 Produktionsvärde Övriga Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling 0 År
Det ska vara lätt att göra rätt - Ale Gemensam satsning mot skolk Samverkan skola & socialtjänst Syfte; på sikt minska utanförskapet bland unga & unga/vuxna Målgrupp; åk 7 elev med ogiltig frånvaro Cirka 50 elever Total årskostnad 1.1 Mkr Tas genom omfördelning av befintlig personal
Det ska vara lätt att göra rätt - Ale Ackumulerad vinst över tid Ackumulerade och diskonterade Kronor 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 2 000 000 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År Produktionsvärde Övriga Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling
Hamza Rahimi och Salih Gecaj är med i Mölnlycke BK, laget som är en lönsam investering för Härryda kommun. Foto: Adam Ihse/Scanpix Av Dagens Samhälle Publicerad 11 maj 2010 Mölnlycke BK är inte bara ett fotbollslag. Det är också en bra investering för Härryda kommun, det finns det siffror på. Femton av lagets trettio spelare löpte från början stor risk att bli kriminella, missbrukare eller psykiskt sjuka. Om hälften av dem räddas går kommunen med vinst efter fem år, trots att satsningen på fotbollslaget kostar en miljon kronor per år. Alla vet att det är lätt att ro iland förebyggande arbete samhällsekonomiskt, men vi ville se den kommunala besparingen. Det kan jag visa nu och det känns så skönt, säger Barbro Rohdin, verksamhetschef förindivid-och familjeomsorgen. Läs i Dagens Samhälle nr 17 hur beräkningarna ser ut och hur det går för laget. Kommer ut den 12 maj.
Fotbollslaget i Härryda resultat år 1 Vinst efter 1 år 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Arbetsförmedli ng Försäkringskas san Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa -500 000 Vinst
Fotbollslaget i Härryda resultat år 10 Ackumulerad vinst år 1 10 18 000 000 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 2 000 000 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År
Fotbollslaget i Härryda resultat år 50 år (hela vuxenlivet) 90 000 000 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 Ackumulerad vinst 50 år 10 000 000 1 23 4 56 7 89 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50
Det finns metoder MEN vi behöver ett socialt investeringskapital
Några vägar mot ett socialt investeringskapital SOCIALA INVESTERINGS- FONDER KUNDVAL 3.0 Förebyggande Preventivt Långsiktigt Samverkande Uthålligt SAMORDNINGSFÖRBUND SÄRSKILD ENHET FÖR PREVENTION & SAMVERKAN KOMMUNALA BOLAG STIFTELSER SOCIAL INVESTMENT BONDS STATEN CSR & PPP
Ett antal på G kring sociala investeringar m.m. (listan ändras ständigt) Västerås - utredning Norrtälje 3 Mkr Nynäshamn 30 Mkr Trelleborg 12 Mkr Umeå 120 Mkr Ale 10 Mkr Helsingborg ett tjänstemannainitiativ + politiskt initiativ Nacka - kundval Norrköping 40 Mkr Malmö 50 Mkr Lidköping beslut KS Stockholm 50 Mkr till prevention Huddinge 3 Mkr Skinnskatteberg 1 Mkr? Luleå Borås politiskt initiativ Lilla Edet 3 Mkr Ystad 3 Mkr Uppsala förslag 40 Mkr + pol program Tomelilla 10 Mkr Söderhamn, 8 Mkr Södertälje 23 Mkr Karlstad förslag 100 Mkr Eskilstuna förslag 25 Mkr Kungälv - förslag Göteborg diskussion Ytterligare ett halvdussin diskuterar, överväger
Reflektioner Förankring Vem Hur Det ekonomiska läget Att plocka hem vinsten Ett koncernperspektiv en KS-fråga? Hur få med landsting Samverkan mellan mindre kommuner Hur jobba praktiskt och enkelt Börja där det kan lyckas Den enskilda människan i fokus hur? Ledarskapets betydelse
God ekonomisk resurshushållning eller Vad är effektivitet
Tre tankar Grundfråga; om nu prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehab är så bra och lönsamt mänskligt och ekonomiskt - och alla dessutom vill så väl; varför händer inget? Infallsvinkel; det kanske beror på att detta inte enbart eller kanske ens främst är en folkhälsofråga utan främst ett ekonomiskt styr- och managementproblem Reflektion; i stort sett alla frågor i den offentliga sektorns mjuka del borde präglas av helhetssyn och långsiktighet. I stort sett alla organisationer, styrsystem, uppföljningssystem och ersättningssystem präglas av det motsatta. Är inte det konstigt?
Fyra strukturfrågor för att uppnå god ekonomisk resurshushållning Har vi styr- och uppföljningssystem som stödjer långsiktighet och helhetssyn? Har vi organisationsstrukturer som skapar och gynnar helhetssyn? Har vi ersättnings och resursfördelningssystem som stödjer och gynnar långsiktighet och helhetssyn? Har vi tillgång till socialt investeringskapital?
Styr- och uppföljningssystemens roll är att fungera som en kompass för att försäkra sig om en god resurshushållning!!! Fungerar det så?
UPPFATTAD KOSTNAD 90.000 PERSONER LÅNGVARIGT BEROENDE AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD LÅNGTIDSEFFEKTEN + ISBERGSEFFEKTEN EN KOMPASS MED MISSVISNING??? FAKTISK KOSTNAD 3.000.000 10.000.0000
ONDA KOSTNADER Ingen eller liten effekt på resultat Låg kostnadseffektivitet GODA KOSTNADER Stor eller god effekt på resultat Hög kostnadseffektivitet Defensiv eller offensiv resursanvändning EFFEKTVITIET Rätt sak Rätt kvalitet Rätt tidpunkt Till lägsta kostnad
Kortsiktiga/ Långsiktiga Insatser Fragmenterade/ Samordnade Insatser Proaktiva/ reaktiva Insatser Passiviserande/ aktiverande Insatser Empowermentbaserade insatser eller ej Kunskapsbaserade Insatser eller ej Defensiv eller offensiv resursanvändning i.nilsson@seeab.se
Detta har att göra med begreppet effektivitet
Att göra rätt = att vara effektiv Rätt insats i förhållande till behov Rätt tidpunkt Rätt kvalitet Rätt varaktighet Rätt relation Rätt sammanhang Rätt samordning Ger effektiv resursanvändning
Detta har att göra med begreppet effektivitet Men; effektivitetsproblemet handlar kanske inte enbart om att hitta mest kostnadseffektiva evidensbaserad metod Det finns två sorters effektivitet Strategisk effektivitet hur vi fördelar resurserna i stort Operativ effektivitet till vad vi använder resurserna Det kan vara så att de verkligt stora förbisedda effektivitetsvinsterna står att finna inom det strategiska området
Kostnads- Effektiva EFFEKTIVITET metoder
KOMMUNLEDNING LANDSTINGSLEDNING FACKNÄMND VERKSAMHETSLEDNING STRATEGISK EFFEKTIVITET EFFEKTIVITET RESURSFÖRDELNINGEN I STORT OCH ÖVER TID KOSTNADSEFFEKTIVA METODER
KOMMUNLEDNING LANDSTINGSLEDNING FACKNÄMND VERKSAMHETSLEDNING STRATEGISK EFFEKTIVITET OPERATIV EFFEKTIVITET RESURSFÖRDELNINGEN I STORT OCH ÖVER TID KOSTNADSEFFEKTIVA METODER
EXEMPEL Preliminär social investeringskalkyl för projekt i ett samordningsförbund
Antaganden - försiktighetsprincipen 20 personer som slutfört projektet 3 har fått jobb INGA andra effekter över huvudtaget Målgruppen viss men mycket måttlig sidoproblematik Kostnaderna för ett år i projektet 1.8 Mkr fördelat lika K, Lt, Fk, Af Framtida lön för målgruppen vid arbete 17.000 per månad kommande 15 år Diskontering med 4%
Socioekonomiska kostnader om inget händer och målgruppen fortlever i utanförskap i 15 år
Socioekonomiska kostnader om inget händer och målgruppen fortlever i utanförskap i 15 år Kostnader Grupp 1 2 3 4 8 10 15 Arbetsförmedling 500 500 981 750 1 444 490 1 889 433 3 504 528 4 221 883 5 787 343 Försäkringskassan 341 667 670 192 986 082 1 289 823 2 392 369 2 882 072 3 950 734 Kommunen 2 897 500 5 683 558 8 362 459 10 938 326 20 288 453 24 441 373 33 504 149 Landstinget 527 500 1 034 712 1 522 415 1 991 361 3 693 584 4 449 637 6 099 547 Rättsväsendet 100 833 197 788 291 015 380 655 706 041 850 563 1 165 948 Övriga 128 333 251 731 370 382 484 470 898 597 1 082 534 1 483 934 Summa 4 496 333 8 819 731 12 976 844 16 974 068 31 483 572 37 928 063 51 991 655 Produktionsvärde Grupp 1 2 3 4 8 10 15 Summa 5 712 000 11 204 308 16 485 373 21 563 320 39 995 736 48 182 614 66 048 558
3 av 20 får jobb vinstens uppbyggnad under en femtonårsperiod
3 av 20 får jobb vinsten uppbyggnad under en mandatperiod 1 2 3 4 Arbetsförmedling 382 433 317 464 254 994 194 927 Försäkringskassan 403 875 359 524 316 879 275 874 Kommunen 58 838 317 280 678 932 1 026 674 Landstinget 378 788 310 314 244 474 181 166 Rättsväsendet 13 613 26 701 39 287 51 388 Övriga 17 325 33 984 50 002 65 403 Produktionsvärde 0 411 923 1 204 083 1 965 775 Vinst 1 192 995 197 413 1 155 957 2 457 274
Sociala investeringar ingen lösning, men väl den möjliga början till en lösning
STYRNING UPPFÖLJNING LÅNGSIKTIGHET ORGANISATION HELHETSSYN SAMVERKAN SOCIALT INVESTERINGS- ERSÄTTNINGS- & RESURS- FÖRDELNINGS SYSTEM LAGSTIFTNING RESURSER KAPITAL
Det finns metoder MEN vi behöver ett socialt investeringskapital
Sociala investeringar tycks vara ett begrepp med en viss kletighet
Nya begrepp kan skapa ett perspektivskifte
I m gonna make you see things differently!!!
Uppsala 2011-04-13 Uppsala Stadshus Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun
Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun Sociala investeringar sänker kostnaderna Styrelsens yttrande över motion nr 17. Dnr 11/4615. Motionen Helena Proos, Uppsala län, Angelica Rage, Värmlands län och Jan Boman, Dalarnas län, samtliga (S), har i motion 17 yrkat att Sveriges Kommuner och Landsting tillsätter en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma genom sociala investeringar på olika områden och att man i den utredningen belyser hela samhällsnyttan och inte enbart den enskilda kommunens eller landstingets nytta och ekonomi. Sociala investeringar, redovisning och resurstilldelning Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att bifalla motionen.
Underskatta inte den sociala smittans betydelse för att skapa kollektiv förändring
EN SOCIAL INVESTERING ÄR EN KAPITALINSATS SOM FÖRVÄNTAS LEDA TILL FRAMTIDA AVKASTNING INNEHÅLLER A) LÅNGSIKTIGHET - KOSTNADEN KOMMER FÖRE INTÄKTEN B) RISK - DET KAN GÅ ÅT PIPAN C) OMFÖRDELNING - ANDRA KANSKE FÅR VINSTEN
Spelregler kring sociala investeringar (exempel) Effektivitetsperspektivet kunskapsbaserad åtgärd Det gränsöverskridande perspektivet samverkan och helhetssyn Det sociala investeringsperspektivet långsiktiga intäkter Resultat- och uppföljningsperspektivet mäta effekter
En social investering En unik och tydligt definierad samt offensiv satsning riktad mot en specifik målgrupp eller ett specifikt problem Insatsen är antingen av förebyggande/preventiv eller rehabiliterande natur Insatsen innehåller i regel inslag av långsiktighet, uthållighet och samverkan Insatsen innehåller ofta någon form av metodutveckling och/eller är tydligt kunskaps/evidensbaserad Effekterna av insatsen ska gå att följa upp och socioekonomiskt beräkna och/eller värdera Insatsen bör gå att avgränsa och effekterna ska kunna mätas och räknas av mot den ursprungliga investeringskostnaden Det finns ett uttalat mål att en klok satsning idag ska leda till minskade resursbehov i framtiden och detta ska gå att mäta
Måste du tvunget kalla det just social investeringsfond??? Fond Öronmärkt, skyddat, unikt Investering Framtid, långsiktigt, avkastning Social Synen på sociala insatser
FOND = ett kapital tillägnat ett specifikt ändamål Ändamål Definierat & avgränsat Skyddat Ej driftmedel Långsiktigt Skyddat mot korta & nyckfulla förändringar Särskilda beslutskriterier Vad som avses Särskild beslutsprocess Hur beslut fattas
En social investeringsfond vad är det??? Medel frigjorda och avsatta för att användas för sociala preventiva och rehabiliterande åtgärder Placeras på särskild plats/konto i någon mening skyddade Beslutas om i särskild ordning Innehåller inslag av både A) långsiktighet B) samverkan/helhetssyn Har någon form av avskrivningsplan/modell Insatserna ska A) vara kunskapsbaserade B) följas upp
Sociala investeringar step by step
ARBETSGÅNG SOCIALA INVESTERINGAR BESLUT FÖRANK- RING STRATEGI ORGA- NISATION BESLUTS- PROCESS KRITERIER INVES- TERINGS- KALKYL BOK- FÖRING LÄRANDE UTVECKLING UPPFÖLJNING UTVÄRDERING GENOMFÖRANDE
Beslut och finansiering Överskott Sälja av andra tillgångar Kommunala bolag Samordningsförbund
Aktiepengar går till social investering Trelleborgs kommun säljer av sitt aktieinnehav. Pengarna ska istället läggas i en fond för investeringar inom det sociala området. Att ha en aktieportfölj som år efter år skvalpar runt på ungefär samma pengar tycker vi inte är särskilt meningsfullt. Vi tycker det är bättre att man satsar dem på de mjuka delarna av kommunens verksamhet, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård (M
Insikt Strategin Ekonomiskt & mänskligt klokt Komma runt stuprör och kortsiktighet Man kan visa de ekonomiska effekterna Det krävs ett socialt investeringskapital Det är möjligt inom dagens regelverk Förankring Egen majoritet i synnerhet KS/LS Oposition Ledande chefer Ekonomer Media
Strategin vad vill jag uppnå Strategiska och operativa effektivitetsmål Placera resurserna på rätt ställe STRATEGISK EFFEKTIVITET Använda resurserna rätt OPERATIV EFFEKTIVITET Skapa en hävstångseffekt eller katalysatoreffekt in i den egna organisationen
SOCIALA INVESTERINGAR ORDINARIE VERK- SAMHET
TRE NIVÅER AV FRAMGÅNG KRING SOCIALA INVESTERINGAR Tredje graden Systemeffekter Förändra organisationerna Andra graden indirekta effekter Genomslag i linjeorganisation Utnyttjat metoden Första graden direkta effekter Projektet har lyckats
Strategiska mål - exempel Syftet med den sociala investeringsfonden är att genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede, för att exempelvis undvika kostnader för genomgripande insatser i skolan och stora kostnader för placering av barn och ungdomar. På sikt ska det förebyggande arbetet minska risken för långvarig arbetslöshet. Arbetslöshet kan resultera i utsatthet samt negativa konsekvenser för hälsa, välbefinnande och möjlighet att delta i samhället. De förebyggande insatserna ska genomföras med ett nämndövergripande perspektiv och effekten ska vara att kommunens kostnader minskas samtidigt som mänskliga vinster görs.
Organisation och beslut En beredningsgrupp på hög chefsnivå Tvärsektoriell Förvaltningsövergripande En beredande handläggargrupp KS-fråga Rätt att lägga förslag Den smala linjen alltid en kommunal förvaltning Den breda linjen även andra aktörer t.ex. frivilligorganisationer
Beslutskriterier Det ska finnas ett samverkansperspektiv, Satsningen ska ha en utpräglad långsiktighet Ett väldefinierat problem och/eller målgrupp/riskgrupp Det ska finnas kvantifierade målsättningar En social investeringskalkyl med risk- och känslighetsanalys kring vad som händer om man inte fullt ut når upp till den målsättning man tänkt sig. I denna analys bör också omfördelningseffekter mellan olika aktörer redovisas Evidensbaserade metoder och/eller forskning eller på annat sätt vara baserad på erfarenhet och kunskap Man bör kunna visa hur projektet ska kunna skapa lärande
Socioekonomisk investeringskalkyl Effekter för kommun, landstinget och samhället i stort Effekternas fördelning över tid Specificera effekter på 1 och 4 år samt på lång sikt
Socioekonomisk investeringskalkyl Om vi inget gör Om vi når målet Om vi bara når hälften Om det går riktigt illa Om vi bara klara en Break even krav under en mandatperiod
Bokföring och redovisning Det lilla problemet hur göra idag Norrköping, Malmö m.fl har löst detta SKL kommer med skrift Det stora problemet hur ändra lagstiftningen för att på sikt mera gynna humankapitalinvesteringar En fråga för riksdag - lagstiftning
Bokföring och redovisning Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering måste tidsperioden definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom att göra årliga avskrivningar/utgiftsminskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man upp ett kapital som kan användas för ny investering. Eftersom den sociala investeringen inte kan hanteras enligt gällande redovisningsprinciper för investeringar, får uppbyggnaden av nödvändigt investeringskapital i stället lösas genom öronmärkningar av driftsresultatet.
Utvärdering & lärande Vad händer Varför händer det Synsättsförändring Metodförändring Nya samverkansrelationer Nya kunskapet Vad kan vi lära av detta Vilka beslut bör vi ta i våra egna organisationer
Reflektioner Lägga samman resurser Kalkylens betydelse Förankring Återbetalningsfrågan Hur använda vinsten incitament!!! nya tankesätt perspektivskifte Finanseringsmodell viktig Stödfunktion för att lyckas Projektformen??? Hållbart & långsiktigt robust mot kortsiktiga skiftningar Utebliven kostnadsökning???
Att identifiera och plocka hem vinsten Att följa upp & Mäta resultat Investeringspuckeln Omfördelningsproblemet Att fånga kausaliteten Att implementera Kunskapsbaserade & effektiva metoder Långsiktighet & Helhetssyn i.nilsson@seeab.se
Att lyckas med sociala investeringsfonder En övergripande strategi ett tydligt övergripande syfte Synsätt och terminologi Avsätta medel Beslutskriterier Uppföljning
Socioekonomiska metoder för en mer effektiv resurshushållning stigande svårighetsgrad Kompetensutveckla i socioekonomisk grundsyn chefer + politiker Utbilda i och tillämpa socioekonomiska investeringskalkyler chefer + handläggare + ekonomer Sociala investeringsfonder Utveckla uppföljning och tillämpa metoder som beaktar hela kostnadsmassan socioekonomiska bokslut Se över organisationsstruktur och ersättningsystem
Och nu då? Hallstahammar kommunledningsmöte Ta ställning till nästa steg Landstinget dialog med kommunerna via VKL Skinnskatteberg förmöte inför KS
Aktuella studier Klara Gatuvåldet Organiserad gängkriminella + vit makt Malmökommissionen Unga som misslyckas i skolan mission possible På G Tre samordningsförbundsprojekt Gatuvåldet på kommunnivå Utsatta stadsdelar i 7 städer Arbetsrehab i kommunala bolag Telge Hovsjö
www.utanforskapetspris.se http://www.socioekonomi.se/skl_ld1/ www.seeab.se www.socioekonomi.se
Men kom ihåg Social investeringar endast det första (kanske nödvändiga) steget detta är på intet sätt tillräckligt. För att uppnå långsiktighet & helhetssyn samt undvika onda cirklar måste vi också Förändra organisationsstruktur Förändra styr- och uppföljningssystem Förändra ersättningssystem Detta är den stora frågan
STYRNING UPPFÖLJNING LÅNGSIKTIGHET ORGANISATION HELHETSSYN SAMVERKAN SOCIALT INVESTERINGS- ERSÄTTNINGS- & RESURS- FÖRDELNINGS SYSTEM LAGSTIFTNING RESURSER KAPITAL