Boendesituationen för nyanlända. Bilagor. Boverket

Boendesituationen för nyanlända Bilagor

2 Boendesituationen för nyanlända Bilagor

Boendesituationen för nyanlända Bilagor 3 Innehåll Bilaga 1. Kommunberättelser... 5 Södertälje...6 EBO-kommun, Södertälje halvstor ort nära större ort...9 Göteborg... 18 Storstadskommun, Göteborg stor ort... 21 Gävle... 29 EBO-kommun, Gävle... 32 Hultsfred... 41 ABO specialistkommun, Hultsfred liten ort... 44 Östra Göinge... 51 ABO-kommun, Östra Göinge liten ort nära större ort... 54 Bilaga 2. Kommunindelning Tillväxtverket... 59 Bilaga 3. Antalet inskrivna per kommun... 63 Bilaga 4. Kommunkartor... 65 Bilaga 5. Definition av EBO och ABO från Migrationsverket enligt kommunmottagningen... 71 Bilaga 6. Invandrarindex... 73 Frågor och T-test... 73

4 Boendesituationen för nyanlända Bilagor

Boendesituationen för nyanlända Bilagor 5 Bilaga 1. Kommunberättelser I kapitel 3 behandlas de boendesociala aspekterna. Underlaget bygger på fallstudier i fem kommuner: Gävle, Göteborg, Södertälje, Hultsfred och Östra Göinge. Fallstudierna har genomförts med hjälp av intervjuer och bearbetning av statistikunderlag från olika myndigheter. Representanter från kommunala bostadsbolag, socialförvaltning, utbildningsförvaltning, kultur- och fritidsförvaltning, kommunledning/ stadsledning samt integrationssamordnare har intervjuats i samtliga eller några av kommunerna. Nyanlända och asylsökande har intervjuats i Gävle och Södertälje. Intervjuer med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har genomförts med handläggare och på lokal ledningsnivå. Kompletterande intervjuer med myndigheterna har genomförts på nationell nivå och för Migrationsverket även vid ankomstenheten i Malmö. Intervjuerna som genomförts har sammanställts till berättelser som speglar hur intervjupersonerna själva upplever de boendesociala konsekvenser som eget boende anses medföra. Kommunerna har i efterhand fått ta del av textsammanställningen och godkänt dem. Berättelserna utgör därmed ett underlagsmaterial som är fristående från rapportens analyser.

6 Boendesituationen för nyanlända Bilagor Södertälje Detta avsnitt syftar till att ge en bild av Södertälje kommun och situationen där. Tabell 1.1 visar grundläggande statistik över Södertälje. Befolkningssiffrorna är hämtade från det första halvåret 2015. Siffrorna över bostadssituationen är hämtade från 2014 och den arbetsmarknadsrelaterade statistiken är från 2013. Södertälje har knappt 93 000 invånare och folkmängden växer med strax över 1 procent per år. Ungefär hälften av folkökningen härrör från ett födelseöverskott medan resterande del härrör från ett positivt flyttnetto. Det positiva flyttnettot kommer från en positiv nettoflyttning från utlandet medan det inrikes flyttnettot är negativt. Den genomsnittliga boendeytan är 35 kvm och knappt hälften av invånarna äger sitt boende. Andelen småhus är 39 procent och 48 procent av bostadsbeståndet är hyresrätter. Flertalet av dem som arbetar i Södertälje bor i kommunen men ungefär 40 procent pendlar till kommunen för att arbeta. Andelen som arbetar av den totala befolkningen är 72 procent. Tabell 1.1 Sammanställning av statistik över Södertälje kommun Södertälje Folkmängd 92 808 Folkökning 573 Födelseöverskott 236 Inflyttade 3 332 Utflyttade 2 991 Flyttningsnetto 341 därav från egna länet -136 därav från övriga Sverige -173 därav från utlandet 650 Genomsnittlig bostadsarea 35 kvm Andel med ägt boende 47 % Andel småhus 39 % Andel hyresrätter 48 procent Inpendlare 20 480 Utpendlare 14 063 Bor och jobbar i kommun 26 855 Förvärvsintensitet 72 procent Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Boendesituationen för nyanlända Bilagor 7 Tabell 1.2 nedan visar det totala antalet inskrivna asylsökande och kommunplacerade i Södertälje. Siffrorna summeras på årsbasis, vilket ger en indikation på belastningen på kommunen, men den bilden är inte komplett eftersom antalet nyanlända som bor i kommunen är ett resultat av tidigare kommunplaceringar och hur många av dessa som fortfarande bor kvar. Den årsvisa summeringen ger dock en tydlig indikation på situationen i kommunen. Observera att för 2015 gäller siffrorna antalet inskrivna den 21 september och antalet kommunplacerade hela september. Det är således inte årssiffror för kommunplacerade, vilket det är för tidigare år. För att få en uppskattning av nivå på årsbasis kan antalet kommunplacerade räknas upp med faktor 1,33. Antalet har varierat över åren, med relativt många i början och slutet av perioden, och uppgår 2015 till 1 905 personer; 823 av dessa är barn, varv 77 är personer är ensamkommande barn. En mindre del (534 personer) av det totala antalet är kommunplacerade, varav 160 är barn. Detta skulle på årsbasis innebära ca 710 personer varav 212 barn. Av de kommunplacerade kan ca 19 procent hänföras till anhöriginvandring. Andelen anhöriginvandring varierar dock mycket över åren, vilket kan bero på skillnader i flyktingströmmar men även på att det kan finnas en icke-konstant fördröjning i anhöriginvandringen. Tabell 1.2. Antalet inskrivna och kommunplacerade i Södertälje 2006 2015 (inskrivna den 21 september och kommunplacerade t.o.m. september) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt i kommunen 1 795 2 492 1 968 1 495 1 056 1 011 1 208 1 830 2 314 1 905 varav barn 1 235 1 501 985 811 570 634 751 1290 1427 823 varav ensamkommande barn 17 16 4 17 23 45 77 Varav kommunplacerade enligt ersättningsförordningen Totalt 1 076 1 337 854 679 462 550 629 1 109 1 198 534 varav barn 281 159 230 180 333 366 160 varav ensamkommande barn 8 10 10 2 14 16 24 Varav anknytning inom två år Totalt 86 227 401 406 148 303 69 63 148 99 varav barn 220 87 190 29 36 76 varav ensamkommande barn 0 0 0 0 0 0 0 Varav inskrivna Totalt 719 1155 1114 816 594 461 579 721 1 116 1371 varav barn 159 164 131 132 108 84 122 181 229 289 varav ensamkommande barn 7 6 2 3 7 21 53 Inskrivna som bor i EBO

8 Boendesituationen för nyanlända Bilagor Totalt 712 1150 1100 797 578 453 569 699 1 089 1 314 varav barn 159 163 127 125 103 82 117 168 209 236 varav ensamkommande barn 0 1 0 0 0 1 0 Inskrivna som bor i ABO Totalt 7 5 14 1 0 0 0 4 3 8 varav barn 0 1 4 1 0 0 0 2 2 8 varav ensamkommande barn 1 0 0 0 2 2 8 Källa: Migrationsverket. Huvuddelen av antalet 2015 är inskrivna asylsökanden, 1 371 personer den 21 september 2015. Dessa utgör ca 72 procent av det totala antalet. De flesta inskrivna i Södertälje bor i EBO, 3 029 personer. Boende i ABO utgör en mindre del och består främst av ensamkommande barn. Skillnaden mellan totala antalet inskrivna och summan av EBO och ABO utgörs av övriga boendeformer. Tabell 1.3 visar antalet bostäder 2014 där nyanlända bor och där det finns många personer folkbokförda. Tabellen visar även boendeytan per person för nyanlända respektive samtliga boende i Södertälje. Totalt 2 bostäder i Södertälje där en nyanländ är folkbokförd som har fler än 5 vuxna folkbokförda per rum i bostaden. Det finns 2 bostäder där en nyanländ bor där det finns 10 19 vuxna folkbokförda. Boendeytan per person för nyanlända uppgår till 17 kvm, vilket kan jämföras med 35 kvm som är genomsnittet i kommunen för samtliga personer och boendeformer. Avgränsar man till dem som bor i hyresrätter i flerbostadshus är boendeytan i genomsnitt 30 kvm. Tabell 1.3. Antalet nyanlända folkbokförda i bostäder samt boendeyta i kvm per person för nyanlända respektive för hela befolkningen i Södertälje kommun 2014 Antal bostäder med fem eller fler vuxna per rum 2 Antal bostäder med tio eller fler folkbokförda 2 Yta per person, nyanlända (kommunplacerade) 17 Yta per person, hela befolkningen 35 Yta per person, hyresrätt i flerbostadshus, hela befolkningen 30 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Boendesituationen för nyanlända Bilagor 9 Tabell 1.4. Andelen som får bostadsersättning 2011-2015 och hemutrustningslån 2011 2014 av antalet med etableringsersättning i Södertälje kommun Andel som får bostadsersättning av andelen med etableringsersättning 2011 3 % 46 % 2012 3 % 10 % 2013 4 % 10 % 2014 7 % 9 % 2015 8 % Andel som får hemutrustningslån av andelen med etableringsersättning Källa: Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden (CSN). EBO-kommun, Södertälje halvstor ort nära större ort Södertälje kommun har under lång tid varit en populär EBO-kommun. Flyktingmottagandet är mycket högt och därför har man inte något kommunavisningsavtal med länsstyrelsen. I Södertälje kommun finns heller inga anläggningsboenden. EBO-systemet möjliggör inflyttning i stor skala och det är inte meningsfullt att hålla isär de som bor i EBO och är asylsökande från de nyanlända som bor i EBO efter att de har fått uppehållstillstånd, menar kommunledningen. Den gemensamma nämnaren enligt kommunledningen är att EBO-systemet medför att kommunen inte på något vis kan påverka utvecklingen. Södertälje har under lång tid pekat på de svåra och allvarliga bostadssociala konsekvenser som EBO skapar för både individer och lokalsamhället. De synliga effekterna av EBO och självbosättningen är social utsatthet, hög arbetslöshet och försörjningsstödsberoende. Kommunledningen betonar dock att det grundläggande problemet är detsamma som i övriga landet att nyanländas etablering drar ut på tiden. I och med att Södertälje ensamt tar emot närmare en femtedel av alla nyanlända i Stockholms län blir de negativa konsekvenserna extra tydliga där. Människor hamnar i social och ekonomiskt utsatthet, vilket riskerar att undergräva medborgarnas förtroende för välfärdssystemet, säger kommunledningen. Sett ur ett demografiskt perspektiv är situationen speciell i Södertälje. Kommunen är väldigt attraktivt för kristna minoriteter i Mellanöstern, enligt kommunledningen. Ungefär 50 procent av befolkningen i Södertälje har utländsk bakgrund och 30 procent, vilket motsvarar lite drygt 30 000 invånare, tillhör den assyriska/syrianska folkgruppen.

10 Boendesituationen för nyanlända Bilagor Asylsökande och nyanlända bor främst i fyra stadsdelar: Fornhöjden, Geneta, Hovsjö och Ronna. Mellan 2006 och 2013 ökade befolkningen i dessa stadsdelar med drygt 2 282 personer. Samtidigt byggdes i princip inga nya lägenheter, säger kommunledningen. Omflyttningen ligger i dag på mellan 6 till 8 procent, enligt Telgebostäder, och den låga omflyttningsprocenten är en spegling av den ökade bristen på bostäder. Arbetslösheten i Ronna och Hovsjö är 20 30 procent och nivån på försörjningsstöd för personer som tidigare har varit nyanlända har bitit sig fast runt 50 60 procent. Intervjupersonerna understryker att människor ska ha möjlighet att själva välja var i landet de vill bo. Vad som hänt i Södertälje, menar de flesta intervjupersonerna, är dock att de bostadssociala problemen har blivit så allvarliga att det inte längre går att försvara EBO-systemet. Bostadssociala konsekvenser Genomgående beskriver intervjupersonerna att bostadssituationen för de asylsökande i EBO och nyanlända som självbosätter sig skapar allvarliga sociala problem. I stort sett alla nyanlända som är inskrivna i etablering i Södertälje bor inneboende hos någon den första tiden, och det går ganska fort innan de som bor inneboende hamnar i en ohållbar situation, menar socialtjänsten. Bristen på bostäder gör att både asylsökande i EBO och nyanlända i eget boende hamnar i en flyttkarusell. Familjerna splittras och man flyttar från plats till plats. Grannar klagar på att det högljutt. Barnen springer upp och ner i trappan, och en del är rädda för att myndigheterna eller hyresvärden ska ta både barn och bostad ifrån dem, säger en intervjuperson. Från 2010 gör personalen på socialtjänsten hembesök hos personer som har lämnat sitt samtycke till detta och som ansöker om försörjningsstöd eller hjälp med bostad. Man hinner med ca 900 hembesök per år. Socialtjänsten framhåller att bostadssituationen i vissa bostadsområden är alarmerande dålig. Dagligdags besöker man lägenheter med många inneboende, där det är fullt med skor i hallen och där madrasser står inskjutna bakom sofforna. Inte sällan gömmer det sig människor i angränsande rum. Rädslan hos värdfamiljen att gå miste om försörjningsstödet eller att bostadsbidraget ska sänkas eller upphöra, gör att man inte vill berättar för socialtjänsten att man har en familj inneboende hos sig. De bostadssociala konsekvenserna drabbar både dem som bor inneboende och värdfamiljerna. När personer bor inneboende hos en släkting eller bekant i områden där många är arbetslösa, socialt utsatta och många uppbär försörjningsstöd blir den första signalen för många asylsökande och

Boendesituationen för nyanlända Bilagor 11 nyanlända att det inte finns några arbeten samt att andra normer gäller för dem som är nya i landet. Många kommer från samma folkgrupp och de lever isolerat från det svenska samhället. Socialtjänsten beskriver att ett parallellsamhälle har etablerats där normen är att leva på försörjningsstöd och där svenska språket inte är prioriterat. Hög arbetslöshet i Södertälje leder dessutom till ett ökat bidragsberoende. En grupp i EBO som ökar i antal är personer i livets slutskede. Cancersjuka personer som lämnat det gamla hemlandet i tron att de ska få hjälp i Sverige flyttar till släktingar i Södertälje. Detta är svårt sjuka människor som kommer till kommunen vid en tidpunkt när det inte finns några bostäder och det har hänt att svårt sjuka har tillbringat sina sista dagar i livet på ett vandrarhem, berättas det i intervjuerna. Inneboendet och osäkra bostadslösningar fortsätter efter beviljat uppehållstillstånd Den kommunala vuxenutbildningen möter nyanlända som ska starta sin etablering. Osäkra och otrygga bostadslösningar är ständig aktuella hos dem som påbörjar sina SFI-studier. Tillvaron präglas av funderingar kring olika bostadslösningar, säger en intervjuperson. Många är stressade och har svårt att få tid till studier eftersom mycket kraft går till att kontakta olika s.k. hjälpare som, mot betalning, kanske kan ordna en permanent bostad eller en större lägenhet. Barnfamiljer som bor inneboende funderar över hur barnen ska bli insläppta i lägenheten efter skolan. Alla inneboende har nämligen inte tillgång till nycklar och då måste föräldrarna lösa detta på något annat sätt. Det blir lätt kaos när människor inte har ett eget hem att utgå från, säger denna intervjuperson. Intervjupersonerna betonar att många SFI-elever presterar bra, trots att boendet inte är bra. Det är motsägelsefullt, enligt vuxenutbildningens SFI-lärare. Å ena sidan gör otrygga bostadslösningar och trångboddhet att både vuxna och barn har svårt att följa med i undervisningen. Å andra sidan har många ett nätverk i Södertälje som gör att många ändå klarar sina studier med bra resultat. Modersmålsenheten möter nyanlända familjer när barnen börjar skolan. Familjerna tar nästan alltid upp den besvärliga boendesituationen. Tio personer kan bo i en tvårumslägenhet och de skäms över detta, säger intervjupersonen från modersmålsenheten. De flesta bor inneboende och det kan dröja flera år innan de får en egen lägenhet. Studiemotiverade barn och ungdomar förlorar motivationen på grund av att det är rörigt kring hemmet. I skolan märks detta genom att det kastas saker i klass-

12 Boendesituationen för nyanlända Bilagor rummet, att barn som mår dåligt slutar att lyssna lärarna samt att barnen blir stökiga och slår andra barn. Trångboddheten och bristen på lediga lägenheter gör att många far illa, menar bostadsbolaget. En av de allvarligaste konsekvenserna är att människors utsatthet utnyttjas för att tjäna pengar. Nyanlända som hyr i andra hand kan behöva använda större delen av etableringsersättningen för att klara hyran. En tvårumslägenhet kan kosta upp till 10 000 kronor per månad, säger en intervjuperson som ofta möter nyanlända. Många tar lån och skuldsätter sig för att skaffa en egen bostad för att sedan upptäcka att de blivit lurade. Lägenheten de tror sig ha köpt visar sig vara en bluff eller ett olovligt andrahandskontrakt. Följden kan då bli att personer blir av med både bostad och pengar. Etablerade familjer får problem Möjligheterna till eget boende får negativa följder även för värdfamiljerna. Nedanstående exempel illustrera problemet: Ett asylsökande par med två minderåriga barn som bor i EBO flyttar in hos bekant Y. Bekant Y och dennes familj består av en vuxen och tre barn i skolåldern. De båda familjerna bor tillsammans i Y:s trerumslägenhet. Bekant Y:s barn mår dock inte bra av att EBO-familjen har flyttat in i bostaden. Skolan slår larm om att skolresultaten försämras och att barnen har koncentrationssvårigheter. De båda familjerna hamnar i konflikt. EBO-familjen och deras barn flyttar till en annan bostad till bekant Z:s tvårumslägenhet. Bekant Z flyttar i sin tur in hos bekant Y och sover på en madrass i vardagsrummet. I många fall får alltså redan etablerade familjer eller personer som har arbete och bostad själva problem när de tar emot inneboende, men socialt tryck från släktingar och bekanta gör att det kan vara svårt att säga nej. Asylsökande som kommer till Södertälje som EBO landar mitt i de etablerade familjernas vardag. Trångboddheten och kravet att ta hand om släktingar som nyligen kommit till Sverige har många gånger en negativ påverkan på det egna livet. Det som ofta händer, menar socialtjänsten, är att barnen börjar må dåligt. Detta visar sig bland annat i sjunkande skolresultat och ökad psykisk ohälsa bland barn och unga. Föräldrarna blir frustrerade över att inte kunna hjälpa de egna barnen och mår därför själva dåligt över inneboendesituationen. De sociala följderna av detta kan t.ex. bli att ungdomar rekryteras till kriminella gäng. EBO leder till social inlåsning Några alternativa sätt att bo finns inte. Den som har valt att bo i EBO i Södertälje blir kvar i kommunen, enligt socialtjänsten. I och med att de

Boendesituationen för nyanlända Bilagor 13 asylsökandes sociala kontaktnät finns i Södertälje är steget att lämna kommunen och flytta någon annanstans i landet mycket stort. Det betyder att människor som många gånger har svåra upplevelser med sig och barn som har farit illa hamnar i redan utsatta bostadsområden och i tillfälliga och otrygga bostadsförhållanden. Det är inte ovanligt att de efter några månader hamnar på gatan, menar socialtjänsten, som inte heller kan ordna fram några lägenheter. Socialtjänsten är oftaden sista utposten och där vittnar man om att den yttersta konsekvensen av EBO-systemet är att personer som blivit utslängda står i socialtjänstens reception med tre eller fyra barn och ber om hjälp. Handel med folkbokföringsadresser Några lägenheter används troligen som brevlådeadresser där nyanlända är skrivna ett tag innan de byter adress, säger en representant för Telgebostäder. Handel med kontrakt och otillåten andrahandsuthyrning Även om det är svårt att sätta siffror på omfattningen av den svarta bostadsmarknaden vittnar samtliga intervjupersoner om att den finns och att de som drabbas i första hand är nyanlända och deras barn. Det finns personer som försörjer sig på att sälja hyreskontrakt och många nyanlända får betala dyrt för bostadslösningar, menar både socialtjänsten och bostadsbolaget. Telgebostäder har identifierat två sätt att komma åt lägenheter för andraoch tredjehandsuthyrning. Det ena sättet är att gifta hyresgäster låtsas skilja sig. Den extra lägenheten hyrs ut svart i andra hand. Det andra sättet är att man låtsats att vuxna barn flyttar hemifrån. På så sätt får man tillgång till flera hyreskontrakt. I själva verket bor barnen kvar hemma medan lägenheten eller lägenheterna hyrs ut olovligt i andra hand. Det finns också exempel där hyresgästen har flyttat till eget hus men inte sagt upp lägenheten. Lägenheten har i stället hyrts ut i andra hand. Ytterligare en målgrupp för olovlig uthyrning är arbetskraft från utlandet. Bostadsbolaget berättar att det finns lägenheter som är inredda med ett stort antal våningssängar som hyrs utper sängplats till personer som är i Sverige för att arbeta. Ett andrahandskontrakt kan kosta upp till 100 000 kronor och förstahandskontrakt säljs för ännu högre belopp. Intervjupersoner från olika sektorer i Södertälje beskriver konkreta fall där nyanlända har blivit utnyttjade och i slutändan fastnat i en skuldfälla. Personerna kan ha blivit av med både jobb och bostad men tvingas ändå betala av en skuld varje

14 Boendesituationen för nyanlända Bilagor månad, säger en intervjuperson. Kommunens kunskap om den svarta marknadens inriktning och funktion kan sammanfattas i följande punkter: Personer försörjer sig på att hyra lägenheter i andra hand och sedan hyra ut dem i tredje hand. Unga vuxna ställer sig i bostadsbolagets kö. När köpoängen är tillräckligt hög får de en lägenhet men de flyttar inte in. I stället hyrs lägenheten ut svart. Lägenheter sägs inte upp när hyresgäster byter bostad utan hyrs i stället ut svart. Skilsmässor fingeras för att skaffa ytterligare en lägenhet som kan hyras ut svart. Falska anställningsbevis används för att man ska bli godkänd som hyresgäst hos privata fastighetsägare. Villor köps upp och används till uthyrning. Enskilda rum hyrs ut till hela familjer; på så sätt kan tre till fyra familjer hyra in sig ett hus. Telgebostäder och socialtjänsten samarbetar för att motverka olovliga andrahandskontrakt. För att andrahandskontrakt ska godtas vid en ansökan om försörjningsstöd ska hyresvärden har godkänt detta. Förstahandshyresgästen ska också vara folkbokförd på den aktuella adressen, och i samband med det obligatoriska hembesöket kontrolleras vilka som bor i lägenheten samt att namnet på förstahandshyresgästen står på dörren. Kontrollen har lett till att antalet andrahandskontrakt har minskat drastiskt. Den som söker försörjningsstöd och bor inneboende måste i stället visa upp ett inneboendekontrakt. Det är egentligen samma sak, säger man, med den skillnaden att förstahandshyresgästen inte kontrolleras, att flera personer kan bo samma lägenhet och att det inte krävs bostadsbolagets godkännande. Inneboendekontrakten är mycket vanliga och kontrollen är inte lika stark. Det finns dock inga specifika riktlinjer för vad som ska anses som skälig hyra och rätten till ersättning prövas från fall till fall. Reglerna för inneboendekontrakt är också på väg att skärpas, så till vida att socialtjänsten tänker ställa som motkrav att den som har förstahandskontraktet också ska bo i lägenheten.

Boendesituationen för nyanlända Bilagor 15 Tillträde till bostadsmarknaden Nyanlända bedöms kunna skaffa sig bostad via den vanliga bostadskön. Telgebostäder godtar alla former av bidrag, och bolaget använder ett kösystem som baserar sig på att den sökande får poäng för varje dag man står i kön. Ibland kan det gå fort att få en lägenhet, menar Telgebostäder, men för de allra flesta tar det minst två år innan de kan få ett lägenhetserbjudande. Det är dock inte ovanligt att det kan ta upp till fyra år tills man har fått en egen lägenhet. Kösystemet tar inte hänsyn till behov och den bostadssökande tar ofta den lägenhet som först blir ledig, även om den inte passar familjens behov. Ett par med två minderåriga barn kan exempelvis tränga ihop sig i en enrumslägenhet på 26 kvm med en liten kokvrå, en dubbelsäng och två spjälsängar. Boytan är så liten att det inte ens finns tillräckligt med golvyta så att det minsta barnet kan gångträna. Telgebostäders situation beskrivs som Moment 22. Allmänhetens förtroende för Telgebostäder minskar när det går att köpa bolagets lägenheter på den svarta marknaden och när lägenheterna hyrs ut i både andra och tredje hand. Handlingsutrymmet är begränsat, men en tänkbar lösning som har diskuterats är att den som anmäler olovlig uthyrning själv kan få ta över förstahandskontraktet. I och med att bostadsbolaget använder bostadskö som förmedlingsprincip är dock en sådan lösning inte möjlig, för den skulle förmodligen resultera i att uppfinningsrika personer utnyttjar detta för att få förtur i bostadskön genom att den som har ett förstahandskontrakt och tänker flytta kan hyra ut sin lägenhet i andra hand till en person med få köpoäng. Båda parterna är överens om lägenhetsinnehavaren ska anmälas för olovlig uthyrning och resultatet skulle bli att andrahandshyresgästen tar över förstahandskontraktet och därmed går förbi bostadssökande med högre köpoäng. Frågan om amnesti och liknande har hittills fallit på det inte är acceptabelt att ha ett separat spår förbi bostadskön, menar bostadsbolaget, eftersom det skulle leda till en annan typ av svart marknad. Sociala hyreskontrakt kan hjälpa våldsutsatta och barnfamiljer De sociala hyreskontrakten (s.k. kommunkontrakt) används inte för att hjälpa nyanlända in på den reguljära bostadsmarknaden. Denna bostadssociala lösning är i första hand till för hushåll som behöver få hjälp med bostad på grund av ekonomiska problem. För detta ändamål avsätter Telgebostäder 500 lägenheter varje år.

16 Boendesituationen för nyanlända Bilagor Det är bara i två typer av fall som asylsökande eller nyanlända kan bli aktuella för insatser, menar socialtjänsten. Den ena är vid våld i nära relationer. Det andra är när barnfamiljer har uttömt alla möjligheter och det är uppenbart att det finns barn som far illa. Systemet haltar När personer som har nyanlända inneboende söker försörjningsstöd hamnar kommunen i en gråzon. Det går inte att kontrollera om nyanlända med etableringsersättning betalar hyra till värdfamiljen eller inte och det är svårt att räkna in eventuella inkomster från inneboende i biståndsbedömningen. Det vanligaste är att någon bor inneboende hos en familj som varken har bostadsbidrag eller försörjningsstöd. Försäkringskassan kan göra en annan bedömning om det blir känt att det finns inneboende, dock med konsekvensen att värdfamiljen kan förlora sitt bostadsbidrag. Socialtjänstens dilemma är, säger man i intervjun, huruvida Försäkringskassan ska informeras eller inte. Om olovlig andrahandsuthyrning tas till hyresnämnden får bostadsbolaget nästan aldrig rätt att säga upp förstahandshyresgästen. Det räcker inte att det går att bevisa att bostaden har hyrts ut olovligt i andra hand, enligt Telgebostäder, och lagstiftningens konstruktion gör att det är mycket svårt att komma till rätta med handeln med hyreskontrakt och olovlig andrahandsuthyrning. Telgebostäder menar att det är ett systemfel, eftersom det inte går att komma åt olovlig andrahandsuthyrning om förstahandshyresgästen är folkbokförd på den aktuella adressen. I hyreslagens mening bor människor där de är folkbokförda. Om hyresvärden misstänker att hyresgäster bryter mot hyresavtalet måste fastighetsägaren skicka ut en rättelsevarning. Rättar hyresgästen till felet är fallet avslutat. Mer svåråtkomliga är de personer som har satt i system att hyra lägenheter i andra hand och sedan hyra ut dem i tredje hand. De går det inte att stoppa, menar Telgebostäder. Arbetsförmedlingen i Södertälje Bostadssituationen är väldigt besvärlig i Södertälje och de allra flesta nyanlända som skrivs in i etableringen har en c/o-adress. Arbetsförmedlingen (AF) möter dagligen nyanlända som inte hittar fungerande bostadslösningar och de nyanlända tror att AF kan lösa deras bostadsproblem, vilket gör att etableringssamtalen, som borde handla om hur den nyanlända ska komma i arbete, i stället inriktas mot boendefrågor. Det finns de som har ett ordnat boende men merparten av samtalen kretsar till en början kring hur svårt det är att hitta en bra boendelösning.

Boendesituationen för nyanlända Bilagor 17 I princip nästan alla inledande etableringssamtal kommer bostadsproblemen på tal, enligt AF. De nyanlända berättar för handläggarna att de inte har någonstans att bo eller att de bor tillsammans med andra personer i samma lägenhet. Hela etableringsprocessen påverkas av osäkra bostadsförhållanden och trångboddhet, exempelvis planering av insatser för att nyanlända ska komma i arbete samt möjligheten att läsa SFI eller att över huvud taget kunna delta i etableringsinsatser. Det enda AF kan göra är att rekommendera den nyanlända att söka bostad på egen hand, ställa sig i bostadskö eller flytta från Södertälje. Om någon riskerar att hamna på gatan hänvisas personen till kommunens socialjour. De konsekvenser som osäkra boendeförhållanden för med sig och som nyanlända berättar om för AF, kan sammanfattas i följande punkter: ständig oro för att inte ha någonstans att bo trångboddhet och konflikter med värdfamiljen barn som inte mår bra av trångboddheten skolbyten på grund av att man flyttar runt koncentrationssvårigheter hos både vuxna och barn.

18 Boendesituationen för nyanlända Bilagor Göteborg Detta avsnitt syftar till att ge en bild av Göteborgs kommun och situationen där. Tabell 1.5 visar grundläggande statistik över Göteborg. Befolkningssiffrorna är hämtade från det första halvåret 2015. Siffrorna över bostadssituationen är hämtade från 2014 och den arbetsmarknadsrelaterade statistiken är från 2013. Göteborg har drygt 500 000 invånare och folkmängden växer med strax över 1 procent per år. Ungefär hälften av folkökningen härrör från ett födelseöverskott medan resterande del härrör från ett positivt flyttnetto. Det positiva flyttnettot kommer främst från en positiv nettoflyttning från utlandet medan det inrikes flyttnettot är negativt, vilket beror på i kortare flyttningar till andra kommuner inom länet. Den genomsnittliga boendeytan är 36 kvm och knappt hälften av invånarna äger sitt boende. Andelen småhus är 29 procent medan 44 procent av bostadsbeståndet är hyresrätter. Flertalet av dem som arbetar i Göteborg bor i kommunen men ungefär en tredjedel pendlar till kommunen för att arbeta. Andelen som arbetar av den totala befolkningen är 73 procent. Tabell 1.5. Sammanställning av statistik över Göteborgs kommun Göteborg Folkmängd 544 285 Folkökning 3 140 Födelseöverskott 1 636 Inflyttade 15 685 Utflyttade 14 219 Flyttningsnetto 1 466 därav från egna länet -883 därav från övriga Sverige 594 därav från utlandet 1 755 Genomsnittlig bostadsarea 36 kvm Andel med ägt boende 49 % Andel småhus 29 % Andel hyresrätter 44 % Inpendlare 109 807 Utpendlare 49 264

Boendesituationen för nyanlända Bilagor 19 Göteborg Bor och jobbar i kommun 210 452 Förvärvsintensitet 73 % Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Tabell 1.6 visar det totala antalet inskrivna asylsökande och kommunplacerade i Göteborg. Siffrorna summeras på årsbasis, vilket ger en indikation på belastningen på kommunen, men den bilden är inte komplett eftersom antalet nyanlända som bor i kommunen är ett resultat av tidigare kommunplaceringar och hur många av dessa som fortfarande bor kvar. Den årsvisa summeringen ger dock en tydlig indikation på situationen i kommunen. Observera att för 2015 gäller siffrorna antalet inskrivna den 21 september och antalet kommunplacerade hela september. Det är således inte årssiffror för kommunplacerade, vilket det är för tidigare år. För att få en uppskattning av nivån på årsbasis kan antalet kommunplacerade räknas upp med faktor 1,33. Antalet har växt stadigt sedan 2009 och uppgår den 21 september 2015 till 5 477 personer; 2 799 av dessa är barn, varav 1 064 är ensamkommande barn. En mindre del (1 361 personer) av det totala antalet är kommunplacerade, varav 542 är barn, vilket på årsbasis ca 1 800 personer, varav 720 barn. Av de kommunplacerade är kan ca 30 procent hänföras till anhöriginvandring. Andelen anhöriginvandring varierar dock mycket över åren, vilket kan bero på skillnader i flyktingströmmar men även på att det kan finnas en icke-konstant fördröjning som inte är konstant, i anhöriginvandringen.

20 Boendesituationen för nyanlända Bilagor Tabell 1.6. Antalet inskrivna och kommunplacerade i Göteborgs kommun 2006 2015 (inskrivna den 21 september och kommunplacerade t.o.m. september) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt i kommunen 3 377 3 214 3 076 2 996 2 536 2 139 2 947 4 065 5 495 5 477 varav barn 2 151 1 597 1 258 1 326 1 109 949 1 493 2 650 3 240 2 799 varav ensamkommande barn 93 100 109 179 273 384 1 064 Varav kommunplacerade enligt ersättningsförordningen Totalt 1 969 1 428 1 023 1 068 831 684 1 114 2 238 2 541 1 361 varav barn 402 228 207 454 1 049 1 020 542 varav ensamkommande barn 34 46 65 66 110 179 116 Varav anknytning inom två år Totalt 140 490 552 472 188 79 363 853 823 485 varav barn 280 117 45 268 661 551 varav ensamkommande barn 0 0 0 0 1 0 0 Varav inskrivna Totalt 1 408 1 786 2 053 1 928 1 705 1 455 1 833 1 827 2 954 4 116 varav barn 182 169 235 258 278 265 379 412 699 1 438 varav ensamkommande barn 47 35 43 69 94 268 948 Inskrivna som bor i EBO Totalt 1 393 1 772 2 000 1 845 1 641 1 387 1 737 1 699 2 491 3 029 varav barn 180 167 196 205 233 219 311 314 413 468 varav ensamkommande barn 0 4 1 1 1 2 3 De inskrivna som bor i ABO Totalt 15 14 53 20 21 32 33 54 277 222 varav barn 2 2 39 14 20 30 31 48 131 136 varav ensamkommande barn 11 20 28 31 47 112 115 Källa: Migrationsverket. Huvuddelen av antalet 2015 är inskrivna asylsökanden, 4 116 personer den 21 september 2015, vilket utgör ca 75 procent av det totala antalet. De flesta inskrivna i Göteborg bor i EBO (Eget boende), 3 029 personer. Boende i ABO (Anläggningsboende) utgör en mindre del och består mestadels av ensamkommande barn. Skillnaden mellan det totala antalet inskrivna och summan av EBO och ABO utgörs av övriga boendeformer. Tabell 1.7 visar antalet bostäder 2014 där nyanlända bor och där det finns många personer folkbokförda. Tabellen visar även boendeytan per person för nyanlända respektive i Göteborg. Totalt 25 bostäder i Göteborg där en

Boendesituationen för nyanlända Bilagor 21 nyanländ är folkbokförd som har fler än 5 vuxna folkbokförda per rum i bostaden. Det finns 16 bostäder där en nyanländ bor där det finns 10 19 vuxna folkbokförda. Boendeytan per person för nyanlända uppgår till 16 kvm, vilket kan jämföras med 36 kvm som är genomsnittet i kommunen för samtliga personer och boendeformer. Avgränsar man till dem som bor i hyresrätter i flerbostadshus är boendeytan i genomsnitt 32 kvm, dvs. dubbelt så mycket som för nyanlända. Tabell 1.7. Antalet nyanlända folkbokförda i bostäder samt boendeyta i kvm per person för nyanlända respektive för hela befolkningen i Göteborgs kommun 2014 Antal bostäder med fem eller fler vuxna per rum 25 Antal bostäder med tio eller fler folkbokförda 16 Yta per person, nyanlända (kommunplacerade) 16 Yta per person, hela befolkningen 36 Yta per person, hyresrätt i flerbostadshus, hela befolkningen 32 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Tabell 1.8. Andelen som får bostadsersättning 2011-2015 och hemutrustningslån 2011 2014 av antalet med etableringsersättning i Göteborg kommun Andel som får bostadsersättning av andelen med etableringsersättning 2011 14 % 35 % 2012 17 % 16 % 2013 13 % 10 % 2014 13 % 9 % 2015 12 % Andel som får hemutrustningslån av andelen med etableringsersättning Källa: Försäkringskassan och Centrala Studiestödsnämnden (CSN) Storstadskommun, Göteborg stor ort Ökad trångboddhet i tre stadsdelar I Göteborg är mottagandet av asylsökande och nyanlända kraftigt snedfördelat mellan kommunens olika stadsdelar. Av den totala andelen nyanlända som bosatte sig i Göteborg 2013 och 2014 hamnade ca 70 procent i stadsdelarna Östra Göteborg, Angered och Västra Hisingen. I Göteborg som helhet bor det i genomsnitt 1,8 personer per lägenhet. I dessa tre stadsdelar finns det vissa bostadsområden där snittet är 4 5 personer per

22 Boendesituationen för nyanlända Bilagor lägenhet. I ett bostadsområde med 1 200 lägenheter kan det bo så många som 5 000 personer. Bostadsbristen är störst för nyanlända, och den kraftiga befolkningstillväxten möts inte av ett ökat bostadsutbud. Det betyder att väldigt många nyanlända bor inneboende eller på något annat sätt där trångboddheten och otryggheten är påtaglig. Samtliga intervjupersoner beskriver de bostadssociala följderna av EBO i termer av enorm trångboddhet och eskalering av sociala problem. Boendesociala konsekvenser De kommunala bostadsbolagen är medvetna om att det bor många människor i redan trångbodda hushåll. Ständiga omflyttningar leder dessutom till oro i trappuppgångarna och bostadsområdena. Personer vistas inte på de adresser där de är folkbokförda. Människor, särskilt barnen, far illa. Många nyanlända som bosätter sig i Göteborg skaffar en brevlådedress. De bostadssociala konsekvenserna EBO leder till att många bor inneboende hos släktingar och bekanta. I vissa fall hyr hela familjer ett rum i en lägenhet där flera andra familjer bor. Boendesituationen blir ofta ohållbar i längden. Andrahandsmarknaden växer men dessa bostadslösningar är inte stabila över tid. Hyresavtalen kan vara tidsbegränsad och det finns inget besittningsskydd. Den som blivit lovad ett andrahandskontrakt kan bli lurad. Bostadsbolagen vittnar om händelser där två familjer samtidigt är på väg att flytta in i samma lägenhet. Båda familjerna har ett hyreskontrakt men på den ena familjens kontrakt står det Familjebostäder och den andra familjens står det något annat. För många personer leder EBO till att de blir hemlösa, och om de inte kan lösa sin bostadssituation på egen hand återstår inget annat än socialtjänstens nödboende. Socialtjänsten beskriver händelser där familjer har fått flytta in i hotellrum i andra änden av Göteborg, än där de tidigare har bott. I nästan samtliga fall där nyanlända hamnar i otrygga boendelösningar får barnen problem i skolan. Dessutom konkurrerar socialtjänstens behov av hotellplatser med marknadens behov av hotellnätter. Det innebär att familjer måste flytta runt mellan olika hotell beroende på om det är Gothia Cup, musikkonserter eller andra stora evenemang i Göteborg. Alla de tre ovan nämnda stadsdelarna berättar om hushåll som har flyttat runt i otrygga boendelösningar i upp till 5 6 år innan de får ett tillfälligt boende på ett vandrarhem eller ett hotell. Varje månad bekostar stadsdelarna boendelösningar på hotell, vandrarhem eller genom andra lösningar för 40 60 hushåll som är akut bostadslösa. Minst hälften av dessa kom-

Boendesituationen för nyanlända Bilagor 23 mer från EBO- förhållanden. I nästan samtliga fall berörs barn. Många familjer är ensamstående kvinnor med barn. Socialkontoren i samtliga stadsdelar utom Örgryte-Härlanda deltog tidigare i 2015 i en enkätundersökning om antalet hemlösa barnfamiljer. Enkäten visade att det vid mättillfället fanns totalt 104 familjer och 274 barn i akuta bostadslösningar i Göteborg. Av dessa fanns 48 familjer och 100 barn i Angered, 31 familjer och 88 barn i Östra Göteborg och 9 familjer och 34 barn på Västra Hisingen. Sammantaget innebär detta att EBO anses vara en drivande faktorer bakom sociala problem som: akut psykisk ohälsa bland både vuxna och barn ökat våld i nära relationer barn som inte klarar skolan barn som ibland inte kan ta sig till skolan rekrytering till gängkriminalitet religiös radikalisering rekrytering till våldsbejakande extremism och terrorkrigsresor minskad rörelsefrihet för flickor och vuxna kvinnor på grund av religiös radikalisering. Våld och kriminalitet Många asylsökande och nyanlända bär på trauman och upplevelser från krigshärdar runt om i världen. De har inte någon betryggande anknytning, och de flyttar in i små lägenheter som ligger i redan socialt utsatta områden. De hamnar i en boendesituation som innebär att de tränger ihop sig med i bästa fall släktingar eller vänner och i värsta fall okända människor. Våld förekommer på gårdar och i trappuppgångar. Grannar är våldsamma mot varandra. Det saknas dels en fast grund att stå på, dels ett mottagningssystem som förmår att hantera problemen. Därtill finns det kriminella nätverk och gängbildningar som utövar våld för att få social status i gruppen. Här sker ingen integration in i det svenska samhället; i stället handlar det mer om integration in i kriminella gäng och sociala strukturer som bygger på våldsutövning.

24 Boendesituationen för nyanlända Bilagor Barnens sociala situation Osäkra boendeförhållanden och sociala konsekvenser innebär att väldigt många barn och ungdomar har det svårt. Avsaknaden av en fast bostad innebär att många barn inte får sina basbehov täckta. Barn blir oroliga och får problem att klara skolans mål. Problemet blir än värre när människor tränger ihop sig och lever i trångboddhet. Det påverkar skolresultaten. I brist på utrymme sitter barnen ute på gårdarna i kylan och gör läxan. Trångboddheten gör att särskilt unga pojkar trycks ut ur lägenheterna, blir exponerade för kriminell verksamhet och riskerar att bli rekryterade till kriminella gäng. Det händer t.o.m. att barn rymmer för att de är rädda för de kriminella gängen. Barnen är rädda för våldet som är en del av deras vardag, men föräldrarna vågar inte vända sig till socialtjänsten eller myndigheterna. Nya barn och ungdomar kommer till skolan varje vecka medan andra flyttar till andra bostadsområden. Otrygga, stressade och oroliga barn påverkar dessutom skolmiljön negativt och skolorna har inte de sociala resurserna för att skapa en trygg miljö. Handel med kontrakt och otillåten andrahandsuthyrning Bostadsbolagen i stadsdelarna Östra Göteborg, Västra Hisingen och Angered berättar att det finns många boende som inte har egna hyreskontrakt, och samstämmiga röster vittnar om en växande svart bostadshandel. Omflyttningssiffrorna sjunker i bostadsområden som tidigare kännetecknades av hög omflyttning. Siffrorna är nu nere under tio procent men folk har inte slutat flytta runt, säger representanter för bostadsbolagen. Det lägger man märke till de dagar då det normalt inte är flyttdag. Bostadsbolagen uppskattar att antalet okända flyttningar är ungefär lika högt som antalet flyttningar de känner till. Bolagens slutsats är att den otillåtna andrahandsmarknaden omsätter ungefär lika många lägenheter som deras egen verksamhet. Trycket från alla bostadssökande som ständigt flyttar in förvärrar bostadsbristen. Det tar 4 5 år att köa sig till en lägenhet på Boplats Göteborg. I Angered köar ca 10 000 15 000 personer för att få en lägenhet. I centrala Angered söker 2 000 personer lägenhet. Det sliter hårt på människor att inte ha ett ordnat boende under flera år. Därför finns en växande svart marknad med personer som tjänar pengar på att förmedla bostäder på den svarta marknaden. Det finns också en tyst kunskap om hur man kan tjäna pengar på bostadsbristen.

Boendesituationen för nyanlända Bilagor 25 Svarthandel med hyreskontrakt innebär att det går att köpa lägenhetskontrakt; de summor som nämns i intervjuerna är att ett förstahandskontrakt i någon av de tre stadsdelarna kostar mellan 100 000 och 150 000 kronor. Ett annat växande problem är den olovliga andrahandsuthyrning. Utan hyresvärdarnas tillstånd säljs kontrakt till nyanlända och lägenheterna hyrs sedan i andra eller tredje hand till ockerhyror. Det kan också finnas flera andrahandskontrakt för samma lägenhet. Den som olovligt hyr ut en hyreslägenhet kan därför tjäna mycket pengar. Ett andrahandskontrakt går att köpa för runt 50 000 100 000 kronor, och om den verkliga månadshyran är 4 700 kronor kan andrahandshyresgästen få betala 8 500 kronor per månad ett belopp som ligger i paritet med socialtjänstens takbelopp för vad en lägenhet maximalt får kosta enligt bidragsnormen för försörjningsstöd. Utöver det får andrahandshyresgästen ofta betala en deposition på lägenheten som kan uppgå till 50 000 kronor, vilken socialtjänsten går in och betalar. Folk som flyttar säger i allmänhet inte upp sina hyreskontrakt utan lägenheterna hamnar på den svarta marknaden. Ungdomar anmäls till bostadskön och när de blir myndiga får de en lägenhet som sedan hyrs sedan ut i andra hand. Det berättas att en och samma lägenhet kan inbringa upp till fyra månadshyror. På pappret ser det ut som om familjen hyr en lägenhet men i själv verket hyr de bara ett rum medan andra familjer hyr andra rum i samma lägenhet. En del personer har förstahandskontrakt på lägenheter hos flera kommunala bostadsbolag fast de själva inte bor i någon av lägenheterna. Mellan 10 och 15 procent av alla hyresrätter uppskattas vara olovliga andrahandskontrakt, och det kan finnas så många som 300 olovliga andrahandskontrakt i en enskild stadsdel. Tidigare begärde Socialtjänsten att bostadsbolagen skulle godkänna andrahandskontrakt men det gör man inte längre. Därmed kan flera hushåll få försörjningsstöd fast de inte har godkända hyresavtal. Polisen vill sätta stopp för detta men det finns ett rättsfall som säger att socialtjänsten i första hand ska se till klientens behov av bostad. Socialtjänsten uppfattar därför att det inte är förenligt med socialtjänstlagen att ifrågasätta om en person har ett godkänt andrahandskontrakt eller inte. Det innebär att en adress kan förekomma på flera olika andrahandskontrakt. Skulle man säga upp alla olovliga kontrakt så skulle det bli massbostadslöshet.

26 Boendesituationen för nyanlända Bilagor Otillåtna andrahandskontrakt och bostadssociala konsekvenser De som bor olovligt i andra hand har inte ett tryggt boende. Det finns inget besittningsskydd och ingen uppsägningstid. Eftersom lägenheterna hyrs ut utan fastighetsägarnas tillstånd instrueras de boende att inte kontakta hyresvärden om något problem uppstår i lägenheten. Blir man hotad av en granne kontaktar man inte störningsjouren bättre att vara hotad än att vara hemlös. För att undvika att skadliga och osunda bostadsförhållanden uppstår är lägenheterna tekniskt anpassade efter hur många personer som bör bo i en och samma bostad. Ventilationssystem, köksfläktar och inomhusklimat är inte anpassade efter dagens extrema trångboddhet. Ett växande problem är fukt- och mögelskador. Ett annan är vägglöss i lägenheterna. Lägenheter som angrips av vägglöss är lätta att sanera om hyresgästen hör av sig till hyresvärden, men ett växande problem i dag är att de som bor med olovliga andrahandskontrakt inte hör av sig. I stället slår grannarna slår larm. För att komma in och sanera måste bostadsbolagen ta hjälp av Kronofogden. Ingen öppnar dörren när man ringer på. Inne i lägenheten kryper vägglössen i taket, mitt på dagen, men personerna som bor i lägenheten har inte vågat ringa och slå larm av rädsla för att de ska bli upptäckta. För de allra flesta är andrahandslägenheter inte en långsiktig boendelösning. En del personer får ett förstahandskontrakt och flyttar vidare. Andra personer tvingas av andra orsaker flytta vidare. I många lägenheter bor det också inneboende. Den extremt stora rörligheten bland de boende innebär att hyresgästerna inte hinner lära känna varandra i trappuppgångarna. Det skapar otrygghet i trapphusen och leder till att de boende blir än mer reserverade. Man känner sig inte trygg ens i sitt eget trapphus. Boendesituationen och kriminalitet Stora ekonomiska intressen ligger bakom handeln med lägenhetskontrakt, och i flera fall har man upptäckt direkta kopplingar till kända kriminella grupperingar. Kriminella nätverk skaffar sig förstahandskontrakt och hyr sedan ut lägenheterna dyrt i andra hand. Det innebär att delar av försörjningsstödet används till att betala andrahandshyror för nyanlända, och vinsten går till de kriminella nätverk som kommunen och Polisen försöker motarbeta i andra sammanhang. Kriminella har knäckt koden till Boplats Göteborgs bostadskö, och hjälpare/förmedlare kan därmed styra fördelningen av lediga lägenheter. Ju

Boendesituationen för nyanlända Bilagor 27 mer den svarta bostadsmarknaden fortsätter att öka, desto färre lägenheter kommer ut på Boplats Göteborg. Handel med folkbokföringsadresser Efter att reglerna för etableringsstöd infördes har det uppstått en handel med fiktiva adresser. I väntan på kommunmottagande kan inte etableringsinsatserna inledas. Etableringsersättningen är högre än den dagersättning som erhålls under tiden i Migrationsverkets mottagningssystem. Det innebär att det finns incitament för den enskilde att skaffa sig en folkbokföringsadress utan att själv bo på adressen. Vissa adresser är kända och så många som 19 personer kan vara folkbokförda på samma adress. Men det betyder inte att 19 vuxna personer bor på en och samma adress utan det är enbart en postlådeadress. Folkbokföringsadresserna är utspridda i bostadsbestånden. Problemet är att de personer som står skrivna på adressen bor inneboende hos andra trångbodda personer i området. Boendesituationens systempåverkan Enligt kommunallagens 4 är kommunen skyldig att upprätta en ekonomisk budget, och enligt 5 i samma lag ska budgeten innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret där det framgår hur verksamheten ska finansieras. Lagen säger också att budgeten ska innehålla en plan för ekonomin för en treårsperiod. För att kunna planera och budgetera så som lagen föreskriver är kommunen och stadsdelarna beroende av någorlunda tillförlitliga befolkningsprognoser. Den EBO-drivna in-, om- och utflyttningen i de tre tidigare nämnda stadsdelarna har nått en nivå som innebär stora svårigheter för de kommunala förvaltningarnas möjligheter att planera för exempelvis skol- och omsorgsverksamheternas behov av finansiella och personella resurser. Om kommunen inte förmår att möta medborgarnas behov skadas de offentliga samhällssystemens legitimitet. När system som bostadsmarknaden, arbetsmarknaden, skolan, omsorgen, hälso- och sjukvård samt socialtjänsten inte fungerar sjunker dessutom tilliten till samhället och demokratin. I dessa tre stadsdelar innebär detta en reell risk att konkurrerande system tar över, vilket har skapat utrymme för andra normer och andra sätt att hantera mellanmänskliga relationer. Östra Göteborg, Västra Hisingen och Angered balanserar just nu på randen till vad den kommunala förvaltningen klarar av. Den välordnade kommunala förvaltning som borde känneteckna samhället är satt under press i dessa stadsdelar. Den ansträngda situationen innebär en högre to-

28 Boendesituationen för nyanlända Bilagor lerans när det gäller att komma tillrätta med de olovliga hyreskontrakten och trångboddheten, och det finns stor risk för att samhället dra sig tillbaka. Stadsdelarnas utmaningar kan beskrivas i siffror En av stadsdelarna beräknar att de under 2015 kommer att betala 25 miljoner kronor för akuta så kallade tak-över-huvudlösningar. I en enskild stadsdel har 2 900 hushåll försörjningsstöd. Stadsdelen lägger 120 miljoner kronor av sin budget på boendesociala lösningar. Kostnaderna för socialtjänstens verksamhet ökar varje år med mellan 40 och 50 miljoner kronor. Förra året lade vi 600 miljoner kronor på att köpa boendelösningar i de tre stadsdelarna. Prognosen är att kostnaderna totalt går över en miljard kronor nästa budgetår. Sociala hyreskontrakt är inte en väg in på den vanliga bostadsmarknaden Nyanlända beviljas inte sociala hyreskontrakt utan socialtjänsten skickar remiss till fastighetskontoret. De nyanlända tillhör inte heller den kategori som får kommunkontrakt. Den sekundära bostadsmarknaden är till för dem som har halkat ur systemet och som ska få en väg tillbaka. I de fall där en familj har bott på vandrarhem i över ett år skickas remiss igen till fastighetskontoret.