Energianvändning och miljöpåverkan Louise Sörme Ylva Andrist Rangel Viveka Palm Avdelningen för Regioner och miljö
Innehåll Varuflöden Louise Sörme Växtnäringsbalanser Ylva Andrist Rangel Miljöekonomi och energianvändning Viveka Palm
Varuflöden Louise Sörme Enheten för Miljö- och turismstatistik
Varuflöden Varuflöden bärare av kemikalier Relation användning avfall säger något om livslängd och resurseffektvitet Kan visa trender Miljöpåverkan i andra länder SCB har gjort uppdrag åt: Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, forskare (ChEmiTecs) Bidragit i ansökningar till FORMAS m.fl. som en part
Textilflöden åt NV Källa: SMED rapport, nr 46, 2011. Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall
Elektronikflöden åt NV Källa: SMED rapport nr 105, 2012. Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010
Varuflöden åt KEMI Textilflöden, jeans Import av leksaker
SCB data i annan forskning Källor till alkylfenoler och alkylfenoletoxilater i reningsverk Månsson, N., Bergbäck, B., Sörme, L., Wahlberg, C. 2008 Sources of alkylphenols and alkylphenol ethoxylates in wastewater a substance flow analysis in Stockholm, Sweden. Water, Air and Soil Pollution: Focus Källor till antimon i urban miljö Månsson, N., Hjortenkrans, D., Bergbäck, B., Sörme, L., Häggerud, A. 2009 Sources of antimony in an urban area. Environmental Chemistry. Källor till silver i reningsverk Amneklev, J., Bergbäck, B., Sörme, L., Lagerkvist, R. Accepted for publication in Water Science and Technology
Metodik enligt Eurostat Materialflöden beräknas enligt Eurostat Användning/år = import export + produktion DMC= Domestic Material Consumption Mått på samhällets totala användning av material Samma metod, men fokus på en varugrupp Fisher-Kowalski. M. et al. 2011. Methodology and Indicators of Economy-wide Material Flow Accounting. State of the Art and Reliability Across Sources. Journal of Industrial Ecology,
Upplagrad mängd (stock) Upplagrad mängd (stock) = (Import export + produktion)* antal år (livslängden) Sörme et al., 2001. Century Perspective of heavy metal use in urban areas. A case study in Stockholm. Water, Air and Soil Pollution: Focus
Exempel varukod, äpplen
KN Kombinerad nomenklatur Varukod för alla varor, KN Kombinerad nomenklatur (8 nummer) 15 000 nummer (varor) Data i kronor, ton, vissa fall annan enhet
Utrikeshandel; Import, export Större företag som importerar/exporterar inom EU rapporterar till SCB, varje månad, vilken vara (INTRASTAT) Varor utanför EU, info kommer via tullen (EXTRASTAT) Använder varukod (cirka 15 000 st) Data från 1995
Svensk produktion Större företag lämnar uppgifter varje år till SCB Använder varukod Data från 1995
Slutsats varuflöden Det går att få fram data över varuflöden om det finns rätt varukod Kräver en del arbete Viktigt att verifiera med andra data, branschen SCB kan göra uppdrag och ingå i ansökningar SCB kan stötta via statistikservice Guldgruva, verifiera att det verkligen är guld Tack alla företag som lämnar bra data åt oss, de används! Louise Sörme, louise.sorme@scb.se
Växtnäringsbalanser Ylva Andrist Rangel Enheten för Lantbruksstatistik
Kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark och jordbrukssektor Markbalanser för kväve (N) och fosfor (P) nationell och regional nivå sedan 1991 Grindbalanser ( farm gate ), för hela jordbrukssektorn, nationell nivå Publiceras i Statistiskt meddelande ca vartannat år, senast 2011 avseende balanser för 2009. http://www.scb.se/statistik/mi/mi1004/2009a01/mi1004_2009a01_sm_mi40sm1102.pdf
Vad är en markbalans? Tillförsel och bortförsel av växtnäring till och från marken
Delposter i markbalansen Tillförsel Mineralgödsel Jordförbättringsmedel Stallgödsel Betesgödsel Utsäde Deposition Avloppsslam Kvävefixering Bortförsel Skörd Skörderester
Geografisk nivå 8 Riket Jordbrukets produktionsområden (8 st) Avrinningsregioner (8 st) 6 7 4 1 Götalands södra slättbygder 2 Götalands mellanbygder 3 Götalands norra slättbygder 4 Svealands slättbygder 5 Götalands skogsbygder 6 Mellersta Sveriges skogsbygder 7 Nedre Norrland 8 Övre Norrland 3 5 2 1
Kväve 1995-2009 kg N/ha jordbruksmark 140 120 100 80 60 40 20 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Tillförsel Bortförsel Balans
Fosfor 1995-2009 kg P/ha jordbruksmark 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Tillförsel Bortförsel Balans
kg/ha jordbruksmark 2009
Nationellt Miljömålsuppföljning Utvärdering av åtgärder i jordbruket
Internationellt OECD och Eurostat har identifierat markbalanser för kväve och fosfor som två av de viktigaste av EU:s 28 miljöindikatorer. Samtliga EU länder måste beräkna nationella balanser och rapportera till Eurostat.
Överskott av kväve vanligt för jordbruksmark Sverige Nederländerna Danmark Tyskland Norge Finland Polen Storbritannien Italien EU15 2002-2004 1990-1992 0 50 100 150 200 250 300 350 kg/ha/år
Internationellt Harmonisering av metoder och koefficienter mellan länder och olika miljörapporteringar större fokus på växtnäringsbalanser.
EU-projekt om N och P i skördeprodukter Syftet med SCB:s projekt Att sammanställa uppdaterade och väl definierade koefficienter för kväve- och fosforinnehåll i vall och spannmålsgrödor samt att uppskatta mängden av utnyttjade och ej utnyttjade skörderester för de viktigaste svenska grödorna.
Huvudanvändare och fältinventeringar av N- och P-halter i gröda Användning* /Fältinventering # Geografisk nivå SCB Jordbruksverket *Sveriges officiella statistik N och P balanser för jordbruksmark och jordbrukssektor * Näringsbalanser, klimatpåverkan, för rådgivning (t ex Greppa Näringen) Nationell/Regional Gårdsnivå SMED/ Naturvårdsverket SMED/ Naturvårdsverket SCB SLU SLU * Sveriges internationella klimat- och luftrapportering * N and P läckage från svensk åkermark * OECD/Eurostat bruttobalanser för N och P # Miljöövervakning av svensk jordbruksmark och gröda # Sortförsök Nationell Nationell/Regional Nationell/Regional Nationell/Regional
Skörderester 2012 Andel av grödarealen Grödareal Grönfoder Nedbrukas Tillvaratas ha % % % Höstvete 283 600 0 53 44 Vårvete 84 800 2 59 37 Höstråg 22 000 4 41 53 Höstkorn 9 100 0 26 73 Vårkorn 364 700 3 53 40 Havre 196 200 4 62 32 Majs 16 500 66 27 6 Ärter 13 000 1 96 2 Konservärter 8 500 0 100 0 Åkerbönor 18 000 3 94 2 Raps/Ryps 110 000 0 93 7 Potatis 24 700 0 99 1 Sockerbetor 39 000 0 99 1 http://www.scb.se/statistik/mi/mi1001/2011b12/mi1001_2011b12_sm_mi30sm1302.pdf
Länkar SCB http://www.scb.se/mi1004 OECD http://stats.oecd.org/brandedview.aspx?oecd_bv_id=agr-data-en&doi=agraei-data-en
Exempel på uppdrag där folk beställt data eller modellering på tema energi, miljöskydd och utsläpp. Viveka Palm
End of pipe eller integrerade investeringar? Hammar H och Löfgren Å har undersökt hur företagen investerar i miljöskydd i fyra branscher för 2000-2003. Teknisk utveckling i mäts som investeringar i miljöskydd. De skiljer mellan investeringar i filterlösningar och integrerade lösningar som ändrar processerna snarare avfallshantering. Sannolikheten att ett företag investerar i modernare lösningar ökar om firman har kostnader för grön forskning och utveckling. Företagens energikostnader korrelerar med investeringar i end of pipe, men inte med integrerade lösningar.
Riksrevisionen granskar Sveriges klimatpolitik http://www.riksrevisionen.se/granskningar/planerin g-och-uppfoljning/tematiska-granskningar/hallbarutveckling--klimat/ Använder staten sina styrmedel så att utsläppen av växthusgaser minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader? 11 olika studier av ekonomi och miljö. Granskningen visar t.ex. att regeringen inte har tydliggjort sambandet mellan lönsamhet, trafikökningar och ökade koldioxidutsläpp. Lönsamheten för många investeringsobjekt bygger på antaganden om trafikvolymer och trafikökningar som är svåra att förena med klimatmålen.
Tillväxtanalys har analyserat Miljöföretag i Sverige http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.56ef 093c139bf3ef8902aed/1349864459255/Statis tik2012_02.pdf
Antal sysselsatta, andel av sysselsatta i miljösektorn 2010
Beräkningsmodell för energianvändningen i arbetsmaskiner inom industrin SCB och KTH åt Energimyndigheten. Företagen har stora svårigheter att lämna de efterfrågade uppgifterna. En modell för beräkning av arbetsmaskiners utsläpp av växthusgaser utvecklades till att kunna beräkna energianvändning för dessa arbetsmaskiner i byggsektorn.
Tack! Louise Sörme 08-506 947 92, mobil 076-720 47 92 louise.sorme@scb.se Ylva Andrist Rangel 019-176856 ylva.andrist-rangel@scb.se Viveka Palm 08-5069 42 19, mobil 070-585 42 19 viveka.palm@scb.se