1 (9) Förstudie Datum 2014-02-25 Diarienummer KUN 71-2014 Kultursekretariatet Handläggare: Ylva Gustafsson Telefon: 010-441 33 13 E-post: ylva.l.gustafsson@vgregion.se Till Kulturnämnden Förstudie Kultur i vården Innehåll Sammanfattning... 2 Uppdrag... 2 Vad är Kultur i vården?... 3 Vad pågår på området i Sverige?... 3 Vad har gjorts i Västra Götaland?... 2 Internationella utblickar... 6 Målgrupper/insatsområden... 7 Slutsatser... 7 Utredarens förslag... 8 En förstudie av Marianne Dahlquist, Ylva Gustafsson Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Förstudie Kultur i vården, 2014-02-25 2 (9) Sammanfattning I april 2012 motionerade fullmäktigledamoten Karin Greenberg (C) om att Västra Götalandsregionen borde satsa på området Kultur i vården genom att ta fram en katalog för kulturprogram samt att i vården prioritera kulturprojekt riktat mot vården. (RS 1005-2012). Motionen remitterades till Kulturnämnden som i remissvaret (KUN 204-2012, 81) underströk vikten av att en organisation med huvuduppdrag inom hälso- och sjukvård respektive kultur arbetar med frågan, och föreslog Regionstyrelsen att ytterligare utreda på vilket sätt vårdtagarna i Västra Götaland bäst kan få del av kulturutbudet i regionen. Regionfullmäktige biföll motionen i november 2012 (KUN 120912, 81). I regionfullmäktiges budgetbeslut för 2014 ökades Kulturnämndens ram med 6 mnkr, varav 2 mnkr, enligt nämndens detaljbudget, är avsedda för satsningar inom området Kultur i vården. I förstudien som nu läggs fram till nämnden finns ett antal förslag, både på hur man kan arbeta med frågan strategiskt och långsiktigt och hur man kan sätta igång en verksamhet redan under 2014. Förslaget utgår från att satsningen blir långsiktig. Uppdrag I april 2012 motionerade fullmäktigledamoten Karin Greenberg (C) om att Västra Götalandsregionen borde satsa på området Kultur i vården. I yrkandet understryks vikten av att Västra Götalandsregionen tar fram en katalog för kulturprogram där patienterna får del av utbudet samt att man prioriterar kulturprojekt riktade mot vården (RS 1005-2012). Motionen remitterades till Kulturnämnden som i remissvaret (KUN 204-2012, 81) underströk vikten av att en organisation med huvuduppdrag inom hälso- och sjukvård respektive kultur arbetar med frågan, och föreslog Regionstyrelsen att ytterligare utreda på vilket sätt vårdtagarna i Västra Götaland bäst kan få del av kulturutbudet i regionen. Hälso- och sjukvårdsutskottet ställde sig positiva och delade kulturnämndens förslag att ytterligare utreda på vilket sätt vårdtagarna bäst kan få del av regionens kulturutbud. Regionfullmäktige biföll motionen i november 2012 (KUN 120912, 81). I regionfullmäktiges budgetbeslut för 2014 ökades Kulturnämndens ram med 6 mnkr, varav 2 mnkr, enligt nämndens detaljbudget, är avsedda för satsningar inom området Kultur i vården.
Förstudie Kultur i vården, 2014-02-25 3 (9) Vad är Kultur i vården? Att kulturutövande och kulturella upplevelser är centralt för det goda livet och för folkhälsan är idag inget kontroversiellt påstående. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Med andra ord kan hälsa inte bara förklaras negativt, som frånvaron av sjukdom, utan också positivt, som välbefinnande. Detta välbefinnande har flera dimensioner, såväl kroppsliga som sociala och existentiella, och där spelar kulturen en viktig roll. För drygt tio år sedan bildades ett nationellt nätverk för Kultur i vården där landsting och kommuner i hela Sverige utbyter erfarenheter inom området. Nätverket definierar området kultur i vården på följande sätt 1 : Kultur i vården bygger på en bred definition av kultur som inkluderar såväl trädgård, mat och bemötande som de traditionella kulturyttringarna, t ex konst, dans, teater, musik, litteratur. Kort sagt: allt som berör människans sinnen. Kultur i vården syftar till kommunikation, sinnlig stimulans och livsglädje i vården. Kultur främjar det salutogena perspektivet (fokuserar på det friska) och kan fungera både i rehabilitering och som en viktig friskvårdsfaktor i olika slag av hälsofrämjande arbete. Via en gemensam kulturupplevelse kan relationen mellan vårdare och vårdtagare stärkas och bidra till en bättre vårdkvalitet. Kultur i vården kan även bidra till en bättre arbetsmiljö. Kultur i vården innebär en helhetssyn på människan, där kultur ses som ett komplement till den medicinska vården. Vad pågår på området i Sverige? De senaste tio åren har allt fler regioner, landsting och kommuner satsat på olika insatser inom Kultur i vården. I exemplen nedan framhålls området särskilt i de respektive kulturplanerna. Kulturrådet samlar en del forskning och goda exempel på sin webbsida. 2 Region Skåne har i tio år arbetat med hur kultur på olika sätt kan verka förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande. Man har arbetat både med kultur i vården och kultur och hälsa, och såväl kulturnämnd som hälso- och sjukvårdsnämnd har medverkat i arbetet. Insatserna handlar framför allt kunskapsspridning, nätverksbygge och stöd till verksamheter och projekt. Målgrupperna är och har varit äldreomsorgen, psykiatrin och barn- och ungdomssjukvården. Sedan 2010 har Region Skåne också bedrivit ett försök med Kultur på recept i syfte att undersöka om kulturaktiviteter, eget skapande och kulturupplevelser, kan vara en del i en rehabiliteringsprocess. För närvarande pågår ett samarbete mellan Finsam i Helsingborg (samordningsförbund bildat av Arbetsförmedling, 1 http://www.kulturradet.se/documents/verksamhet/kultur%20och%20halsa/om%20det%20nationella%20k ultur%20i%20v%c3%a5rden.pdf 2 www.kulturradet.se/sv/verksamhet/kultur-och-halsa/
Förstudie Kultur i vården, 2014-02-25 4 (9) Försäkringskassan, Helsingborgs stad och Region Skåne), Helsingborgs stad samt Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd och kulturnämnd. Under 2013 fick kulturchefen i uppdrag att tillsammans med chefen för hälso- och sjukvården ta fram en strategi för kultur och hälsa för att klara hälso- och sjukvårdens framtida utmaningar. Strategin ska vara tvärsektoriell och ge förslag på arbetssätt och lämplig organisation. Förslaget väntas presenteras i juni 2014. 3 Region Skåne har även fått i uppdrag av Nordiska ministerrådet att göra en kartläggning av området Kultur och hälsa i de nordiska länderna. Man ska också presentera en översikt av nordisk och internationell forskning på området Kartläggningen och översikten ska presenteras på ministermötet hösten 2014. Stockholms läns landsting har som ett av sina huvuduppdrag att bedriva och utveckla insatser för Kultur i vården, särskilt de långvarigt sjuka i länet med fokus på barnsjukvården, äldreomsorgen, hospice och psykiatrin. Insatserna består av två kataloger (för vuxna respektive ungdom) med sammanlagt hundra kulturprogram som vårdtagarna kan välja ur. Utbudet är kostnadsfritt för landstingsfinansierade vårdverksamheter medan kommunalt och privat driven äldreomsorg betalar halva självkostnaden. Verksamheten omsätter upp mot 12 mnkr och drivs av 2-3 anställda. Man har också ett sökbart projektstöd (1,3 mnkr/år) för fria aktörer i samverkan med någon vårdinstitution. Under två år har man också drivit projektet Seniorkultur med stöd av Kulturrådet. 4 Region Halland driver sedan 2012 ett arbete med Kultur för livet tillsammans med Hallands bildningsförbund med målgruppen äldre inom vård- och omsorg. I rekommendationerna till andra pekar man bland annat på vikten av samordning mellan kanslierna på kultur- och hälso-/sjukvårdsområdet, paketering av kulturutbudet samt ökad kunskap hos vårdpersonalen om hur man kan arbeta med kultur. 5 En rad kommuner har också långsiktiga planer för Kultur i vården, de flesta med betoning på äldre, bland annat Umeå, Vad har gjorts i Västra Götaland? Kulturnämnden har under de senaste åren beviljat stöd till fem pilotprojekt inom området kultur och hälsa. Stödet ges på villkor att Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet koordinerar någon form av följeforskning. I de flesta fall har projekten även stöd från andra finansiärer Kulturrådet, Vinnova och Kulturbryggan. Två projekt riktas mot äldre, ett mot dementa, ett för personer med depression och ett är ett större forskningsprojekt om musikanvändning i vården. Det sistnämnda bedrivs i samarbete med bland annat Sahlgrenska akademin. 3 www.skane.se/sv/webbplatser/kultur-skane-samlingsnod/kultur_skane/kultur_i_varden/strategi-forkultur-och-halsa/ 4 www.webbhotell.sll.se/kultur/kultur-i-varden/ 5 http://regionhalland.se/kultur/vara-arbetsomraden/vara-arbetsomraden/kultur-for-livet/
Förstudie Kultur i vården, 2014-02-25 5 (9) Konstenheten har kulturnämndens uppdrag att bidra till att skapa goda miljöer på sjukhus och vårdcentraler. Utöver det ordinarie uppdraget driver Konstenheten just nu ett projekt där man tillsammans med en fri grupp skapar upplevelser på tre sjukhus i länet. 6 De regionala förvaltningarna Kultur i Väst och Västarvet har arbetat med frågan på olika sätt. Kultur i Väst har en särskild producent för Kultur och hälsa som arbetar med att arrangera och producera olika kulturaktiviteter för äldre i länet man har bland annat startat en rad seniorkörer. 7 I december 2013 beviljades Kultur i Väst medel från Kulturrådet för att utveckla metoder kring musik, teater och dans i tre kommuner. Projektet Buskul som pågick några år var ett samarbete mellan dåvarande Regionbiblioteket (idag inlemmat i Kultur i Väst) och Sahlgrenska och fokuserade på barns och ungdomars möte med litteratur och nya medier. Västarvet har i samarbete med Närhälsan (den offentliga primärvården) turnerat en historisk utställning till tio vårdcentraler under året och en utställning/föreställning om Folkhemstiden i Sverige till olika äldreboenden i länet. 8 Västarvet deltar också i det nationella projektet Möten med minnen som är ett samarbete med Alzheimerfonden, Demensförbundet samt Nationalmuseum och finansieras av Postkodlotteriet. På Bohusläns museum utbildas pedagoger i hur man skapar program riktade till demenssjuka och deras anhöriga i en museimiljö. Folkhälsokommittén arbetar på flera sätt med området Kultur och hälsa. Flera av utvecklingsledarna arbetar speciellt med äldres hälsa. Kommittén ger ekonomiskt bidrag till projekt, forskning och verksamheter med folkhälsoinriktning. Ekonomiskt bidrag ges dels till regionala projekt, dels till projekt som genomförs lokalt men är av intresse för hela regionen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna arbetar med området kultur i vården utan att de sätts under den rubriken frågor kring vårdmiljön och sjukhusens bibliotek är viktiga frågor och aktörer. Västra Götalands bildningsförbund har ett nätverk som arbetar med folkhälsofrågor. 9 Kommunerna i Västra Götaland har i vissa fall tagit initiativ på området, främst inom äldreomsorgen. Vänersborgs kommun driver projektet Musik hela livet med stöd av Kulturrådet (Kultur för äldre). Projektet är ett samarbete mellan äldreboenden, förskolan och musikskolan. Projektet har följeforskats av Högskolan Väst med finansiering från den regionala Folkhälsokommittén. I Göteborgs stad har kommunen gått in med medel i de regionala projekten Life Filming och Film som medium. Andra initiativ på området värda att lyfta fram är Clownkliniken vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus som arbetar på sjukhuset fyra dagar i veckan och dessutom gör regelbundna besök i Borås och Skövde. Under 2013 driver man också en försöksverksamhet på två äldreboenden för dementa i Göteborgs stad med finansiering från Postkodlotteriet. 6 http://vastfast.vgregion.se/sv/vastfastigheter2/vastfastigheter/omoss/organisation1/konstenhetens-uppdrag/ 7 www.kulturivast.se/kultur-och-halsa/kultur-och-halsa-ett-perspektiv-i-verksamheten 8 www.mynewsdesk.com/se/vastarvet/pressreleases/vaestarvet-naerhaelsan-sant-870226 9 www.vgb.nu/folkhalsoprojektet-livsstil-halsa-2011/
Förstudie Kultur i vården, 2014-02-25 6 (9) Röhsska museet har i samarbete med Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet genomfört det uppmärksammade projektet Ubuntu för att konstnärligt gestalta idén med personcentrerad vård. Projektet har vänt sig till vårdpersonalen, som genom en utställning på Östra sjukhuset fått vrida och vända på frågor om identitet, tid, sjukt/friskt och estetikens betydelse för hälsan. I en säng placerades exempelvis en projicering av en kristusskulptur från 1200-talet och på en videoskärm berättade en konservator om konserveringsarbetet. Effekten blev väldigt alienerande det var uppenbart att man inte talade om människan som låg där i sängen, utan enbart om kroppen. I andra sängar mötte man patienter på dataskärmar, även detta för att uppmärksamma personalen på att en människa är mer än sin diagnos och sin sjukdom berättar en sköterska som var med på utställningen. Röhsska museet hade även planer på att starta ett projekt, Lilly, där man skulle locka patienter med benskörhet att besöka museet med särskilda aktiviteter. Forskning Forskningen runt kultur och hälsa har många namn. Internationellt talar man oftast om medical humanities eller arts and health. Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet (där kultursekretariatet är representerat i styrgruppen) har till uppgift att stimulera tvärvetenskaplig forskning på temat kultur och hälsa och var det första initiativet till att samla forskning på området i Sverige. 10 På senare tid har även Karolinska startat en webbportal som skall samla forskning på området kultur och hälsa under titeln Den kulturella hjärnan. 11 Centrum för personcentrerad vård (GPCC) är ett nationellt forskningscentrum (det enda i Norden) och drivs i samarbete mellan Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset i syfte att bedriva tvärvetenskaplig forskning runt personcentrerad vård. Målet är att läkare och vårdpersonal skall betrakta patienten som en person, och personen som sin partner. Man använder aldrig begrepp som patient eller kund utan betraktar behandlingssituationen som ett partnerskap där två experter möts vårdpersonalen och den sjuka personen utgångspunkten är att läkare och patient/person ska samarbeta. GPCC har vid flera tillfällen stöttat forskning som gränsar till kulturområdet. 12 Internationella utblickar Här följer ett litet urval av hur man arbetar internationellt med kultur och hälsa MeetMe ett projekt som drivs av MoMa i New York med konst för dementa 13 Heritage and the Ageing Population ett projekt som drivs av The Learning Museum Network med många exempel (däribland ett svenskt) om hur man kan arbeta med kulturarvet i äldreomsorgen The Programme in Narrative Medicine Columbia University Centre for the Humanities and Health King s College, London 10 www.ckh.gu.se 11 www.kulturellahjarnan.se 12 www.gpcc.gu.se/ 13 www.moma.org/meetme/index
Förstudie Kultur i vården, 2014-02-25 7 (9) Överlag kan man säga att den forskning och praxis som gäller hjärnans stimulans av de klassiska konstarterna överväger. Det finns även ett nordiskt nätverk som fokuserar på hälsa, kultur och musik. 14 Målgrupper/insatsområden Kultur för äldre: Det största antalet aktiviteter riktas till äldre, både på särskilt och eget boende. Musik, dans, teater, bild och form är vanliga teman. Kultur i Västs insatser riktar sig idag mest till äldre. Stressrelaterade sjukdomar och psykisk ohälsa: Kultur på recept och andra program med natur- och kulturteman riktar sig oftast till dessa grupper. Region Skåne har sedan 2010 drivit försök med Kultur på recept i Helsingborgs kommun. Projektet Playfulness (stöttat av kulturnämnden) riktade sig till dessa grupper. Barn och ungdom: Flera landsting har ett programutbud som erbjuds inom barnsjukvården. Det finns även andra exempel som det avslutade projektet Skaparkraft i Norrbottens län som har målgrupperna asylsökande barn och barn med funktionsnedsättning. Clownkliniken riktar sig i huvudsak till barn, liksom det tidigare projektet Buskul som tidigare drivits av Västra Götalandsregionen. Programutbud för långtidspatienter: Flera landsting erbjuder ett programutbud som kan beställas av vårdpersonal på olika enheter. Utbudet varierar beroende på målgrupp barn, ungdom eller vuxna. Stockholms läns landsting är den aktör som satsat mest på detta. Fortbildning för personal inom vård och omsorg: Satsningar som ger personalen ökad kunskap om kulturens roll som förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande. Hit hör projektet Ubuntu. Vårdmiljön: Betydelsen av vårdmiljön lyfts fram av flera aktörer. Oftast är det den regionala konstenheten som har ansvaret för de offentliga rummen i vård och omsorg. I vissa fall driver även konstenheterna särskilda projekt. Slutsatser De insatser som gjorts inom Kultur och hälsa/kultur i vården de senaste tio åren liknar varandra till del. De har fokus på barn/unga eller äldre, på långtidssjukskrivna och på dementa. Såväl utbudskataloger som Kultur på recept har prövats. I de flesta fall drivs projekten från kulturhållet, även om de projektmedel som avsätts (exempelvis i Stockholms läns landsting) är avsedda för projekt där planeringen sker i samverkan med vård och omsorg. Förbluffande få insatser verkar ha initierats från vård- och omsorgshållet. 14 www.much.no
Förstudie Kultur i vården, 2014-02-25 8 (9) Ingen har använt sig av sina kulturinstitutioner i någon större utsträckning det är oftast det fria kulturlivet som får chans att samarbeta genom projektmedel. Naturoch kulturarvet lyser också med sin frånvaro i satsningarna. Följeforskning finns i vissa fall av projekten, långt ifrån i alla. Här borde vi ha excellenta förutsättningar med Centrum för kultur och hälsa som koordinator av forskningsinsatser. Centrum för personcentrerad vård framstår som en central aktör när det gäller att initiera och följa projekt där människan sätts i centrum. Man kan dra många slutsatser av Röhsskas försöksprojekt Ubuntu. Projektet fick överlag goda recensioner av personalen men det hade varit intressant att ta projektet ett steg vidare, till patienterna. Västra Götalandsregionen har i kraft av de två förvaltningarna Kultur i Väst och Västarvet goda förutsättningar för att utveckla och koordinera insatser för Kultur i vården, oavsett om det handlar om pilotprojekt, utbudskataloger eller andra insatser. Utredarens förslag Ta vara på erfarenheterna från andra. Inte minst Region Skånes identifierade behov av samverkan mellan kultur- respektive hälso- och sjukvårdsnämnd för att på ett bra sätt kunna arbeta med frågorna tvärsektoriellt med bra arbetssätt och lämplig organisation. En förutsättning för framgång är att verksamheten är förankrad i hälso- och sjukvårdsorganisationen och hos personalen. Västra Götalandsregionen bör ha som mål att utveckla en väl förankrad och långsiktig organisation. Använd Region Skånes sammanställning över arbetet i Norden och kartläggningen över pågående forskning som kommer i juni för att forma en långsiktig strategi. Gör 2014 till ett försöksår med pilotprojekt men utan långsiktiga bindningar. Satsa samtidigt på att bygga upp en fungerande struktur med en tvärsektoriell grupp som tillsammans föreslår insatser. Stötta pilotprojekt med nya arbetssätt som kan nå nya målgrupper. Var tydlig med syftet med och förväntningarna på projekten. De projekt som man väljer att satsa på bör följas upp och utvärderas och det ska finnas en beredskap för att klara en fortsättning de bör helst vara förankrade i (lämplig) organisation inom hälso- och sjukvården eller omsorgen. Region Skåne använder begreppen hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande i sitt arbete och de flesta insatserna görs inom barnsjukvård, psykiatri och äldreomsorg. Det vore intressant att ha ett vidgat deltagandeperspektiv vid tilldelning av medel så att även nya målgrupper kan komma ifråga.
Förstudie Kultur i vården, 2014-02-25 9 (9) De egna bolagen och förvaltningarna på kulturområdet bör engageras i verksamheten i diskussionerna om kommande långsiktiga uppdrag.