Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshusets sammanträdesrum mv, klockan 13:15-15:00 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Laila Borger (S) Johan Thomasson (M) Gunilla Berglund (C) Jan-Åke Andersson (S), ersättare för Susanne Berger (S) Övriga deltagande Anders Friberg, kommundirektör Siw Karlsson, ekonomichef Sara Ekström, informatör Göran Johansson, administrativ chef, sekreterare Utses att justera Gunilla Berglund (C) med Johan Thomasson (M) som ersättare Justeringens plats och tid Kommunkansliet tisdag 19 maj 2015 klockan 13:15 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 45-55 Ordförande Justerande Sammanträde ANSLAG Datum Anslag sätts upp 2015-05-19 Anslag tas ner 2015-06-10 Protokollets förvaring Kommunkansliet Christina Hardyson

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 2 ÄRENDELISTA 45 Månadsrapport april 2015 för Avesta kommun 3 46 Sjöviks folkhögskolas ansökan om 225 000 kronor för höstterminen 2015 och 225 000 kronor för vårterminen 2016 för entreprenörsutbildning 7 47 Revidering av riskmandat för skuldportföljen 9 48 Lillebil Lundqvists (MP) motion och Henrik Öhrns medborgarförslag om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor 11 49 Upphävande av Hedemora-Avesta Regionkommitté 19 50 Insatskapital Kommuninvest 20 51 Översyn av limitnivåer för internbankens verksamhet 22 52 Avfallstaxa hushållsavfall 2016 24 53 Ägarstyrning av de kommunala bolagen 27 54 Äldreutredning med koncernövergripande perspektiv 31 55 Mål och budget 2016-2018 för Avesta kommun 34

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 45 Månadsrapport april 2015 för Avesta kommun Dnr KK15/0124 042 Ekonom Ann-Sofi Hopstadius överlämnar månadsrapport april 2015 inkl årsprognos för Avesta kommun. Styrelsernas ekonomiska utfall efter april månad visar ett underskott i förhållande till budget med -3,2 mkr, vilket är en försämring sen föregående månad med -2,8 mkr. Kommunstyrelsen redovisar ett underskott med -2,6 mkr (-2,5), omsorgsstyrelsen +1,0 mkr (+1,9), bildningsstyrelsen -2,0 mkr (-1,0) och Västmanland-Dalarna miljö och byggnadsnämnd +0,4 mkr (+0,5). (Siffra inom parentes är avvikelse föregående månad.) Skatteintäkter och generella statsbidrag visar ett underskott med -0,2 mkr (-0,5). Finansnetto visar +1,4 mkr (0,9). Kommunens totala resultat är +17 mkr (19). Förväntat resultat enligt budget är +16,6 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget med +0,7 mkr (+2,7). Årsprognosen för styrelserna är ett underskott med -12,8 mkr (-7,5 mkr). För att visa förändringen mellan mars och april redovisas prognosen för styrelserna exklusive det beslut som kommer att tas av kommunfullmäktige 25 maj. I och med att AFA-medel för 2004 kommer att återbetalas i slutet av året är förslaget till beslut att ytterligare medel kommer att tillföras omsorgs- och bildningsstyrelserna med 5 mkr vardera. Det innebär en ny prognos för styrelserna efter april som är -2,8 mkr. Kommunstyrelsen redovisar en prognos efter april som innebär ett positivt resultat för året +2,5 mkr, detta trots att tekniskt utskott visar underskott för snöröjning -2,5 mkr. Omsorgsstyrelsens prognos -5,5 mkr, vilket är en försämring av prognosen från förra månaden med -1,5 mkr. Förslaget till beslut i kommunfullmäktige om ytterligare medel innebär en prognos med 0,5 mkr. Försörjningsstödet har ett underskott med 1,6 mkr ( 0,7) mkr och antalet hushåll har i genomsnitt ökat med 23 per månad jämfört med samma period förra året. Prognostiserad ökning från mars beror på behovsökning i hemtjänsten, behovsökning för försörjningsstöd samt inrättande av tillfällig korttidsvård i 3 månader på Avesta lasarett.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 45 (forts) Bildningsstyrelsen prognostiserar ytterligare underskott efter april från 9,8 mkr, vilket är en försämring sen förra månaden med 5,3 mkr. Framförallt är det resultatenheterna för förskola och grundskola som inte kommer att ha budget i balans vid årets slut, främst beroende på barn- och elevökningar. Förslaget till beslut i kommunfullmäktige om ytterligare medel innebär en ny prognos med 4,8 mkr. Miljö- och bygg prognosticerar en budget i balans för året. För skatteintäkter och generella statsbidrag visar den senaste prognosen i april ett utfall som beräknas bli cirka 1,5 mkr bättre än budgeterat, vilket dock är en försämring sen förra prognosen med -0,9 mkr. Finansnettot förväntas bli något bättre än budgeterat. Årsprognosen efter april beräknas till +10,3 mkr (+14,9) mot budgeterat resultat, +8,2 mkr, vilket innebär en avvikelse mot budget med +2,1 mkr. Investeringar för perioden uppgår till 12,5 mkr. De utgörs av IT-investeringar, renovering av stenbyggnad i Gamla Byn, slutförande av industriområde Källhagen, slutförande av vägbelysningsprojekt, upprustning av Rossliden och Sandvika camping samt åtgärder på vägnätet och broar för att förbättra trafiksäkerheten samt upprustning av Holmen. Den av kommunfullmäktige beslutade investeringsvolymen uppgår till 76 mkr. Årets investeringsvolym är hittills beräknad till cirka 72 mkr. Den inkluderar även investeringar som fortsätter sen tidigare år, vilka uppgår till 9,2 mkr. Åtgärder för att nå enbudget i balans för de styrelser som riskerar underskott pågår. Redogörelse för de olika åtgärderna presenteras under respektive styrelse. Övertid Den totala övertiden under senaste 12-månadersperioden uppgår till 9 512 timmar. Övertiden har minskat med 716 timmar den senaste 12-månadersperioden. April 2015 April 2014 Förändring 2015-2014 9 512 10 228-716

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 45 (forts) Timanställda Antalet timmar för timanställda ökar och uppgår till 325 313 timmar, för senaste 12- månadersperioden. Det är en ökning sen motsvarande tid förra året med 35 623 timmar. Ökningen motsvarar ca 21 årsanställda. Omsorgsförvaltningen har den största ökningen timmar för timanställda vilket motsvarar ca 15 årsanställda. Mars 2015 Mars 2014 Förändring 2015-2014 323 717 286 186 + 37 531 Årsanställda Antalet årsanställda har under senaste 12-månadersperioden ökat med 33 årsarbetare. Den största ökningen är vid Bildningsförvaltningen som ökat med 21,4 årsanställda, flertalet är lärare. April 2015 April 2014 Förändring 2015-2014 1 648,7 1 616,1 + 32,6 Sjuktal För kommunen uppgår sjuktalet till 6,69 % för den senaste 12-månadersperioden. I jämförelse med motsvarande tid föregående 12-månadersperiod är det en ökning från 5,82 %. Alla styrelser/nämnder ökar sina sjuktal i jämförelse med samma period föregående. (Siffror inom parantes är motsvarande period 2014.)

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 45 (forts) Kommunkansliet, inklusive tekniskt utskott, har ökat sen förra månaden och uppgår till, 5,46 %, (4,21 %). Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning ökat och har en frånvaro med 3,90 %, (3,40 %) för 12-månadersprioden, vilket dock är en relativt låg nivå. Omsorgsförvaltningen har minskat något till 7,59 %, (6,42 %) för de senaste 12 månaderna och bildningsförvaltningen noterar också en ökning till 6,28 %, (5,70 %). Korttidsfrånvaron, dag 1-14, ökar och uppgår till 6,4 dagar. Nivån för samma period 2014 var 5,7 dagar. Totalt sett är det den längre sjukfrånvaron som står för ökningen. Beredning - Kommunkansliets skrivelse 18 maj 2015. Vid arbetsutskottets beredning av ärendet utdelas handlingen. Ekonomichef Siw Karlsson redovisar ärendet. Förslag till kommunstyrelsen - Månadsrapport för april 2015 för Avesta kommun godkänns.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 46 Sjöviks folkhögskolas ansökan om 225 000 kronor för höstterminen 2015 och 225 000 kronor för vårterminen 2016 för entreprenörsutbildning Dnr KK15/0096 049 Sjöviks folkhögskola ansöker om 225 000 kronor för höstterminen 2015 och 225 000 kronor för vårterminen 2016 för att fortsatt bedriva entreprenörsutbildning. Denna summa täcker lönekostnader motsvarande en heltid (kursansvarig 75 % och externa föreläsare 25 %). Sjöviks folkhögskola administrerar kursen (kursplaner, rekrytering, CSN, intyg), har personalansvar, arbetsmiljöansvar och lokaler. Sjövik tillhandahåller även bussar för studiebesök, material m m. En YH-ansökan (yrkeshögskoleutbildning) kommer att sammanställas i ett försök till fortsatt fortlevnad för kursen. Sjöviks folkhögskola anför att entreprenörsutbildningen startade höstterminen 2014 i samarbete med projekt Avesta 2020. En möjlighet för finansiering var att deltagarveckor övertogs från Bromma folkhögskola, en möjlighet som inte längre finns. Utvärdering av kursen har visat att 5 nya företag har bildats av de 13 deltagarna på kursen, Ytterligare 3 företag ligger i startgroparna för bildning, alltså totalt 8 företag. Det ger ett mått på 61,54 %. En fortsättning på kursen har sitt berättigande så länge kursen genererar nya företag i kommunen. Den ger också deltagarna insikter som stärker deras CV för anställningsbarhet. Det kan också medföra att man omprövar sin affärsidé. Kursen är lätt att utvärdera, så länge den skapar företag och arbetstillfällen är det motiverat att fortsätta. Beredning - Sjöviks folkhögskolas skrivelse 28 april 2015.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 46 (forts) Förslag till kommunstyrelsen - Sjöviks folkhögskola beviljas bidrag med 450 000 kronor för entreprenörsutbildningar höstterminen 2015 och vårterminen 2016. - Bidraget finansieras med medel från Framtid Avesta.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 47 Revidering av riskmandat för skuldportföljen Dnr KK15/0099 049 Ekonom Tommy Åhlberg anför följande: Med anledning av det historiskt mycket speciella ränteläget på den finansiella marknaden med både extremt låga långa räntor och för närvarande negativa korta räntor föreslås att nuvarande riskmandat revideras gällande räntebindning. Revideringen innebär följande förändringar mot gällande mandat: Års intervall Procent av skulden Minimi andel 3-4 år 5 till 0 Maximal andel 4-5 år 15 till 25 Maximal andel 5-6 år 15 till 25 Maximal andel 6-7 år 15 till 25 Maximal andel 7-8 år 15 till 25 Maximal andel 8-9 år 15 till 25 Maximal andel 9-15 till 25 Syftet med revideringen är att möjliggöra ytterligare längre räntepositioner för att säkerställa en låg genomsnittsränta på lång sikt för skuldportföljen. Förslag till revidering: (skuggade rutor): RISKMANDAT - SKULDPORTFÖLJ Räntebindning Andel av den totala låneportföljen med räntebindningsförfall inom följande löptidsintervall: År 0-1 1-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 8-9 9- Maximal 70% 30% 30% 25% 25% 25% 25 % 25% 25% 25% andel Minimal andel 15% 5% 5% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 47 (forts) Internbanken ska löpande kontrollera och rapportera låneportföljens avvikelse med avseende på förfallostruktur. Ränteriskmandat Riskmandatet specificeras som tillåten procentuell andel av låneskuld per löptidsintervall, vilket går att utläsa ovan. Avvikelser från detta ska snarast redovisas till kommunstyrelsen med motivering till avvikelsen. KAPITALBINDNING Spridning av refinansieringsrisken ska ske genom att olika löptider används för kapitalbindningen av lånestocken. Kapitalbindningen ska i normalfallet vara minst 2,0 års löptid i snitt för portföljen. Avvikelser från detta ska snarast redovisas till Kommunstyrelsen med motivering till avvikelsen. Ekonomens förslag: - Revidering av riskmandaten fastställs enligt förslaget. Beredning - Kommunkansliets skrivelse 24 april 2015. Förslag till kommunstyrelsen - Revidering av riskmandaten fastställs enligt ekonomens förslag.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 11 48 Lillebil Lundqvists (MP) motion och Henrik Öhrns medborgarförslag om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor Dnr KK14/0199 913 Lillebil Lundkvist (MP) och Henrik Öhrn anför följande i gemensam motion och medborgarförslag: På skolor och förskolor finns stränga krav på säkerhet, men ytterligare en faktor behöver regleras för att barn ska vara säkra de farliga kemikalierna som finns i produkter och varor i inomhusmiljön. På senare tid har detta bl.a. belysts genom Kemikalieinspektionens arbete Handlingsplan för en giftfri vardag (se länk http://www.kemi.se/start/handlingsplan-for-en-giftfri-vardag/) och Naturskyddsföreningens projekt Operation Giftfri förskola. (se länk www.naturskyddsforeningen.se/giftfriforskola) Inomhusmiljön är idag en erkänd källa till miljögifter som kan vara skadliga för både människa och miljö. Vanliga vardagsprodukter på förskolor och skolor, kan innehålla främmande och även farliga kemikalier. Många av dessa ämnen kan släppa från produkterna och via luft och damm exponera barn. Exempel på sådana produkter är kläder och textil, möbler, leksaker, golv, väggar och elektronik. En del farliga kemikalier kommer in i kroppen genom att de används på kroppen. Barn spenderar mer tid än vuxna nära golvet, drar med händer över plana ytor, suger på händerna eller stoppar fingrarna i munnen, och får på så sätt i sig dammet. Där finns de vanligaste farliga kemikaliegrupperna såsom ftalater, bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen och bisfenol A, och problemen med dem är väl dokumenterade. Trots reglering accepteras flera hormonstörande ftalater (vanlig mjukgörare i plast) i låga halter i leksaker, barnvårdsprodukter avsedda för barn under 3 år. Samma ftalater finns i andra produkter, såsom golv, duschdraperier, plastskor, konstskinnsprodukter med mera, i miljöer där barn finns.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 12 48 (forts) Hormonstörande ämnen har visats kunna skapa negativa effekter på människor och djur vid halter långt under gällande gränsvärden, och forskare har kopplat ämnena till effekter såsom fetma, diabetes typ II, hjärt- och kärlsjukdomar, Alzheimer, Parkinson, hormonrelaterad cancer, svårigheter att få barn, tidigarelagd pubertet, missbildningar på könsorgan, inlärningssvårigheter, bokstavssjukdomar, autism, infektioner, astma och autoimmuna sjukdomar. Kommunens förskolor kan med detta förslag bli en inspirationskälla för föräldrar som ofta säger att de behöver mer handfasta råd. Det som genomförs på förskolor kan sedan vara en modell för andra förvaltningar. Senaste utvärderingen av riksdagens mål om Giftfri miljö visar att vi inte alls kommer att nå målet. Därför är alla insatser mycket viktiga. (Se länk http://www.miljomal.nu/miljomalen/4- Giftfri-miljo/) I Miljöbalken kapitel 2, hänsynsreglerna 4 står: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014). Motionären och medborgarförslagsställarens förslag: Följande förslag avser att skydda barnen, den grupp av människor som är mest utsatta och känsliga. Vuxna i alla positioner måste göra medvetna val för att minska exponeringen. Problemen är allmänt bekanta sedan många år och vi kan inte längre vänta på beslut från EU, regering och riksdag om skärpta regler. Oavsett om lagstiftningen skärps behöver de äldre kvarstående kemikalierna hanteras ansvarsfullt och barnen skyddas från påverkan av dessa. 1. Skärper hälso- och miljökraven i den kommunala upphandlingen för att få en bättre miljö på förskolorna och säkerställer att inköp sker så att lägstapris inte är styrande (Se nytt beslut i EU-parlamentet januari 2014).

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 13 48 (forts) 2. Antar ett handlingsprogram för en Giftfri förskola som omfattar en kartläggning och plan för utbyte av inredning och leksaker till de med mindre hälso- och miljöfarliga ämnen. En styrning steg för steg av flöden av nya varor rekommenderas för att övergå till miljömärkta produkter och mer ekologisk mat utan farliga kemikalier. 3. Ställer krav på att förskolor inom kommunen rensar ut befintliga varor med potentiellt farliga kemikalier från förskolorna (se Naturskyddsföreningens rapport Giftfria barn leka bäst ). 4. Ger stöd till förskolorna att implementera kraven på egenkontroll rörande kemikalier i enlighet med lagstiftningen. 5. Säkerställer, i den mån förskolorna själva står för inköpen, att inköpsrekommendationer finns på alla förskolor där miljö- och kemikalieaspekter ingår. 6. Ställer krav på nybyggen och renoveringar så att inte nya problem uppstår. 7. Implementerar krav mot miljögifter och farliga kemikalier i de delar av styrdokument som berör förskolan och att detta följs upp årligen. Kommunfullmäktige beslutade 29 september 2014 att medborgarförslaget skulle remitteras till kommunstyrelsen för beredning. beslutade 28 oktober 2014 att remittera motionen/medborgarförslaget till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd och till bildningsstyrelsen (samordnare) för yttrande. Bildningsstyrelsens yttrande Kvalitetsutvecklare Börje Forslund, bildningsförvaltningen, lämnade följande förslag till bildningsstyrelsen: - Resultatenhetscheferna för förskola-grundskola föreslår att en arbetsgrupp tillsätts och som med stöd av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning får uppdraget att utreda ärendet enligt förslagsställarnas förslag.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 14 48 (forts) Bildningsstyrelsen beslutade följande: - Motionen bifalles. - Resultatenhetscheferna för förskola-grundskola får i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som med stöd av Västmanland-Dalarna miljö och byggförvaltning utreder ärendet enligt förslagsställarnas förslag. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds yttrande Nämnden har, som ansvarig för tillsyn av miljöbalken inom kommunen, fått motionen på remiss för yttrande. Nämnden har tidigare yttrat sig rörande en liknande motion och medborgarförslag från Gunilla Berglund (C) som rörde giftfri kommun (KK14-0087 913). Allmänt om nämndens miljötillsyn enligt miljöbalken Tillsynen sker utifrån miljöbalken med tillhörande förordningar. Tillsynen bedrivs dels i projektform, där en samlad grupp verksamheter, exempelvis skolor, får samma typ av inspektioner, t.ex. fokus på buller, och dels genom löpande inspektioner där verksamheter exempelvis ett år får en inspektion där avfallshanteringen kontrolleras och nästa gång en inspektion som tittar på kemikaliehantering. Hur ofta olika verksamheter inspekteras beror på hur de klassats utifrån risker för miljö och hälsa samt verksamhetens omfattning. Kommunens förskolor får tillsynsbesök vartannat år. Kemikalietillsynen enligt miljöbalken baseras framför allt på försiktighetsprincipen (2 kap 3 ) som innebär att krav kan ställas redan vid misstanke om skadlighet, och på produktvalsprincipen (2 kap 4 ) som innebär att farliga produkter så långt som möjligt ska ersättas med mindre farliga produkter. Miljöbalken är tillämplig på i stort sett alla typer av verksamheter och rättspraxis har visat att tillsynsmyndigheterna kan ställa långtgående krav på kartläggning av farliga kemikalier. Farliga kemikalier i varor Varor innehåller kemiska ämnen och en del av dessa kan spridas och ge negativa effekter för människors hälsa och miljön. Exempel på sådana ämnen är mjukgörande ftalater i plaster, vissa flamskyddsmedel i elektronik och antibakteriella ämnen i textilier.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 48 (forts) Barn är mer känsliga för kemikalier än vuxna och det är viktigt att inte utsätta dem för farliga ämnen i onödan. Därför finns det särskilda regler som gäller t.ex. kemikalier i leksaker. Kunskapen är generellt sett låg när det gäller innehållet av kemikalier i varor, hur kemikalierna sprids och vilka effekter kemikalierna kan ha på människors hälsa och miljön. Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag. De har även tagit fram broschyren Kemikalier i barns vardag som kan ligga till grund för arbetet med att kartlägga i vilka produkter kemikalier kan återfinnas. Naturskyddsföreningen har gjort en kartläggning kallad Operation giftfri förskola över vilka kemikalier som återfinns på förskolorna i landet samt i vilken omfattning barn och personal utsätts. Regeringen har givit Kemikalieinspektionen i uppdrag att 2015-2017 fortsätta arbetet för en giftfri vardag, där åtgärdsprogram för bland annat hormonstörande ämnen ingår. Kemiska produkter såsom t.ex. diskmedel och målarfärg, har en märkning där konsumenten kan se om och på vilket sätt kemikalien är farlig genom en farosymbol och farobeteckning. För varor som t.ex. leksaker och möbler finns idag inte någon motsvarande märkningsplikt vilket gör det svårt för konsumenten att bedöma om det finns farliga kemikalier i varan. Olika miljömärkningar kan dock vara vägledande. Konsumenter har rätt att få information om en vara innehåller något av ämnena på EU:s lista över särskilt farliga ämnen (kandidatförteckningen). På begäran ska den som säljer en vara kunna tala om ifall den innehåller något särskilt farligt ämne i en halt högre än 0,1 viktsprocent, och i så fall vilket ämne. Informationen ska ges utan kostnad och inom 45 dagar. Kandidatförteckningen är EU:s lista över ämnen som har egenskaper som gör att de anses särskilt farliga och som kan ge allvarliga, långvariga och bestående effekter på människors hälsa eller på miljön. Överväganden Nämnden ställer sig positiv till förslagen i motionen. Eftersom barn tillbringar mycket tid på förskolan i sin vardag bör insatser göras för att minimera de farliga ämnen som kan finnas där. En sådan satsning på förskolorna bör också kunna bidra positivt till Avesta 2020.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 16 48 (forts) Miljöstyrningsrådet (rådet) ansvarade tidigare för att t.ex. att ta fram kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling. Från och med 1 juli 2014 ansvarar Konkurrensverket för dessa frågor och regeringen har nu gett Konkurrensverket i uppdrag att ta fram kriterier för kemikaliekrav för upphandlingar inom förskolor samt ta fram stödmaterial till upphandlare och inköpare. Uppdraget ska redovisas i maj 2015 och sker inom ramen för regeringens handlingsplan för en giftfri vardag. Upphandlingar är ett starkt och viktigt verktyg för att påverka vilka varor och kemiska produkter som köps in, och därmed kunna undvika varor som innehåller farliga ämnen. Miljöbalken ställer krav på att farliga produkter ersätts med mindre farliga produkter där det är möjligt och att använda rådets kriterier förenklar detta arbete eftersom det är lättare att ställa relevanta krav i en upphandling. För en del varor/produkter har rådet tagit fram olika kravnivåer på upphandlingskriterierna, bas-, avancerad- och spjutspetsnivå. Det innebär att det behöver klargöras vilka kriterier som ska användas och i vissa fall kan det vara motiverat att ställa högre krav än rådets. Nämnden ser arbetet med att anta ett upphandlingsprogram, göra en kartläggning och en plan för utbyte samt en utrensning av befintliga varor som flera olika steg i ett långsiktigt arbete. För att arbeta mot målet giftfri förskola kan en kartläggning behöva göras för att få kunskap om vilka typer av produkter som finns i verksamheten samt var dessa återfinns och i vilken omfattning. För detta kan checklistor och bedömningsgrunder behöva utarbetas och där kan även provtagningar av material och produkter behöva ingå. Att rensa ut produkter med farliga kemikalier i minskar risken för exponering för kemikalierna och för utsläpp till miljön. Plastleksaker och PVC-golv kan innehålla skadliga mjukgörare, elektronik kan innehålla tungmetaller och textilier och leksaker kan innehålla giftiga brandskyddsmedel. Det är viktigt att det finns en plan för hur detta ska bytas ut och hanteras. Innehåller de giftiga ämnen behöver de också omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Nästa steg i arbetet kan därför vara att ta fram en plan för hur arbetet med att byta ut inredning, leksaker, etc. i verksamheten mot miljö- och hälsomässigt bättre produkter ska ske samt inom vilken tidsperiod. En prioritering av varorna kan behöva göras. När detta är framtaget finns en tydlig plan för hur kommunens förskolor kan arbeta för att minska risken för att barnen utsätts för farliga kemikalier. Upphandling är som tidigare nämnts ett kraftigt verktyg där arbetet kan ske parallellt med kartläggningen och framtagningen av planen för att övergå till giftfria produkter.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 17 48 (forts) Ekologiska livsmedel produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Regeringen har satt ett mål om att 25 procent av all inköpt mat ska vara ekologisk och vissa kommuner har satt högre mål. Uppsala kommun har som mål att all mat ska vara ekologisk till år 2023 och har tagit fram delmål (procent ekologiskt) för varje år. Avesta kommun har en mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer avseende de kommunala köken. Där anges att all mjölk är ekologisk, att andelen övriga ekologiska livsmedel årligen ökar och att andelen miljömärkt fisk och kött ökar. Nämnden anser att en styrning steg för steg för övergång till ekologiska livsmedel skulle kunna ske genom att besluta om ett slutmål och att ta fram konkreta och mätbara delmål för hur andelen ekologisk mat ska ökas årligen. Styrning kan även ske genom att göra en prioritering av vilka livsmedel som i första hand ska bytas ut till ekologiskt. Riksdagen har tagit fram 16 nationella miljömål varav ett är Giftfri miljö. Miljömålet Giftfri miljö är prioriterat av nämnden och nämnden avser att bedriva tillsyn med fokus på en giftfri förskola i framtiden. Alla som bedriver en verksamhet omfattas av kunskapskravet, försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen i miljöbalken (2 kap. 2, 3 och 4 miljöbalken) för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Det innebär i korthet att skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada, att redan vid misstanke om skadlighet vidta åtgärder och att välja bättre alternativ ur hälso- och miljösynpunkt. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds beslut: - Nämnden ser positivt till motionen/medborgarförslaget och anser motionen/medborgarförslaget besvarat med miljöenhetens tjänsteskrivelse daterad 24 mars 2015.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 18 48 (forts) Beredning - Lillebil Lundkvists motion och Henrik Öhrns medborgarförslag 19 augusti 2014. - Kommunfullmäktige 29 september 2014 103. - 28 oktober 2014 133. - Bildningsförvaltningens skrivelse 16 mars 2015. - Bildningsstyrelsen 8 april 2015 56. - Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings skrivelse 24 mars 2015. - Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 7 april 2015. Vid arbetsutskottets beredning yrkar Lars Isacsson (S) att - Motionen tillstyrks vad avser att kartläggning ska ske var i kommunens verksamhet där giftiga ämnen kan finnas och miljöer prioriteras där barn och unga vistas. Denna kartläggning genomförs vid nästa internrevision av Avesta kommuns miljöarbete. - Övriga förslag i motionen är besvarade med yttrandena från kommunkansliet och Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. Kommunstyrelsen beslutar enligt Lars Isacssons (S) förslag. Förslag till kommunstyrelsen - Motionen tillstyrks vad avser att kartläggning ska ske var i kommunens verksamhet där giftiga ämnen kan finnas och miljöer prioriteras där barn och unga vistas. Denna kartläggning genomförs vid nästa internrevision av Avesta kommuns miljöarbete. - Övriga förslag i motionen är besvarade med yttrandena från kommunkansliet och Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 19 49 Upphävande av Hedemora-Avesta Regionkommitté Dnr KK15/0090 103 Kommundirektör Anders Friberg anför följande: Kommunfullmäktige beslutade 1997 att bilda en regionkommitté för Avesta och Hedemora kommuner. Syftet var ett nära samarbete för att utröna möjligheter till besparingar och/eller högre kvalitet i verksamheterna. Regionkommittén har varit representerad av kommunstyrelsens arbetsutskotts ordinarie ledamöter. Sammanträden har varit mellan 3-4 ggr årligen och respektive kommun har svarat för kallelser och protokoll vartannat år. Under senare år har flera kommuner involverats i samarbete gällande olika organisationer. Räddningstjänst, lönehantering, överförmynderi och upphandling är några som kan nämnas. De kommuner som har engagemang i de olika samarbetena möts i FAHNS (Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg samt Skinnskatteberg) där i huvudsak samma frågor tas upp som i regionkommittén. Kommunstyrelseordföranden i FAHNS beslutade 11 mars 2015 att beslut ska tas i båda kommunernas kommunfullmäktige om att upphäva Hedemora- Avesta Regionkommitté. Kommunchefernas inlägg är att det kan vara av värde att reflektera över FAHNS politiska sammansättning ur ett samverkansuppdrag. Kommundirektörens förslag: - Regionkommittén Hedemora-Avesta upphör med hänvisning till kommunalrådens förslag i FAHNS-samverkan. Beredning - Kommunkansliets skrivelse 21 april 2015. Förslag till kommunstyrelsen - Regionkommittén Hedemora-Avesta upphör med hänvisning till kommunalrådens förslag i FAHNS-samverkan.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 20 50 Insatskapital Kommuninvest Dnr KK15/0100 049 Ekonom Tommy Åhlberg anför följande: Avesta kommun är medlem i Kommuninvest ekonomiska förening (kommun- och landstingssektorn gemensamma finansieringsinstitut). Som medlem har Avesta kommun satt in ett insatskapital i föreningen på 5 890 142 kronor, vilket motsvarar ca 267 kronor/invånare. Då Kommuninvests verksamhet lyder under Finansinspektionen och EU-regler för finansiell verksamhet, finns nu ett krav på kapitalförstärkning på Kommuninvest. Kommuninvest har de senaste åren försökt att utöka eget kapital genom vinst, en vinst som uppstått genom att högre marginaler tagits ut på upplåningen än tidigare. Diskussioner har förts inom föreningen om det inte vore bättre att istället medlemmarna går in med mer insatskapital för att nå upp till kommande krav på eget kapital. I nuläget är bedömningen att den insats som kommer att krävas för att uppnå kapitalbehovet är 900 kronor/invånare för samtliga medlemmar. För Avesta kommuns del innebär det ca 20 000 000 kronor i total insats, varav Avesta kommun redan har 5 890 142 kronor insatt sedan tidigare. Avesta kommuns nya insats skulle alltså bli ca 14 000 000 kronor. Ärendet behandlades på Kommuninvests Föreningsstämma 2014 där beslutet blev att kapitaliseringen ska kunna ske på det sättet. Eftersom beslutet är av mycket principiell betydelse behövde även stämman för 2015 fatta samma beslut. Föreningsstämman fattade samma beslut den 16 april nu i år. Med anledning av detta föreslås att Avesta kommun under 2015 betalar in det återstående insatskapital som behövs för att uppnå 900 kronor/invånare, (ca 14 000 000 kronor). Kapitalet påverkar inte kommunens resultat utan redovisas som finansiell tillgång i balansräkningen. Kommunen kommer att få avkastning på kapitalet. Ekonomens förslag: - Avesta kommun betalar in under 2015 till Kommuninvest ekonomiska förening det insatskapital som återstår för att komma upp till maxinsatsen 900 kr/invånare, (ca 14 000 000 kronor). - Finansiering sker inom balansräkningen.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 21 50 (forts) Beredning - Kommunkansliets skrivelse 24 april 2014. Förslag till kommunstyrelsen - Avesta kommun betalar in under 2015 till Kommuninvest ekonomiska förening det insatskapital som återstår för att komma upp till maxinsatsen 900 kr/invånare, (ca 14 000 000 kronor). - Finansiering sker inom balansräkningen.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 22 51 Översyn av limitnivåer för internbankens verksamhet Dnr KK15/0101 045 Ekonom Tommy Åhlberg anför följande: I gällande finanspolicy finns angivet att limiterna skall ses över minst en gång årligen. Översyn har nu gjorts och bedömningen är att inga förändringar behöver göras i nuläget av gällande limitnivåer. Ekonomens förslag: - Oförändrade nivåer enligt nedanstående för Internbankens parter: Externa belopp Avesta kommuns (Internbankens) skuld Derivatinstrument Koncerninterna belopp Gamla Byn AB Avesta Industristad AB Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Avesta Vatten och Avfall AB 1 150 000 000 kronor 1 150 000 000 kronor 755 000 000 kronor 250 000 000 kronor 15 000 000 kronor 75 000 000 kronor - Kommunstyrelsen har rätt att omsätta de lån som förfaller till betalning samt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, upp till en total extern låneram om 1 150 Mkr. Vidare får derivatinstrument utnyttjas upp till detta belopp. Beredning - Kommunkansliets skrivelse 24 april 2015.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 23 51 (forts) Förslag till kommunstyrelsen - Oförändrade nivåer enligt nedanstående för Internbankens parter: Externa belopp Avesta kommuns (Internbankens) skuld Derivatinstrument Koncerninterna belopp Gamla Byn AB Avesta Industristad AB Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Avesta Vatten och Avfall AB 1 150 000 000 kronor 1 150 000 000 kronor 755 000 000 kronor 250 000 000 kronor 15 000 000 kronor 75 000 000 kronor - Kommunstyrelsen har rätt att omsätta de lån som förfaller till betalning samt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, upp till en total extern låneram om 1 150 Mkr. Vidare får derivatinstrument utnyttjas upp till detta belopp.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 24 52 Avfallstaxa hushållsavfall 2016 Dnr KK15/0089 406 VD Avesta Vatten och Avfall AB Erik Nordén anför följande: Avesta Vatten kommer att införa insamling av utsorterat matavfall från hushållsavfall med start i augusti 2015. Införandet sker successivt och kommer att var infört i hela kommunen innan årsskiftet 2015/2016. Bakgrund I bolagets ägardirektiv som är beslutade av kommunfullmäktige i Avesta kommun 2013-06-20 fastslås att: - Bolaget ska införa källsortering av hushållsavfall så att matavfall sorteras ut och behandlas bilogiskt för att i första hand ta tillvara energin genom biogasproduktion, i andra hand ta tillvara växtnäring och återföra denna till kretsloppet. Vid val av behandlingsmetod ska kostnaden för mottagning och behandling av avfallet vara avgörande. I det miljömål om begränsad klimatpåverkan som fastställts av regeringen finns följande etappmål om avfall: Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. Detta mål har även Avesta kommun anslutit sig till i den avfallsplan som kommunfullmäktige antog 2013-05-27. Enligt undersökningar som Naturvårdsverket och Avfall Sverige har gjort svarar hushållen för knappt 2/3 av matavfallet. Resterande del kommer ifrån industri, livsmedelsbutiker restauranger och storkök. Det är i dag ca 170 kommuner som erbjuder sina invånare insamling av matavfall. Taxa 2016 Avesta Vatten föreslår att den nya taxan som innefattar insamling av matavfall ska gälla från och med 1 januari 2016. Det innebär att de hushåll och verksamheter som väljer att ansluta sig till matavfallsinsamlingen kommer att erbjudas detta till samma taxa som gäller för osorterat avfall 2015.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 25 52 (forts) Miljöstyrande taxa Det förslag till taxa som läggs fram innebär att det blir frivilligt att ansluta sig till matavfallsinsamlingen. Taxan är miljöstyrande vilket innebär att det fortfarande kommer att vara möjligt att välja att inte sortera ut sitt matavfall men att det blir betydligt dyrare. Ökade kostnader för införande av matavfallsinsamling Införandet av separat matavfallsinsamling innebär ökade kostnader för insamling och behandling av hushållsavfall med ca 1 500 tkr per år. Kostnader uppkommer för inköp av kärl, papperspåsar, påshållare och behandling av avfallet. Förändrad modell för uttag grundavgift Förslaget till taxa 2016 innebär att en ny modell för uttag av grundavgift införs. Grundavgiften ska täcka fasta kostnader för avfallshanteringen. I de fasta kostnaderna ingår kostnader för administration, information, planering och drift av återvinningscentraler. I tidigare taxa har uttaget av grundavgift baserats på antalet sopkärl både för enfamiljshus och flerbostadshus. I nu föreliggande förslag tas en grundavgift ut per abonnemang för enfamiljshus samt en grundavgift per lägenhet för flerfamiljshus. Grundavgiften föreslås bli 695 kr inklusive moms för enfamiljshus och 420 kr inklusive moms per lägenhet. Avesta Vatten bedömer att den föreslagna grundavgiften bättre motsvarar den faktiska kostnadsfördelningen vilket ger en mer rättvis fördelning av kostnaderna på avfallskollektivet. Taxenivåer Avesta kommun har en av de lägsta taxorna i länet för hämtning av hushållsavfall. Införandet av matavfallsinsamling kommer att innebära att kostnaderna för insamling av avfall ökar, men taxan i Avesta kommun kommer även fortsättningsvis att ligga bland de lägsta i länet. Nedan följer en jämförelse med närliggande kommuner av den nya taxan för de vanligaste abonnemangen (obs att taxan i övriga kommuner avser 2015). Abonnemang Småhus Brännbart avfall Matavfall Flerbostadshus Veckohämtning 10 lgh Grundavgift/lgh 370 liter brännbart 140 liter matavfall Taxa Avesta 2016 Taxa Falun 2015 Taxa Borlänge 2015 Taxa Hedemora 2015 1 732 kr 2 064 kr 1 750 kr 2 111 kr 8 066 kr 9 561kr 7 194 kr 14 747 kr

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 26 52 (forts) VD:s förslag: - Med hänvisning till ovan anförda föreslår bolagets ledning att styrelsens förslag till kommunfullmäktige ska vara att avfallstaxan för hushållsavfall för 2016 ändras i enlighet med bilagda förslag. Den nya taxan ska gälla från och med 1 januari 2016. Avesta Vatten och Avfall AB:s beslut: - Med hänvisning till ovan anförda föreslår bolagets ledning att styrelsens förslag till kommunfullmäktige ska vara att avfallstaxan för hushållsavfall för 2016 ändras i enlighet med bilagda förslag. Den nya taxan ska gälla från och med 1 januari 2016. Beredning - Avfallstaxa hushållsavfall 2016. - Avesta Vatten och Avfall AB:s skrivelse 7 april 2015. - Avesta Vatten och Avfall AB 13 april 2015 16. Förslag till kommunstyrelsen - Avfallstaxan för hushållsavfall för 2016 ändras enligt Avesta Vatten och Avfall AB:s förslag. - Den nya taxan ska gälla från och med 1 januari 2016.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 27 53 Ägarstyrning av de kommunala bolagen Dnr KK14/0061 049 Avesta kommun har direkt intresse i två helägda bolag, Gamla Byn AB med dess dotterbolag Avesta Industristad AB och Avesta Vatten och Avfall AB. Kommunfullmäktige i Avesta har det yttersta ägaransvaret och beslutar bl. a. vilka direktägda bolag som skall finnas, utser styrelse och lekmannarevisorer, beslutar om ägardirektiv m m. Kommunstyrelsen har en viktig uppsiktsroll av bland annat bolagen. Enligt kommunstyrelsens reglemente 2:4 regleras kommunstyrelsens roll: Kommunstyrelsen ska fortlöpande ha uppsikt över verksamheten i kommunalförbund, i gemensamma nämnder även då sätet är i annan kommun och i de företag, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och att uppställda direktiv efterlevs, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen. Kommunstyrelsen ska aktivt verka för att utöva sin möjlighet till styrning i de företag, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. Sedan januari 2010 inleds varje kommunstyrelsesammanträde med en kort information om aktuella ärenden som ges av respektive ordföranden för nämnder/styrelser och bolagsstyrelser. Möjligheten finns för ledamöterna att ställa frågor. De kommunala bolagen styrs av bl. a. aktiebolagslagen, kommunallagen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. Därutöver styrs bolagen av bolagsordningar med övergripande ägardirektiv. Bolagsstämma och årsstämma beslutar slutligen om de ägardirektiv kommunfullmäktige gett till ombud vid stämmor. Kommunfullmäktiges ordförande är utsedd till ombud med kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande som ersättare. Kommunfullmäktige behandlade förslag till en aktivare ägarstyrning över bolagen 21 juni 2010.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 28 53 (forts) Förslaget om bildande av en bolagskoncern med nytt moderbolag Avesta Stadshus AB föregicks av: - organisationsöversyn för att visa på alternativ för en aktiv styrning av bolagen. - klargörande av skattejuridiska frågor och upphandlingsjuridiska frågor. De två alternativen för ägarstyrning, belystes noggrant inför kommunfullmäktiges beslut juni 2010. Kommunfullmäktige beslutade att avstå att bilda en ABL-koncern. Nio ledamöter reserverade sig dock mot beslutet. Kommunstyrelsen beslutade 7 april 2014 47: - Kommunkansliet ges i uppdrag att utarbeta beslutsunderlag till kommunfullmäktige med följande direktiv: - Redovisa förslag till de två alternativen, bildande av Avesta Stadshus AB alternativt en översyn av ägardirektiven med syftet en tydligare ägarstyrning med befintlig organisation. - är styrgrupp för arbetet. Följande förutsättningar finns idag: - Otydliga ägardirektiv. - Modell för årlig översyn av ägardirektiven saknas. - VD för bolagen ingår i koncernledningsgruppen men kommundirektören är inte chef för VD. - Styrningen och uppföljningen av bolagen behöver förbättras. Om majoritet finns för inrättande av Stadshus AB behöver följande upprättas/beslutas: - Upprätta bolagsordning med ägardirektiv för Avesta Stadshus AB. - Revidering av dotterbolagens bolagsordningar. - Gemensamt ägardirektiv för helägda dotterbolag i bolagskoncernen. (Utkast finns upprättat) - Tydliga specifika ägardirektiv till respektive dotterbolag. - Tydliggöra kommundirektörens roll i Avesta Stadshus AB främst vad gäller styrning/ledning av verkställande direktörer i dotterbolagen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 29 53 (forts) - Val av ledamöter i Avesta Stadshus AB (förslagsvis de ledamöter och ersättare som ingår i kommunstyrelsens arbetsutskott) Om vi utgår ifrån kommunfullmäktiges vilja 2010 föreslås följande styrning av de kommunala bolagen: - I samspel med bolagens vd genomföra en översyn av befintliga ägardirektiv. (Aktuella ägardirektiv redovisas i bilaga) - Årlig översyn av ägardirektiven i dialog med respektive vd och beslut i kommunfullmäktige november månad. - Bibehålla nuvarande rutiner med information vid kommunstyrelsens sammanträden om aktuella styrelsefrågor. - Utöka dialogen med bolagens presidium och tjänstemannaledning genom införande av två avstämningsmöten per år (mars och september) med kommunstyrelsens presidium, kommundirektör, ekonomichef och administrativ chef. Vid dessa möten skall följande behandlas: - Bolagens ekonomiska läge och planerade investeringar. - Avstämning om hur ägardirektiven följs. - Samspel kommunen och bolagen Kommundirektörens och administrativa chefens förslag: - Nuvarande organisation med moderbolaget Gamla Byn AB med dess dotterbolag Avesta Industristad AB och moderbolaget Avesta Vatten och Avfall AB ändras inte. - I samspel med bolagens vd genomförs en översyn av befintliga ägardirektiv för att tydliggöra ägarens vilja. - Årlig översyn av ägardirektiven i dialog med respektive vd och beslut i kommunfullmäktige vid novembersammanträdet.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 30 53 (forts) - Nuvarande rutiner bibehålls med information vid kommunstyrelsens sammanträden om aktuella bolagsstyrelsefrågor. - Dialogen/uppföljningen med bolagens presidium och tjänstemannaledning utvecklas genom införande av två avstämningsmöten per år (mars och september) med kommunstyrelsens presidium, kommundirektör, ekonomichef och administrativ chef. Beredning - Kommunkansliets skrivelse 5 maj 2015. Förslag till kommunstyrelsen - Nuvarande organisation med moderbolaget Gamla Byn AB med dess dotterbolag Avesta Industristad AB och moderbolaget Avesta Vatten och Avfall AB ändras inte. - I samspel med bolagens vd genomförs en översyn av befintliga ägardirektiv för att tydliggöra ägarens vilja. - Årlig översyn av ägardirektiven i dialog med respektive vd och beslut i kommunfullmäktige vid novembersammanträdet. - Nuvarande rutiner bibehålls med information vid kommunstyrelsens sammanträden om aktuella bolagsstyrelsefrågor. - Dialogen/uppföljningen med bolagens presidium och tjänstemannaledning utvecklas genom införande av två avstämningsmöten per år (mars och september) med kommunstyrelsens presidium, kommundirektör, ekonomichef och administrativ chef.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 31 54 Äldreutredning med koncernövergripande perspektiv Dnr KK15/0104 739 Utredare Bo Eriksson vid omsorgsförvaltningen anför följande: Bakgrund Omsorgsstyrelsen beslutade 10 april 2012 att till kommunstyrelsen göra en hemställan om en äldreutredning med ett kommunkoncernövergripande perspektiv med tanke på den ökande andelen äldre i befolkningen. Kommunen behöver konsensus över bilden av nuläget och framtiden. 10 september 2012 beslutade kommunstyrelsen att tillsätta en äldreutredning med koncernstyrelsen som styrgrupp och ekonomichefen som utredningsansvarig. Den skulle redovisas i september 2013. I januari 2013 återkom ekonomichefen till kommunstyrelsen med en förstudie inom området. Förslaget i förstudien var att huvudansvaret för utredningen skulle återgå till omsorgsförvaltningen som tillsammans med Gamla Byn och i samråd med Västmanland-Dala miljö- och byggnadsnämnd skulle genomföra utredningen. Pengar skulle anslås för eventuell extern projektledning i 2014 års budget. Arbetet med den här strategin började under april 2014. Det som har styrt tidplanen i ganska hög grad är den boendeinventering av flerbostadshus som har genomförts under hösten 2014. Äldrestrategi 2035, Avesta kommun Omsorgsförvaltningen har valt att kalla utredningen för Äldrestrategi 2035. Förslagen avses ha långsiktig bäring och svara mot den ökning av antalet äldre/äldre som sker de närmaste decennierna. Fyra områden diskuteras i utredningen, Bostäder för äldre, Välfärdsteknologi, Kompetensförsörjning och Trygghet. Kommunkoncernens ansvarstagande är kanske den mest betydande faktorn för att undvika skenande kostnader för äldreomsorgen. Tillgången till kulturell stimulans, mötesplatser och den för äldre så avgörande tillgången på bra bostadslösningar i steget före särskilt boende i omsorgsförvaltningens regi är en gemensam fråga för kommunkoncernen.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 32 54 (forts) Statens folkhälsoinstitut anger fem hörnpelare som är avgörande för en god hälsoutveckling för äldre. Dessa hörnpelare är social gemenskap, fysisk aktivitet, goda matvanor samt meningsfull sysselsättning och att känna sig behövd. De verksamheter som bedrivs för att förebygga behov av vård- och omsorgsinsatser bidrar till att minska kommunens resursförbrukning. Utredarens förslag till beslut: - Äldrestrategi för Avesta kommun till 2035 antas. - Ägardirektiv ges till Gamla Byn om att omvandla delar av kvarteret Tjädern, serviceboendena Kornknarren och Rågen till trygghetsbostäder. - Ägardirektiv ges till Gamla Byn om att ha en speciell kö för bostäder som är tillgänglighetsanpassade. - Styrgruppen för äldrestrategin ges i uppdrag att presentera projektplan för att ge tekniskt stöd till ägare av flerbostadshus i tillgänglighetsfrågor. Projektplanen redovisas till kommunstyrelsen i oktober 2015. - Plan för bostäder för äldre ingår i bostadsförsörjningsprogrammet. - Kompetensutveckling av anställda undersköterskor och sjuksköterskor godkänns till en kostnad av 1 Mkr per år. Beredning - Kommunstyrelsen 21 januari 2013 13. - Omsorgsförvaltningens skrivelse 5 maj 2015. - Äldrestrategi 2035 Avesta kommun inklusive Bostäder för äldre och Välfärdsteknologi för äldre.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 33 54 (forts) Förslag till kommunstyrelsen - Äldrestrategi för Avesta kommun till 2035 antas. - Styrgruppen för äldrestrategin ges i uppdrag att presentera projektplan för att ge tekniskt stöd till ägare av flerbostadshus i tillgänglighetsfrågor. Projektplanen redovisas till kommunstyrelsen i oktober 2015. - Plan för bostäder för äldre ingår i bostadsförsörjningsprogrammet. - Kompetensutveckling av anställda undersköterskor och sjuksköterskor godkänns till en kostnad av 1 Mkr per år. - Följande ägardirektiv ges till ombud vid bolagsstämma för Gamla Byn AB: - Skapa förutsättningar för att omvandla delar av kvarteret Tjädern, serviceboendena Kornknarren och Rågen till trygghetsbostäder. - Utreda möjligheterna för en speciell kö för bostäder som är tillgänglighetsanpassade.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 34 55 Mål och budget 2016-2018 för Avesta kommun Dnr KK15/0125 041 Vid arbetsutskottets beredning av ärendet redogör Lars Isacsson (S) för (S), (MP) och (V) förslag till mål och budget 2015-2017 för Avesta kommun. Förslaget innehåller följande delar förutom förordet: Vision Styrprocessen i Avesta - Tidplan för mål och budget 2016-2018 Uppföljning enligt styrprocess Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning - Beskrivning av kommunens styrprocess - Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt - Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande - Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden - Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet - Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden Styrelsernas uppdrag - Styrelsernas uppdrag är att efterleva fullmäktiges intentioner Budgetförutsättningar och styrande beslut - Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan 2016-2018 - Omvärldsanalys - Befolkningsutveckling i Avesta - Demografiprognos i Avesta 2014 - Arbetslöshet - Skatter och utjämning - Resultat - Balanskrav, RUR avsättning - Nettokostnads- och skatteutveckling - Känslighetsanalys - Personalkostnader

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 35 55 (forts) - Pensionsåtaganden - Övriga kostnader och intäkter - Investeringsbudget - Internränta - Internhyreshöjning - Städindex - Taxor - Särskilda beslut 2016-2018 Ekonomisk sammanställning (S), (MP) och (V) anger följande i förordet: Vi tror på Avesta, dess invånare och företag! Därför satsar vi offensivt framåt och vågar sticka ut hakan och tro på visionen 25 000 invånare år 2020. För att nå dit måste vi alla hjälpas åt: kommun, invånare och företagare - för det är Vi som är Avesta. Den budget vi lägger fram för perioden 2016-2018 bygger på en vision om en framtida hållbar kommun, där kommuninnevånarna har stort inflytande och känner en stor delaktighet i kommunens utveckling. Avesta 2020-projektet ligger som en röd tråd genom allt vårt arbete och har fortsatt högsta prioritet under budgetperioden men det är också dags att lyfta blicken och ta avstamp inför kommande period fram till 2030. Vi har i och med vårt målinriktade arbete med Avesta 2020 en positiv inflyttning till kommunen med + 440 personer 2014, detta gör att vi kan och måste fortsätta våra satsningar på äldreomsorgen och förskola/grundskola vilket syns i detta dokument. Beredning - (S), (MP) och (V) förslag till mål och budget 2014-2016, daterad 18 maj 2015. Vid arbetsutskottets beredning av ärendet utdelas (S), (MP) och (V) förslag till mål och budget för Avesta kommun 2016-2018. Ordförande Lars Isacsson (S) redogör för förslaget.