Att använda välfärdsteknologi -vad behövs? Ett samverkansprojekt mellan SKL och IT&Telekomföretagen eförvaltningsdagarna 2014-10-08
Välfärdsteknologi Vad är välfärdsteknologi? Produkter och IKT-tjänster som underlättar tillgång till och användning av välfärdstjänster (i första hand vård och omsorg) Trygghetslarm Mobilapplikationer för äldre och funktionshindrade Videokommunikation Telemedicinska lösningar för bättre egenvård Medicinpåminnare Rehabutrustning
Andelen äldreökar Medellivslängden ökar Antalet 80+ ökar kraftigt Ett historiskt nytt läge 1968 1988 2010 2012 498 407 2025 666 912
Studier kring samhällsekonomiska effekter av välfärdsteknologi HI:s Teknik för äldre visar att kostnaderna för vård av 80 år och äldre ökar med två till tre gånger de tre närmaste mandatperioderna. Som jämförelse kan e- hemtjänst hos 50 % av brukarna i Stockholms stad spara 700 miljoner kronor.
Bara drygt var tionde kommun har räknat på kostnaderna för att bo kvar hemma med teknikstöd i förhållande till kostnaderna för att bo i äldreboende eller särskilt boende F8) Har ni inom kommunen räknat på kostnaderna för att äldre ska kunna bo kvar hemma med teknikstöd i förhållande till vad det kostar att samma personer bor i ett äldreboende/särskilt boende? Politiker Tjänstemän 0 16 0% 12 Ja Nej Osäker, vet ej Ej svar 45 50 39 39
Två tredjedelar anser att den egna kommunen har behov av information och kunskap om teknikstöd till äldre F10) Har din kommun behov av information och kunskap om teknikstöd för äldre? Politiker Tjänstemän 27 0 32 0 Ja Nej Osäker, vet ej Ej svar 6 63 66 6
Teknik för äldre Regeringssatsning 2007-2012 Behov av samverkan Lönsamt och skapar delaktighet Förutsättning för att kunna bo kvar längre Engagera(r) anhöriga Låg användning i kommuner Behov av information och kunskap
Västerås Införande av e-hemtjänst Samhällsekonomiska vinster Viktigt engagera brukarna Stödet från verksamhetschefer och politiker avgörande Nya arbetsprocesser behöver utformas och införas - Behov av stöd och utbildning
En utgångspunkt är att välfärdslabbet ska lyfta de som behöver stöd Västeråsstadären avde främstanärdet gäller införandet av e-hemtjänst. I bilden är stapeld den kommun somligger iframkant när det gäller utvärdering, implementering ochprocesser. Möjlighet: fortsattutveckling, från best practice till next practice. Andra kommuner har andra behov och det krävs olika insatser för implementering beroende på utvecklingssteg A, B eller C. Välfärdslabbets verksamhet lyfter de som behöver och drar andra med sig. Potential för utveckling Olika behov och utvecklingssteg för kommun/landsting A, B, C, D oche. A B C D E Potential för utveckling Från best practice till next practice
Välfärdslabbet en förstudie Välfärdslabbet har en tydlig inriktning på att effektivisera förändringsarbetet i kommuner och landsting, så att visionen om en halvering av ledtiden från innovation till kund nås Välfärdslabbet är tänkt vara en jämlik samverkan mellan köpare och leverantörer Inte innovation av produkter, men av modeller för implementering Arbeta med 20-talet kommuner och landsting i olika stadier av användning och engagemang Identifiera modeller, best practice, svar på verkliga problem
Problem som Välfärdslabbets förstudie identifierat Kompetens Ekonomi och affärsmodeller Säkerhet och integritet Juridik Mängden (små) kommuner och landsting Ledarskap lokalt och nationellt
Välfärdslabbet ger det stöd som krävs för att korta ledtiderna Välfärdslabbetskamatchade identifierade behoven med stöd: En arena förerfarenhetsutbyte Främjaintresseochsamlakunskap En arena förkompetensochnya affärsmodeller Insikt, utbildning ochdebatt Metoderochprocesstöd Stödiverksamhetsutveckling Upphandling Teknologi Ekonomiochjuridik Säkerhetochintegritet Lösningar och metoder som matchar behoven i kommun/landsting A, B, C, D oche. A B C D A B C D E BEHOV Potential för utveckling Från best practice till next practice Potential för utveckling Olika behov och utvecklingssteg för kommun/landsting A, B, C, D oche.
Vad vill vi göra nu? Identifiera och organisera samverkansaktörer - Kommuner, landsting, leverantörer och andra organisationer Grundlägga arbetet tillsammans med samverkansaktörerna för att kunna skapa det tänkta stödet Säkra modell för långsiktig finansiering - Vinnova - Deltagande kommuner och landsting - Deltagande leverantörer - Statliga stödmedel
Frågor Stämmer era erfarenheter av försök till införande av välfärdsteknologi eller andra tekniska hjälpmedel överens med förstudiens slutsatser? Tycker ni att vi är på rätt spår har ni medskick på vägen? Är ni en möjlig samverkansaktör låt oss talas vid efteråt!
www.skl.se/esamhallet Nyhetsbrevet esamhället
TACK! Hör gärna av er med frågor och inspel: Per Mosseby per.mosseby@skl.se