Fyrstads ekonomiska landskap

Fyrstads ekonomiska landskap Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, Lysekil Institutionen för Ekonomi och Informatik Högskolan Trollhättan/Uddevalla Ekonomisk Geografi i ett lokalt perspektiv 2005-05-30 Handledare: Anders Palmqvist Per Assmo

Inledning Samarbetet mellan kommunerna i Fyrstad, Lysekil, Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg, har under olika utsträckningar pågått de senaste 30 åren. Under mitten av 1990-talet då man bildade kommunalförbundet Fyrstad kom samarbetet igång ordentligt. Samverkan sker idag inom ett flertal områden såsom infrastruktur, näringsliv och utbildning. I denna rapport har vi för avseende att belysa samverkan och företagande i Fyrstad med inriktning på humankapital, infrastruktur, företag och kommun. Syftet med rapporten är att ur ett näringslivsperspektiv ge en beskrivning av de likheter och olikheter som finns mellan de fyra kommunerna i Fyrstad. De frågställningar som rapporten bygger på är följande, 1. Hur ser det ut i respektive kommun och varför? 2. Vilka skillnader och likheter finns? 3. Vad gör kommunen för att stimulera näringslivsutveckling och vad saknas? 4. Vilken samverkan finns mellan kommunerna inom respektive tema, humankapital, infrastruktur, företag och kommun och vad skulle kunna utvecklas eller förbättras? Rapporten inleds med en beskrivning av humankapital och infrastruktur, vilket kan ses som grundstenarna i det kommunala tillväxtarbetet. Genom en inventering av humankapitalet i samtliga Fyrstadskommuner, belyses de faktorer som har påverkat och som kan komma att påverka befolkningsstruktururen i framtiden, för de enskilda kommunerna och regionen Fyrstad. Frågor som demografi, arbetslöshet, inkomstnivåer, politik och entreprenörsanda lyfts fram i detta inledande kapitlet. I följande kapitel ges en deskriptiv bild av hur infrastrukturen påverkar näringslivet, samt en beskrivning av de likheter och skillnader som finns mellan kommunerna bland annat gällande bostäder, it struktur och social service. Den demografiska situationen och näringslivsstrukturen anses i detta samanhang vara faktorer som är av stor betydelse för tillväxten i respektive kommun. I det tredje kapitlet ges en beskrivning av hur kommunerna i Fyrstad arbetar med näringslivsutveckling och hur de stimulerar tillväxten. En ekonomisk inventering presenteras. Kommunernas påverkan på företagsklimatet och vad de i framtiden kan göra för att förbättra det behandlas därefter. I kapitel fyra ligger fokus på företagandet. Genom en kartläggning av företagsstrukturen i regionen och en beskrivning ur ett företagsperspektiv förklaras befintliga för- och nackdelar för fortsatt utveckling och tillväxt i näringslivet. I det avslutande kapitlet knyts arbetet ihop genom en historisk- och nutida beskrivning av den samverkan som sker mellan kommunerna i Fyrstadsregionen. Ur ett samverkansperspektiv ges flera exempel på olika samarbetsområden, bland annat HTU, Business in West, energioch miljösamarbeten, samt på kollektiva bolag som ägs gemensamt av kommunerna. 2

SEKTION 1 Humankapital 9 1.0 INLEDNING 9 2.0 DEMOGRAFI 10 2.1 Befolkningsprognos 11 2.2 Arbetslöshet 11 2.3 Medelinkomst 13 2.4 Migration 14 2.4.1 Inflyttningar och utflyttningar 14 2.4.2 Pendling 15 2.4.3 Förvärvsarbetande (Dag- och nattbefolkning) 16 3.0 UTBILDNING 17 3.1 Skolplan 17 3.2 Resursteam 18 3.3 Institutioner och Behov 18 3.3.1 KY-utbildning 19 3.3.2 Folkhögskolor 19 4.0 POLITIK, FORSKNING OCH ENTREPRENÖRSANDA 20 4.1 Politik 20 4.2 Forskning 22 4.3 Entreprenörsanda 23 4.4 Likheter och olikheter mellan de olika kommunerna 23 5.0 HUR TAR MAN TILLVARA OCH UTVECKLAR HUMANKAPITALET SAMT DEN SOCIALA INNOVATIONSFÖRMÅGAN I KOMMUNEN? 24 5.1 Trollhättan 24 5.2 Uddevalla 25 5.3 Lysekil 26 5.4 Vänersborg 26 5.5 Företagsstöd 27 5.5.1 Almi 27 5.5.2 AMV 27 6.0 ANALYS 28 SEKTION 2 Infrastruktur 32 7.0 INLEDNING 32 7.1 Syfte 32 7.2 Metod 32 7.3 Avgränsning 32 8.0 KOMMUNIKATIONER I UDDEVALLA 33 8.1 Vägar 33 8.2 Tåg och bussförbindelser samt Uddevalla Hamn 33 8.3 Konkurrensfördelar eller ej? 34 9.0 KOMMUNIKATIONER I TROLLHÄTTAN 35 9.1 Vägar 35 9.2 Tåg och bussförbindelser 35 9.3 Konkurrensfördelar eller ej? 35 10.1 Vägar 36 3

10.2 Tåg och Bussförbindelser 36 10.3 Konkurrensfördelar eller ej? 37 11.0 KOMMUNIKATIONER LYSEKIL 37 11.1 Vägar 37 11.2 Tåg och Bussförbindelser samt Lysekils Hamn 37 11.3 Konkurrensfördelar eller ej? 38 12.0 ANALYS 38 13.0 IT-STRUKTUR 39 13.1 Trollhättan 39 13.2 Uddevalla 39 13.3 Vänersborg 39 13.4 Lysekil 40 13.5 Allmänt 40 13.6 Så viktig är IT-infrastrukturen 40 13.7 Analys av IT-infrastrukturen i Fyrstad 41 14.0 IT INFRASTRUKTUR KOMMENTARER 41 14.1 Trollhättan 41 14.2 Vänersborg 41 14.3 Lysekil 41 14.4 Uddevalla 41 15.0 BOSTÄDER 41 15.1 Inledning 41 15.2 Uddevalla 41 15.2.1 Attraktiva områden och kostnadsläge 42 15.2.2 Nybyggnationer 42 15.3 Lysekil 44 15.3.1 Attraktiva områden och kostnadsläge 44 15.3.2 Nybyggnationer 44 15.4 Trollhättan 45 15.4.1 Attraktiva områden och kostnadsläge 45 15.4.2 Nybyggnationer 45 15.5 Vänersborg 46 15.5.1 Attraktiva områden och kostnadsläge 46 15.5.2 Nybyggnationer 47 15.5.3 Artikelanalys Göteborgsposten tisdag 17 maj 47 15.5.4 Sammanfattning boende 48 16.0 SOCIAL SERVICE 49 16.1 Barnomsorg 49 16.1.1 Utbud och lokalisering 49 16.1.2 Kostnad 49 16.1.3 Avgiftsfinansieringsgrad 50 16.1.4 Analys 51 16.2 Grundskola 51 16.2.1 Utbud och lokalisering 51 16.2.2 Kostnad 52 16.2.3 Skolskjuts 53 16.2.4 Behöriga lärare 53 16.2.5 Lärartätheten 54 16.2.6 Betyg 54 16.2.7 Fristående skolor 55 4

16.2.8 Analys 56 16.3 Gymnasium 57 16.3.1 Utbud och lokalisering 57 16.3.2 Kostnad 58 16.3.3 Övergång till högskolan 59 16.3.4 Analys 59 16.4 Högskolan 60 16.4.1 Arbetsintegrerat Lärande, AIL 61 16.5 Äldreomsorg 62 16.5.1 Vänersborg 62 16.5.2 Uddevalla 63 16.5.3 Trollhättan 64 16.5.4 Lysekil 65 16.5.5 Sammanfattning 65 16.6 Sjukvård 66 16.6.1 Sjukhus 66 17.0 ATTRAKTIONS KRAFT 67 17.1 Friluftsliv och PR 67 17.1.1 Inledning 67 17.1.2 Halle och Hunneberg - Herrestadsfjället 67 17.1.3 Reflektion och analys 68 17.2 Intervjuer PR frågor 69 17.2.1 Attraktionskraft - turism 69 17.2.2 Reflektioner och analys 69 17.3 Näringsliv attraktionskraft 70 17.3.1 Reflektioner och analys 71 17.4 Turism och marknadsföringssamarbete mellan två Fyrstadkommuner 71 17.4.1 Reflektion och analys 71 17.4.2 PR samarbete mellan tre Fyrstadskommuners hemsidor för turism 72 17.4.3 Reflektion och analys 72 18.0 SLUTSATS 72 SEKTION 3 Kommunperspektiv 74 19.0 INLEDNING 74 19.1 Bakgrund 74 19.2 Syfte 74 19.3 Frågeställningar 75 19.4 Metod 75 19.5 Rapportens disposition 76 20.0 EKONOMI 77 20.1 Ekonomisk sammanfattning 77 20.1.1 Lysekil kommun 77 20.1.2 Uddevalla kommun 77 20.1.3 Vänersborg kommun 77 20.1.4 Trollhättan Stad 77 20.2 Kommunalskatt 77 20.2.1 Politiskt styre 78 20.3 Skatteintäkt och statsbidrag 78 20.4 Kommunal ekonomi 79 5

20.5 Befolkning 80 20.6 Kommunranking 80 21.0 VILKA SLAGS FÖRETAG EFTERFRÅGAS FRÅN KOMMUNERNA? 81 21.1 Uddevalla kommun 81 21.2 Lysekil kommun 81 21.3 Trollhättan Stad 82 21.4 Vänersborg kommun 82 22.0 KOMMUNERNAS ARBETE MED NÄRINGSLIVSFRÅGOR 82 22.1 Trollhättans Stad 82 22.2 Lysekils kommun 83 22.3 Uddevalla kommun 83 22.4 Vänersborgs kommun 84 23.0 KOMMUNERNAS ARBETE FÖR ATT STIMULERA TILLVÄXT 84 23.1 Trollhättan Stad 84 23.1.2 Film i Väst 86 23.2 Lysekil kommun 86 23.3 Uddevalla kommun 87 23.3.1 Företagarnas Hus 88 23.3.2 Folkets Hus Uddevalla digitalt drömhus 90 23.4 Vänersborg kommun 90 23.5 Övriga gemensamma projekt 91 23.5.1 Näringsliv Fyrstad 91 23.5.2 NyföretagarCentrum 92 23.6 Analys 93 24.0 HUR KAN KOMMUNERNA FÖRBÄTTRA FÖRETAGSKLIMATET? 95 24.1 Osund konkurrens i kommunerna 95 24.1.1 När en fungerande marknad finns 96 24.1.2 När fungerande marknad inte finns 96 24.1.3 Osund konkurrens olika nivåer 96 24.1.4 Osund konkurrens i de olika kommunerna 96 24.2 Analys 99 25.0 KOMMUNALA BOLAG OCH OFFENTLIGA VERKSAMHETER 100 25.1 Kommunala Bolag 100 25.1.1 Uddevalla kommun 100 25.1.2 Vänersborg kommun 101 25.1.3 Lysekil kommun 101 25.1.4 Trollhättan Stad 102 25.2 Offentliga verksamheter 102 25.2.1 Uddevalla kommun 102 25.2.2 Vänersborg kommun 103 25.2.3 Lysekil kommun 104 25.2.4 Trollhättan Stad 105 25.3 Analys 106 SEKTION 4 Företagsperspektiv 108 26.0 SAMMANFATTNING 108 27.0 INLEDNING OCH SYFTE 109 27.1 Metod 109 28.0 OMVÄRLDSANALYS 110 6

28.1 Marknadsförsörjning 111 28.1.1 Definition 111 28.1.2 Marknadsförsörjning en viktig faktor 111 29.0 ÖVERSIKT ÖVER FYRSTADS NÄRINGSLIV 112 29.1 Näringslivet i Uddevalla 113 29.2 Näringslivet i Vänersborg 114 29.3 Näringslivet i Lysekil 115 29.4 Näringsliv i Trollhättan 116 30.0 FÖRETAGENS EFTERFRÅGAN 117 30.1 Vad tycker företagarna om kommunen? 119 30.1.1 Det geografiska läget 120 30.1.2 Osund konkurrens 120 30.1.3 Vad kan kommunerna förbättra? 120 31.0 REGLER OCH EKONOMISKA FAKTORER 120 31.1 Regler 121 31.2 Skatter 122 31.3 Avgifter 123 31.4 Tillstånd och handläggningstider 124 31.5 Bygglov 126 32.0 ENTREPRENÖRSANDA 127 32.1 Definition av entreprenörskap 127 32.1.1 Olika typer av entreprenörskap 128 32.2 Nyföretagande i Fyrstadsregionen 128 32.3 Riskkapital 130 32.3.1 Vad krävs för att få riskkapital? 131 32.3.2 Dålig tillgång på riskkapital 131 32.4 Manligt och kvinnligt företagande 132 33.0 SWOT-ANALYS 132 33.1 Trollhättan 132 33.2 Uddevalla 133 33.3 Vänersborg 133 33.4 Lysekil 134 33.0 SLUTSATS 134 SEKTION 5 Samverkansperspektiv 136 34.0 SAMMANFATTNING 136 34.0 INLEDNING 137 35.1 Syfte 138 35.2 Metod 138 36.0 SAMVERKAN - TEORETISK PLATTFORM 139 36.1 Kluster 139 36.2 Varför är det viktigt med samverkan i ett kluster? 139 36.3 Klustermotorer 140 36.4 Innovationssystem 140 36.5 Företagsklimat 140 36.6 Politisk påverkan i kluster 141 36.6.1 Exempel på politisk samverkan 142 36.7 Kommunranking 142 36.8 Osund konkurrens 143 7

36.9 Utbildning en förutsättning för kluster 143 37.0 FYRSTADSAMARBETETS TILLKOMST 144 37.1 Fyrstadssamarbetets utveckling i framtiden 144 38.0 SAMVERKAN I FYRSTAD 145 38.1 Kommunalförbundet Fyrbodal 145 38.1.1 Tillväxtprogram 146 38.1.2 Näringsliv Fyrstad 146 38.2 Samverkan kring forskning och utbildning 146 38.2.1 Högskolan i Trollhättan och Uddevalla (HTU) 146 38.2.2 Fördelar för Fyrstad 148 38.2.3 Campus i Trollhättan och lärocentrum 148 38.2.4 Ung företagsamhet, ett samarbete på ungdomsnivå 150 38.2.5 Fyrbodalsinstitutet 151 38.3 Företagsnätverk 151 38.3.1 Business in West 151 38.3.2 Verkstadsmekanisk union 152 38.4 Film i Väst 153 38.5 Samverkan transportsystem 153 38.5.1 Flygplats 153 38.5.2 Tåg 154 38.5.3 Vägnät 154 38.5.4 Västtrafik 154 38.6 Övrig samverkan 154 38.6.1 Miljösamverkan Västra Götaland 154 38.6.2 Energisamverkan Fyrstad 154 38.6.3 Bredbands samarbetet Västlänk 155 38.6.4 Projekt ungdomslyftet 155 38.6.5 Affärsutvecklingsprogram Båt & Hav 155 38.6.6 Innovationscenter Väst 156 39.0 ANALYS 156 40.0 SLUTDISKUSSION 159 41.0 Källförteckning 161 41.1 SEKTION 1 161 41.2 SEKTION 2 162 41.3 SEKTION 3 164 41.4 SEKTION 4 166 41.5 SEKTION 5 167 Bilaga 1 Sektion 1 172 Bilaga 2 Sektion 4 173 8

SEKTION 1 Humankapital Annika Nilsson, Martin Svensson, Therese Blomkvist, Ajsa Hadzovic, Jasmina Raim, Joakim Lindén, Michael Åsenfors. 1.0 INLEDNING Med denna rapport vill vi presentera och analysera humankapitalet i Fyrstadsregionen. Genom en inventering av befolkningen och en kontroll på vad som kan inverka på humankapitalet i framtiden. Genom att aktivt haft kontakt med tjänstemän på de olika kommunerna har vi kunna samla in information och fått svar på frågor som vi ställts inför. Med Vänersborg har dock kontakten varit obefintlig då näringslivssekreteraren varit på tjänsteresa och ingen annan har varit kunnig att svara på våra frågor. Vad vi vill uppnå med rapporten är att komma till en slutsats som leder till att Fyrstadsregionen kan utvecklas med en stark tillväxt och bli en mer inflytelserik region. Med den fakta vi tar fram och dom slutsatser vi gör vill vi ge läsaren en bild av de processer som sker och som påverkar ekonomin inom Fyrstad. Vi hoppas att våra slutsatser kan leda till ett starkare Fyrstad och en bättre framtid för regionens och dess invånare. Vi har arbetat i grupp och har grävt djupare enskilt i olika ämnen. Sedan har vi fört diskussioner sinsemellan för att fånga upp varandras tankar och idéer. Tillsammans har vi fördjupat oss i ämnen som Utbildning, Forskning, Demografi samt mer om resurstillvaratagandet i regionen. 9

2.0 DEMOGRAFI Folkmängd 1995 2000 2004 UDDEVALLA 49 003 48 971 50 068 TROLLHÄTTAN 52 482 52 891 53 154 VÄNERSBORG 36 477 36 589 37 105 LYSEKIL 15 491 14 848 14 767 Källa: www.scb.se I tabellen ovan kan man se att under perioden 1995-2004 har befolkningen ökat i tre av dom fyra kommunerna. Lysekil är den enda kommunen som haft en minskning under denna period med 724 personer. Uddevalla har haft störst ökning i befolkningen med 1 065 personer. Trollhättan och Vänersborg har också haft en ökning, 672 respektive 628 personer. När det gäller åldersfördelningen under samma period kan man konstatera att den äldre befolkningen ökar i alla kommuner med minst ökning i Lysekil. Man kan också se en trend i alla kommuner förutom Vänersborg att barn mellan 0-4 år minskar. T.ex. hade Trollhättan 3 759 barn i åldrarna 0-4 år 1995 medan 2004 hade antalet sjunkit till 2 792. Liknande trender ser man i Uddevalla och Lysekil. Dock har Uddevallas födelsetal ökat under det sista året. Vänersborg har också haft först en minskning med barn i åldrarna 0-4 fram till år 2000 då det fanns 1 825 barn, men år 2004 har siffran ökat till 1 929. ( Källa: www.scb.se ) Här nedan kan man se den senaste åldersfördelningen för år 2004 i dom olika kommunerna: Åldersfördelningen 2004 Uddevalla Trollhättan Vänersborg Lysekil 0-4 2516 5-14 6316 15-24 6174 25-34 5661 35-44 6835 45-54 6549 55-64 6265 65-74 4696 75-84 3771 85+ 1285 : www.scb.se 0-4 2792 5-14 6903 15-24 6449 25-34 6957 35-44 7804 45-54 6716 55-64 6467 65-74 4260 75-84 3541 85+ 1265 0-4 1929 5-14 4711 15-24 4621 25-34 4002 35-44 5157 45-54 4781 55-64 4995 65-74 3521 75-84 2526 85+ 862 0-4 623 5-14 1714 15-24 1644 25-34 1378 35-44 1804 45-54 2167 55-64 2223 65-74 1535 75-84 1231 85+ 448 Källa 10

1995 2000 2004 Könsfördelning MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR UDDEVALLA 24 095 24 908 24 132 24 839 24 720 25 348 TROLLHÄTTAN 26 429 26 053 26 726 26 165 26 736 26 418 VÄNERSBORG 18 089 18 388 18 154 18 435 18 470 18 635 LYSEKIL 7 775 7 716 7 473 7 375 7 361 7 406 Källa: www.scb.se I tabellen ovan ses könsfördelningen i de olika kommunerna. Det som är liknande i kommunerna Uddevalla och Vänersborg är att under åren 1995, 2000, 2004 har man haft ett överskott på kvinnor. I Lysekil kan man se detta överskott bara år 2004. Trollhättan har däremot haft ett överskott på män under alla dessa perioder. 2.1 Befolkningsprognos Utifrån den information vi har fått kan vi konstatera att Uddevalla, Trollhättan och Lysekil förväntar sig en befolkningsökning. Uddevallas prognos föreslår i en folkökning på drygt 100 personer per år. Alltså tros befolkningen 2012 att vara 50 947. (Källa: K-E. Karlsson) Lysekil förväntar sig i snitt en ökning med 14 personer per år. År 2012 blir då befolkningen 14 878 i Lysekil. (Källa: I. Thornadtsson,) Från Trollhättan har vi fått svaret att målbilden som finns är att Trollhättan år 2030 skall ha 70.000 invånare utifrån dagens dryga 53 000. (Källa: P. Löwenlid) 2.2 Arbetslöshet Källa: www.kfakta.se 11

Under 1991 ökade arbetslösheten mycket kraftigt till ungefär 6,5 procent i Uddevalla. Ökningen fortsatte och nådde sin höjdpunkt 1993-95 då arbetslösheten vid flera tillfällen var uppe i ungefär 17 procent. Efter 1995 minskade arbetslösheten successivt med ungefär 2 procent per år till och med 1998 då den var ungefär 9 procent i Uddevalla. Under åren 1999-2002 fortsatte minskningen men i lägre takt, till 6 procent i Uddevalla. Under 2003 och inledningsvis under 2004 har arbetslösheten ökat igen i Uddevalla. Källa: www.kfakta.se Arbetslösheten i Trollhättan ökade mycket kraftigt från 1990-1994, från 3,5 procent till 15,8 procent. Därefter började arbetslösheten minska långsamt fram till 1997. Då hade arbetslösheten minskat till ungefär 12 procent. Efter 1997 fram till 2002 hade arbetslösheten minskat avsevärd till ungefär 7 procent. Men under 2003 ökade arbetslösheten och låg på ungefär 7,3 procent. Källa: www.kfakta.se 12

Som vi kunde se i dom föregående kommunerna hade arbetslösheten även i Vänersborg ökat mycket mellan 1990-1994, från ungefär 2,8 procent till ungefär 13 procent. Därefter har den minskat långsamt fram till 2002. År 2002 var arbetslösheten 5,4 procent och hade ökat till ungefär 5,6 procent år 2003. Till skillnad från Uddevalla och Trollhättan var arbetslösheten 3-4 procent lägre i Vänersborg början och mitten av 1990-talet. Källa: www.kfakta.se Även i Lysekil ser man liknande mönster när det gäller arbetslöshet som i de andra kommunerna. Vi ser att arbetslösheten ökade väldigt mycket under 1990-1994. Till skillnad från de andra kommunerna hade Lysekil en högre arbetslöshet 1990. Då låg den på 4,8 procent och ökade till 16,5 procent år 1994. Efter 1995 började arbetslösheten att minska fram till 2002. 2003 hade den i likhet med de andra kommunerna ökat från 5,8 procent 2002 till 6 procent. 2.3 Medelinkomst Att redovisa ekonomin inom humankapitalet ger oss en bild över den rent ekonomiska ställningen på individnivå. Dessa fakta ger oss inte mer än just siffror. Men genom man kan tyda och försöka tolka siffrorna. Detta för att försöka förstå vad man kan göra åt olika problem eller vilka problem som kan uppstå. Medelinkomst, sammanräknad förvärvsinkomst, inkomståret 2003 Kommunalranking - 05(-04) 2) Rang efter samtliga kommuner Förändring i procent sedan 1) Samtliga Kvinna Man 2002 1997 1991 Lysekil 198 003 163 013 233 928 268 (236) 125 2,2 19,9 27,7 Uddevalla 199 503 169 271 231 427 164 (197) 109 2,7 20,8 26,2 Vänersborg 205 953 174 373 238 491 219 (228) 74 1 17 26,5 Trollhättan 208 763 171 581 246 002 115(101) 58 0,2 17,2 26,2 Töreboda 177 157 152 658 201 839 88(60) 276 3,7 20,7 29,3 Härryda 244 564 194 436 295 311 26 (18) 19 2 21 32,1 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 207 706 172 936 243 874 2,1 20,7 28,3 1) enligt 2003:s prisnivå 2)enligt Svenskt Näringsliv 13

Medelinkomsten man räknat ut här är baserad på att man varit skriven i kommunen från och med 2003-01-01 t.o.m 2003-12-31. Att ha en högre medelinkomst är inte bara positivt. Det ger en annan prisbild i kommunen. Detta kan leda till att det blir dyrt i kommunen och att många människor helt enkelt inte har möjlighet att bosätta sig där. Något som är intressant att se direkt är att utvecklingen av medelinkomsten har varit mycket jämn i Trestad medan man i Lysekil har ökat ytterligare något. Dock är ändå dessa siffror en bit under det genomsnitt som varit i Västra Götalandsregionen sedan -91. P.g.a. stora omstruktureringar av ekonomin i Fyrstad så är detta helt förklarligt med bl.a. stora nedskärningar i stora industrier i området vilket har påverkat regionens medelinkomst. 2.4 Migration Studien riktar sig på in- och utflyttningar i Fyrbodal och in- och utpendling. När det gäller pendling försökte hitta svaren var människor pendlar till och ur det påverkar infrastrukturen i Fyrbodal. I texten nedan försöker vi förklara vad dessa begrepp innebär och försöker sedan göra en jämförelse mellan de berörda städerna med hjälp av statistik och hitta några samband. I detta kapitel har vi gjort telefonintervjuer med personer från kommunen som vi har lagt in i texterna. Vi ställde samma frågor till Uddevalla, Trollhättan och Lysekil för att få jämförlig information, Vänersborg saknas då vi inte kunnat komma i kontakt med dem. 2.4.1 Inflyttningar och utflyttningar Flyttningsstatistik bygger på uppgifter från folkbokföringen som man egentligen inte kan få någon definitiv definition ifrån för flyttning. En huvudregel säger: För inrikes flyttningar över länsgräns registreras flyttning både vid ut- och inflyttning. Vid redovisningen av flyttningar delas flyttningar in i flyttningar över områdesgränsen och flyttningar inom området, men över fastighetsgränsen. När flyttningsstatistiken avser kommuner ingår det i flyttningar inom områden mellan fastigheter inom kommunen. Flyttningsöverskott beräknas genom skillnaden mellan antal in- och utflyttningar (SCB). In- och utflyttningar efter kommun och tid 1995-2004 Kommun Uddevalla Trollhättan Vänersborg Lysekil Inflyttn. Utflyttn. Inflyttn. Utflyttn. Inflyttn. Utflyttn. Inflyttn. Utflyttn. År 1995 1930 1855 2013 1976 1423 1658 612 606 1996 1975 1836 1820 2076 1275 1471 562 661 1997 1922 2034 2071 2019 1441 1375 513 622 1998 2001 2000 2371 2049 1676 1440 600 624 1999 1933 2054 2360 2264 1650 1494 564 666 2000 2160 1943 2273 2276 1575 1512 576 663 2001 2245 1931 2174 2238 1739 1506 603 601 2002 2310 1846 2283 2146 1681 1420 683 599 2003 2175 1931 2083 2135 1500 1409 731 655 2004 2178 1977 2241 2066 1504 1466 689 667 Källa: SCB 14

Om man studerar tabellen ovan närmare kan man följa under en tioårsperiod hur flyttningsströmmarna ser ut för kommunerna i Fyrbodal. Uddevalla har under perioden haft mestadels ett flyttningsöverskott där man har haft fler personer som flyttat in till staden. Vad som kan läsas av för Trollhättans kommun, har flyttningsöverskott varierat mellan åren. Läser vi av årgångarna som står med fet stil hade de positivt flyttningsöverskott med undantag av en (1995) med -3. Vänersborgs kommun har haft år 1996 med -196 och sedan har man haft ett flyttningsöverskott fram till 2004. Lysekils kommun har mellan 1997 och 2000 visat negativt i flyttningsöverskott. År 2002 och 2003 visade kommunen visade positivare flyttningsöverskott i jämförelse med de andra åren. I en befolkningsprognos för Vänersborgs kommun 2000-2005, skriver man om flyttningar. Flyttningsmönstren har varierat fram till 1996, en av förklaringarna är mottagandet av flyktingar från forna Jugoslavien 1994. Kommunen har sedan 1997 haft ett positivt flyttnetto till Trollhättan och Uddevalla. I prognosen tar man det antagandet att in- och utflyttning är en faktor som leder till att befolkningen förändras. Man antar att befolkningen kommer att öka pga. av ett positivt flyttningsnetto som ökar under de senare åren. På grund av nya byggnationer av lägenheter och villor till specifika målgruppers skall detta vara en dragningskraft till Vänersborg från andra städer. Enligt Karl Erik Karlsson som arbetar i Uddevalla kommun, det som lockar till in- och utflyttning är bättre boendemöjligheter, fördelaktigare hyreskostnader eller som att välja att bo nära kusten. Kommunalskatten är en annan faktor till att människor väljer att vara bokförda och arbeta i andra områden. Befolkningsstatistikern Göran Karlsson i Trollhättan nämner även han att, korta flyttningar har en koppling till attraktivt boende i jämförelse till grannkommunerna. Längre flyttningar påverkas av faktorer som ett bra erbjudande till arbete. Till exempel när Volvo lade ned i Arboga ökade inflyttningen i Trollhättans kommun där dessa personer hade större möjligheter till arbete. Sedan 1994 då arbetslösheten var som högst i kommunen, har man försökt att bredda sig och försökt få en annan syn på företagande, eftersom man förstod hur sårbara man var. Lysekil har fördelen att det är en vacker kuststad med båtar och fler antal personer bor här under somrarna. Lockandet till att bo i en vacker kuststad kan även ha sina nackdelar, som att få betala höga priser vid köp av fastigheter. Det är inte endast dyrt för en medelsvensson men även för vanliga höginkomsttagare. I Lysekil har det byggts för lite vilket drabbar dem för att bostäderna inte räcker till. När företag söker anställda vill man ha en god boendemiljö och om man inte kan erbjuda detta så väljer människor att inte flytta hit. 2.4.2 Pendling Pendling uppstår när en förvärvsarbetande har sitt arbetsställe i en annan kommun än där denne är folkbokförd. I begreppet förvärvsarbetande räknas alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka. Är årslönen större än ett basbelopp räknas personen som förvärvsarbetande. Utpendling avser personer som bor i en kommun och har sitt förvärvsarbete i en annan kommun (SCB). Att man bor i en stad och arbetar eller studerar i en annan är något som är mycket vanligt idag. Sedan 1980-talet har pendlingen ökat kraftigt. Personer som bor i Lysekil har ett arbete i Vänersborg eller någon som arbetar i Uddevalla bor egentligen i Trollhättan. Regional migration kan vara ett viktigt ämne för ett sådant område som Fyrbodal. Man är beroende av kommunens arbeten och vissa större företag som är ledande för hela regionen. (ur prognosen för uddevalla kommun) 15

Antal pendlare per kommun och kön 2003 Uppdelat på in- och utpendling Kommun Inpendling Utpendling Uddevalla 5705 5667 Män 2975 3869 Kvinnor 2730 1798 Trollhättan 11353 4732 Män 7187 2787 Kvinnor 4166 1945 Vänersborg 3939 7536 Män 2196 4520 Kvinnor 1743 3016 Lysekil 997 1511 Män 657 895 Kvinnor 320 616 Källa: SCB Tabellen ovan visar hur många som pendlar in och ut ur de berörda kommunerna. För den totala pendlingen för kommunen ligger inpendlingen positivt med 38 personer i jämförelse med utpendlingen för Uddevallas kommun. Fördelningen på män och kvinnor visar väldigt skilda siffror. Det är fler män som utpendlar från kommunen och fler kvinnor som inpendlar. För hela Fyrbodal har Trollhättans kommun högts inpendling. Om vi ställer upp inpendlingutpendling får vi summan 6 621. Det är flest män som pendlar in till kommunen. Vänersborgs kommun har en högre utpendling än Uddevallas. Nästan dubbelt så många fler kvinnor utpendlar än män. Även Lysekil har en högre utpendling. 2.4.3 Förvärvsarbetande (Dag- och nattbefolkning) Med förvärvsarbetande nattbefolkning menas förvärvsarbetande befolkningen redovisad efter bostadens geografiska läge. Med förvärvsarbetande dagbefolkning menas förvärvsarbetande som redovisas efter arbetsställets geografiska läge. Exempelvis alla som arbetar i Trollhättan oavsett i vilken kommun de är folkbokförda är dagbefolkning. Nedan visar vi ett diagram som uppdelar förvärvsarbetande på dag- och natt befolkning och förvärvsintensitet för år 2003. Nattbefolkningen är den viktiga delen av befolkningen då det är den som bringar skatteintäkter till kommunen. Förvärvsintensitet är ett mått som anger andel personer med bostad i regionen (nattbfolkning) som förvärvsarbetar i en viss åldersgrupp i relation till samtliga personer i den aktuella åldersgruppen. Förvärvsintensiteten beräknas oftast utifrån åldersgruppen 16-64 år. Antal förvärvsarbetande 2003 per kommun Med förvärvsarbetande dag-och nattbefolkning samt förvärsintensitet (20-64år) Kommun Dagbefolkning nattbefolkning förvärvsintensitet Uddevalla 22269 22231 76,4 Trollhättan 30716 24095 Vänersborg 13573 17170 78,8 Lysekil 5938 6472 75,7 Källa scb 16

3.0 UTBILDNING Utbildningar är av stor betydelse för humankapitalet i en kommun, utbudet och tillgängligheten är av största vikt för arbetsgivare för att få rätt människor på rätt plats. Därför får man se till både vad som efterfrågas och vad som erbjuds. Det egentliga valet inför framtiden sker i gymnasiet, även om en av de senare trenderna är inriktningar redan på högstadiet. Med detta som grund kommer denna del vara inriktad på gymnasiet och senare, resultat, behov och utbud med tillhörande frågeställningar och eventuella samband. Högskola och vuxenutbildning är också av betydelse för en kommuns invånare, möjligheten till vidareutbildning vid alla skeden i livet. Alltså ligger tyngdpunkten här på den sk. icke obligatoriska skolan, från gymnasiet och framåt. Hur ser satsningarna på den icke obligatoriska skolan ut? 3.1 Skolplan Varje kommun har en skolplan, varierande i utformning och omfång, men i stort sett lika. Kommunerna är enligt Skolverket skyldiga att ta fram en skolplan, att använda som styrmedel för skolverksamheten. De tar upp lagstiftning, lokala mål, satsningar, miljöplaner, arbetssätt med mera och är i princip skolornas verksamhetsmall. De tydligaste trenderna, som tas upp av alla, finns sammanfattade nedan: o Undervisning baserad på individuella behov. o Individuella studieplaner och utvecklingsmål o Integrering av IT i skolan o Delaktighet från elever och föräldrar o Prioritering av elever i behov av särskilt stöd o Jämlikhet i skolan (Källor: Kommunernas hemsidor) Ett sätt för utomstående att se resultat och skillnader i gymnasieskolorna är att se på medelpoäng, och jämföra med en rad variabler. Här presenteras medelpoäng i jämförelse med antal elever per lärare och antal elever som fortsätter till högskoleutbildning inom 3 år efter examen från gymnasiet. Dessa siffror kan också jämföras med medelinkomst i kommunen för en mer nyanserad bild och bilda grund för analyser. Vi har också valt två referenskommuner samt läns- och riksgenomsnitt, för en klarare bild av situationerna i kommunerna. Töreboda och Härryda kommun har använts som referenskommuner då de är de kommuner som har lägst respektive högst medelinkomst i Västra Götalandsregionen. 17

Statistik 2004 Lysekil Trollhättan Uddevalla Vänersborg Länsgenomsnitt Härryda Töreboda Riksgenomsnitt Genomsnittsbetyg 14,5 13,5 14,0 14,4 13,9 14,1 13,4 14,0 Kostnad per elev (2000) 72 700 70 600 63 600 79 700-64 200 70 700 73 200 Lärare per 100 elever 9,0 8,7 7,9 7,9 8,0 6,9 10,0 8,2 Övergång till Högskolan* (%) 55,0 40,0 48,0 48,0 42,0 41,0 27,0 46,0 (* inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning) Källa : Skolverket, SCB Tabellen visar att det är Lysekil som är den stora vinnaren i satsningar skolfrågor, då de uppvisar goda resultat i fråga om betyg och övergång till högskolan inom tre år, trots vissa sociala faktorer som traditionellt sett är betraktade som nackdelar, som t.ex. låg medelinkomst och traditionellt industriinriktade arbetstillfällen. Vänersborg uppvisar också ett gott resultat, dock med en betydligt högre kostnad/elev. Här ställde vi oss frågan om Lysekils ungdomar är mer benägna att studera för att få möjlighet att ta sig vidare, till större städer med universitet eller högskolor? Alltså om ungdomar i perifera kommuner med lägre medelinkomster har ett högre resultat för att ungdomarna vill flytta därifrån? Denna frågeställning besvarades delvis av den tabell som visas ovan, där Töreboda kommun, också traditionellt betraktad som en perifer kommun, uppvisar ett lågt resultat under både riksoch länsgenomsnittet trots högre lärartäthet. Alltså beror Lysekils goda resultat inte på någon tydlig trend bland landsortskommuner. Vad kan då anledningen till detta goda resultat vara? 3.2 Resursteam En anledning kan vara Lysekils satsning på gott rykte inom skolan och sitt resursteam. Lysekil och Vänersborgs kommuner har bägge resursteam, grupper med uppgift att fungera som stöd och hjälp för elever, lärare och övrig personal inom skola och barnomsorg.(vanersborg.se / lysekil.se 2005) Lysekils resursteam har en väl utvecklad verksamhetsbeskrivning som berättar om sammansättning, användningsområden och samarbetspartners. (lysekil.se 2005) Denna satsning kan vara en av anledningarna till Lysekils framgång rent resultatmässigt inom gymnasieskolan och övergång till högskolan. Trollhättan uppvisar de sämsta resultaten inom regionen, de är även under både läns- och riksgenomsnitten enligt tabellen ovan. Detta kan bero på många saker, möjligtvis genom felsatsningar inom skolan och stor traditionell industri som lockar många att avstå från vidare studier. 3.3 Institutioner och Behov Företagen i regionen efterfrågar människor med olika utbildningsbakgrund och erfarenheter. Många företag har låtit oss veta att de lider brist på kompetent personal (se resurstillvaratagande) och vad kan då detta bero på? De olika utbildningsinstitutionerna i regionen erbjuder en mängd olika utbildningar, här återfinns både högskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar, samt en mängd privata kompentenshöjande utbildningar. Dessa är de helt eller delvis privata utbildningsinstitutioner som återfinns i regionen. (Eniro 2005) - Komvux - Folkuniversitetet 18

- Mediapoolen - Innovatum - ABF - Studiefrämjandet - Medborgarskolan - Studieförbundet vuxenskolan - Eductus - Motivera - Båsab Utbildning AB Detta bör bädda för en stor möjlighet till att bredda personalens kunskap, då det samlade kursutbudet hos dessa utbildningsinstitutioner är stort. Dock kräver detta satsningar från företagen att se behovet av kunskapsutveckling, och i viss mån även kommunerna, för att hitta rätt utbildning för rätt människor. Detta vore en tjänst som, om den inte redan gör det, bör ligga hos näringslivsavdelningarna, alternativt externa konsulter med företagshjälp som specialområde. Detta är också en tjänst som efterfrågas hos företag i regionen. 3.3.1 KY-utbildning KY-utbildningar är ett ofta bortglömt område på frammarsch. Det står för kvalificerad yrkesutbildning och är något som man kan beskriva som en yrkesutbildning på högskolenivå, utan högskolans poängsystem. Alla fyra kommuners vuxenutbildningar erbjuder dessa utbildningar i olika grad, och är till stor del inriktade på kommunens målsättningar. Som till exempel kan nämnas att Trollhättans stad erbjuder KY-utbildning med inrikting filmarbetare, i Uddevalla erbjuds bl.a. turism och vård/omsorg, Lysekil framhäver också vård/omsorg och i Vänersborg definieras inga utbildningar på webben men de skriver att de erbjuder KYutbildningar. Med en efterfrågan på tekniker och filmarbetare i Trollhättan, där både högskoleutbildningar och KY-utbildningar inom dessa återfinns, varför påstår då de berörda företagen att de har en brist på kompetent personal? Liknande situationer finns i de andra tre kommunerna också, inom olika branscher, framför allt Uddevalla kommun ser en brist på arbetskraft I framtiden. Det är här frågan om att locka färdigutbildade att stanna kvar kommer in. Kan satsningar på sk. Co-op och praktik ge resultat? Co-op är arbetsplatsförlagd utbildning integrerad i utbildninge på högskolenivå, och vår lokala högskola har länge sökt vara ledande i denna utbildningsform. Trots ansträngningar har en nedgång av intresse från företagens sida för dessa satsningar. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har de senaste åren märkt en kraftig nedgång i antalet företag som är villiga att upplåta Co-op platser, trots potentiella arbetstagare bland studenterna (HTU 2005) 3.3.2 Folkhögskolor Regionen erbjuder även två folkhögskolor, Ljungskile folkhögskola och Dalslands folkhögskola filial Trollhättan (Trollhättans folkhögskola), varav den ena med ett erkänt gott rykte och kvalitet i fristående utbildningar även runt om i landet och den andra är framstående inom sk. e-learning, på grundskole- och gymnasienivå. Dessa två skolor representerar även två olika ägandeförhållanden, Ljungskile folkhögskola drivs av en privat stiftelse och Trollhättans folkhögskola drivs i Västra Götalandsregionens regi. Folkhögskola är också en skolform som fått erkännande även som grund för högskolestudier. Idag är det möjligt att söka in på många utbildningar på högskolenivå med sina betyg från en folkhögskola som grund. (www.vhs.se 2005) 19

4.0 POLITIK, FORSKNING OCH ENTREPRENÖRSANDA 4.1 Politik Det politiska parti i Lysekil som fick flest röster i valet 2002 var socialdemokraterna som fick hela 46 % Den politiska makten i Uddevalla kommun innehas även den av socialdemokraterna som med sina 37 procent är i majoritet i kommunen. Vänersborg kommun har socialdemokraterna en stark ställning med sin 39 procent. I Trollhättan har socialdemokraterna en stark ställning med sina 49 procent denna period. Det drivs en rad politiskt beslutade EU projekt i Västra Götalands regionen Dessa är film i väst Bosön o.s.v För att få en överblick i hur den politiska makten i kommunerna har förändrats har det gjorts en samman ställning av de senaste kommun valen, från 1976-2002. I sammanställning kan man utläsa antal totalt antal röstande hur många som röstat på respektive parti samt även hur rösterna har fördelat sig mellan de olika blocken (höger/vänster). Här kan man tillexempel utläsa att antal röster i vänsterblocket har minskat med 907 röster mellan åren 76-2002 i Lysekils kommun. Andra fakta man kan se är att det borgliga blocket ökade sitt röstantal mellan valen 88 till 91 i Trollhättans kommun med 1569 röster. Likheter mellan styrelseskick i kommunerna är att man generellt sätt finns en starkare socialistisk prägling i kommunerna utom vissa år, t.ex. i valet 1991 och 1998 då borliga partier kom till makten Vänersborg. Om man kopplar detta till entreprenörskap ser det inte ut att ha så stor inverkan då Uddevalla har haft en uppgång på nyföretagar sidan vilket kan tyckas märkligt med en koalition mellan vänstern socialdemokraterna och miljöpartiet som styrande. Andra jämförelser är att jämföra kfaktas uppgifter med scb`s statistik för att se om skillnader i styrelseskick har inverkan på nyföretagar andan. De observationer man kan göra vid en sådan jämförelse är att de år kommunerna har haft toppnoteringar vad gäller nystartade företag är dessa år har kommunerna haft en socialdemokratisk styrd kommun. Nu kan man inte dra alltför stora växlar på detta då det inte bara är styrelseskick som spelar in vad beträffar entreprenörskap. Det enda gången då en borgligt styrd kommun fick många nystartade företag var i Vänersborg -98 dock var socialdemokraterna i majoritet valet innan. Kommun Vänersborg 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 moderata samlingspartiet 2730 3498 4631 4591 3727 4160 3237 2954 2394 centerpartiet 6429 5132 4996 3991 3629 3154 2179 1601 1803 folkpartiet liberalerna 3464 3161 2040 4223 3099 2420 1391 1009 2203 kristdemokraterna 459 417 436 389 609 1738 793 1845 1519 miljöpartiet de gröna 0 0 304 565 1639 878 903 873 743 arbetarepartiet socialdemokraterna 9539 9818 10155 8635 8749 6866 9289 6852 8713 vänsterpartiet 764 1394 1219 1607 1585 1397 1409 2151 2148 tot röst 23385 23420 23781 24001 23037 20613 19201 21840 19523 För Block A (miljö+vän+soc) 10303 11212 11678 10807 11973 9141 13010 9876 11604 För Block B (Mod+cen+folk+kris) 13082 12208 12103 13194 11064 11472 6191 11964 7919 20