Dokumentation Genus och ungdomar ett steg vidare 5 maj 2011 ESF Jämt och Tema Likabehandling ESF Jämt ESF Jämt arbetar med att stödja presumtiva och beviljade projekt inom Socialfonden. Processtödet tillhandahåller kostnadsfritt stöd till projekt. Stödet syftar till att jämställdhet går från sidoordnad till huvudordnad verksamhet i projekten och att det integreras i verksamhetens alla delar. Typer av stöd man kan få är enskild rådgivning, konkreta tips och idéer på hur ens projekt kan få ett jämställdhetsperspektiv, utbildningar och workshops i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. För mer information besök www.esf.se/jamt Temagruppen Temagrupp Likabehandling är en av fem temagrupper som fått i uppdrag av Socialfonden att samla in, systematisera och sprida lärande exempel från projekt som fått beviljade medel från Socialfonden. Temagruppens frågor är hur man arbetar med jämställdhetsintegrering, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, metoder för likabehandling samt hur man arbetar med kompetenshöjande insatser med diskrimineringsgrunderna. För mer information besök www.temalikabehandling.se Hur kommunicerar vi jämställdhetsintegrering? Så jobbar Unga in med sociala medier Ellen Landberg från projekt Unga in presenterade projektets arbete med sociala medier. Projektet som är ett metodutvecklingsprojekt drivs av Arbetsförmedlingen, Fryshuset, Friends och Stockholms stad. Man vill hitta och motivera unga utanför som varken studerar eller arbetar. Under arbetets gång började man lägga in jämställdhetsperspektivet i t.ex. deras resultat och analysverktyg. Men funderade också på hur man kan vidareförmedla kunskapen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ellen skapade en blogg som skulle fungera som erfarenhetsutbyte med stor transparens och prestigelöshet. Hon ville ta in andras tips och försöka täcka in sådant som är aktuellt. Bloggen har funnits sedan november 2010. Ett annat mål med bloggen är att sätta själva ordet på kartan, ordet likabehandling. Hon tycker att hon pratar om den hela tiden och försöker lyfta det i alla sammanhang. För att väcka intresse är det av vikt att vara personlig, det ska vara aktuellt och till viss del provokativt. Jämställdhetsfrågorna är ständigt aktuella och hon försöker koppla det till det praktiska arbetet, t.ex. med tips att föra könsuppdelad statistik. Spridningen är viktig och hon försöker koppla det till artiklar från t.ex. DN. Ett annat konkret tips är att lägga upp bloggen via sin personliga eller projektets sida på Facebook, via Fryshusets hemsida, via Google, kommentera andras bloggar och länka till sin hemsida, Newsmill. http://www.fryshuset.se/fryshuset/fryshuset_unga_in.aspx
Brobyggets arbete med ungdomar och hälsa utifrån ett jämställdhetsintegreringsperspektiv Brobygget för att man själv bygger sina broar Detta arbete presenterades av Joel Ygberg och Lucie Jonson. Projektägare är Birka folkhögskola som samarbetar med kommun, landsting och stat. Målgruppen är personer mellan 18-55 år som har psykiska och/eller neuropsykiatrisk funktionshinder. Projektets utgångspunkt är att behandla alla likvärdigt och man har cirka 30 deltagare per år. Målet är arbete eller studier och att öka sin självkänsla. Arbetsmetoderna man använder sig av är att man är där av egen vilja, man räknar med en stegvis utveckling, insatserna är individanpassade och man har gruppaktiviteter. Hur har projektet arbetat med att främja jämställdhet? Man har jämt fördelat mellan kvinnor och män i personalgruppen och det är jämt fördelat i deltagargruppen. Veckomötena har dessutom bidragit till ökad delaktighet i personalgruppen då det funnits möjlighet för ventilering och bearbetning av information. De har också tagit stöd av processtöd Jämt och fått utbildning i 4R metoden. Och man har också haft en jämställdhetsdag med deltagare där föreläsare var Katarina Olsson, jämställdhets konsult. Andra konkreta exempel med hur de har arbetat med att främja jämställdhet är att man såg att det var ojämnt fördelat i lokalen bland deltagarna och har försökt göra ändringar. Vi märkte att det blev ett grovt klimat bland deltagare. Några av de äldre personerna började vi tog upp det och såg hur det såg ut i lokalen, många män som var aktiva i lokalen, vi pratade om det och såg at det berörde, många yngre reagerade på språket. I kölistan lät vi kvinnor gå före i kön för att det skulle bli en jämnare fördelning mellan kvinnor och män och det bidrog till att det blev bättre. Deltagarna har också möjlighet till träning, fysisk aktivitet, friskvård/hälsa. Här såg man att kvinnor valde pilates och män styrketräning. Arbetsgruppen konstaterade hur viktigt det är med kommunikationen och vad man förmedlar. Då lade de om det och kallade all form av träning för träningscenter, där presenterade de verksamheten så att deltagarna fick göra ett aktivt val. Ledarna berättade vad som fanns och gav alla samma information. Man fick efter detta en jämnare könsfördelning på aktiviteterna. När det gäller arbetet med 4R metoden så har projektgruppen kartlagt köns- och resursfördelning i sitt projekt. De har analyserat de grundläggande värderingar och har vidtagit åtgärder för att göra projektet mer jämställt. www.projektbrobygget.se, projekt.brobygget@folkbildning.net 063-133511 Klass, kön och platsanvisning Ulla Rantakeisu, fil dr socialt arbete, Karlstads universitet Ulla ville förmedla ungdomars möte på arbetsförmedlingen om förståelse eller missförstånd att vara ung och arbetslös och platsanvisas utifrån klass och kön. Hon såg under sitt arbete med sin doktorsavhandling, om ungdomsarbetslöshet, att det fanns en sådan stor skillnad på vilken klass och kön man tillhörde. Och att erfarenheterna varierade och började fundera på det klass och könsmönster hon såg och om ungdomarnas skilda upplevelser av arbetsförmedlingen.
Bakgrunden till studien belyste psykologiska förklaringar. Metoden för studien blev en analys av en kvalitativ intervjuundersökning av 18 arbetslösa ungdomar i åldrarna 21-24 år och deras arbetsförmedlare. Hon intervjuade såväl ungdomar som arbetsförmedlare. Studien gjordes under högkonjunktur året 2004 och arbetsmarknadspolitiken har förändrats sedan dess. Analytiska utgångspunkter - Människors vardagliga erfarenheter kan variera systematiskt med avseende på klass och kön. - Ungdomar med skilda klassbakgrund har olika möjligheter och begränsningar, en maktordning där klassojämlikheter existerar (Skeegs) - Relationer mellan män och kvinnor de har olika positioner det handlar om en maktordning där män har en överordnad och normgivande position. Förutom hierarkisk ordning förknippas kvinnor och män med olika platser det män gör bör inte kvinnor göra och tvärtom (Hirdman) - Relationen arbestförmedlare arbetssökande Resultatet visar på följande: Förväntningar ur ett klassperspektiv arbetarklassungdomarna förväntar sig att arbetsförmedlaren ska anvisa dem ett arbete. Arbetsgivaren har ansvar för hur arbetskraften används och vad arbetstagaren ska göra. Ja, det man förväntar sig, det är ju att dom skulle säga att det här jobbet har vi som du kan söka. Medelklassungdomarna avgör själva hur och när arbetet ska utföras Jag vill sköta det själv om jag ska vara helt uppriktig. Jag skulle vilja att dom höll sig lite mer i bakgrunden faktiskt. Mötet i praktiken medför att ungdomarna konfronteras med två skilda uppfattningar om arbetet på AF först där de får uppmaningar om att formulera ett yrkesintresse och sedan, efter tre månader, att man ska ta vilket lämpligt arbete som helst. Det blir missvisande. Vidare ställs ungdomarna inför frågan om att jobb som intresse. För arbetarklassungdomar ter sig detta främmande. Ja, jag har ju tänkt hundratusen gånger har jag tänkt den tanken (vad jag vill göra). Det är viktigt att ha ett jobb för att känna att man gör någon nytta. Sen tycker jag inte det är viktigt att ha ett jobb för att vara någon om man i säger så. Det är inte den grejen jag är ute efter riktigt. (Kille) För medelklassungdomarna är jobb som intresse något självklart och man har inte några svårigheter att leva upp till det, de skriver egna CV och är mer benägna att flytta till jobben. Om man tittar utifrån könsuppdelning på arbetartjejer och killar kan man säga följande utifrån studien. Arbetarklasskillar får ett större handlingsutrymme av arbetsförmedlaren. De kan själva avgöra om de ska söka det anvisade arbetet. Jag kan ju säga till (förmedlaren) att det här jobbet vill jag inte söka. Då fick jag ett godkännande att inte söka jobbet. Ej sökt pga etiska skäl, det tror jag det står (i den sökandes individuella handlingsplan). Arbetarklasstjejerna däremot möts inte av motsvarande flexibilitet från arbetsförmedlaren. Nä, det skiter jag fullständigt i. då har vi i alla fall fått ut dig härifrån, sa han. För båda utgör jobb ett medel för att nå mål utanför lönearbete, för killarnas del att få en schysst fritid och för tjejerna del i hänsyn till framtida familjebildning. Detta leder till att arbetarkillarna kan sträva efter ett bättre jobb medan tjejerna anpassar sig efter honom och framtida familj.
I kontakten med arbetsförmedlaren ter sig denna olika ut beroende på om det är arbetaklasstjej eller arbetarklasskille. Det är oftast tjejen som är mest kritisk till arbetsförmedlaren. Tjej: Och då började (arbetsförmedlaren) direkt att det är hela tiden någonting som du sätter stopp för. Det är antingen det eller det. Hade hon suttit i mina skor så hade hon ju förstått vad jag menar ( ) Ja, här trivs jag, här har jag i alla fall (pojkvän). Kille: Ofta säger jag åt henne att hon får fixa någonting så att hon får styra det där. Och sen så sitter jag och pratar i fem minuter ( ) och sen gick jag. Hon är hur bra som helst. Medelklasskillars och tjejers möte Killarna har också förhandlingsmöjligheter vilket medför olika handlingsalternativ. Jag hade ljugit om jag hade sagt att jag tänker söka alla jobb som finns, utan jag sade som det var. Medelklasstjejer är flexiblare i jobbsökandet än killarna i motsvarande klassposition. Dessa har större erfarenheter av okvalificierade och tillfälliga deltidsarbeten. Man kan inte säga emot eller nåt sånt ( ) om det skulle behövas någon gång vet jag att det inte går. Det är bara att svälja och göra som dom säger. För både medeklasskillar och tjejer utgör arbetet ett mål för egenutveckling karriärarbete. Killarnas mål är ett arbete som är förknippat med fritid. Tjejerna har två mål, hänsyn till framtida familj och i karriär. De har dessutom större benägenhet att flytta till jobb. Klasstrukturen och mötet Arbetsförmedlaren och medelklassungdomarna har en ömsesidig förstärkning. Man talar samma språk och identifierar sig med ungdomarna. Mötet med arbetarklassungdomarna är annorlunda man försöker omforma och rädda individerna men p.g.a. tolkningsföreträde tenderar detta att motarbeta förväntningarna. Man pratar om det systematiska missförståndet. Slutligen Resultatet går inte att generalisera till en större grupp ungdomar och gäller inte andra myndighetskontakter som studerats. Förstärker AF en klass- och könsmässig reproduktion på arbetsmarknaden och missgynnar särskilt unga arbetarklasstjejer? Hela rapporten går att ladda hem på www.ifau.se eller www.temalikabehandling.se Hur tänker vi jämställdhetsintegrering i vårt projekt, Transit? Lars Rickart från projektet berättade för de närvarande om hur de tänker jämställdhetsintegrering. Först lite bakgrund - projektet är ett PO2 projekt vars målgrupp är människor som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det är ett samverkansprojekt mellan fyra kommuner som varit igång under ett år. Projektägare är Stiftelsen Activa. Målgruppen är ungdomar mellan 16-29 år med funktionsnedsättning. Man försöker med hjälp av metoden supported employment göra övergången från skola till arbetsliv så smärtfri som möjligt. De arbetar en hel del med OCN som är ett system för att synliggöra icke formellt lärande (se även www.ocn.se ) Hur tänker vi jämställdhetsintegrering i projektet? Alla ESF projekt ska ju som bekant arbeta med jämställdhetsintegrering men man arbetar olika mycket med det. För Transits del så lade man fokus på uppstarten och målgruppen och jämställdhetsintegrering, den sköt man framför sig Vi tar tag i den sen men efter en heldagsutbildning om tillgänglighet och jämställdhetsintegrering organiserat av processtöden fann att det inte alls var så svårt och krångligt som man trott.
I samband med utbildningarna har man insett att man bör fokusera på hur intaget av målgruppen sker till projektet. De första 30 var 25 killar och 5 tjejer. Urvalet görs hos respektive samverkanspart, daglig verksamhet mm. Snedfördelningen blev en väckarklocka och man tog in hjälp av ESF jämt. I mötet diskuterade man vad som står i projektbeskrivningen. Bland annat stod det skrivet att att grupper av tjejer ska testa trad manliga yrken och vice versa. Det blev konstigt i förhållande till vad som person med funktionsnedsättning gör i förhållande till samhället. Målgruppens kamp är att just inte sticka ut. Skulle man låta gruppen träffa personer som gjort ett otraditionellt val eller liknande. Istället lät vi det ske så naturligt som möjligt utan att befästa roller. En snickare som berättar kunde till exempel vara en kvinna. Det blev medvetet naturligt Ungdomar och bemötande ur ett jämställdhetsperspektiv Projektet Unga till arbete företrädes på detta seminarium av Maria Andersson och Johnny Karlsson. Arbetsförmedlingen är projektägare där målgruppen är unga mellan 18-35 år som är arbetslösa. Har under projekttiden sett att 49 procent har gått ut i arbete. Av dessa är 78 procent killar och 22 procent tjejer. Andelen killar och tjejer är jämn och man har resonerat och funderat över varför det är så. Detta har lett vidare till ett helhetstänk när det gäller jämställdhetsperspektivet i gruppen trots att det ämnet inte är det hetaste ämnet på planeten. Under utbildningen har de checkfrågor som kan vara bra för att säkerställa jämställdheten. En fråga kan vara att lyfta könsaspekten när beslut tas och resonera kring hur det kommer sig. I början av projektet hade man inte någon könsuppdelad statistik men har tagit hjälp av genushanden. Och det viktigaste av allt tänk tvärtom alltid! Om personen hade haft ett annat kön, hade du tänkt annorlunda då? Projektgruppen började observera och fundera och samtalade om det de såg. Hur kommer det sig att fler killar kommer ut i arbete? Är det vårt sätt att ha dem i insatser där de inte förmår att ta sig vidare eller är det något annat? Man kom fram till att de inte hade lika stort stöd hemifrån och att de ständigt får höra Bli frisk först, sen kan du skaffa dig ett jobb. Nu har man börjat arbeta en grupp med tjejer, och arbetar annorlunda med dem. Detta i kombination att försöka öka medvetenheten hos handläggarna kan göra att tjejerna kommer ut i arbete. För mer information: http://www.esf.se/sv/projektbank/behallare-for-projekt/norra-mellansverige/unga-till-arbete/
Sammanfattning av gruppdiskussioner Nedan följer en sammanfattning av de cafébordsdiskussioner som fördes. Vi redogör här för huvuddragen i diskussionerna. 1. Bemötande Hur undviker vi att killar och tjejer får olika bemötande och hjälp? Hur kan vi säkerställa ett jämställt bemötande? Vi har alla förutfattade meningar och ryggsäckar när vi träffar andra, alltså i en bemötandesituation. Hur vi ska tänka och handla för att ett bemötande ska vara likvärdigt och rättvist och inte färgat av ens föreställningar? Det måste finnas en förståelse av och medvetenhet kring genus innan man kan gå vidare till att arbeta för ett jämställt bemötande. Arbeta med bemötande genom att problematisera, ifrågasätta och mäta. Kunskap till fler i arbetsgruppen är en framgångsfaktor, blir för sårbart när ansvaret bara ligger på en eller några få. Utbildning samt aktiv kontinuerlig dialog i arbetsgruppen krävs kring frågor rörande bemötande. Ett steg är att bli medveten själv om sina värderingar, vilket är svårt i ett normativt samhälle. Och medvetenhet räcker inte heller, det handlar om att ändra invanda beteendemönster. Det finns olika knep för att hjälpa varandra att göra det. Några förslag som kom upp och diskuterades: Kollegial observation att en person sitter med vid mötet och observerar kollegans agerande, sedan reflekterar de tillsammans över om mötet styrdes av förutfattade meningar och om bemötandet hade kunnat se annorlunda ut och i så fall hur. Ta en stunds självreflektion efter varje möte/samtal hur hade jag kunnat göra det här bättre? Tänk tvärtom att alltid tänka hade jag agerat annorlunda om personen hade varit kille/tjej istället? Att vara två i mötet, både kvinna och man. Att vända på det fråga ungdomarna vilka de tror att vi är. Låta de gissa på våra intressen och roller mm utifrån utseende och beteende. Då kan vi diskutera värderingar och fördomar även med dem Viktigt att arbeta fram fasta rutiner som följs oavsett kön, dessa ska vara integrerade i det övriga arbetet och lätta att följa Tänka på att inte underskatta språkets betydelse, rätt använt är språket ett redskap i att skapa jämställt bemötande Det krävs bra självkännedom och människokännedom att bemöta andra med respekt och öppenhet. Tänk på att likabehandling definitivt inte handlar om att behandla lika tvärtom. Man kan ha utgångspunkter och hållpunkter för sitt bemötande, men det finns inga definitiva checklistor som passar för alla möten och samtal. Exempel på metoder för att arbeta med ett jämställt bemötande: Genushanden Klippans 7:20-material
2. Ur individens synvinkel Hur hanterar vi den krock som kan uppstå mellan deltagarnas behov och önskemål och projektens uppgift att arbeta för jämställdhet? Projekten har en viktig roll i att bredda ungdomarnas syn på arbetsmarknaden utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi måste visa på att det finns alternativ till könsstereotypa yrkesval. Icke-könsstereotypa yrkesval innebär en bredare arbetsmarknad. Samtidigt finns större chanser till jobb inom traditionella yrkesval, speciellt för många av målgrupperna som står långt från arbetsmarknaden. Många av deltagarna har en mycket snäv bild av arbetsmarknaden och yrkeslivet som kommer ifrån familj och omgivning. De behov och önskemål som individerna uttrycker kommer ur samhällsstrukturer. Därför bör man som handledare/vägledare/coach visa på alternativ och ge valmöjligheter men självklart inte tvinga fram något. Istället för att fråga vad deltagarna vill arbeta med (eftersom vi då hamnar i de få yrken som de redan känner till) är det bättre att fråga vad som är viktigast med ett jobb. Är det kollegor, arbetstider, trygghet, arbetsmiljö osv? Ställ öppna frågor för att undvika att lägga in våra egna värderingar. Tex. är en kille som gillar att arbeta fysiskt så behöver det nödvändigtvis inte betyda att han ska arbeta i byggbranschen. Förebilder och praktik kan bredda perspektiven. Jobba med deltagarnas självkänsla. Hög självkänsla ger större sannolikhet att göra ickestereotypa val! (KASAM är ett verktyg) Visa vinster av att göra icke-stereotypa val Tänk på att det finns gråskalor mellan byggjobbaren och vårdpersonalen, lyft dessa! Nästan alltid superstereotyper som lyfts fram. Många i målgruppen är normbrytare sen tidigare (t.ex. psykiskt funktionsnedsatta ungdomar), våra föreställningar om vilka jobb de vill ha och var de känner sig trygga kanske inte alls stämmer överens med deras verklighet. Kanske är de då är det potentiella normbrytare? Å andra sidan kan psykisk funktionsnedsättning göra det svårare att bryta könsnormer eftersom det ofta är viktigt att passa in i gruppen. 3. Få rätt deltagare Hur får vi en jämn könsbalans bland deltagarna i projekten? Varför är det viktigt? Det är viktigt med jämn könsfördelning därför att det ger fler perspektiv på verksamheten. Ett ESF-projekt kan också ses som en slags forskning där det är viktigt att både kvinnor och män är representerade (mot bakgrund av att många studier görs och har gjorts på endast män). Det är dock centralt att man kopplar målet om könsfördelning till övriga projektmål, så att detta integreras i och ges legitimitet genom hela projektet. Fokus får inte stanna vid själva könsfördelningen i projektet utan måste även följas upp i exempelvis slutresultat och
resursfördelning. När uppdelningen mellan kvinnor och män är 50/50 så gynnas ändå män på andra sätt. Hur ska vi komma åt det? Ett förslag var att fokusera mer på att arbeta aktivt med våra föreställningar och värderingar av kvinnligt och manligt. Ett annat förslag är att arbeta mer systematiskt, tex jobb- eller praktikplats-rotation, samma frågeformulär till alla deltagare etc. Projekt som får deltagare från andra aktörer (ex arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst etc) kan och bör ha en dialog med dessa om vilken representation som önskas i projektet. Alla som har del i rekryteringen ska vara medvetna om projektets åtaganden gällande jämställdhet. Vi diskuterade också huruvida det är bra eller mindre bra med jämn könsfördelning i projektet när målgruppen i stort har ojämn könsfördelning. Om målgruppen är 70/30 ska vi ändå ha 50/50 som mål eller ska vi spegla målgruppen i projektet? Om målgruppen består av 70 % kvinnor och aktiviteterna/utbildningarna delas jämnt mellan kvinnor och män i projektet, betyder det att män får en oproportionerligt stor del av insatserna? Några menade att pga exempelvis forsknings-argumentet ovan bör könsfördelningen alltid sträva efter att vara jämn, även om det inte representerar målgruppen. Andra menade att det mest rättvisa är att könsfördelningen i projektet alltid bör överensstämma med fördelningen i målgruppen. Utöver detta diskuterades kvotering. En anledning till att det kan vara bra med är att det är en dold kvotering av män idag i många sammanhang. Det togs även upp att om de som är underrepresenterade (ofta kvinnor) kommer upp i 30 % eller fler så har de möjlighet att vara individer (individuella) och behöver inte längre vara en representant för hela gruppen (kvinnor) med de begränsande stereotyper som det medför. De som var kritiska till kvotering menade att det kan misstänkliggöra kvinnors kompetens. De var även kritiska till om kvotering ska användas för män när de är underrepresenterade. Ett exempel som togs var att killar inte pluggar lika mycket ska de då belönas med att kvoteras in på utbildningar? Eventuellt bör endast diskriminerade grupper kvoteras.