INLEDNING: ARBETSMATERIAL TILL METODBOKEN



Relevanta dokument
Vi spelar roll Metodhandbok för fritidsledare, ledare och coacher i arbetet med ungas inflytande i Jönköpings kommun

Vi spelar roll Metodhandbok för fritidsledare, ledare och coacher i arbetet med ungas inflytande i Jönköpings kommun

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Att göra ett bra jobb

Tips för bra möten. Appendix III

Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:

Process 1: Drömscenario! Fråga: Vad vill vi ha inflytande över? Presentera frågeställningen, skriv tydligt upp den på whiteboarden.

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Demokrati & delaktighet

Att höra barn och unga

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Handledning för studiecirkel

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN!

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Lösa konflikter som orsakar skada

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Konsten att leda workshops

ENKLA STEG FÖR ETT LYCKAT EVENEMANG BROSCHYR FÖR UNGA ARBETSGRUPPER

Lathund Fokusgrupps Teknik

För att få ett riktigt bra möte är det viktigt att förbereda sig. Här följer tre saker som är bra att tänka på:

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Tips för en bra redovisning

Studiehandledning till

Vägledning till samtalsledaren. Teoritext

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

kan och vill påverka i min förening!

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Tro på dig själv Lärarmaterial

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Erik står i mål Lärarmaterial

Att skapa bra stämning i ett arbetslag.

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

Diskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola Handledning. Nolltolerans

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

Övning 1: Vad är självkänsla?

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Värderingsövning -Var går gränsen?

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR!

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: Sida 2 av 7

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Carina Riström

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Drogpolicy i föreningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Metodhäfte: Rekrytera vuxen

Görs bäst i grupp om minst 16 personer men fungerar även med färre. Tiden ökar med 15 minuter om man väljer att gå vidare med fortsättningen.

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Hålla igång ett samtal

Pedagogiskt material till föreställningen

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

DIGIBAROMETER. Workshop om digital mognad

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Extramaterial till skola och förskola

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

V.A.T lärstilstest och studieteknik

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

Skrivglädje i vardagen!

En workshop om workshops

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Vad är delaktighet för dig?

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

Arbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Uppdaterat

Transkript:

! INLEDNING: ARBETSMATERIAL TILL METODBOKEN Arbetsmaterial till Metodhandbok för fritidsledare, ledare och coacher i arbetet med ungas inflytande i Jönköpings kommun. Det finns ett värde i att lägga ner mycket tid och förberedelser till utveckling av god möteskultur. Om ni är en grupp som träffas ofta så går det att göra massor! Då kan gamla roller och maktfördelning brytas i gruppen. Ta ett steg i taget och pröva nya metoder flera gånger för att träna och anpassa till just er grupp. Om det fungerar, utse gärna en eller två personer som är ansvariga för att driva mötesprocessen. Det är bra att tänka på dig själv i din ledarfunktion, att du är som en aktiv motor som tar ansvar för att mötet ska rulla och fungera. Goda tips, så här gör du ett bra möte! Innan mötet: 1. Förbered mötet! Vad är syftet, vilka ska komma, vem fixar fika? Det viktigaste är att de som anordnar mötet är överens om syfte och upplägg. 2. Möblera för kreativitet! Val av lokal, möblering är viktig för delaktighet. Bäst är att alla kan ha ögonkontakt. Under mötet: 1. Utse en mötesledare! Mötesledaren har ansvar för att leda mötet framåt. Det får gärna vara någon annan än den som vet mest om sakfrågorna. Mötesledaren måste vara klar med syftet med mötet. 2. Gör en dagordning! Skriv upp det ni ska ta upp på tavlan eller på p a p p e r, även om det bara är några punkter. Ge varje punkt en ungefärlig tidsgräns. 3. Utse en tidshållare! Tidshållaren säger till innan en punkt drar över sin beräknade tid. 4. Utse en sekreterare. För anteckningar om ni bestämmer saker som ska göras. Skriv ner vem som ska göra vad och när det ska vara gjort och hur deltagarna får anteckningarna. 5. Låt alla presentera sig! Inled mötet med en runda där alla presenterar sig. Om ni är fler än 20, presentera er för de 2-3 personer som sitter närmast. 6. Börja och sluta mötet på utsatt tid! Använd sedan de metoder under mötet som passar just för er. Lycka till och ha kul! Möten är ju till för att man skall samarbeta och nå gemensamma mål.

1METOD: MATCHER Min. 10 pers. 30-45 min. Papper (A3), tuschpennor, Post-it lappar, Tidtagarur. I samband med ett u t v e c k l i n g s - arbete. Främja mötesklimatet. A k t i v e ra samtliga deltagare. Matcher består av tre moment, så kallade matcher. Metoden lämpar sig för möten med grupper som ska samarbeta i utveckling av något. Matcherna handlar om att få fram tankar om vad som är viktigt, gemensamt och enskilt, vilket är bra att ha med sig när man umgås i gruppen Frågeställningarna är till för att synliggöra deltagares tankar och åsikter. Ett sätt att lära känna varandra helt enkelt. Du delar upp deltagarna i ett antal grupper. Tre stycken matcher enligt nedanstående exempel gällande en grupp som exempelvis kan vara arbetslaget, fritidsgården, elevrådet, föreningen mm. Innan start så går ni igenom de övergripande spelreglerna och regler för varje match. Spelregler: Innan ni börjar, utse en: 1. Bordsvärd - ansvarar för rundor (se metod rundor). 2. Sekreterare- skriver. 3. Tidshållare ser till att ni håller tiden och att det inte blir för långa monologer. LENAS TIPS! Matcher ger också en bra grund till trygghet i gruppen. Det i sig förbättrar möjligheten att lyckas med det gruppen vill uppnå tillsammans. Tycker du att det verkar krångligt att komma igång? Börja då gärna med SLUTA- BÖRJA FORTSÄTTA. Match nr 1 Tvärtomövningen vad är viktigt i vårt arbetslag/på vår fritidsgård? (Speltid 15 minuter) A. Brainstorm- hur ska vi göra för att vårt arbetslag/fritidgård ska fungera så dåligt som möjligt? Skriv upp allt på ett A3................................... 5 min B. Vänd påståendena till positivt...... 5 min B. Gruppera ihop era lappar och sätt rubriker på ett A3 papper................ 7 min Det här är gemensamma viktiga ord att bära med oss när vi samarbetar. Match nr 3 Ansvar (Speltid 10 minuter) A. Att ta ansvar - vad betyder det för mig? Prata två och två................ 3 min C. Var och en pluppar 3 st pluppar (se metod pluppning) - på de påståenden som är viktigast för dig! Renskriv vad som var viktigt på ett eget A3, resultatet är nu gruppens ledord......................... 5 min Match nr 2 Viktigt i mitt liv just nu? Vad har vi gemensamt? (Speltid 10 min) A. Brainstorma själv vad som är viktigt för dig i ditt liv just nu, både privat och i jobbet. Skriv ned en sak per post- it lapp, totalt 5 saker......................... 3 min B. Gör en runda och skriv ihop era tankar på ett A3-papper................... 7 min Nu har ni förtydligat ordets innehåll och berättat för varandra vad ordet ansvar innebär för er. Efter att ha genomfört matcher är det lämpligt att arbeta vidare med metoden Sluta - Börja - Fortsätta eller Projektplan.

2METOD: MINIDIALOGKAFÉ Min. 10 pers. 45 min. Papper (A3), tuschpennor, Färgpluppar, Tidtagarur, Talpinne. Fånga upp allas idéer. Strukturera och sålla bland förslag. Metoden är enkel att använda på exempelvis ett stormöte eller på ett föreningsmöte när man vill få igång utveckling eller fånga upp vad deltagarna brinner för eller arbeta fram förslag. Här följer ett exempel på ett tema som vi i Jönköping använde 080826, för att driva och utveckla ungdomsinflytande på fritidsgård eller elevråd. Självklart väljer ni teman som passar syftet för ert möte: Möteshållaren delar först upp deltagarna i mindre grupper. Utse en bordsvärd som leder, en antecknare och en tidshållare i varje grupp.......................................... 3 min A. Det här får mig engagerad och får mig att vilja satsa på att utveckla ungdomsinflytandet i vår verksamhet. Syfte: Fånga allas idéer. 1. Tänk till själv i en minut................................ 2 min 2. Brainstorma genom att skriva förslag på post it lappar...... 5 min 3 Sortera och dela in i rubriker............................. 5 min 4. Var och en pluppar 3 st pluppar (se metod pluppning ) på de viktigaste förslagen. Varför pluppade jag som jag gjorde gå en runda, någon antecknar.......................... 5 min B. För att inhämta förslag från de andra grupperna byter alla bord utom bordsvärden. Nu är tvärgrupper bildade. C. Tvärgrupper - Berätta för varandra vad ni sa vid era bord. 10 min totalt per grupp/fördela tiden efter gruppmedlemmarna. Lyssna/håll tiden........10 min D. Gå tillbaka till ert bord: har något nytt kommit fram? Anteckna i så fall det.............................. 5 min E. Gruppredovisningsrunda. Varje grupp presenterar sitt resultat. Tid för presentationer bestäms av möteshållaren. Deltagarna gör sedan en rangordning (Se metod rangordning).

3METOD: SLUTA-BÖRJA-FORTSÄTT Min. 2 pers. Min. 20 min. Papper och penna. Vädra åsikter, utvärdera och gå vidare. MMetoden är väldigt enkel och kan användas på olika vis; när man ska planera framåt eller när man behöver utvärdera, se de bra saker som gruppen redan gör och vill fortsätta med samt vilka nya grepp man vill tillföra. Här ges också tid att ta upp sådant som deltagarna inte tycker man ska fortsätta med, eller sådant man tycker är direkt dåligt. Det är bra att ge tid till att prata av sig och skaka av sig negativa saker som tar onödig energi. Deltagarna tar gemensamt ansvar för att komma vidare på ett professionellt sätt. Du har ett A4 papper eller A3-papper med respektive text enligt nedanstående förslag: LENAS TIPS! Är ni fler än 6 deltagare, arbeta då gärna i grupper för att komma igång snabbare. F o r t s ä t t a Det här gör vi bra och det fortsätter vi med. B ö r j a Vad kan vi börja med? - Har vi en idé som vi vill genomföra? S l u t a Vad ska vi sluta med? Vad vill vi ta bort? Vad är vi inte nöjda med? 1. Tänk till själv ett par minuter. 2. Var och en skriver ner vad de tycker på post-it lappar, och sätter upp under respektive rubrik på bladen. 3. Varför skrev jag som jag gjorde? Använd metod rundan, (se metod rundan). Efter denna övning kan man om man vill fortsätta med metod projektplan.

4METOD: SWOT-ANALYS Min. 2 pers. 15-20 min. Papper och penna. Synliggöra för- och nackdelar. SW OT (Strength, Weakness, Opportunities and Threat). Detta är en metod som hjälper till att skapa en gemensam bild inför exempelvis ett utvecklingsarbete, genomförande av arrangemang mm. Metoden hjälper dig att se verksamhetens styrkor och svagheter men bidrar även till att du ser möjligheter och hinder. 1. Låt deltagarna svara på följande frågor, arbeta gärna i smågrupper. - Styrkor: Vad finns det för styrkor för att uppnå det ni vill göra? Svaghet: Vad finns det för svagheter som hindrar er att uppnå det ni vill göra? LENAS TIPS! Gläds åt de styrkor ni har, utveckla och använd dem! Möjligheter: Vad finns det för möjligheter i omvärlden (att samarbeta) utanför er verksamhet som hjälper er att nå det ni vill göra? Hinder: Vad är det som hindrar er från att uppnå det ni vill göra? 2. Låt grupperna redovisa sina SWOT-analyser. Vad kom ni fram till? 3. Om ni vill gå vidare: Välj tre saker som är viktiga och som ni vill göra bättre under frågan Styrkor. Välj tre saker som ni vill utveckla från frågan Svagheter. Välj ett par saker som ni vill arbeta vidare med under frågan Möjligheter. Välj ett par hinder som kan komma att bli ett problem under frågan Hinder och gör en plan för hur de kan undvikas.

5METOD: PRO J E K T P LA N Min. 2 pers. 20 min. Papper och penna. Klargöra ansvarsfördelning. Metoden används för att strukturera och synliggöra för alla vad som behövs göras för att genomföra eller uppnå det en grupp kommit fram till. Det är en bra metod för att arbetsfördela, exempelvis när man tillsammans ska genomföra olika aktiviteter eller förändra något. Efter ett möte är det lätt att låta saker och ting rinna ut i sanden. För att undvika det besvarar gruppen följande frågeställningar: Vad som ska göras? Varför det ska göras? Vilka är målgruppen? LENAS TIPS! Ta för vana att i slutet av ett möte summera för alla vad man kommit fram till och fördela ansvaret. Vem har ansvar för att det blir gjort? Hur ska det gå till? När ska det ske? Boka tid för nästa träff då var och en rapporterar vad som gjorts. Viktigt med uppföljning.

6METOD: GEMENSAM DAGORDNING 4-25 pers. Beroende på antal punkter som ni ska behandla. Papper, penna och klocka. Delaktighet i mötesinnehållet. Att forma dagordningen är en betydelsefull faktor om man vill få igång ett engagemang bland unga såväl som vuxna. Det är också ett verktyg att fördela makten under ett faktiskt möte, samt få kontroll på tiden så att alla punkter på dagordningen verkligen tas upp. Finns inte tid till en specifik punkt ska detta åtminstone vara tydligt - ingen punkt ska bara kunna försvinna vid mötets slut. 1. Gör en runda som tar upp aktuella punkter, eller så meddelar var och en vilka punkter man vill ta upp till den som bjudit in till mötet. 2. Kom överens om hur tiden och punkterna ska disponeras under er mötestid. 3. Utse mötesfunktionärer : Ordförande, sekreterare och tidshållare. 4. Den som lyfter en punkt är ansvarig för att hålla tiden och är ordförande över sin punkt. LENAS TIPS! Jag tycker den här metoden är bra då man vill att alla ska tänka till och förbereda sig inför ett möte, delaktighet omfattar även ansvar. 5. Det är fantastiskt svårt att stoppa mitt i ett resonemang och det är här en tidshållare behövs som har mandat från de andra att avbryta. 6. Drar en punkt över sin utsatta tid ska det vara tydligt att gruppen tycker det är OK, annars ska punkten föras vidare till nästa möte. Exempel på en gemensam dagordning. Ä r e n d e I n f o D i s k. B e s l u t T i d? Ve m? I n l e d n i n g s r u n d a 5 min a l l a Föregående mötes protokoll 10 min o r d f / s e k r Mötesfunktionärer (t ex ordf./sekr/tidhållare etc) 2 min o r d f / a l l a GEMENSAM DAGORDNING 10 min a l l a Punkt 1 x 10 min e v a Punkt 2 x 5 min a n n a Punkt 3 x 20 min k a l l e o s v A v s l u t n i n g s r u n d a 5 min a l l a Låt gärna den Gemensamma dagordningen sitta uppe på en tillgänglig plats eller på Internet tills nästa möte, så att man kan fylla i punkter till kommande möte och även se vad andra vill ta upp. Det är ett av många sätt att hålla dagordningen levande. Förklaring till mötesfunktionärer: Ordförande - fördelar ordet och för diskussionen framåt. Sekreterare - förtydligar beslut eller diskussion för protokollet vilket underlättar uppföljning. Tidshållare - håller ordning på tiden för inlägget, frågan och mötet så att de andra kan koncentrera sig på innehållet.

7METOD: PLU P P N I N G Min. 4 pers. Beroende på omfattning av förslag. Färggranna klisterlappar, papper och penna. Tydliggöra röstningsresultat. Metoden är ett mycket enkelt och effektivt sätt att genom pluppning prioritera eller rösta på olika förslag. Genom att använda sig av färggranna pluppar blir resultatet synligt för alla som är med under själva genomförandet, ett snabbt resultat. Att pluppa är ett snabbt och åskådligt sätt att göra en gemensam prioritering. Var och en får samma antal pluppar (små klisterlappar) att fördela bland olika alternativ eller förslag som gruppen tidigare arbetat fram. Hur många pluppar man får sätta på respektive alternativ eller förslag kommer gruppen överens om. Pluppning synliggör snabbt och enkelt resultat av gruppens åsikter och är ett objektivt underlag för fortsatt arbete.

8METOD: RANGORDNING Min. 4 pers. Beroende på omfattning av förslag. Post-it lappar, pennor, flera stora gärna färgade A3 blad. Prioritering av framkomna förslag. Den här övningen är bra att använda t.ex. när större investeringar ska göras eller vid beslut om mer kostsamma aktiviteter som gruppen vill genomföra, eller att helt enkelt prioritera olika frågor/förslag. Material: post-it lappar, pennor, flera stora gärna färgade A3 blad. 1. Utse en samtalsledare, som ser till att alla får prata samt någon som antecknar. 2. Alla i gruppen får brainstorma förslag på vad man ska köpa in. Det här gör man en och en. Förslagen skriver man på post-it lappar med ett förslag på varje post-it. 3. Alla förslag (post-it lappar) sätts upp på A3 bladet, gruppen sorterar nu dvs. sätter de post-it lappar som har samma förslag eller liknande förslag tillsammans. Samma som ovan gäller när man ska ge förslag på aktiviteter. 4. Sekreteraren skriver ner de förslag som har kommit upp på ett A3 blad. 5. Gruppen ska nu på ett demokratiskt sätt rangordna förslagen och samtalsledararen får nu en viktig roll att se till att alla får sin röst hörd och tala för sitt förslag. 6. Man kan använda sig av rundor vid varje förslag. Efter det röstar man ja eller nej för varje förslag. Det förslag som får flest röster kommer som nummer ett på listan för inköp, näst flest röster kommer tvåa osv.

9METOD: TÄNDSTICKAN Max. 25 pers. Beroende på antal deltagare. Tändsticksask. Presentation av deltagarna. Detta är en presentationsövning då man presenterar sig sammantidigt som man tänder en tändsticka. Den som ska presentera sig ska tända och hålla i stickan. Man får då prata till stickan har slocknat. Här gäller det att vara lite finurlig om man vill prata en längre tid. Den som presenterar sig har då focus på att försöka få tändstickan att brinna samtidigt som han/hon presenterar sig. Ej så pretentiös presentationsövning, men kul. Det som krävs är en tändsticksask och ett glas vatten där man kan slänga de utbrända stickorna.

10 METOD: REPET 10-30 pers. 10-15 min, beroende på hur snabba deltagarna är. Repet är en presentationsmetod som är utmärkt att använda i en grupp som träffas för första g å n g e n eller inte är så vana vid varandra. Metoden lättar upp stämningen och lockar till många skratt. Repet ska knytas ihop, storleken ska vara som en rockring ungefär. Ett rep, hopprep, nätverkskabel eller liknande! Presentation av deltagarna. Stå i en ring och håll varandra i händerna. Här är det mest lämpligt att den som leder mötet startar. Repet ska hänga från högra sidan av halsen och snett ner över vänstra sidan av kroppen. Med det här utgångsläget ska nu den som startar krångla sig ur repet och få det över till nästa person som man har på sin vänstra sida. Under tiden som man ålar och har sig med repet ska man presentera sig själv. Klarar man att få över repet snabbt blir det en kort presentation, tar det lång tid blir det en lång presentation! LENAS TIPS! Vill du göra ett möte kul så rekommenderar jag denna metod. Känslan från övningen stannar lätt kvar under hela mötet. Lycka till, och ha en rolig stund. OBS! Man får inte under några omständigheter använda fingrar eller händer, man ska helt enkel åla sig ur med hjälp av kroppen.

11 METOD: TA L B O L L & TA L PI N N E 8-20 pers. Beroende på antal deltagare. Något som man kan skicka runt, exempelvis boll, pinne eller annan liten sak. Markör för att fördela ordet. Samt att främja mötesklimatet. Metoden markerar vem som har ordet och gör det lättare att genom en markör, exempelvis boll, pinne eller annan enkel sak få gruppens uppmärksamhet. Genom att använda en markör kan den som vanligtvis inte säger så mycket också tränas i att formulera sig utan att de som har högre status eller har talets gåva alltid pratar. Metoden gör också att deltagarna lär sig lyssna på alla. Markör används med fördel i samband med metoden rundor, men självklart kan markören användas bara för att markera vem som just nu har ordet. Den som leder mötet ser till att markören ges till den som ska prata.

12 METOD: RUNDOR 5-15 pers. Beroende på antal deltagare. Inga. Aktivera alla deltagare. Rundor är ett sätt att synliggöra alla i en grupp. Var och en får ordet en i taget. Avgränsa frågan, annars bli det lätt (speciellt i en stor grupp) att den som får ordet pratar på om vad som helst eller börjar svara på tidigare inlägg. Man går helt enkelt varvet runt och låter alla prata i tur och ordning. Under rundan är det bara den som har ordet som får prata. De andra ska inte kommentera vad som sägs. Frågor och kommentarer får man ta efteråt. Man kan från början bestämma en maxtid som varje person får prata under rundan. Det är okej att passa även om man helst ska få alla till att träna sig i att säga något. Exempel på olika rundor: Lena Tips: Genom rundor får man ofta fram sådant som man kanske inte skulle ha tänkt på annars, och får fler perspektiv på frågeställningar I n l e d n i n g s r u n d a : Personlig rapport alla berättar vad som är på gång just nu i deras arbete, förening eller verksamhet. Må- runda: Att inleda mötet med att låta alla berätta hur de mår, ökar förståelsen för varandra och skapar bra mötesklimat. Förslagsrunda: Efter en diskussion ger man var sitt förslag till beslut, utan argumentation. A v s l u t n i n g s r u n d a / u t v ä r d e r i n g s r u n d a : Det kan vara bra att avsluta mötet med en runda då alla har en möjlighet att säga hur de tycker mötet har gått. Något var kanske bra? Något kunde varit bättre? Hur kände de sig? Se det som en liten utvärdering. Tvärgrupps rundor: Om gruppen har svårt att komma igång eller känns för stor kan det vara bra att dela in deltagarna i mindre grupper. Genomför då rundor i de mindre grupperna och låt varje grupp sedan redovisa för varandra. Det är ett ytterligare moment och kräver lite mer tid men är en enkel och effektiv metod för att maximera allas delaktighet. Använd gärna Talpinne som markör för vem som har ordet.

13 METOD: BIKUPAN Min. 8 pers. Antal ämnen att diskutera avgör. Inga. Låta de tystas åsikter lyftas fram. Bikupan är en vanlig övning som går ut på att deltagarna, två och två eller tre och tre, diskuterar ett par minuter sinsemellan om en given fråga. Bikupa innebär att man under ett möte bryter av en stund/några minuter och låter deltagarna parvis diskutera en fråga så att det surrar i rummet. Deltagarna vänder sig helt enkelt mot sin granne i ett par minuter och surrar lite kring ämnet. Efteråt tar man tid till att prata öppet kring ämnet och på så sätt låta de som vill få komma till tals. Bikupor är en miniform av gruppdiskussion. De kan vara bra för att värma upp deltagarna och få dem att fundera lite på vad de själva tycker om en särskild fråga.

14 METOD: AKTIVT LYSSNANDE Ingen gräns. 5 min. Inget. Uppmuntra lyssnandet. Tränar deltagarna i att lyssna utan att avbryta och att faktiskt lyssna på vad den andra säger utan att vara fokuserad på vad man själv ska säga. Öva dig på att lyssna utan att avbryta. Dela upp er två och två, berätta något; exempelvis vad som gör dig glad, varför du tycker det är viktigt att engagera sig osv. Låt deltagare 1 prata om något ämne ett par minuter. Under tiden lyssnar deltagare 2 och får inte tala. När två minuter är slut återberättar deltagare 2 vad den hört och sedan byter man roller och gör övningen igen. Efter övningen reflekterar hela gruppen hur det kändes att lyssna och inte tala. Som ledare kan du tala om att man inte ska vara rädd för tystnaden som uppstår när den andre pratar och att ge den som talar tid. Fyll inte på med egna ord utan ge var och en tid att välja sina egna ord.

15 METOD: LOVEBOMBING Min. 4 pers. 20-25 min. Inga. Främja mötesklimat. Iden här övningen lär man sig att se positiva sidor hos varandra samt att ge varandra uppskattning. Metoden ska användas i en grupp som känner varandra sedan tidigare. Det kan vara bra t.ex. för att få bort en negativ stämning, eller bara för att få en positiv kick. Är stämningen så dålig att någon vägrar att se något positivt hos någon annan fungerar inte övningen. Någon allmän förödmjukelse är inte okej. Detta är en runda där var och en vänder sig till sin granne till vänster och berättar något som hon/han uppskattar hos denne. Alternativt går man laget runt och alla säger något positivt om var och en.

16 METOD: BRAINSTORMING Min. 2 pers. Beroende på antal teman. Inget. Släppa loss kreativiteten så att alla idéer kommer fram. Brainstorm sker i syfte att få fram många idéer från deltagarna. Brainstorming ska gå snabbt. Här gäller kvantitet, inte kvalité. Den som för dagen leder samlingen säger ett ord, ett påstående eller ställer en fråga som gruppen får associera fritt kring. Om ni är en stor grupp delar du upp deltagarna i mindre grupper och låter deltagarna skriva sina idéer på post-it-lappar (en ide på varje lapp) så kan varje grupp redovisa sina olika idéer. Om ni inte är så många kan ni använda er av ett stort blädderblockspapper där man skriver ner alla deltagarnas idéer. Uppmana deltagarna att kasta ur sig alla tänkbara förslag. Det finns inget fel eller för dumt. Alla kan bidra och om du antecknar på blädderblocket kan du se till att hålla tempot högt. Man får inte låta deltagarna kommentera varandras förslag innan allt är uppskrivet. Antingen genomför man brainstorming på tid eller så sätter man stopp när förslagen börjar sina eller när man har fått ihop ett visst antal förslag. Man kan använda ordet KATT för att komma ihåg reglerna kring idéstormen: K r e a t i v t låt fantasin flöda! A k t i v t stanna inte upp förrän det är klart! Te m p o snabbt ska det gå! Tokigt inga hämningar finns! Efter en brainstorming som är till för att släppa loss kreativiteten kan det passa bra att diskutera vidare vilka idéer ni kan använda eller vilka som behöver utvecklas vidare. Då kan ni använda er av metoden pluppning eller rangordning och sedan gå vidare med metoden projektplan. Metoderna beskrivs i a r b e t s m a t e r i a l e t.

17 METOD: FYRA HÖRN Min. 12 pers. Beroende på antal frågeställningar. Ett rum. Värdera åsikter. Fyra hörn går ut på att ta ställning och göra ett val. Ledaren formulerar ett påstående och ger deltagarna fyra valmöjligheter. Varje hörn i rummet står för ett svar, vilket ledaren på förhand formulerat. Tänk på att du som ledare måste tala om att det inte finns något Rätt eller Fel svar innan ni startar. E x e m p e l v i s : Varför ska ungdomar ha inflytande i samhället? Ett hörn För att det är en rättighet Ett hörn För att ungdomar är resurser i samhället Ett hörn - För att lära demokratins spelregler Lena Tips: Det är viktigt att du som ledare talar om att i denna metod finns det inget Rätt eller Fel innan ni börjar. Ett hörn Öppet hörn 1. När deltagarna hör alla alternativ ställer de sig i det hörn som de tycker stämmer bäst just nu. I det fjärde hörnet ställer sig de deltagare som inte tycker att något av de tre andra förslagen p a s s a r. Här kanske någon t.om. har ett annat/eget förslag! 2. Låt deltagarna i varje hörn förklara för varandra varför de står där de står. Låt sedan ett par personer från varje hörn kort berätta för de andra hur de tänkte. Ge därefter deltagarna möjlighet att byta hörn.

18 METOD: LINJEN Min. 8 pers. Beroende på antal frågor. Linjen är en värderingsmetod som kan användas i olika sammanhang, men det krävs golvutrymme. Den är en bra igångsättare för att ta ställning i olika frågor, eller så kan den användas som en snabb temperaturmätare samt som utvärdering. Något som illustrerar en linje, penna, papper. Värdera ett förslag i gruppen. Markera en linje på golvet där ena änden markerar Ja, jättemycket!, den andra änden markerar Nej inte alls! Tänk på att också markera var mitten är med ett föremål så att ingen kan vara helt neutral utan lite mer åt jättemycket eller lite mer åt inte alls. Deltagarna tar ställning till olika frågor genom att ställa sig någonstans på linjen. När alla är klara får några av deltagarna tala om hur de tänkte när de valde att ställa sig på just den positionen de valt. Deltagarna kan ha samma orsaker för att ställa sig på olika platser på linjen och de kan även hamna på samma plats av olika orsaker. Används linjen som en utvärdering ska man skriva upp de olika motiveringarna.

@LÄNKTIPS: HÅLL DIG INFORMERAD Läs mer på nätet om ungas inflytande och delaktighet Här kan du hitta information och lästips. www.jonkoping.se www.ungdomsstyrelsen.se www.dialogvärdegrund.nu www.bo.se www.nuninatverk.se www.demokratiakademin.se www.fritidsforum.se www.lsu.se www.sverigesungdomsrad.se www.skl.se www.rb.se www.fhi.se www.skolverket.se Jönköpings kommuns barn- och ungdomspolitiska handlingsprogram Ungdomsstyrelsen Regeringens webbplats för Dialog Värdegrund Barnombudsmannen Nationella nätverket för ungas inflytande (NUNI) DemokratiAkademin Fritidsforum Landsorganisationen för Sveriges ungdomsorganisationer Sveriges ungdomsråd Sveriges kommun och Landsting Rädda barnen Folkhälsoinstitutet Skolverket