DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS...3 KOMMUNENS BOLAG...3 FÖRETAGET...3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA...3 BAKGRUND...3



Relevanta dokument
DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO

DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO

DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO

Innehåll Det här är Gamla Uppsala Buss AB... 4 Företaget... 4 Gamla Uppsala Buss miljöhistoria... 4 Bakgrund... 4 Miljöcertifierade enligt ISO

Innehåll Det här är Gamla Uppsala Buss AB... 3 Företaget... 3 Gamla Uppsala Buss miljöhistoria... 3 Bakgrund... 3 Miljöcertifierade enligt ISO

Innehåll Det här är Gamla Uppsala Buss AB... 3 Företaget... 3 Gamla Uppsala Buss miljöhistoria... 3 Bakgrund... 3 Miljöcertifierade enligt ISO

Välkommen till Gamla Uppsala Buss AB

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Miljöpolicy Miljöpolicy

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Tidningstjänst AB och miljön

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

1

Hållbarhet i flygbranschen

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Biogaskunskaper på stan

FoodTankers AB. Miljörapport

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

Affärsplan 2009 GAMLA UPPSALA BUSS AB. Affärsplan 2009 Gamla Uppsala Buss AB Fastställd

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

1

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Utformning av miljöledningssystem

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

UL 3.2 Miljöpåverkande aktiviteter

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

TRAFIK AB. Kalmar Thomas Rehnström

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2014

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Vårt mål är att bli den miljömässigt mest hållbara logistikleverantören i världen.

Ledningens miljögenomgång Primärvården

Byråns interna miljöarbete

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr!

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Miljöpåverkande aktiviteter 2012

Heini-Marja Suvilehto

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Nextjets miljöarbete

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

Vill du veta mer? Box 6057, Kungens Kurva

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för att miljölagen efterlevs och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Du får vad du köper. 27 maj 2014 På uppdrag av Biogas Väst

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Postadress: Mölnlycke

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Rutin för identifiering och värdering av miljöpåverkande aktiviteter

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

När kunderna ställer. miljökrav

Miljöredovisning 2014

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Skyways - Klimatrapport

Egenkontrollkampanj transportföretag 2008

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Miljöredovisning 1997

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Energi- och miljöplan

Transkript:

Miljöredovisning 2007

INNEHÅLLSFÖRTECKNING DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS...3 KOMMUNENS BOLAG...3 FÖRETAGET...3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA...3 BAKGRUND...3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT STANDARDEN ISO 14001...4 ETT UTHÅLLIGT SAMHÄLLE...4 TRAFIKEN...4 BRÄNSLEFÖRBRUKNING ÅR 2007...5 ENERGIFÖRBRUKNING ÅR 2007...6 KEMIKALIER...6 MILJÖUTBILDNINGAR...6 MILJÖCERTIFIERING OCH UPPFÖLJANDE REVISIONER...7 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖPOLICY...7 ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL...8 MÅLUPPFYLLELSE ÅR 2007...8 VI FORTSÄTTER MED STÄNDIG FÖRBÄTTRING...10 LITEN ORDLISTA...11 2

Det här är Gamla Uppsala Buss Kommunens bolag Gamla Uppsala Buss AB (GUB) är ett kommunägt bolag som sedan 1996 är entreprenör och utförare av trafiken inom Uppsala tätort. Huvudmannen (AB Uppsalabuss) ansvarar för stadstrafiken och bestämmer linjesträckningar, tidtabeller, biljettpriser, vagnsutsättning, layout på bussar m.m. Företaget Gamla Uppsala Buss har över 75 års erfarenhet av busstrafik. Verksamheten är framförallt koncentrerad på linjetrafik i Uppsala kommun, men vi utför även skolskjutstrafik och färdtjänst. Verksamhet: Bedriver persontransporter på uppdrag. Antal fordon: 175 Antal medarbetare: ca 465 Ägare: Uppsala Stadshus AB och Uppsala Kommun Omsättning : ca 257 miljoner kronor. I verksamheten ingår också: Bussverkstad, lackeringshall, plåtverkstad samt tvätthallar. Gamla Uppsala Buss miljöhistoria Bakgrund Snabba och effektiva transporter är en förutsättning för det moderna samhället. Samtidigt har transportsektorn en stor påverkan på miljön. Ökad trängsel, buller, energiåtgång och luftföroreningar visar inte minst i stadskärnorna, att kollektivtrafiken har en viktig uppgift. Därför måste bl.a. vi på Gamla Uppsala Buss hjälpa till att göra kollektivtrafiken mer konkurrenskraftig, främst gentemot bilen. Ett av sätten är att öka miljöfördelarna och göra dem kända. 3

Miljöcertifierade enligt standarden ISO 14001 GUB började tidigt med ett strukturerat miljöarbete. Sedan 1998 är GUB miljöcertifierat enligt standarden ISO 14001. Företaget har ett miljöledningssystem som ger oss överblick över verksamhetens miljöpåverkan såväl externt som internt. Med det som bas har vi upprättat tydliga miljömål och en långsiktig miljöpolicy. Det miljöledningssystem som genomsyrat företaget sedan 1998 har fört företaget och dess anställda till en position som ett ledande företag, avseende företagets miljöarbete, inom kollektivtrafikbranschen (med buss). Ett uthålligt samhälle Uthålligt samhälle och Biologisk mångfald är ord vi ofta hört i miljösammanhang. På senare år har klimatdebatten tagit alltmer utrymme och nämns nu nästan dagligen i media. Gamla Uppsala Buss är ett av många företag vars verksamhet påverkar miljön negativt och det är vi fullt medvetna om. Med denna medvetenhet och kunskap om föroreningar och miljöteknisk utveckling skall vi dock alltid kontinuerligt arbeta för att minska vår andel av den miljöbelastningen. Ett ökat kollektivt resande är ett miljöarbete i sig. En fullsatt buss påverkar miljön mindre negativt än om resenärerna skulle välja att ta bilen istället. Därför måste Gamla Uppsala Buss AB också vara en aktiv part i kommunens mål att öka andelen resande i kollektivtrafiken. Trafiken Under hösten 2007 justerades trafikavtalet för utförande av stadstrafiken i Uppsala mellan Gamla Uppsala Buss och beställaren AB Uppsalabuss. Avtalstiden sträcker sig till år 2014. Fordonsparken består av 175 fordon 86 dieselbussar 54 biogasbussar 5 st elbussar 23 färdtjänstfordon 7 servicefordon Under år 2007 sattes 6 stycken nya biogasdrivna bussar i trafik. I och med dessa utökades biogasflottan med 6 fordon eftersom inga biogasbussar byttes bort. Dessutom köptes 8 st nya dieselbussar in och sattes i trafik under året. 60% 50% Fördelning årsmodeller fordonsflottan år 2007 40% 30% 20% 10% 0% 4 Årsm 95-98 Årsm 99-03 Årsm 04-07

Bränsleförbrukning år 2007 Fyra typer av bränsle har använts på Gamla Uppsala Buss AB under år 2007: diesel biogas naturgas bensin Gamla Uppsala Buss har under 2007 kört med eldrivna bussar i närlinje och FLEX- busstrafik. Dessa bussar ägs av AB Uppsalabuss. Under 2007 gjorde vi av med: 2 633 463 liter diesel (2006: 2 487 300) 1 426 liter bensin (2006: 1 320) 1 434 624 m 3 gas (2006: 1 453 900) Vi körde 575 150 mil (2006: 546 120) med våra dieselbussar, 61 870 mil (2006: 64 350) med våra färdtjänstfordon och 253 360 mil (2006: 256 050) med våra gasbussar. Totalt kördes 890 370 mil (2006:866 520) under arbetsåret 2007. I snitt så förbrukade våra dieseldrivna ledvagnar 4,89 l/mil (2006: 4,92), våra dieseldrivna kortvagnar förbrukade 4,08 l/mil (2006: 4,02) och de gasdrivna bussarna 5,6 m 3 /mil (2006: 5,6). Bränslefördelningen i % 2006 32% Biogas Diesel 68% Bränslefördelningen i % 2007 31% Andel diesel: 2006; 68% 2007; 69% Andel gas: 2006; 32% 2007; 31% 69% Andelen km körda på biogas har under de senaste åren ökat från ca 23% till 32% för år 2006. På grund av ett haveri i gasleverantörens (Uppsala kommun) anläggning i januari 2007, påverkades gasleveranserna under året negativt. Våra gasbussar kunde på grund av det inte rulla hela trafikdygnet, utan fick under vissa perioder ersättas med dieselbussar. Detta har gjort att vår andel km körda på biogas stagnerat under år 2007; detta trots att biogasflottan utökades med 6 st nya fordon under sommaren. Under året har dieseln haft en inblandning av 5% under sommarhalvåret och 2% under vintermånaderna. 5

Energiförbrukning år 2007 GUB har en total fastighetsyta om 9086 m 2 fördelat på i storleksordning: verkstad, servicehall, karosseri/lack och huvudkontor. Fordonen står uppkopplade med motorvärmare, vilket förebygger kallstarter och onödig bränsleåtgång. Största energiåtgången är på bussramperna som är 138 stycken; 92 av dessa är uppkopplade på el och vattenburen värme, övriga 46 är för gasbussarna och är endast uppkopplade på el. Varje dygn tvättas ca 120-140 st fordon. Vattenåtervinningen är ca 10%. Vattenförbrukning under 2007 13 800 m 3 Elförbrukning under 2007 4 920 000 kwh Fjärrvärmeförbrukning under 2007 3 110 MWh Kemikalier På ett trafikbolag utgör kemikalieanvändningen en stor miljöbelastning. GUB:s verksamhet innefattar lackering, karosseri, verkstad och tvätthall. För att ha full kontroll på de kemikalier som används, har en kemgrupp satts samman, som arbetar med hantering och användning av kemikalier. Vid inköp av nya kemiska produkter konsulteras extern sakkunnig som gör en bedömning av produkten ur både arbetsmiljö och miljöhänsyn. Alla kemprodukter finns registrerade hos GUB med säkerhetsdatablad, detta för att alla anställda skall kunna få den information de behöver över en speciell produkt. Pärmar med informationen finns på de tekniska enheterna på företaget. Som ett led i kemikalieminskningen har GUB modifierat tvättutrustningen i tvätthallen så att tvättmedelsåtgången anpassas till rådande väderlek. Alla anställda som arbetar med kemikalier får kontinuerlig utbildning på detta. Sedan ett par år tillbaks används vattenbaserade färger i lackverkstaden, vilket leder till en minskad miljöbelastning Miljöutbildningar För att ha ett levande miljöengagemang i ett stort företag är kontinuerliga utbildningar nödvändiga. Dessa utbildningar innehåller bl.a. grundutbildning miljö, kemikaliehantering, sparsam körning m.m. 6

Miljöcertifiering och uppföljande revisioner I oktober 1998 blev GUB miljöcertifierat enligt standard ISO 14001. För att kontrollera effektiviteten och efterlevnaden av miljöledningssystemet utförs regelbundna uppföljande revisioner av extern revisor från certifieringsorganet SEMKO Certification AB. År 2007 utfördes en omcertifieringsrevision i september; resultatet av denna blev en mindre avvikelser, som åtgärdades under året. GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖPOLICY GUB skall i all verksamhet ständigt verka för att minimera de negativa effekterna på miljön och erbjuda och informera våra kunder, uppdragsgivare och anställda om miljöanpassade persontransporter. Detta uppnår vi genom att: effektivt utnyttja de material-, energi- och övriga resurser vi använder i vår verksamhet se aktivt miljöarbete som ett starkt konkurrensmedel och en förutsättning för långsiktig överlevnad på marknaden arbeta med förebyggande insatser vad avser utsläpp, avfall och andra miljöstörningar utbilda alla anställda så att de kan delta i företagets miljöarbete; förslag till miljöförbättrande åtgärder skall aktivt uppmuntras och tas tillvara ställa krav på våra leverantörer att införa och upprätthålla en acceptabel miljöstandard aktivt och positivt medverka i all försöksverksamhet våra uppdragsgivare vill genomföra för att minska kollektivtrafikens miljöstörningar informera uppdragsgivare och andra intressenter om vårt åtagande och våra resultat inom miljöområdet, t.ex. i årsredovisningen miljölagar och förordningar skall ses som ett minimikrav i vårt miljöarbete och vi skall anpassa miljöledningssystemet så att det motsvarar kraven i ISO 14001. 7

Övergripande miljömål 1. VI SKALL MINSKA TRAFIKENS UTSLÄPP AV FARLIGA ÄMNEN OCH PARTIKLAR GUB:s största miljöpåverkan kommer från trafiken. Bussarna släpper ut skadliga ämnen i form av koldioxid, svavel, kvävedioxider och partiklar. Alla dessa utsläpp skall minskas genom t ex användning av förnyelsebara energiformer. 2. VI SKA GENOM KONTINUERLIG UTBILDNING OCH EGET ENGAGEMANG SAMT GENOM SAMARBETE MED BESTÄLLARE, MYNDIGHETER, BRANSCHEN OCH LEVERANTÖRER AKTIVT ARBETA FÖR ATT FÖREBYGGA OCH MINIMERA VÅR MILJÖPÅVERKAN. All personal skall ha en sådan utbildning att de aktivt kan delta i företagets miljösatsning, kunna fatta miljöriktiga beslut vid eventuella olyckor och bidra till att miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Måluppfyllelse år 2007 Detaljmål 1.1: Vi skall minska vår dieselförbrukning med 2 % till 2007-12-31 jämfört med förbrukningen under år 2003. Den största miljöpåverkan Gamla Uppsala Buss AB har är genom trafikens utsläpp. Detta är också ett av GUB:s övergripande miljömål att sänka koldioxidutsläppen. En sammanställning av dieselförbrukningen för åren 2003 och 2007 visar att målet inte har uppnåtts. Förbrukningen på 4,34 l/mil för år 2003 har stigit till en bränsleåtgång på 4,48 l/mil för år 2007. I dieseln för år 2007 finns dock en viss andel RME som inte fanns år 2003 (2% eller 5%). Det finns flera möjliga orsaker till den ökade dieselförbrukningen: Arbetet med utbildning av förare i att köra sparsamt enligt Heavy Eco Driving (HED) har fortsatt, men effekten av den besparingen har varit svår att påvisa. Flera faktorer spelar in; som t.ex. väder, last, linjedragning, ändrade trafikmiljöer, gatuarbeten och fordon. Fordonsflottan har förändrats sedan år 2003, där nyare motorer, trots bättre övrig miljöprestanda, har en tendens att dra mer bränsle. Linjesträckningar har ändrats och gatuarbeten har pågått, vilket också påverkat förbrukningen. Om man väger in hur andelen biogas ökat sedan år 2003, så får man en annan bild av måluppfyllelsen. Andelen har under perioden ökat från ca 23% till 31%. Det innebär att vi totalt minskat vår dieselförbrukning i bolaget till fördel för förnyelsebart bränsle. 8

Arbetet med sparsam körning och åtgärder kring att öka andelen förnyelsebara bränslen kommer att fortsätta även framöver. Detaljmålet 1.1 i den form det haft fram till 2007-12-31 avslutas och en ny målformulering arbetas fram för perioden 2008-2014. Detaljmål 1.3: Vi skall minska antalet däcksbyten p.g.a. sidoskador med 10 % till 2007-12-31 jämfört med år 2003. År 2006 inleddes stora gatuarbeten i centrala Uppsala vilket medförde att en hel del trånga miljöer uppstod. Arbetena har intensifierats under år 2007 vilket har lett till fortsatt negativ påverkan på antalet sidoskador på däcken. Sammanställning för år 2007 visar på en negativ trend där antalet sidoskadade däck fortsatt att öka. Istället för en besparing har vi fått en stor ökning jämfört med år 2003. Åtgärderna har under året bestått dels i påminnelser/information till förarna dels i fortsatt samarbete kring gatumiljön med Gatu- och trafikkontoret. Antal sidoskadade däck 90 80 Antal 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 2003 2004 2005 2006 2007 Målet kommer att formuleras om för perioden 2008-2014. Detaljmål 1.4: Vi skall införa ett vattenreningssystem som återvinner minst 80% av tvätthallsvattnet till 2007-12-31. Målet med införande av helt nytt system har legat vilande under ett antal år i avvaktan på besked om eventuell flytt av anläggningen. Provtagning av vattnet från busstvätten görs årligen som ett led i egenkontrollen. Provet från våren 2007 visade att de föreskrivna gränsvärdena innehölls, vilket innebar att någon ytterligare åtgärd för vattenrening inte krävdes. Diskussion om flytt av anläggningen pågår fortfarande. Eventuellt kommer besked från kommunen under sommaren 2008. Målet avslutas och hänskjuts istället till arbetet med den nya depån. 9

Detaljmål 2.1: Vi ska skapa interna och externa nätverk för ett förbättrat utbyte av erfarenheter och förbättringsmöjligheter. Nyckeltalet för målet är antal händelser, i form av samarbetsmöten, studiebesök, referensgrupper m.m. under året. Under 2007 har 24 st sådana händelser noterats, och i flera fall har åtgärder genomförts som varit positiva för miljöarbetet, som t.ex. förbättringar i gatumiljön efter samarbete med Gatukontoret och samarbete kring biogasdriften med VA-, och Avfallskontoret. Målet löper vidare under 2008. Glykolförbrukningen Om man jämför glykolförbrukningen år 1997 (34 000 l) när målarbetet påbörjades mot dagens förbrukning så har den minskat avsevärt. Efter byte av mätutrustning samt en översyn av våra mätrutiner har förbrukningen stabiliserats kring en rimlig nivå de två senaste åren. Glykolförbrukning totalt per år 25000 20000 19310 Liter 15000 10000 8380 10930 13150 14540 10300 11334 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Vi fortsätter med ständig förbättring Ständig förbättring är ledstjärnan i miljöledningssystemet och det genomsyrar hela GUB:s verksamhet. Genom revidering av arbetsrutiner, kontinuerliga miljömöten och ett positivt arbetsklimat jobbar vi för en bättre livsmiljö i Uppsala kommun. Det interna revisionsarbete som bedrivits under år 2007 har lett till en rad förbättringar i arbetssätt och därmed också i miljöledningssystemet. 10

Liten ordlista Biogas Ingår i kretsloppet och består i huvudsak av metan. Tillverkas genom förmultning av rester från t ex slakteriavfall och matrester. Emission Ett ofta använt gemensamt uttryck för alla slags utsläpp av restprodukter som gaser, partiklar, buller etc. Etanol En form av alkohol som används som bränsle. Dieselmotorer kan anpassas för etanoldrift. Fossila bränslen Ingår inte i kretsloppet. Bränslen som förekommer i naturen och består av olika kolföreningar t ex olja, bensin, naturgas, torv. Freoner (CFC) Miljöpåverkande kolföreningar som bl a förekommer som kylmedel för luftkonditionering och förekom tidigare i kylskåp. Detta ämne påverkar ozonskiktsförtunningen. Glykol En organisk miljöpåverkande förening som bl a används för att motverka frost. Koldioxid Vanlig restprodukt vid all förbränning som t ex finns i vår utandningsluft. Bidrar till den s k växthuseffekten. Koloxid (CO 2 ) En osynlig, luktfri giftig gas som blir restprodukt vid ofullständig förbränning av t ex fossila bränslen. Kolväten Föreningar av kol och väte som uppstår vid ofullständig förbränning. Flera av kolvätena är växthusgaser och ozonförstörare. Kretslopp Återbruk och återvinning av avfall. Kväveoxider Föreningar av kväve och syre som uppstår vid förbränning och som bidrar till försurning. Miljörevision En granskning av ett företags verksamhet med utgångspunkt från miljöpåverkan. Utförs ofta av oberoende part. Miljöstyrningssystem Organisation och ansvarsfördelning avseende miljöfrågor i en verksamhet. Naturgas En blandning av olika kolväten i gasform, mest metan. Kommer som biprodukt vid oljeborrning och ingår inte i kretsloppet. Ozonskikt Del av atmosfären som skyddar oss mot olika former av strålning. Ozonskiktet skadas av bl a freoner, haloner och kväveoxider. 11

Partiklar Restprodukter från förbränning, främst sot. Filter kan reducera utsläppen upp till 90 % RME Rapsmetylester, förkortas RME. Framställs av rapsolja. Ingår i kretsloppet. Svaveldioxid Restprodukt vid förbränning av t ex svavelhaltiga oljor, torv och kol. I förening med fuktig luft förvandlas svaveldioxid till svavelsyra som bidrar till försurningen av skogar men även av hav och sjöar. 12