Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen



Relevanta dokument
Mer koldioxid i atmosfären gör haven surare

Havsytan och CO 2 -utbytet

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Klimat och hydrologi

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Framtidens översvämningsrisker

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Ocean acidification the state of the Baltic Sea and the Skagerrak-Kattegat

Simulering av möjliga klimatförändringar

Klimatvariationer och påverkan I Östersjöregionenregionen

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Symphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Buller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM

Verkliga utsläpp från fartyg

The Arctic boundary layer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

Hydrologiska framtidsfrågor

Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten. Alexandra Andersson Wikström

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Regional Carbon Budgets

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Forum Östersjön 23 juni 2012

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

Global Carbon Law Pathway to Paris

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

Extremhändelser och klimat

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Östersjön Problemen och lösningarna

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Miljöpåverkan från avloppsrening

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Stigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hur fungerar växthuseffekten?

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Vad händer med jordens klimat?

Klimatinnovationer för akademin och industrin

1

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Miljömålen i ett nytt klimat

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Kemi Kunskapens användning

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Energiomställning utifrån klimathotet

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Rapport Nr Regional klimatsammanställning Stockholms län.

Från planta till förnybara produkter. Jessika Szyber, Affärsutvecklingschef Sverige

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Transkript:

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C org ) and koldioxid (CO 2 ) Utveckla en ny kopplade land-havsmodell för kolets kretslopp och studera kombinationseffekter av försurning, övergödning och klimatförändringar.

Östersjöns CO 2 - O 2 system Marina kolsystemet bestäms av totala alkaliniteten (A T ) och totala inorganiska kolet (C T ) Omstedt et al (2009)

Ytvattenalkalinitetens horisontella variation

Stora horisontella variationer som reflekterar variationer i alkalinitet ph observationer från en vinter mätning (Matti Pertillä FMI)

pco2 [ µatm ] Kolsyretrycket i atmosfären och havet 550 Stora variationer i havets kolsyretryck 500 450 400 surface water atmosphere 350 300 spring bloom deep mixing 250 warming 10 12 14 16 18 20 22 24 26 200 150 post-spring bloom (NO 3 - = 0) 60 60 58 58 100 50 mid-summer N 2 fixation 56 56 54 54 J-09 F-09 M-09 A-09 M-09 J-09 J-09 A-09 S-09 O-09 N-09 D-09 10 12 14 16 18 20 22 Scale: 1:22177709 at Latitude 0 24 26 Kolsyretrycket mätt från FINNMAID under resor mellan Helsingfors och Lübeck (B.Schneider et al)

pco2 (µatm) ph Kolsyretrycket i Östersjöns ytvatten (rödlinje) och ph (svart linje) Wesslander (2011). 600 500 ph pco2 8.8 8.6 400 8.4 300 8.2 200 100 8.0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Months

Observerade ph variationer I Östersjöns ytvatten Biologiska processer påverkar ph starkt och gör det svårt att upptäcka trender. Modeller behövs! Omstedt, Edman, Anderson, Laudon (2010)

Två modellkörningar (med och utan övergödning) men bägge med ökad kolsyretryck i atmosfären enligt observationer. Utan övergödning ph ändring -0.1 Övergödning påverkar ph genom att amplifiera säsongs variationerna. Med övergödning ph ändring -0.0 Omstedt,Gustafsson and Wesslander, (2009) Omstedt (2011)

pco 2 (µatm) in equlibriated SSW Beräknade ph värden för Östersjöns ytvatten Calculated Sea Surface ph 1100 6.4 Stigande koncentrationer av koldioxid i atmosfären och minskade inflöden av alkalinitet orsakar försurning 1000 900 800 700 6.6 7 7.2 7.6 7.8 8 600 6.8 Current range of Baltic Sea A T 500 7.4 8.2 400 Current atmospheric pressure 300 8 200 100 8.6 8.4 8.8 9 0 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 A T (µmol/kg) 9.2 9.4 SSW Omstedt, Edman, Anderson, Laudon (2010)

Baltic-C model system och scenario design b) Atmospheric CO 2 Global climate model data GCM modeller: ECHAM5, HADCM3, CCSM3 Land use change scenario data Regional climate model data RCM modeller: RCA3 Terrestial carbon model River runoff carbon model Baltic Sea biogeochem CO 2 model Landekosystem: LPG-GUESS Avrinning och ämnestransport: CSIM Östersjöns fysik och biogeokemi: PROBE-Baltic

Två tänkbara utvecklingar: Business as Usual (BAU)+A2 och Baltic Sea Action Plan (BSAP)+B1 Omstedt et al. (2012)

Sammanfattning Syra-bas (ph) balansen i våra kusthav påverkas av stigande kolsyrehalter i atmosfären, ändringar i flodtillförseln av alkalinitet, organiskt och oorganiskt kol, förändringar i redox förhållanden och indirekta klimatförändringar. I vår studie är försurningen inte beroende på val av GCM utan främst på CO 2 nivån i atmosfären. Andra faktorer modifierar resultaten. Alla studerade scenarios indikerar försurning i hela Östersjön och på alla djup. Eutrofiering kommer inte förhindra försurning. Östersjön kommer troligen bli surare i framtiden vilket kommer hota dess ekosystem. Vi behöver därför kraftfullt medverka i att reducering av CO 2 utsläpp till atmosfären kan genomföras.

Referenser Hjalmarsson, S., Wesslander, K., Anderson, L.G., Omstedt, A., Perttilä, M., and L., Mintrop (2008). Distribution, long-term development and mass balance calculation of total alkalinity in the Baltic Sea. Continental Shelf Research 28(4 5), 593 601. DOI 10.1016/j.csr.2007.11.010 Omstedt, A., Gustafsson, E. and K., Wesslander, (2009). Modelling the uptake and release of carbon dioxide in the Baltic Sea surface water. Continental Shelf Research 29, 870-885. DOI: 10.1016/j.csr.2009.01.006 Omstedt, A., Edman, M., Anderson, L., G., and H., Laudon (2010). Factors influencing the acid-base (ph) balance in the Baltic Sea: A sensitivity analysis. Tellus, 62B, 280-295. DOI: 10.1111/j.1600-0889.2010.00463.x Omstedt, A., (2011). Guide to process based modelling of lakes and coastal seas. Springer-Praxis books in Geophysical Sciences, DOI 10.1007/978-3-642-17728-6. Springer-Verlag Berlin Heidelberg. Omstedt et al (2012). Future changes of the Baltic Sea acid-base (ph) and oxygen balances. In manuscript Wesslander, K (2011). The carbon dioxide system in the Baltic sea surface water. PhD Thesis A137. Department of Earth Sciences. University of Gothenburg.

Tack för visat intresse!