Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven



Relevanta dokument
Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Kustbeståndens utveckling

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Kustens rovfiskar behöver integrerad förvaltning

Spektrum Biologi Provlektion

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Hur kommer klimatförändringar att påverka Östersjöns ekosystem?

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri

Havsmiljöns tillstånd

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

HANÖBUKTEN EN VARNINGSKLOCKA SAMMANFATTNING AV HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2018:2 HENRIK SVEDÄNG, EVA-LOTTA SUNDBLAD OCH ANDERS GRIMVALL

REMISSVERSION. God havsmiljö Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. Remissversion

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet

Embryonalutveckling hos vitmärla

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013

Vad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön?

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Resultat från övervakningen av kustfisk

Ekologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Kunskap i havsfrågor 2020

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Östersjöns torskar illa ute

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?

Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

Havsmiljöns tillstånd ur miljömålsperspektiv

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:3

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Anteckningar från Mistra EviEM:s möte med intressenter: fokus på behovet av utvärderingar om akvatisk miljö

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:4

Till lunch kommer ni att veta

Referensgruppsmöte JordSkog

Materialet baserar sig på stoff från adressen Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn.

(Ert Dnr HaV )

Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion

VÄLKOMMEN TILL VATTENMILJÖSEMINARIET!

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:5

Handlingsprogram för Bottenviken

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Skarpsillbluff och forskarmiss

Djurplanktonindikator för statusklassning i Östersjön

Svensk författningssamling

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Fakta om omega-3 och barn

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Policy Brief Nummer 2014:2

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)

Att vända motgångar till möjligheter

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Policy Brief Nummer 2019:5

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Beskrivning av använda metoder

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014

PLAN FISH: Planktivore management linking food web dynamics to fisheries in the Baltic Sea. Slutrapport för Skarpsillsprojektet

Samverkan och samråd

Havsmiljöns tillstånd ur miljömålsperspektiv

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

a 100% b 90% c 70% d 3%

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Transkript:

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven Lena Bergström, Anders Bignert, Lars Förlin, Elena Gorokhova, Anna Gårdmark, Åke Larsson, Karl Lundström, Jens Olsson, Brita Sundelin

Syfte Miljöövervakningen signalerar förändringar i födoväven. Syntesarbetet vill öka vår kunskap om vilka processer som orsakar förändringarna, och om förändringar i olika delar av födoväven har gemensamma förklaringar. Karakterisera förändringarna ur ett helhetsperspektiv Identifiera vad som ligger bakom förändringarna I förlängningen: identifiera lämpliga förvaltningsåtgärder

Varför integrerade analyser?

Syntesens upplägg 1. PROBLEMBESKRIVNING Observationer från pågående miljöövervakning 1. STUDIENS FÖDOVÄV 2. HYPOTESER Vad beror förändringarna i födoväven på? 3. HUR KAN MAN TESTA HYPOTESERNA?

Problembeskrivning: Förändringar i havsmiljön sker sällan isolerat 1. Samma påverkan kan ge upphov till förändringar i flera olika delar av ekosystemet. 2. Förändringar i en del av ekosystemet kan fortplanta sig vidare till andra delar i en kedja av händelser De olika spåren kan resultera i likadana observationer/statusbedömningar! Flera typer av förändringar kan pågå samtidigt

Observationer från pågående miljöövervakning Förslag på responsvariabler: Gråsäl: Späcktjocklek Torsk kondition: Weight at age Strömming kondition: Weight at age, muskelfett Monoporeia: Fekunditet. Embryonala missbildningar Zooplankton: Medelvikt på samhällsnivå Växtplankton: Storlekssammansättning? Cyanobakterier: Antal/biomassa (?) Fokus på ett område i Egentliga Östersjön och ett i Bottniska viken (om data medger)

Vad beror dessa förändringar på? möjliga påverkansfaktorer Fokus på effekten av mänskliga påverkansfaktorer Fisketryck Övergödning Miljögifter

Studiens födoväv Gråsäl Torsk Högre trofinivå Monoporeia Strömming Zooplankton Växtplankton Cyanobakterier

Variabler som ingår i studien Gråsäl antal Gråsäl späcktjocklek Torsk antal Torsk tillväxt Monoporeia antal Fekunditet Monomporeia Embryonala missbildningar Stora växtplankton Små växtplankton Växtplankton storleksindex Strömming antal Strömming fetthalt Strömming tillväxt Zooplankton antal Zooplankton medelstorlek Cyanobakterier

Vägar för mänsklig påverkan Gråsäl antal Gråsäl späcktjocklek Torsk antal Torsk tillväxt Monoporeia antal Fekunditet Monomporeia Embryonala missbildningar Stora växtplankton Små växtplankton Växtplankton storleksindex Strömming antal Strömming fetthalt Strömming tillväxt Zooplankton antal Zooplankton medelstorlek Fiske Miljögifter Övergödning Cyanobakterier

Hypoteser

Övergödningshypotes 1.0 Gråsäl antal (0) Gråsäl späcktjocklek ( ) Torsk antal (0) Torsk tillväxt ( ) Högre trofinivå Monoporeia antal (0) Fekunditet Monomporeia ( ) Embryonala missbildningar (0) Strömming antal (0) Strömming fetthalt ( ) Strömming tillväxt ( ) Zooplankton antal (0) Zooplankton medelstorlek ( ) Växtplankton antal (+) Växtplankton storleksindex ( ) Övergödning Cyanobakterier (+)

Fisketryckshypotes 1.0 Gråsäl antal (0) Gråsäl späcktjocklek ( ) Torsk antal ( ) Torsk tillväxt ( ) Fiske Högre trofinivå Monoporeia antal ( ) Fekunditet Monomporeia (0) Embryonala missbildningar (0) Växtplankton antal (+) Växtplankton storlekindex (0) Strömming antal (+) Strömming fetthalt ( ) Strömming tillväxt ( ) Zooplankton antal (+) Zooplankton medelstorlek ( ) Cyanobakterier (+)

Miljögiftspåret 1.0 Gråsäl antal ( ) Gråsäl späcktjocklek ( ) Torsk antal ( ) Torsk tillväxt ( ) Högre trofinivå Monoporeia antal ( ) Fekunditet Monomporeia ( ) Embryonala missbildningar ( ) Strömming antal ( ) Strömming fetthalt ( ) Strömming tillväxt ( ) Zooplankton antal (0) Zooplankton medelstorlek (0) Miljögifter Växtplankton antal (0) Växtplankton storlekindex (0) Cyanobakterier (0)

Hur kan man testa hypoteserna? Test av mönster Vilka biologiska variabler samvarierar? Jämförelse med de olika hypoteserna. Multivariat och enkla parvisa korrelationer Identifiering av nyckelspelare Vilka variabler karakteriserar mönstren tydligast? Relation till påverkan Hur väl kan förändringar i nyckelvariablerna relateras till olika mänskliga och naturliga påverkansfaktorer

Vad särskiljer de olika hypoteserna? (v 1.0) TN Variabel Övergödning Fisketryck Miljögifter 4 Gråsäl antal 0? (-) Gråsäl späcktjocklek (-) (-) (-) Torsk antal 0 (-) (-) Torsk tillväxt (-) (-) (-) 3 Strömming antal 0 (+) (-) Strömming tillväxt (-) (-) (-) Strömming fetthalt (-) (-) (-) 2 Monoporeia antal 0 (-) (-) Monoporeia fekunditet (-)? (-) Monoporeia missbildningar 0 0 (-) Zooplankton antal 0 (-) (-) Zooplankton medelstorlek (-) (-) (-) 1 Växtplankton antal (+) (+) (-) Växtplankton storleksindex (-)? (-) Cyanobakterier antal (+) (+) (-) ANTAL ökning endast på låga trofinivåer, ev en minskning på högre trofinivåer kaskadeffekter varannan ökar, varannan minskar ingen vinnare KVALITET Ingen vinnare Ingen vinnare Ingen vinnare

Möjlig utveckling/fortsättning Är indikatorer föreslaga inom havsmiljödirektivet (D1,D3,D4, D5, D10) lämpliga parametrar för att testa hypoteserna? Vilka är särskilt lämpliga som D4 indikatorer?

: Bilder av Ulf Bergström och Mikael Ovegård