Samrådsdokument Överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät (PTS-ER-2011:14)



Relevanta dokument
SABOs åtaganden för att bidra till att uppfylla den Digitala agendan för Sverige... 1

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Bättre regler för elektroniska kommunikationer (Ds 2010:19)

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Sammanfattning av Hyresgästföreningens remissvar på Post- och Telestyrelsens rapport Öppna nät och tjänster:

Framtidens kommunikationsnät finns i er fastighet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Bredband i Stadsholmens fastigheter handlingsplan

Överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa

Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19: Stockholm E-post:

Yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

Valfrihet! Möjligheter på väg till dig

Valfrihet för förening och boende

IMD Individuell Mätning och Debitering

Redovisning av konkurrensfrågor som ingått i Bredbandsenkät till kommunala bostadsbolag 2010 och 2011

Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Svar senast 5 juni 2015

LUNDS ENERGI ÖPPET STADSNÄT

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

ÖPPNA NÄT-BAROMETERN. En undersökning av de öppna nätens kvalitet och utveckling

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet.

Yttrande. Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

Björn Björk IT strateg/projektledare

Principer för kommunala insatser bredbandsområdet. Här är Bahnhof AB:s synpunkter på det PTS frågat om avseende kommunala insatser på

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Påstått konkurrensproblem tillgång till svartfiber

Torsvi fiber ekonomisk förening, orgnummer November 1, Bilaga 1. Utkast till avtal gällande kommunikationsoperatörstjänster samt

Kramnet Networks & ICT

Skatteverkets ställningstaganden

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Bredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef

Remiss angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

ANBUDSFÖRFRÅGAN - tjänstekoncession Kommunikationsoperatör

Bilaga 12:7 till kommunstyrelsens protokoll den 14 juni 2006, 13

N ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

Kartläggning av affärsmodeller mellan operatörer och fastighetsägare

D R I F T S A V T A L

VIKTEN AV ETT ÖPPET NÄT OCH FORTSATT FIBERUTBYGGNAD. Mikael Ek VD

Öppet Fibernät. Information om. I december 2016 presenterade regeringen en ny bredbandsstrategi*

N2011/3104/MK

Kontaktperson: Ann-Sofie Fahlgren,

Informationsmöte Villor i Eker 2014

Remiss av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

Informationsmöte Fiber till Villor i samfälligheterna Gårdvaren samt Ankan

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun

D R I F T S A V T A L

(2) Säffle kommunikation AB (i avtalet kallat SäKom AB), , SÄFFLE

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Full fart med bredband!

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Front Advokater. Stadsnät för Sverige in i framtiden i juridiken och praktiken. Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Amir Daneshpip.

Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB och Länsstyrelsen i Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin

Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare

Ett nytt sätt att se på TV

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Kila Fibernät Ekonomisk förening, , SÄFFLE Svanskog Fibernät Ekonomisk förening, , SÄFFLE

Skatteverkets ställningstaganden

Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare

Samråd kring marknaden för lokalt tillträde (marknad 3a)

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare

Att bli fiberförening 5 steg

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati

Västra Götaland. Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare

Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten

Stadsnäten och IoT marknaden Vad är IoT för stadsnäten och vad är stadsnäten för IoT?

Samråd kring utkast till beslut angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde (marknad 3a och 3b)

Borderlight AB KO och tjänsteleverantör

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

IMD-rekommendationen och nya direktiv från EU. Anders Johansson, SABO

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

för fastighetsägare och installatörer

Dragning av fiberkablarna sker i och följer befintliga kulvertar. Om problem uppstår vid dragning kan kulvert/rör behöva friläggas för åtgärd.

LivingMAN. - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det. Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås. Alf Edgren, ECTAB

Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

(2) Säffle kommunikation AB (i avtalet kallat SäKom AB), , SÄFFLE

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

REMISSVAR GÄLLANDE KALKYLMODELL FÖR DET FASTA NÄTET

Affärsmodeller för inomhusnät. GREAT, Göteborg Håkan Cavenius Mikhail Popov

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB.

Arbetsgruppens presentation

Nytt EU-regelverk för elektroniska kommunikationer

Datum: Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Förvärv av Älvsjödepån

! " # " $ % & ' " ) )

itux Ekhagens Samfällighet, Oktober 2013

Ä G A R A V T A L INFRASTRUKTUR MOTSVARANDE PROJEKTET FIBERNÄT I SÄFFLE ETT FRAMTIDSSÄKERT BREDBAND. Mellan parterna. (1) I avtalet kallat Föreningen:

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet

VIKTIGT! Du kommer snart att få nytt passersystem och fiberinstallation i huset där du bor

Transkript:

1 2011-05-31 Till PTS Samrådsdokument Överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät (PTS-ER-2011:14) Övergripande synpunkter SABO som intresseorganisation för de ca 300 kommunala bostadsföretagen med tillsammans omkring 730 000 lägenheter har beretts möjligheten att lämna synpunkter på rapporten Överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät Våra övergripande synpunkter på rapporten är att den på ett tydligt sätt beskriver de överväganden som PST har att göra som ett resultat av de förändringar (4 kap 13a ) som införs i lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och som gör det möjligt att reglera fastighetsnäten. Samtidigt kan vi utifrån de erfarenheter vi har av utbyggnad, drift och användning av bredbandsnät se att det finns flera områden än de PTS beskrivit i sitt samrådsdokument som behöver beaktas vid användning av den långtgående lagstiftning som förändringarna i LEK medger och som PTS har att hantera. SABO, liksom övriga fastighetsorganisationer, har inte beretts möjlighet att delta i remissarbetet till ovanstående förändring i LEK. SABO och Fastighetsägarna Sverige har i en särskild skrivelse till Näringsdepartementet den 3 december 2010

2 begärt att de oklarheter som finns i lagstiftningen klaras ut innan bestämmelserna införs i svensk lag. Synpunkter som tyvärr inte beaktades varvid PTS fått till uppdrag att praktiskt hantera en lagstiftning som kommer att påverka redan befintliga avtal mellan operatörer och fastighetsägare vilket skapar osäkerhet och risk för juridiska processer kring befintliga avtal. SABOs arbete för att utveckla konkurrens i fastighetsnät. SABO har under drygt 10 år arbetat med frågan om långsiktigt hållbar konkurrens i våra fastighetsnät. Vi har tillsammans med Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Sverige arbetat med att utveckla tjänstekonkurrens (Kommunikationsoperatörsmodellen) vid sidan av befintlig infrastrukturkonkurrens. Arbetet har varit framgångsrikt och idag beräknar organisationerna att närmare 1 miljon hushåll finns anslutna till nät med tjänstekonkurrens antigen via ett öppet stadsnät eller via en på marknaden befintlig Kommunikationsoperatör (KO). Detta är en grundpelare i den svenska bredbandsmodellen och som på ett framgångsrikt sätt placerat Sverige bland de länder i Världen som har bäst IT-mognad och bäst utbyggd infrastruktur. I den reglering som PTS har att hantera finns inga som helst garantier för att fastighetsnät i KO-modellen inte kommer att omfattas av regleringen. Detta skapar osäkerhet för framtiden och en betydande risk för minskad investeringsvilja eller fördyrad kostnad vid utbyggnad av nät. SABO anser därför att det är av största vikt att PTS vid användande av de nya bestämmelserna i LEK beaktar att det finns både tjänstekonkurrens och infrastrukturkonkurrens och att avsaknad av infrastrukturkonkurrens kan vägas upp av tjänstekonkurrens enligt de rekommendationer som parterna inom hyresrättsområdet enats om år 2006. Fastighetsägarens behov av ett nät som binder samman fastigheter, byggnader bostäder och lokaler. Ur ett fastighetsägarperspektiv är utbyggnad av nät i fastigheten både en del i att tillhandahålla ett attraktivt boende och ett behov av effektivare drift, minskad förbrukning av energi i fastigheten mm. Samtidigt ger nätet ökade möjligheter för hyresgästerna påverka sin energiförbrukning genom uppkopplade mätare och sensorer för individuell mätning och debitering, förbättrad säkerhet genom bl a elektroniska lås och för äldre att bo kvar hemma med ny teknik.

3 I de avtal med operatörer som SABOs medlemmar tecknar finns i regel med en möjlighet att trafikera nätet med egna tjänster för styrning och reglering av fastigheter, energimätning, kommunikation med hyresgäster, bokningstjänster, lokal portal mm. Mycket av de nationella målsättningarna för ökad energieffektivisering kräver att fastighetsnäten är en del i ett sammanhållet system för att uppnå både de nationella målen och de mål som enskilda fastighetsägare har för sitt fastighetsbestånd. Fastighetsägarens tillgång till fastighetsnätet och möjligheten att använda nätet för andra tjänster än det de boende efterfrågar idag är av strategisk betydelse för den fortsatta tjänsteutvecklingen inom telemetriområdet. Reglering av fastighetsnäten kan leda till att möjligheten att spara energi, ökad trygghet och förlängt kvarboende försvåras eller omöjliggörs om det leder till att nätet splittras på flera operatörer vilka fastighetsägaren inte har något inflytande över. SABO vill därför att frågan om reglering av fastighetsnät även ska beakta hur fastighetsägarens möjlighet att på ett effektivt sätt utnyttja nätet för fastighetsägarens egna tjänster, samhällstjänster m fl påverkas av reglering av fastighetsnät i byggnader i förhållande till behovet av en sammanhållen infrastruktur. Synpunkter på olika delar i rapporten De synpunkter och kommentarer vi har till enskilda delar i rapporten är följande. Pkt 2.1.2 första stycket och 2.1.3. Teknikutvecklingen gör att behovet av egen fysisk fiber-, eller datakabel i fastigheten för att nå enskilda slutkunder minskar. Tekniken medger idag att konkurrerande operatörer och tjänsteleverantörer delar aktiv utrustning och samma infrastruktur i fastigheterna. Detta gör att så kallad så kallad ompatchning mellan operatörers aktiva utrustning i ett nodrum inte är tekniskt nödvändig vid slutkundens val mellan operatörer med olika affärsmodeller. Tekniken används idag i ett samarbete mellan SABOs medlemsföretag Stångåstaden i Linköping, Bredbandsbolaget och det lokala stadsnätsbolaget Utsikt. Här erbjuder teknikutvecklingen ett nytt sätt att dela fastighetsnät vilket närmar modellen med infrastrukturkonkurrens till modellen med tjänstekonkurrens.

4 SABO anser nödvändigt att PTS beaktar teknikutvecklingen i sin reglering. Att lagstiftningen inte medger gemensamt utnyttjande av aktiv utrustning är såväl företagsekonomiskt, samhällsekonomiskt och miljömässigt tveksamt och tydligt visar på behovet av en funktionell teknikneutral lagstiftning. Pkt 3.1.1, femte stycket står att SMP-operatören äger fastighetsnätet. Enligt jordabalken är fastighetsnät ett fastighetstillbehör och ägs därmed av fastighetsägaren. Detta gäller även den kopparaccess som finns i fastigheterna och som används för analog telefoni, datatrafik med dsl-teknik mm. SABO anser att PTS bör vara tydliga vad gäller ägandet av fastighetsnät i förhållande till nyttjanderätt även när det gäller telenätet i fastigheten. Om det finns andra regler för ägande av telenätet än för andra nät i fastigheten bör PTS i så fall ange vilken lagstiftning som i så fall gäller. Pkt 3.3 Olönsam eller fysisk ogenomförbarhet, andra stycket. I lönsamhetsbedömningen ska PTS ta hänsyn till såväl samhällsekonomiska som företagsekonomiska aspekter. Ur energi- och miljösynpunkt är det bättre att ha en effektiv aktiv och passiv bredbandsinfrastruktur som klarar att leverera samtliga tjänster vilket modellen med tjänstekonkurrens medger. Att i samband med nyproduktion eller större renoveringar tvingas dra in parallella infrastrukturer är både kostsamt och utrymmeskrävande. SABO ser positivt på att PTS får möjlighet att göra en bredare bedömning än den strikt företagsekonomiska samtidigt som det skapar ett utrymme av osäkerhet i om vad som ingår i den samhällsekonomiska bedömningen. PTS bör därför tydliggöra vilka kriterier som ska gälla för samhällsekonomiska aspekter. Pkt 4 Exklusivitetsavtal I de avtal som fastighetsägare tecknar med operatörer som tillämpar infrastrukturkonkurrens och operatörer som tillämpar tjänstekonkurrens finns exklusiv nyttjanderätt med som en del i operatörens finansiering av nät, aktiv utrustning, marknadsföring, administration mm. Enligt lagen kan PTS förplikta en fastighetsägare att tillhandahålla gemensamt nyttjande av fastighetsnätet vilket i sin tur

5 påverkar ett redan det avtal fastighetsägaren har ingått med en operatör. Detta skapar en rättsosäkerhet. SABO anser att redan ingångna avtal bör beaktas vid PTS reglering för att om möjligt undvika civilrättsliga tvister. Pkt 5 Marknadsmässig ersättning SABO har i sin skrivelse till Näringsdepartementet i december 2010 pekat på svårigheten av att definiera vad marknadsmässig ersättning är samt begärt att detta skulle förtydligas. PTS har i rapporten redovisat de kriterier som man anser ska ingå i bedömningen samtidigt som man säger att förutsättningarna är olika mellan olika nät, fastigheter och byggnader. Den erfarenhet vi har av kostnaden för byggande av fastighetsnät anger ett stort spann mellan olika teknikval, kvalitet och omfattning. Vissa fastighetsnät går från en nod i huset till ett avslutande uttag i hallen medan andra nät börjar i en nod i området och avslutas med ett dubbelt uttag i varje rum inklusive bredbandsskåp och gateway mm. Kostnaden för dessa nätinvesteringar skiljer sig åt väsentligt och måste beaktas varför tillämpning med schablonkostnader enligt det förslag PTS föreslår missgynnar väl utbyggda nät. Antalet slutkunder i nätet och deras nyttjande av tjänster varierar också mycket mellan näten varför en schablonkostnad blir missvisande även här. SABO anser att den marknadsmässiga ersättningen måste kompletteras med de direkta och indirekta kostnader och minskade intäkter som blir resultatet av regleringen samt att detta görs utifrån varje enskild reglering. Under pkt 5.2.1. anger PTS att bruksvärdeshöjningen kan tjäna som utgångspunkt Bruksvärdet sätts vid förhandling mellan fastighetsägare och hyresgäster. Investering i ett fastighetsnät med tjänstekonkurrens (KO-modellen) betraktas enligt en överenskommelse mellan parterna inom hyresrättsområdet som en högre kvalitet än ett nät med en operatör. Den förhandlade hyran speglar inte investeringskostnaden utan är resultatet av en förhandling och kan därför påtagligt avvika från vad hyreshöjningen skulle vara med utgångspunkt från investeringen.

6 SABO anser därför att beräkning av ersättning med utgångspunkt från bruksvärdeshöjningen för en bredbandsinvestering inte ger en rättvisande bild av storleken på investeringen. Ledningsrätt, expropriationslagstiftning och LEK Vid sidan av de nya bestämmelserna i LEK finns sedan tidigare möjlighet för operatörer att använda ledningsrättslagen för att få tillträde till byggnader för bl a basstationer för mobiltelefoni. Även expropriationslagstiftningen kan tillämpas på byggnader. Förhållandet mellan å ena sidan expropriationslagen och ledningsrättslagen och å andra sidan de nya bestämmelserna i LEK berör samma byggnad och ibland även samma fastighetsnät vilket behöver beaktas vid reglering. SABO vill därför att regleringen av fastighetsnät även tar hänsyn till annan lagstiftning som begränsar fastighetsägarens möjlighet att fritt förfoga över sin fastighet. SABO Anders Johansson Fastighetsutveckling Telefon 08-4065530