Att bli fiberförening 5 steg

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Att bli fiberförening 5 steg"

Maj-Britt Åsa Lundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Att bli fiberförening 5 steg Hitta entusiaster och utse en interrimsstyrelse Stadgeförslag, låna inte grannens-fråga oss! Kalla till, och håll, en bildandestämma Konstituerande styrelsemöte hålls efter stämman Ansökan till Bolagsverket

2 Att vara ekonomisk förening 1. Främja medlemmarna ekonomiska intresse 2. Genom ekonomisk verksamhet 3. I vilka medlemmarna deltar

3 Att vara fiberförening Den juridiska formen är ekonomisk förening konsumentförening. Minst tre (3) personer för att starta. Man startar och driver företag tillsammans! Föreningsstämma och styrelsen beslutar om verksamheten. Stadgar och styrelsebeslut är styrande dokument! Tacka ja till vår styrelseutbildning!

4 De 10 vanligaste frågorna; Moms-att vara eller inte vara? Om någon eller några vill lämna föreningen? Insats, ska vi återbetala eller inte? Avtal med markägare? Sälja eller överlåta nätet till K/O? Flera byggnader, anslutningsavgifter vs. Insatser? Vilken affärsmodell ska vi använda? Hur många måste vara med för att våga starta. Avskrivningstid? Försäljning till icke medlemar.

5 Sälja eller överlåta nätet? Vår rekommendation, i nuläget, är att inte teckna några optionsavtal eller andra överenskommelser. Tveksamt om det är okej att sälja/överlåta en anläggning som är så starkt finansierad av allmänna medel. Tappar kontroll över medlemsnyttan och prissättningen. Sök hellre samverkan med andra föreningar och kommunen.

6 Flera byggnader, anslutningsavgifter vs. insatser? En insats per fastighet (juridisk beteckning). En av ägarna är medlem i föreningen. Fastighet med flera byggnader regleras med flera anslutningsavtal. Anslutningsavtalen förhandlas och fastställs av styrelsen. Vår upplevelse är att medlemmarna vill ha lika, eller i alla fall, så lika anslutningsavtal som möjligt. Flerfamiljshus som ovan. En insats och flera anslutningsavgifter. Fastighetsägaren reglerar med hyresgästerna, vilka inte är medlemmar i föreningen.

7 Försäljning till icke medlem. Fullt möjligt och kan ju vara en extra intäkt till föreningen. Försäljningen får inte utgöra den största delen av verksamheten. Tänk på att varje medlem är en part i att finansiera anläggningen! Fungerar antagligen bäst till företag, föreningar eller offentlig sektor såsom skolor, daghem etc.

8 Avskrivningstid? Den tekniska livslängden sägs vara minst 50 år. Vi rekommenderar att ni skriver av anläggningen på år (4-5 % årligen). Förbrukningsinventarier skrivs av på 5 år. Om ni vill skriva av fortare eller på längre tid bör ni stämma av med föreningens revisor.

Hur många måste man vara för att starta? Omöjligt att svara på. Beror helt på vilka förutsättningar som råder gällande geografi, längd att plöja och/eller gräva.

9 Hur många måste man vara för att starta? Omöjligt att svara på. Beror helt på vilka förutsättningar som råder gällande geografi, längd att plöja och/eller gräva. Efter projektering landar oftast insatsen på mellan kronor. Vi har träffat föreningar mellan personer I denna fråga har inte storleken någon betydelse, viktigast att hitta en naturlig avgränsning samt inte få alltför stor förening att administrera.

10 Vilken affärsmodell ska vi använda? Något fastställt lägsta belopp finns inte. På fråga har Skatteverket svarat 20 kronor! Vi rekommenderar att kostnader för stamnät samt upplyst fiber (K/O) faktureras via föreningen. Vill man hantera fakturor från tjänsteleverantörerna är det såklart helt okej men skapar ju en del extra administration. Ganska vanligt är att föreningarna förhandlar fram ett baspaket från någon leverantör som erbjuds medlemmen.

11 Avtal med markägare. Vi rekommenderar att ni genomför en ledningsrätt. Vår fiberhandbok har exempel på markägaravtal. Undvik att teckna olika och individuella avtal. Avtalet följer inte fastigheten. Måste nytecknas vid försäljning eller efter fastställd tidsram.

12 Om någon vill lämna föreningen? Vi tror inte att frågan kommer att förekomma i någon större utsträckning. Vår bild är snarare att fler medlemmar tillkommer allteftersom arbetet fortskrider. Via vår stadgemall blir medlemmarna kvar i mellan 2-3 år. Lagen tillåter 5 års bindningstid. Dock, vi tycker det är en lång tid och som kan göra medlemmar tveksamma.

13 Insatsen ska vi återbetala eller inte? Grundprincipen är att insatsen återbetalas. Insatsen är medlemmens stöd till finansiering av anläggningen. Skatteverket kan tolka en insats som inte återbetalas som en avgift vilken då blir momspliktig.

14 Moms - att vara eller inte vara? En fiberförening är en momspliktig verksamhet. Insatsen är ingen momspliktig kostnad utan medlemmens del av anläggningens finansiering. Våra stadgar och affärsmodeller beskriver att det finns momspliktiga transaktioner i föreningen.

Relevanta dokument

1. Byalaget har genomfört en förstudie med marknadsundersökning.

1. Byalaget har genomfört en förstudie med marknadsundersökning. Sida 1 av 1 Scenarier för byanät Inledning Detta scenario avser att beskriva förutsättningarna för de exempel på avtal som har tagits fram för att stödja ekonomiska föreningar vid realisering av lokala