Muskelns Fysiologi. Skelettmuskeln

Relevanta dokument
Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10

Muscle Tissue. Skeletal Muscle Cardiac Muscle

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller

Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid:

Fall 8: Plötslig svaghet i höger arm och ben

Musklernas uppbyggnad

Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss.

Introduktion till kardiovaskulär

Stamceller För att få mer kött på benen

Neuronens Fysiologi 1

AVSNITT 4. Muskelfysiologi

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Motorproteiner. Motorproteiners molekylära struktur - Familjen P-loop-NTPas

CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

muskeltrötthet. som återfinns i referenslistan i slutet av artikeln Aktiverad muskelkontraktion Mxiskelns kraftutveckling är slutprodukten

Musklernas uppbyggnad

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

Äter jag rätt när jag tränar?

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellens organisation och rörelse I: Mikrofilament, kap 17.

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Glattmuskel laboration

Cellen och biomolekyler

WORLD ARCHERY Coach s manual

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)

Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss.

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning ( meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Mutation av strukturella proteiner vanlig orsak till ärftlig kardiomyopati

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

1. SNABBHET - betydelsefull faktor bakom många idrottsprestationer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

fysiologi 1 av 3 BAS 9

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Intramuskulär koordination (koordination inom en muskel)( antalet samtidigt insatta motoriska enheter i rörelsen början)

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Lite basalt om enzymer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT METABOLISM (sid )

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:

KARLSTADS UNIVERSITET

Integrerad signaltransduktion

Mörningsprocessen i nötkött och en kartläggning av mörningsmetoder i praktiken

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Kapitel Var är vi i kursen???

Styrketräning - Grundprinciper

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Användning av kol och energikällor

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Aminosyranivåer i långsamma och snabba muskelfibrer förändringar under träning och återhämtning

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Översikt metabolismen

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Förändring av muskelfiber typer vid arbete.

Från receptorpotential till aktionspotential

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Transkript:

Muskelns Fysiologi Skelettmuskeln

Strukturella egenheter Enorma multinukleära celler som är tvärstrimmiga (randiga) Tvärstrimmigheten beror på -myofibriller som består av filament

Strukturella egenheter Z-band mellan två sarkomerer = en kontraktil enhet A-band = främst aktinfibriller bundna till myosin eller såkallat aktomyosin H-band = endast myosin I-band = främst aktin

Finstruktur Tvärstrimmigheten innehåller olika band som byggs upp av filamenten aktin och myosin Strukturella egenheter

Tunna Filamenten - aktin F-Actin[ G-Actin monomer 1) F-actin - en polymer av många G-actin monomerer

Tjocka filamenten - myosin Lätta kedjor (L1 and L2) Trypsin Cleavage Site Papain Cleavage Site S-1 S-2 COO - COO - tungt Meromyosin lätt Meromyosin Myosin är en dimer av protein inehållande ett globulärt huvud samt helix strängar Globulära myosin huvudet innehåller: 1) en ATPas aktivitet 2) ett aktin bindnings ställe Såkallade lätta kedjor är associerade till huvudet

Strukturella egenheter T-tubuli- Extracellulära - plasmamembranens eller Sarkolemmats inbuktningar T-tubuli finns vid Z- linjen

Strukturella egenheter Intracellulära endoplasmiska nätverket specialiserat till ett sarkoplasmiskt nätverk SR Ca 2+ joner förvaras i SR lumen

Excitation-kontraktions koppling-sr SR innehåller en ATP beroende Ca 2+ pump som fyller upp SR med Ca 2+ joner 2 mol ATP utnyttjas per mol Ca 2+ jon

Excitation-kontraktions Depolarisering av sarkolemmat sprider sig till T-tubuli och får till stånd frisättning av Ca 2+ från sarkoplasmatiska retiklet (SR) över sarkomeren koppling

Excitation-kontraktions koppling Depolarisering av sarkolemmat sprider sig till T-tubuli och får till stånd frisättning av Ca 2+ från sarkoplasmatiska retiklet (SR) över sarkomeren

Excitation-kontraktions koppling Depolarisering av sarkolemmat sprider sig till T-tubuli och får till stånd frisättning av Ca 2+ från sarkoplasmatiska retiklet (SR) över sarkomeren

Elektrisk koppling till kontraktion När membranpotentialen minskar till -50 mv utlöses kontraktionen som en knyck om endast en aktionspotential är triggern +40-100 E/ mv Aktions potential kontraktion

Elektrisk koppling till kontraktion Kontraktionen är betydligt långsammare än de elektriska impulserna +40-100 E/ mv Aktions potential kontraktion

Elektrisk koppling till kontraktion delvis för att muskeln är elastisk och tänjs tills aktomyosin har har bildats +40 delvis på grund av latenser i excitationskontraktionskopplingen -100 E/ mv Aktions potential kontraktion

Elektrisk koppling till kontraktion ökning i stimuleringsfrekvens För att en långvarig ökning i tensionen skall ske krävs att flera aktionspotentialers effekt summeras Stimulationsfrekvensen har stor betydelse för snabbhet och styrka. Den frekvens som orsakar maximal kraft kallas tetanus

Excitation-kontraktions Signalen från T- tubulin sprids in i cellen till SR via den såkallade Triadstrukturen. koppling -Triaden

Excitation-kontraktions Signalen från T- tubulin sprids in i cellen till SR via den såkallade Triadstrukturen. Spänningssensorn är ett protein som kallas koppling -Triaden

Excitation-kontraktions koppling -Triaden Dihydropyridin-receptorn som representerar sarkolemmats sida av triaden. Detta protein liknar spännings-känsliga jonkanaler Den är sammankopplad med ett SR protein som kallas Ryanodinreceptorn som ären en kanal som frisätter Ca 2+. Kaffein öppnar denna kanal med en tills vidare okänd mekanism Triadin är ett tredje protein som deltar i excitations-kontraktions kopplingen

Kontraktionens utlösningsmekanism vad gör Ca 2+? Mekanismen finns i aktinet som är bundet till tropomyosin som binder ihop kontrollenheterna troponin-t som är bundet till tropomyosin troponin-i som hämmar kontraktionen troponin-c som är Ca 2+ sensorn - binder Ca 2+ som frisätts från SR - upplöser troponin-i:s hämmande verkan

Mekanismen finns i tunna filamenten F-Actin[ Ett komplex av flera proteiner: Troponin-I Troponin-C Tropomyosin Troponin-T 1) F-actin - en polymer av flera G-actin monomeer 2) Tropomyosin - strängar ligger bundna till aktinet 3) Tn-T: binder tropomyosin 4) Tn-I: Binder aktin & hämmar aktomyosin interaktion 5) Tn-C: binder Kalcium joner

Ca 2+ -bundet Troponin C drar åt sig troponin I vilket frigör aktinet som nu kan binda myosinet Aktin Tn-T TM Tn-C Tn-I Myosin Ca 2+

Ca 2+ -bundet Troponin C drar åt sig troponin I vilket frigör aktinet som nu kan binda myosinet Aktin Tn-T TM Tn-C Tn-I Myosin Ca 2+

Ca 2+ -bundet Troponin C drar åt sig troponin I vilket frigör aktinet som nu kan binda myosinet Aktin Tn-T TM Tn-C Tn-I Myosin Ca 2+

Ca 2+ -bundet Troponin C drar åt sig troponin I vilket frigör aktinet som nu kan binda myosinet Aktin Tn-T TM Tn-C Tn-I Ca 2+ Myosin

Ca 2+ -bundet Troponin C drar åt sig troponin I vilket frigör aktinet som nu kan binda myosinet Aktin TM Tn-T Tn-I Tn-C Ca 2+ Myosin

Ca 2+ -bundet Troponin C drar åt sig troponin I vilket frigör aktinet som nu kan binda myosinet Aktin Tn-T TM Myosin Tn-C Tn-I Ca 2+

Kontraktionens mekanism Kontraktionen består molekylärt av en bindning kallad "cross-bridge" mellan myosin och aktin = aktomyosin samt en rörelse av myosin huvudet framåt

I fånvaro av Ca 2+ stannar cykeln här) vila ADP+P i Ca 2+ A + M l ADP l P i Hög aktin affinitet * ADP+P i A-M l ADP l P i * ATP A-M ATP låg aktin affinitet P i ATP A-M * Rigor Komplex ADP I frånvaro av ATP stannar cykeln här (rigot mortis)

Kontraktionens mekanism vila myosin aktin

Kontraktionens mekanism aktomyosin bindning

Kontraktionens mekanism myosinet förflyttas framåt

Kontraktionens mekanism bindningen lossnar

Kontraktionens mekanism ny bindning

Kontraktionens mekanism myosinet förflyttas framåt

Kontraktionens mekanism bindningen lossnar

Kontraktionens mekanism ny bindning

Kontraktionens mekanism myosinet förflyttas framåt

Kontraktionens energetik Myosin ATP:as hydrolyserar ATP och relaxerar myosinhuvudet Flera metaboliska reaktioner försöker hålla ATP koncentrationen konstant ATP konsumption måste motsvara produktion Vid hög kontraktionshastighet är ATP konsumption stor

Kontraktionens energetik I snabba muskler fås energi från glycolys: glykogenolys aktiveras av Ca 2+ via troponin C creatin-fosfat+adp ATP+creatin vid ansträngning ATP+creatin creatin-fosfat +ADP i vila Adenylat kinas 2ADP ATP+AMP

Kontraktionens energetik AMP stimulerar glykolysen via fosfo-fruktokinassteget Mera ATP och laktat produceras Laktaten som produceras omvandlas i levern till glucos

Kontraktionens energetik AMP stimulerar glykolysen via fosfo-fruktokinassteget Mera ATP och laktat produceras Laktaten som produceras omvandlas i levern till glucos Ca 2+ glycogen + ADP AMP glucose + crea ATP crea P-crea lactate

Kontraktionens energetik

Kontraktionens mekanik Muskelns prestationsförmåga Kontraktionsstyrkan är beroende av sarkomer längden dvs direkt proportionell med hur många aktomyosinbindningar kan bildas Vid bestämning av muskelns prestationsförmåga mäts ofta den isometriska kontraktionen

Muskelkontraktionens mekanik Isometrisk kontraktion = muskelns rörelse hämmad - ändast spänningen (kraften) mäts Tex armbrytning

Tänjnings/spänningskurvan Om man tänjer på en muskel och mäter kontraktionskraften/längd får man en kurva som består av muskelns aktiva och passiva egenskaper.

Tänjnings/spänningskurvan Den aktiva delen av kurvan fås genom att reducera bort den passiva spänningen som uppkommer då muskeln tänjs.

Tänjnings/spänningskurvan Den aktiva tensionskurvan är bågformad så att spänningen är optimal vid en viss fiberlängd Lo som beror på aktin och myosinsegmentens placering i sarkomeren.

Tänjnings/spänningskurvan

Muskelkontraktionens Isoton kontraktion = muskeln tillåts röra sig men spänningen (kraften) hålls konstant Tex tyngdlyftning, kulstötning mekanik

Kontraktions/ hastighets kurvan Kontraktionshastigheten är beroende av den applicerade kraften på muskeln Den maximala hastigheten bestäms av myosin-atpas molekylernas maximala aktivitet kg Man bestämmer kontraktionshastigheten med olika tyngder för att taga reda på muskelns maximala kontraktionshastighet Vmax. Kontraktionshastigheten minskar med ökad mottyngd.

Kontraktions/ hastighets Kontraktionshastigheten minskar med ökad mottyngd. Man extrapolerar kurvan till 0 tyngd och får då maximala hastigheten. kurvan

Kontraktions/ hastighets kurvan Produkten av spänning och hastighet ger ett mått på muskelns effekt. Effekten är optimal vid en viss mottyngd. optimalt område effekt

Kontraktions/ hastighets kurvan Med träning av muskel kan man förskjuta det optimala området mot högre tyngder optimalt område

Energetik/mekanik summary Kraften bestäms av aktomyosinbindingar Hastigheten bestäms av ATPasets hastighet

Snabba och långsamma muskelfibrer Snabba fibrer kontraherar snabbt och tröttnar snabbt Långsamma fibrer kontraherar långsamt och tröttnar långsamt

Snabba och långsamma muskelfibrer

Snabba och långsamma muskelfibrer Snabba fibrer är gykolytiska och vita Långsamma fibrer utnyttjar oxidativ fosforylering och respiration samt innehåller syrebindande myoglobin färgen rödbrun

Snabba och långsamma muskelfibrer snabba fibrer har specialiserat ATPas av typ IIA och typ IIB långsamma innehåller typ I ATPas

Snabba och långsamma muskelfibrer både snabba och långsamma enheter finns i en muskel - normalt 50/50 enheterna enerveras av en nerv kallad motorisk enhet typ I och II fibrer enerveras av olika nerverfibrer

Snabba och långsamma muskelfibrer Olika typer av muskefibrer behövs i olika typer av sportgrenar Långsamma i uthållighetsgrenar såsom maraton Snabba tex i sprinterlöpning

Musketrötthet? ATP/CrP rigor Kalcium förråd, RyR desensitisering Glykogen Temperatur Vävnadsskada inflammation Laktat- vanligtvis minskar hastigheten före laktacidos sker

Muskelsjukdomar Muskeldystrofier Atrofiering av muskel (= muskelvävnaden tynar bort) Myotonier orsakar spasticitet membrandefekt tex genetiska störningar i jonkanaler Paralys genetiska störningar i jonkanaler tex inaktivering av Na+kanaler Myopatier -svaghet, tröttnar snabbt Mitokondriella Myopatier -Mutationer i mitokondriens genom -abnorma mitokondrier -Nedärvs maternalt -kan upstå spontant

Diagnostik av genetiska muskelsjukdomar Histologiska färgningar gendefekter olika mätningar av styrka och snabbhet mätningar av elektrisk aktivitet bestämningar av olika metaboliter från blodet Cytochrome C oxidase färgning visar minskning av mitokondrier