Värmdö kommuns stöd till ungdomars kultur- och fritidsaktiviteter - ur ett intersektionellt perspektiv

Värmdö kommuns stöd till ungdomars kultur- och fritidsaktiviteter - ur ett intersektionellt perspektiv Av: Anna Klerby och Roxana Ortiz Datum: 2013-05- 20 1

Sammanfattning Värmdö är en förhållandevis homogen kommun vad gäller kulturell bakgrund och socioekonomisk status. Kommunens invånare har högre medelinkomster än riksgenomsnittet och sysselsättningsgraden är jämförelsevis hög. Det finns många barnfamiljer och andelen invånare med utländsk bakgrund ligger under riksgenomsnittet, cirka 14 procent. Denna rapport undersöker kultur- och fritidsaktiviteterna som kommunen erbjuder barn och unga ur ett intersektionellt perspektiv, i den mån underlaget tillåter. Rapportens syfte är att fungera som beslutsunderlag för Kultur- och fritidsnämndens arbete med kommande målformuleringar och prioriteringar och som stöd till utveckling av kultur- och fritidsenheternas uppföljningsarbete. Rapporten ska också fungera som kunskapsunderlag i dialog och processer med föreningsliv. Ett intersektionellt teoretiskt perspektiv har som syfte att synliggöra situationer och strukturer som skapas i skärningspunkter för maktrelationer som baseras på ras, kön, sexualitet, ålder, klass, funktion, religion men även andra sociala kategorier. På grund av avsaknad av statistik för att mäta olika parametrar inom kultur- och fritidsområdet brister vår intersektionella analys delvis, men vi försöker i dessa fall visa på hur man kan tänka kring maktrelationer inom kultur och fritid mer generellt. Överlag har vi ett bra statistiskt underlag för att synliggöra tjejer och killar i de undersökta verksamheterna och därför väger jämställdhetsperspektivet tyngre i analysen än de andra sociala kategorierna. En övergripande slutsats är att barn och unga med utländsk bakgrund, socioekonomiskt utsatta samt unga hbtq- personer inte syns i den statistik som vi haft tillgång till. Ett annat resultat är att tjejer och killar är förhållandevis jämnt inom kultur- och fritidsverksamheten, vilket skiljer sig från många andra kommuner där killar är betydligt mer aktiva än tjejer inom idrott och tjejer är betydligt mer aktiva inom kulturområdet. Dock är både idrotten och konstutövningen starkt könssegregerade aktiviteter. Fotboll har absolut flest deltagartillfällen av alla sporter under ett år, varav killar står för merparten (70 procent). Trots killdominansen är fotboll den tredje vanligaste sporten bland tjejer. De åtta största sporterna räknat i aktivitetstillfällen, det vill säga antal tillfällen under ett år som en ungdom deltagit i den föreningsledda idrotten, är alla könssegregerade. Fotboll, innebandy, ishockey, tennis och bandy utövas av minst 60 procent killar, och nästan bara tjejerutövar ridning, gymnastik och handboll. Inom kulturområdet bekräftas också de könsstereotypa mönstren som ses i samhället i stort även om vi uppfattar könsfördelningen är något jämnare inom vissa områden. Bibliotekens böcker lånas av fler tjejer (59 procent) än killar (41 procent) vilket är en jämnare fördelning än vad gruppen vuxna visar i andra studier. Det är ett färre antal tjejer än killar som besöker fritidsgårdarna, andelen tjejer är cirka 44 procent. I jämförelse med flera andra kommuners fritidsgårdar är det ändå en jämnare könsfördelning. Inom kulturskolan är det också en något jämnare könsfördelning totalt sett i jämförelse med andra kommuner, men inriktningar som dans, teater och musikinstrument är samtliga tydligt könssegregerade. 2

Vad gäller den fysiska tillgängligheten inom kommunen verkar den vara god. Inga markanta mönster framträder av att någon aktivitet upplevs som otillgänglig. En socioekonomisk analys av materialet har varit svår att genomföra då det inte finns underlag kring detta. Dock vet vi att inkomstskillnaderna ökar i samhället och en viktig fråga är: Påverkar den socioekonomiska bakgrunden barns och ungas möjlighet och valfrihet att utöva olika sporter och kulturformer? Frågan leder oss vidare till: I vilken utsträckning är det kommunens ansvar att ge barn och unga likvärdig tillgång till kultur och fritid oavsett familjernas privatekonomiska förutsättningar? Föreningspolicyn har på flera sätt ett språk och vissa dolda förutsättningar som kan gynna de som redan är insatta i föreningslivet. Vi uppfattar också att det socioekonomiska perspektivet saknas, vilket kan begränsa ungdomarnas val av idrott. Anläggningar är kultur- och fritidsnämndens största utgiftspost. Anläggningarna är kraftigt subventionerade för både barn, unga och vuxna men befintliga uppgifter är inte tillräckligt detaljerade för att räkna ut den exakta fördelningen. Vidare är den planerade anläggningsutvecklingen av vikt att analysera i relation till medborgarnas behov och i relation till långsiktiga mål. Vi uppfattar att statistikunderlaget bör utvecklas för att man på sikt bland annat ska kunna göra analyser av marginaleffekter av en ytterligare idrottshall eller konstgräsplan. 3

Innehållsförteckning Värmdö kommuns stöd till ungdomars kultur- och fritidsaktiviteter - ur ett intersektionellt perspektiv...1 Sammanfattning...2 Innehållsförteckning...4 1. Inledning...6 Syfte... 7 Avgränsning... 7 Material... 8 2. Värmdö en välmående kommun...8 Geografisk beskrivning...8 En högre andel småbarnsfamiljer i Värmdö jämfört med riket...9 Höga inkomster och hög sysselsättningsgrad...9 De ekonomiskt utsatta är ofta ensamstående kvinnor med barn...9 Kvinnor inom vården och män inom bygg ett könsstereotypt mönster...10 Majoriteten av invånarna arbetar inom näringslivet...10 Låg andel barn och unga med utländsk bakgrund...10 Könsegregerade val av gymnasieutbildning en diskussion utifrån klass och kön...11 3. Vad menas med en intersektionell analys?... 11 Intersektionalitet...11 Jämställdhet...12 Jämställdhet och idrott...13 Jämställdhet och kultur...14 Normkritik...16 Hbtq och idrott det råder en heteronormativ miljö inom idrotten...16 Makt...17 Makt, fritid och idrott...18 Makt och kultur...18 Men vad är kön och hur ska vi förstå begreppet kön?...19 Genus, det sociala könet...19 Socioekonomiskt perspektiv...20 Funktionsnedsättning...23 Etnicitet...24 Föreningsliv och utländsk bakgrund...25 Nyanlända och idrott...26 4. Hur ser ungas fritidsdeltagande ut i Värmdö kommun år 2011?... 26 4.1 Föreningsstödet samt stöd till studieförbund...27 Analys av föreningsstödet...31 4.2 Badhus...33 Analys av badhuset...34 4.3 Fritidsgårdarna...35 Analys av fritidsgårdarna...35 4.4 Bibliotek...37 Analys av bibliotekens verksamhet...37 4.5 Ungdomsdialoger...38 Analys av ungdomsdialogerna...39 4

4.6 Kultur- och idrottsevenemang...40 Analys av kultur- och idrottsevenemang...41 4.7 Kulturutbud för förskola och skola...42 Analys av kulturutbud för förskola och skola...42 4.8 Kommunala och föreningsdrivna kulturskolor...43 Analys av kulturskolornas verksamhet...45 4.9 Stipendier...46 Analys av stipendier...46 5. Analys av förvaltningarnas riktlinjer och policys... 47 Allmänna kommentarer till Värmdös föreningspolicy...47 Dolda förutsättningar...47 Socioekonomiskt utsatta grupper syns inte...48 Få föreningar söker jämställdhetsbidrag...49 Gott betyg till föreningsbidragen...50 Värt att notera...51 6. Sammanfattande iakttagelser och slutsatser... 51 Könsstereotypa mönster...51 Socioekonomiskt perspektiv...53 Etniskt/kulturellt perspektiv...53 Tillgänglighet/funktionsnedsättning...53 Referenser... 54 BILAGA 1 Kommentarer från Kultur- och fritidsvaneundersökningen 2012... 57 5

1. Inledning Sverige ligger år 2012 fyra på Gender Gap Index- listan 1. Inget land räknas ännu ha nått full jämställdhet. I diskussionen om värderingsfrågor som integration, tillgänglighet och kanske särskilt jämställdhet, fokuserar vi gärna på att det är i de yngre generationerna som förändringen måste ske. Det kan vara svårt att lära gamla hundar sitta, och det framhålls hur viktigt det är att satsa på de unga generationerna. Hur ser det då ut med värderingar och beteendemönster bland dagens ungdomar? Denna rapport försöker ge en bild av barns och ungdomars liv i Värmdö kommun, sett genom kommunens kultur- och fritidsnämnds verksamhet för att ge barn och ungdomar en intressant och tillgänglig fritid. Ambitionen är att belysa verksamheterna ur flera av diskrimineringslagens perspektiv, men tillgänglig data och information saknas på flera områden och kön är den variabel som statistikförs mest kontinuerligt. Därför väger jämställdhetsperspektivet tyngst i denna rapport. Enligt undersökningar om ungas situation visar det sig att unga killar föredrar att spela dataspel medan tjejer tenderar mer att syssla med estetiska aktiviteter. 75 procent av ungdomarna anser att det finns saker att göra på fritiden. 2 Den organiserade idrotten är en stor del av ungdomarnas fritidsaktiviteter. Det pågår en debatt om det förekommer skilda villkor för olika grupper av idrottare inom den organiserade föreningsidrotten. I Riksidrottsförbundets idéprogram Idrotten vill skrivs att: Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska eller psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. 3 Utifrån ungdomspolitiken finns det tydliga riktlinjer om att alla unga ska ha rätt och möjlighet att delta i det kulturella och konstnärliga livet. För de barn och unga som har funktionshinder handlar funktionshinderpolitiken om bland annat att förbättra tillgängligheten till en tillfredsställande fritid och kulturliv. När man talar om tillgänglighet så måste man belysa på den utifrån både fysiska och sociala aspekter. Statistiken visar att en tredjedel av de unga har avstått från att delta i idrotter på grund av rädsla för att bli illa bemött, vilket betyder att det är den sociala tillgängligheten som brister. 4 Riksidrottsförbundet har cirka tre miljoner aktiva utövare. Killar och män är överrepresenterade relativt tjejer och kvinnor, med ett förhållande på ungefär 60-40 procent. 5 Men i en serie studier gjorda av Bengt Larsson och Per Nilsson påvisas att fler 1 The Global Gender Gap Report, introduceras 2006 av World Economic Forum in 2006. Gender Gap Report har arbetat fram olika kriterier för att fånga storleken och omfattningen av könsbaserade skillnader runt om i världen. Indexet mäter könsskillnader i ekonomiska, politiska, utbildnings- och hälsobaserade kriterier och ger landet en ranking som möjliggör jämförelse mellan regioner och över tiden, http://www.weforum.org/issues/global- gender- gap 2 Ungdomsstyrelsen, 2010, Lokal uppföljningen av ungdomspolitiken, www.ungdomsstyrelsen.se 3 Riksidrottsförbundet idéprogram 2005, s 4. 4 Ungdomsstyrelsen, 2012, Fokus 12. Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning, www.ungdomsstyrelsen.se 5 Svensk Idrottsforskning, Organ för Centrum för idrottsforskning, Genus i idrotten, 2009. nr 1, s. 11. 6

16- åriga tjejer än killar idrottar såväl i organiserad form som på egen hand. 6 Detta signalerar att beteendemönstren bland ungdomar förändras mycket genom uppväxten och man gör olika saker i olika åldersintervall. Allmänt sett är mönstret att tävlingsinriktad respektive äventyrlig idrott lockar killar i större utsträckning än tjejer, och att motionsidrott i större utsträckning lockar tjejer än killar. Inom kulturområdet finns allmänt sett inte lika god statistik, då kultur i högre grad handlar om både utövare och publik, och publiken är kostsam att föra statistik över. Mönstren inom den professionella kultursektorn är dock tydliga. Män och kvinnor finns på olika positioner och män återfinns generellt på positioner med mer tillgång till resurser än vad kvinnor gör. I de olika kulturuttrycken riskerar också föreställningar om kön skapas och återskapas på ett än tydligare sätt än inom idrotten, genom den konstnärliga iscensättningen och gestaltningen. Sammantaget baseras en stor del av de svenska fritidsaktiviteterna på folkrörelser och föreningsliv. Som samhällsfunktion spelar civilsamhället en viktig roll i det svenska samhället. Att engagera sig i föreningar är både ett sätt för olika grupper att umgås, ta hand om sin fysiska hälsa, driva sina intressen och en väg för den enskilde att skaffa sig de kunskaper och erfarenheter som behövs för att framgångsrikt delta i det politiska livet och knyta vänskapsband. Denna socialisering visar sig också tydligt värdefull för samhället då det bygger det sociala kapitalet i samhället, som främjar samhällsekonomisk effektivitet. 7 Syfte Rapportens syfte är att fungera som beslutsunderlag för Kultur- och fritidsnämndens arbete med kommande målformuleringar och prioriteringar och som stöd till utveckling av kultur- och fritidsenheternas uppföljningsarbete. Rapporten ska också fungera som kunskapsunderlag i dialog och processer med föreningsliv. Avgränsning Rapporten är avgränsad till att omfatta barns och ungdomars tillgång till kultur och fritid i Värmdö kommun inom kultur- och fritidsnämndens ansvar, under år 2011. Åldersgränsen skiftar något efter det statistiska underlag som finns tillgängligt. Kultur- och fritidsvaneundersökningen omfattar exempelvis 13-25- åringar medan föreningsbidragen omfattar medlemmar i åldern 7-19 år. All kommunal verksamhet inom kultur- och fritidsnämndens ansvar ingår så som idrott/föreningsliv, anläggningar, fritidsgårdar, ungkulturhus, bibliotek, kulturskolor, studieförbund. Ungkulturhuset invigdes 2011, men eftersom det togs i drift under senare delen av 2011 används ingen deltagarstatistik från verksamheten. De verksamheter som inte ingår i analysen är kulturmiljö, konstinköp, skönhetsråd, museer, vägnamn och Värmdölitteratur. 6 Ibid, s. 11. 7 Putnam, 1996. 7

Material Underlaget för denna studie har varit enkätundersökningen riktad till kommunens samtliga medborgare Kultur- och fritidsvanor i Värmdö kommun år 2012, konsultrapporten Översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Värmdö kommun 2012, samt enkätundersökningarna Värmdö kommuns föreningsenkät och Föreningsenkät om mångfald och inkludering. Vi har även tagit del av resultaten av en brukarundersökning på Gustavsbergsbadet under mars månad 2013. Utvärderarna har bearbetat och gjort en ny analys av grundstatistiken som företaget Skandinaviska Utvärderingsinstitutet har tagit fram och har använt ett intersektionellt perspektiv på grundstatistiken som har levererats till utvärderarna. Utvärderarna har således inte genomfört någon egen datainsamling utan använt sig av andra aktörers data. Kultur- och fritidsvaneundersökningen som vi använt resultaten från har en förhållandevis låg svarsfrekvens, totalt sett har 72 ungdomar i ålder 13-25 år svarat på frågorna. Vi använder dessa siffror för att de pekar på vissa mönster, men samtidigt måste läsaren vara medveten om den stora osäkerheten i att generalisera utifrån så få svar. Utvärderarna har tagit del av SCB:s statistik och använt material från Kommunfakta. Även forskning från bland annat Ungdomsstyrelsen, Riksidrottsförbundet och information från Centrum för idrottsforskning används som referenser. Utvärderarna har även deltagit på en konferens som behandlade senaste forskningen om Idrott, jämställdhet och genus den 8 mars 2013. 2. Värmdö en välmående kommun Jag tycker egentligen inte att det finns något typiskt för Nacka- och Värmdöbon. Men kanske att de som bor på Värmdö är lite mer naturälskare, det är ju därför man flyttar dit. 8 Det säger en kvinna i artikeln om likheter och skillnader mellan Värmdö och Nacka publicerad den 16 januari 2013 i Nacka Värmdö Posten. På kommunens hemsida marknadsförs Värmdö som en kommun med närhet till naturen och till storstadslivet. Det är en växande kommun och Gustavsberg är ett centrum som driver tillväxten framåt. Värmdö kommun är en tämligen välmående kommun med låg arbetslöshet och hög medelinkomst. Andel småbarn och unga är stor jämfört med riket. Geografisk beskrivning Värmdö kommun är en del av Stockholms län, med centralorten Gustavsberg. Kommunen har fem kommundelar eller områden: Djurö- Stavnäs, Värmdölandet, Ingarö, Gustavsberg och skärgården. Fler boende i kommunen pendlar ut till närliggande kommuner för att arbeta än antalet som pendlar till Värmdö för att arbeta. Cirka 53 procent av männen pendlar ut och 47 procent av kvinnorna 9. 8 Värmdö Nacka Posten, 16 januari 2013, www.nvp.se 9 SCB Kommunfakta 2012, www.scb.se 8

En högre andel småbarnsfamiljer i Värmdö jämfört med riket Under större delen av året har Värmdö cirka 39 000 invånare varav 20 000 är män och 19 000 är kvinnor, räknat från 0 till 81 år. Men vid sommartider ökar antalet invånare upp till 100 000 personer. Småbarn upp till sex år motsvarar 10 procent av befolkningen och andelen ungdomar mellan sju och nitton år är 19 procent. Den yngre delen av befolkningen utgör således mer än tredjedel av befolkningen. En fjärdedel av befolkningen är mellan 25 och 44 år. De som är mellan 45 och pensionsåldern utgör cirka 26 procent av befolkningen. Enligt SCB:s statistik har Värmdö kommun en högre andel småbarn och unga jämfört med riket. 10 Höga inkomster och hög sysselsättningsgrad Kommunens invånare har en genomsnittligt högre inkomstnivå jämfört med riket enligt SCB:s Kommunfakta 2012. Den genomsnittliga sammanräknade medelinkomsten för män boende i Värmdö är cirka 362 000 kr och för kvinnor 276 000 kr. Den sammanräknade medelinkomsten för män i Värmdö ligger cirka 60 000 kr högre än medelinkomsten för män i hela landet, och motsvarande siffra för kvinnor i Värmdö är 50 000 kr högre. Även medianinkomsten är något högre än Sveriges genomsnitt räknat för båda könen. Andelen förvärvsarbetande är högre jämfört med riket och i den arbetsföra gruppen 20-64 år boende i Värmdö befinner sig 84 procent i arbete. Andelen för både kvinnor och män mellan 20 och 64 år är 83 procent respektive 85 procent. I riket är andelen förvärvsarbetande betydligt lägre, närmare 76 procent, och motsvarande siffror för män och kvinnor i Sverige är 77 procent respektive 75 procent. Även jämfört med länet har Värmdös invånare en högre sysselsättningsgrad. Arbetslösheten i Värmdö är således förhållandevis låg jämfört med genomsnittet för både riket och länet. I Värmdö är andelen arbetssökande mellan 20 och 64 år cirka tre procent och andelen unga arbetslösa utgör det dubbla. Det finns en könsskillnad i arbetslösheten då den verkar drabba unga män i högre utsträckning än unga kvinnor. Enligt SCB är riksgenomsnittet för unga arbetslösa män runt 13 procent och motsvarande siffra för unga kvinnor är 10 procent. 11 De ekonomiskt utsatta är ofta ensamstående kvinnor med barn Andelen samboende med barn med ekonomiskt bistånd är cirka åtta procent, det vill säga under riksgenomsnittet på elva procent. Undersöker man statistiken utifrån kön är andelen ensamstående kvinnor med barn med ekonomiskt bistånd avsevärt högre än ensamstående män med barn och det är ett mönster som återfinns både på länsnivå och riksnivå. I Värmdö kommun är andelen ensamstående kvinnor med barn med ekonomiskt bistånd 15 procent och motsvarande siffra för ensamstående män med barn närmare två procent. 12 10 Ibid. 11 Ibid. 12 Ibid. 9

Kvinnor inom vården och män inom bygg ett könsstereotypt mönster Om ett yrke utförs av personer som till mer än 60 procent är kvinnor eller män då anses yrket vara könssegregerat. Om värdet hamnar inom spannet 40-60 procent betraktas yrket som könsbalanserat. I Sverige finns det tre yrken som räknas som könsbalanserade yrken och dessa är: kockar, läkare och universitetslärare 13. De tre vanligaste yrken i Värmdö kommun är vårdyrken, försäljning och byggnads- och anläggningsarbetare. Två av dessa yrken är starkt könssegregerade och dessa är vård- och byggbranschen. 83 procent av de som arbetar inom vården är kvinnor och 98 procent av de som arbetar inom byggbranschen är män. Försäljning och detaljhandelsbranschen betraktas som könsbalanserade yrken. Enligt forskning är könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden ett resultat av utbildningsvalen som killar och tjejer gör vid gymnasiet. Detta tar vi upp under rubriken Könssegregerade val av gymnasieutbildning en diskussion utifrån kön och klass. Majoriteten av invånarna arbetar inom näringslivet SCB särskiljer på dag- och nattbefolkning. Dagbefolkning är alla de personer som arbetar i kommunen oavsett var de är folkbokförda, vilket alltså inkluderar de personer som bor utanför Värmdö och pendlar in till kommunen för att arbeta. Nattbefolkning innebär de som är folkbokförda i Värmdö men kan ha sin anställning utanför kommunen. I Värmdö kommun arbetar 88 procent av männen och 56 procent av kvinnorna som utgör dagbefolkning inom privat sektor. Andelen kvinnor och män som arbetar inom den privata sektorn är högre än genomsnittet för riket, det vill säga att Värmdö är en kommun med en stor andel privata företag som arbetsgivare. Av nattbefolkningen arbetar 92 procent av männen och närmare 66 procent av kvinnorna och inom den privata sektorn, det vill säga det som pendlar ut från Värmdö för att arbeta arbetar i ännu högre utsträckning för privata företag. För riket i stort gäller att 80 procent av männen och 50 procent av kvinnorna arbetar inom den privata sektorn. Det betyder att både kvinnor och män i Värmdö kommun i större utsträckning arbetar inom den privata sektorn än vad män och kvinnor gör genomsnittligt i Sverige. 14 Låg andel barn och unga med utländsk bakgrund Enligt SCB är definitionen av personer med utländsk bakgrund de som antingen är utrikes födda eller är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 18 procent av Sveriges befolkning har idag utländsk bakgrund. I Stockholms län är motsvarande siffra 26 procent. I Värmdö är den totala andelen personer med utländsk bakgrund cirka 14 procent år 2011, 52 procent av dem är kvinnor och 48 procent är män. Andelen barn med utländsk bakgrund mellan fyra och femton år utgör en procent av befolkningen och samma andel gäller för unga mellan 15 och 24 år. 15 Närmare 20 procent av barnen i Sverige har utländsk bakgrund och de vanligaste ursprungsländerna för barnens föräldrar är Irak 13 Genus, 3/2012 Vem gör jobbet? 14 SCB Kommunfakta 2012, www.scb.se 15 Ibid. 10

och forna Jugoslavien. En kommun med låg andel invånare med utländsk bakgrund är exempelvis Ovanåker med 3,8 procent och en kommun med hög andel invånare med utländsk bakgrund är Botkyrka med cirka 50 procent. Värmdö kommun ligger här ganska nära rikets siffror. 16 Könsegregerade val av gymnasieutbildning en diskussion utifrån klass och kön Andelen personer med gymnasial utbildning i Värmdö kommun beräknas vara omkring är 50 procent, ungefär lika stor andel bland kvinnor som bland män. Det finns en högre andel personer med gymnasial utbildning i Värmdö jämfört med både länet och riket. 37 procent av befolkningen i Värmdö kommun har en eftergymnasial utbildning, andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är större än andelen män. Värmdö kommun ligger på riksgenomsnittet för eftergymnasial utbildning och uppvisar samma könsrelaterade mönster. Med detta sagt måste vi gå ett steg djupare i diskussionen om gymnasieprogram och kön. Enligt forskning finns det väldigt få gymnasieprogram som har en jämn könsfördelning. Mia Heikkilä, (fil. dr.) på Skolverket menar att gymnasieskolans struktur speglar könssegregationen som finns i samhället. Den nationella statistiken talar för att det är mycket få program som har en jämställd representation. De program som har en jämn könsfördelning är naturvetenskap och samhällsvetenskap. Men en viktig aspekt att ta i beaktning är att val av gymnasieutbildning sällan enbart beror på kön enligt Heikkilä. Om man till exempel tittar på socioekonomisk bakgrund så träder andra statistiska mönster fram. Unga från lägre samhällsklasser väljer i högre grad yrkesprogram än de från högre samhällsklasser, som oftare väljer studieförberedande utbildningar. Segrationen mellan könen är tydligast inom de olika yrkesinriktade programmen. I SOU 2010:99 lyfter man vidare fram val gällande elever med utländsk bakgrund. Det visade sig vid granskning av kvinnor och män med utländsk bakgrund att de i mindre utsträckning väljer yrkesförberedande program och i högre grad väljer studieförberedande. Elever med utländsk bakgrund verkar också välja mindre könsstereotypt än elever med svensk bakgrund 17. 3. Vad menas med en intersektionell analys? Intersektionalitet Sammanfattningsvis kan man säga att en intersektionell analys har som syfte att synliggöra situationer och strukturer som skapas i intersektioner eller skärningspunkter för maktrelationer som baseras på ras, kön, sexualitet, ålder, klass, funktion, religion eller andra sociala kategorier. Det betyder att vi sällan är bara vårt kön eller bara vår funktionsnedsättning i andras ögon, utan vi är båda på samma gång, och kanske fler kategorier därtill. 16 SCB, befolkningsstatistik, www.scb.se 17 Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Kunskapsöversikt: Könsstereotypa val till gymnasiet, 2013, www.genus.se. 11

Intersektionalitet eller skärningspunkt handlar framför allt om att visa på sociala mönster och beteenden som gör att individens handlingar blir till strukturella positioner. Forskare inom fältet menar att vi gör ständiga utsorteringsprocesser som sorterar in individer och grupper i vad som är norm respektive vad som är avvikande. Kategoriseringen och bedömningen i avvikande eller underordnad är en fråga om maktutövning. Därför utgör människor som placeras i underordnade grupper ett grundläggande villkor för ifrågasättande av maktrelationer. 18 Forskarna menar att fokus bör riktas mot etablerade strukturer för social ojämlikhet som hindrar personer från att bli delaktiga i samhället. Med en intersektionell analys vill man göra flera röster hörda i samhällsbyggnaden utifrån erfarenheter i termer av kön, klass, etnicitet/ras, sexualitet eller andra sociala kategorier eller identiteter. Utgångspunkt och syftet med en intersektionell analys är att öppna upp möjligheten till att upplösa gränser mellan olika sociala kategorier och belysa samverkan som råder mellan olika faktorer och visa dess betydelse i samhället. Med hjälp av ett intersektionellt perspektiv kan man ställa andra relevanta frågor och få fram nya synsätt på det man ämnar studera, i detta fall kultur och fritid. Frågor som kan bli relevanta för denna utredning är: Vilka normer och mentala barriärer råder som påverkar huruvida fritiden är lika tillgänglig för alla utifrån kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund? Hur ser resultaten ut när man undersöker idrott utifrån socioekonomisk status? Skiljer sig val av aktivitet eller idrottsförening beroende på kön, socioekonomiskt och utländsk bakgrund? Har olika föreningar olika bemötandekultur som påverkar ungdomars val? Är kulturaktiviteterna tillgängliga för alla? Finns det kulturformer som är mer tillgängliga för en grupp i samhället än andra och i så fall vilka är anledningarna? Vems livsöden och erfarenheter skildras och hur värderas de relativt varandra? Jämställdhet Jämställdhet handlar om att kvinnor och män (jfr jämlikhet) ska ha samma möjligheter och rättigheter. Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. 19 Jämställdhet ställer fokus på kön. De flesta forskare är överens om att för att nå jämställdhet bör man förhålla sig till ett genusperspektiv. Med genus menar man kön som en primärt social kategori, till skillnad från biologisk, och som görs i vårt samhälle. Att arbeta för jämställdhet med ett genusperspektiv innebär att ha målsättningen att frigöra personen från könets kulturella etiketter, det vill säga, de förväntningar som ställs från enskilda och från samhället på en person kopplade till dennes biologiska kön. Ett exempel för att illustrera detta är uppfattningen om att 18 De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005), Intersektionalitet kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, Malmö: Liber, s. 52. 19 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kunskapsportal www.jamstall.nu. 12

kvinnor, bara för att de är av kvinnligt kön, är bättre på att ta hand om barn och äldre än män. Ett annat exempel är föreställningen att män är bättre än kvinnor på att köra bil. Jämställdhet och idrott Det finns en hel del forskning kring genus, jämställdhet och idrott. En av pionjärerna inom idrottsforskningen med genusperspektiv är professorn Eva Olofsson, vid Umeå universitet, som disputerade med avhandlingen Har kvinnor en sportslig chans? år 1989. Sen dess har ett flertal avhandlingar skrivits om idrott och genus. Syftet med avhandlingen var att beskriva och försöka förstå villkoren för kvinnors deltagande i idrott, såsom de uppställs av Sveriges Riksidrottsförbund och dess medlemsorganisationer. Eva Olofsson ville beskriva kvinnors idrottsdeltagande och samtidigt spegla idrottsrörelsens idrottsuppfattning och kvinnosyn under 100 år. 20 Ett resultat av forskningen är att den moderna svenska idrotten har skapats av män för män och dessutom beskrivits av män 21. Eva Olofsson tog hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och visade att kvinnor är underordnade män och villkoren för kvinnors deltagande i idrotten bestämdes av män. Som man frågar får man svar. Det är därför det är viktigt att arbeta med de värderingar som kan finnas inbyggda redan i hur man väljer att formulera frågan. På forskarstafetten om Idrott, jämställdhet och genus 22 presenterades en studie som fokuserade på föreningsledarnas syn på jämställdhet och kön. Forskaren Matthis Kempe- Bergman, har studerat hur manliga idrottsledare relaterar till jämställd idrott 23. I Sverige är sju av tio föreningsledare män och studien som forskaren gjorde handlar om hur 49 manliga föreningsledare pratar om jämställd idrott, hur deras förförståelse av kön ser ut och hur de förhåller sig till jämställdhet inom idrott. På grund av ledarnas inflytande över idrottens kultur och förutsättningar, är det av vikt att se över till exempel ledarutbildningar för aktiva ledare inom föreningslivet och vilken syn på genus och kön som förmedlas till medlemmarna. Tanken med att använda ett genusperspektiv inom föreningslivet är att barnets eller de ungas kön inte ska begränsa deras val av idrott och frigöra dem från könsstereotypa förväntningar. Håkan Larsson, professor i idrott med inriktning utbildningsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, har skrivit en artikel i tidningen Svensk idrottsforskning nr 1 2009, och har tittat på vilka idrotter som domineras och har dominerats av män respektive kvinnor och det träder fram intressanta könsmönster inom idrotten. Larsson menar att lagidrotter domineras av män, och särskilt när idrotten kräver en kropp mot kropp kontakt (exempelvis ishockey och rugby). I de så kallade individuella idrotterna domineras dessa av män också när den utövas med kropp mot kropp, exempelvis taekwondo och boxning. Men när idrotterna utövas kropp bredvid kropp så är det mer jämnt könsfördelat, exempel på detta är friidrott och simning. Bedömningsidrotter eller så kallade estetiska idrotter domineras av kvinnor. De så kallade mätidrotterna domineras av män om de utövas lagvis, medan könen är mer 20 Svensk Idrottsforskning, Organ för Centrum för idrottsforskning, Genus i idrotten, 2009. nr 1, s.4. 21 Ibid, s. 10. 22 8 mars 2013 23 Gymnastik- och idrottshögskolan, Forskarstafettkonferens om Idrott, jämställdhet och genus, 8 mars 2013, Stockholm. 13

jämnt fördelade om idrotterna utövas individuellt. Motorsporter domineras av män medan hästsport domineras av kvinnor och om idrotten har flera tävlingsmoment så ökar dominansen av män. 24 Utifrån ett jämställdhetsperspektiv kan kommuner, organisationer eller idrottsföreningar ställa frågor till sin verksamhet som hjälper dem att utveckla jämställdhetsarbetet och undanröja eventuell diskriminering inom idrotten på grund av kön. Här nedan försöker vi knyta an det teoretiska perspektivet med frågor som kan stötta kommunen i sitt framtida genus- och jämställdhetsarbete. Varför utövas vissa idrotter mer av ett kön än av ett annat? Vad kan kommunen göra för att frigöra barn och unga från samhällets könsstereotypa förväntningar, så att de kan välja idrott bortsett kön? Hur kan man bryta könsobalanserade idrotter i kommunen? Vill man det? Exempelvis utövas ridsport främst av tjejer och ishockey främst killar vill kommunen bryta mönstret? Och i så fall bör man ställa sig frågan: Varför vill vi bryta denna trend och i så fall hur? Hur ser ledarna för idrottsföreningarna på jämställdheten inom sin idrottsgren? De ledarutbildningar som kommunen stöttar, har de ett tydligt jämställdhetsperspektiv? Finns det könsstereotypa normer som reproduceras inom idrotten? På vilket sätt kan dessa normer främja eller hindra barn från att delta i föreningslivet? Och hur kan kommunen arbeta med detta? Hur fördelas träningstider utefter kön? Kan kommunen säkerställa att alla får en rättvis tillgång till anläggningarna? Jämställdhet och kultur Det finns mindre tillgänglig forskning om barns och ungas kulturutövande ur ett jämställdhetsperspektiv jämfört med idrottsområdet. I följande avsnitt kommer vi att kort återge de viktigaste slutsatserna från rapporten Ung idag En beskrivning av ungdomars villkor 2012, gjord av Ungdomsstyrelsen som har tittat på ungas egen kulturutövande och besöks- och läsvanor över tid (åren som har undersökts är 1982/83, 1998/99 och 2006/07). Vi visar resultat från studier av ungas kulturaktivitet året 2006/2007, de uppgifter som ligger närmast i tiden. Uppgifterna kommer från Kulturrådet, Statistiska Centralbyrån och Ungdomsstyrelsen. En tredjedel av 16-23 åringar hade någon gång under 2006 och 2007 gått på teater och konstmuseum och nästan 50 procent hade gått på konsert och till ett bibliotek. År 1999 hade cirka 80 procent besökt ett bibliotek någon gång under året men sju år senare var siffran 55 procent, något som skulle kunna förklaras med den ökande tillgängligheten till internetuppkoppling i hemmen. 75 procent hade läst en bok och de allra flesta hade gått på bio minst en gång de senaste 12 månaderna. 25 Överlag kan man säga att biblioteksbesöks- och läsvanor har sjunkit sedan 1982, men besöken till konserter och konstmuseum har varit oförändrade över tid. Enligt uppgifter i rapporten finns det nästan inga skillnader mellan tjejers och killars 24 Svensk Idrottsforskning, Organ för Centrum för idrottsforskning, Genus i idrotten, 2009. nr 1, s. 11. 25 Ungdomsstyrelsen, 2012, Ung idag Kultur och Fritid, www.ungdomsstyrelsen.se, s. 222. 14

bio- och konsertbesök. 26 Men det skiljer närmare 10 procentenheter mellan tjejers och killars besök till konstmuseum, 35 respektive 25 procent. Det är högre andel tjejer som går på teater någon gång under året jämfört med killar. Enligt rapporten skiljer det sig också avsevärt mellan könen vad gäller biblioteksbesöken, närmare 20 procentenheter. Cirka 65 procent av tjejerna och 46 procent av killarna uppgav att de någon gång har besökt ett bibliotek under året. Statistiken visar att 86 procent av tjejerna någon gång läst en bok under det gångna året jämfört med killarnas andel om 66 procent. Som slutsats kan man se att det finns skillnader mellan unga tjejers och unga killars läs- och besöksvana och även kulturvanor. Tjejer är överlag mer aktiva än killar vad gäller denna del av kulturengagemanget. 27 Det är en högre andel unga födda i Sverige, 56 procent, som uppger att de har gått på konsert någon gång under året jämfört med 43 procent unga födda utomlands. För teaterbesök, konstmuseum och bokläsning någon gång under året fann man inte märkbar skillnad mellan grupperna. Det är högre andel unga födda utomlands som besöker biblioteken jämfört med gruppen unga födda i Sverige. 28 Enligt rapporten Ung idag En beskrivning av ungas villkor 2012 har de ungas eget kulturutövande minskat sedan mätningen 1982/83. Cirka 30 procent av 16-23 åringar uppgav att de hade målat, ritat, tecknat och skrivit dagbok någon gång under det undersökta året 2006/07. 20 procent hade spelat musikinstrument och tagit del av studiecirklar och mindre än fem procent hade sjungit i kör. Vi ser samma mönster igen vad gäller skillnaden mellan könen. Det är en högre andel tjejer boende i städer som utför mer eget kulturutövande än killar. Rapporten visar skillnaden mellan killar och tjejers eget kulturutövande. Det finns tydliga skillnader mellan könen speciellt vad gäller ritning, målning, teckning och leraktivitet. Cirka 35 procent unga tjejer uppger att de har sysslat med ovannämnda aktiviteter någon gång under året (2006/2007) jämfört med killars kulturutövande som motsvarade 19 procent. Det är en högre andel tjejer som både sjunger i kör, deltar i studiecirklar och skriver jämfört med killar. 29 Andelen killar som spelat musikinstrument någon gång under året är högre jämfört med tjejer, cirka 25 procent killar och 19 procent tjejer uppgav att de spelat musikinstrument någon gång under året. Det finns lite skillnader mellan unga födda i Sverige och utomlands vad gäller eget kulturutövande för det undersökta året 2006/2007. Andelen som utövade målning, ritning, teckning och sjungit i kör såg någorlunda lika ut mellan grupperna. Även andelen som uppgav att de någon gång under året spelat ett musikinstrument var lika, 23 procent. Skrivaktiviteten såg också lika ut för de jämförande grupperna. Det som skilde dem åt var deltagandet i en studiecirkel någon gång under året. Det är en högre andel unga födda utomlands som angav att de deltagit i en studiecirkel någon gång under det gångna året jämfört med de som föddes i Sverige, 26 respektive 17 procent. 26 Rapporten innehåller information för åren 1982/83, 1990/91 och 2006/07. Vi har valt att titta på 2006 och 2007 för att det ligger närmare i tiden för vår undersökningsperiod. Rapporten i sin helhet går att hämta på Ungdomsstyrelsens hemsida. 27 Ungdomsstyrelsen, 2012, Ung idag Kultur och Fritid, www.ungdomsstyrelsen.se, s. 224-225. 28 Ibid, s. 224-225. 29 Ibid, s. 228-229. 15

Hur ser de vuxna förebilderna ut bland musiker och vilka instrument utövas av killar respektive tjejer? Hur uppmuntras ungdomar att välja instrument? Hur ser innehållet i kulturaktiviteterna ut och vilka bilder och livsöden förmedlas i exempelvis filmer eller på teaterscenen? Ser man könsstereotypa mönster i det egna kulturskapandet och i så fall hur kan man bryta detta? Normkritik Normer handlar om föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar människor. De finns överallt och vi agerar oftast omedvetet utifrån föreställningar och sociala regler. Men det finns normer som skapats, utifrån religion eller andra inflytelserika personer eller grupper, som ger vissa sociala kategorier av människor fördelar och begränsar andra grupper genom en form av maktutövning, som sker mer eller mindre omedvetet, i nästa avsnitt förklaras hur detta går till. I Sverige är det norm att bete sig svenskt och vara vit i skinnet. Vi får återkommande tidningsrubriker på vad som händer personer som inte uppfyller denna norm och föreställning i relation till arbetsmarknad och bostadsmarknad. Normkritik handlar om sätta fokus på de normer och maktstrukturer som råder som gör att vissa personer uppfattas som avvikande och andra som personer inom normen eller normala. Med ett normkritiskt perspektiv kan man lyfta fram strukturer och bedömningar som skapar diskriminering eller belysa det som uppfattas som avvikande. Genom att använda ett normkritiskt perspektiv kan man synliggöra och förändra de normer som ligger till grund för diskriminerande strukturer. För att illustrera detta kan vi ta fram ett tämligen aktuellt exempel på hur normer fungerar och förmedlas i samhället. Länsförsäkringar drog igång följande reklamkampanj där en kvinna och en man sa följande: Det hade väl ingen trott, att jag skulle äga en egen bank 30. Detta citat sades av den kvinnliga kunden på Länsförsäkringar och citatet speglar att kvinnan är ett avvikande inslag inom bankvärlden. Medan citatet: Självklart äger jag min bank. Gör inte du det? sades av den manlige kunden och citatet signalerar mannen som en självklar spelare inom samma område. Reklamen cementerar bilden av att mannen är norm och kvinnan ett undantag, hon avviker från normen. Reklamen togs snabbt ner då Länsförsäkringar insåg sitt misstag i hur normativ deras kampanj var. Hbtq och idrott det råder en heteronormativ miljö inom idrotten Alldeles nyligen har det kommit ut en forskningsrapport om hbtq- ungdomars villkor och erfarenhet av föreningsidrott. Det framkommer i rapporten att det råder normer kring femininitet, maskulinitet och heterosexualitet och detta begränsar hbtq- ungdomars deltagande inom idrotten. Det finns låg hbtq- kompetens hos ledarna och låg vuxennärvaro och dåligt underlag av förebilder av hbtq- personer inom idrotten. När flera hbtq- personer väljer bort föreningsidrotten på grund av att de inte välkomnas så 30 Reklamen sattes upp i olika delar av landet men efter mycket kritik valde Länsförsäkringar att plocka ner dem och bad samtidigt om ursäkt och insåg att genusperspektivet saknades helt i sin kampanj. Reklamen sattes upp under mitten av april 2013. 16

handlar det om att de inte får ta del av skattefinansierade verksamheter på lika villkor. Enligt informanterna i undersökningen upplevs idrottsvärlden som heteronormativt. Det finns även uppgifter om att flera tränare använder en homofob- och tranfob jargong. 31 Flera idrottare som har fungerat som förebilder kommer oftast ut när idrottskarriären är över och det signalerar att det upplevs svårt att förena hbtq- personen med idrottaren. Flera av de 25 intervjuade uppgav att de hade sökt sig till hbtq- föreningar. Följande frågor är till för att ge exempel på hur man kan använda ett normkritiskt perspektiv i idrottsrörelsen. Makt Varför pratar man om allsvenskan och damfotboll? Varför har man inte sett kvinnor som tränar män, men man har sett tvärtom? Hur ser hbtq- kompetensen ut bland kommunens träningsledare? Finns det ledare som är hbtq- personer och i så fall får de stöd i sitt arbete? Hur utbredd är heteronormativ- och ofta kvinnoförnedrande jargong i föreningsvärlden eller kulturvärlden? I en intersektionell analys är begreppet makt centralt. Makt ses samverka på flera olika nivåer samtidigt, det vill säga, det handlar inte bara om att en person med fysiskt våld eller hot om våld får en annan person att göra något mot sin vilja. Enligt den klassiska definitionen av makt finns det en avsikt eller förmåga att få en person att handla eller förmå att göra något även om det går emot dennes vilja. Makt avser antingen handling, det vill säga maktutövning, eller förmåga, det vill säga maktresurser. Makt utövas när A får B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen. Grunden för A:s förmåga att utöva makt utgörs av maktresurser, med vilka A kan belöna eller bestraffa B. Exempelvis genom våld, ekonomiska resurser eller symboliska belöningar och bestraffningar såsom beröm och klander. Men diskussionen om makt stannar inte här. Definitionen ovan är en tämligen enkel definition på makt och denna tar inte hänsyn till mer raffinerade former av maktutövning. Det finns flera forskare som driver diskussionen kring makt ett steg längre. En av dem är Steven Lukes, professor i sociologi vid Oxford universitet. Han talar om det tredimensionella maktperspektivet som bland annat belyser makten att styra människors idéer och önskningar. 32 Det endimensionella maktperspektivet sätter fokus på aktörernas makt och vad de kan åstadkomma. Lukes visar på att den endimensionella makten oftast tillåter att undersöka en iakttagbar och öppen konflikt. Det tvådimensionella maktperspektivet, enligt Lukes, handlar om beslutsfattande och ickebeslutsfattande, om vilka frågor som sätts på dagordningen och vilka som åsidosätts, 31 RFSL, 2013, Hbtq och idrott - Ungdomars erfarenheter och villkor inom svensk idrott, www.rfsl.se, s. 84-86. 32 Lukes, 2008, s. 35-36. 17

mer eller mindre medvetet. Det tvådimensionella maktperspektivet handlar om både öppen och förtäckt konflikt. Förutom de två första perspektiven på makt inkluderar Lukes i sitt tredimensionella maktperspektiv makten att styra människors idéer och önskningar. 33 Detta är den yttersta formen av maktutövning enligt Lukes, att ha makt att influera, forma eller bestämma över B:s önskningar och styra B:s vilja, det vill säga att få B att foga sig genom att kontrollera B:s önskningar och idéer. I Steven Lukes egna ord beskrivs den tredimensionella makten på följande sätt: Är i själva verket inte den yttersta formen av maktutövning att förmå honom att göra något han inte vill göra, men även genom att influera, forma eller bestämma själva hans önskningar. 34 Makt, fritid och idrott Men hur kan vi applicera maktdimensioner på föreningsliv, idrott och fritid?? Ett exempel på hur man kan analysera medvetenhet om maktperspektivet är med frågor kring en nybyggd skola. Om man frågar barn och unga vad som behövs på den nya skolgården, kommer svaret på frågan troligen vara, en fotbollsplan! I en vidare analys kan man fråga sig om detta är ett verkligt behov eller om det är så att barnen svarat utefter sina referensramar, och vad det tror förväntats av dem. Att ge barn och unga ett friare tänkande och större handlingsutrymme är samtidigt en mycket komplex fråga, men att reflektera över hur Lukes tredje dimension av maktutövning också återspeglas inom fritid och idrott hjälper till oss att tänka utanför boxen, att tänka bortom kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och andra sociala kategorier. Den informellt accepterade makten över träningstiderna var något fotbollsspelarna och fritidsförvaltningen i Umeå kommun fick uppleva. Flera kommuner, bland andra Umeå, har infört regler för hur träningstider tilldelas för att ge en mer rättvis och behovsprövad fördelning. I Umeå bestämdes att de lag som spelar i de högsta divisionerna skulle få välja träningstider först. När detta infördes spelade Umeås damlag i en högre division än Umeås herrlag. Damerna fick alltså plötsligt välja träningstider före herrarna, något som herrarna fram till dess tagit som ett självklart privilegium. Detta skapade ramaskri bland en grupp män och många menade att detta var orättvist och att herrfotbollen i Umeå skulle dö ut inom kort. Det verkade som om normerna och värderingarna kring vilka som ansågs vara de sanna idrottsutövarna satt djupt i skinnet. På samma sätt talar vi fortfarande vanligtvis om allsvenskan och damfotboll. Genom att säga damfotboll så görs kvinnors idrottande till sitt kön, och avvikande från det antaget normala, (herr)allsvenskan. Makt och kultur Flera konstformer bland unga är tydligare könssegregerade än inom idrottsområdet. Detta kan framförallt kopplas till att killar tenderar att välja bort tjejdominerade aktiviteter i allmänhet i jämförelse med att tjejer tenderar att i högre grad utöva killdominerade aktiviteter. Analyser av kulturskolans elever i andra kommuner visar att val av musikinstrument och gruppundervisning i teater och dans är tydligt 33 Ibid, s 35. 34 Ibid, s 35. 18

könsuppdelade, tjejer dominerar på teater och dans och traditionellt kvinnliga instrument som flöjt medan de traditionellt manliga instrumenten som trummor, elgitarr och bas fortfarande väljs av en övervägande majoritet killar. Även de instrument där könsbalansen varit mer jämn som fiol har en viss övervikt av tjejer i dagsläget. Men vad är kön och hur ska vi förstå begreppet kön? Kön har flera olika dimensioner men begreppet delar övergripande in människor i grupperna män och kvinnor. Vi talar om det biologiska könet och det sociala könet. Det biologiska könet har flera bestämningsfaktorer och det sociala könet är en samhällelig föreställning om ett förväntat beteende och det är i skärningen mellan det biologiska och sociala könet sker maktutövningen. Det kan vara så banalt som att samhället projicerar förväntningar på små barn att exempelvis gilla rosa eller blått beroende på deras kön. Det kan också handla om tydlig diskriminering som att kvinnor antas ta bättre hand om barn än män, men då arbetsmarknaden inte är utformad för att ge förutsättningar för människor som tar hand om barn, det vill säga främst kvinnor, att också arbeta och tjäna egna pengar, så blir kvinnors genomsnittliga livsinkomst betydligt lägre än mäns, vilket bland annat leder till att kvinnor får lägre pension. Könsidentitet: en persons självdefinierade kön. Det vill säga vad en person känner sig som eller identifierar sig som. Biologiskt kön: definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Men det finns även personer som är biologiskt definierade som intersexuella. Juridiskt kön: är det som står registrerat i folkbokföringen, eller framgår av personnumret. I Sverige finns det två juridiska kön och det är antingen man och kvinna. Det vill säga att man antingen är det ena eller det andra, inga andra könskategorier finns i en juridisk bemärkelse. Genus, det sociala könet Men hur ska vi förstå kön utifrån genus? Först måste vi förstå vad genus är och hur vi använder oss av begreppet genus. Den första att lansera begreppet genus i Sverige var historikern Yvonne Hirdman år 1988. Hon definierar genus på följande sätt: Jag föreslår att vi med genus sätter namn på den alltmer komplicerade kunskap vi har om "manligt" och "kvinnligt", vår allt större förståelse av hur manligt och kvinnligt "görs" ( ) D.v.s. genus kan förstås som föränderliga tankefigurer "män" och "kvinnor" (där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphov till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att också biologin påverkas/ändras - med andra ord, det är en mer symbiotisk kategori än "roll" och "socialt kön". Det vill säga att genus handlar om en social process där både människor och strukturer tillskrivs kollektiva feminina och maskulina egenskaper. Det är viktigt att visa att genus undersöker kön utifrån socialt och kulturellt skapade föreställningar och förståelse för vad en man eller kvinna bör vara eller vad som är kvinnligt eller manligt. Hur mycket av en individs val, prioriteringar och ja, klädstil 19

definieras utifrån kön och vilka förväntningar vi har utifrån kön? Upplever en person av manligt kön samma tillgång till att rida och spela fotboll? Hur kommer det sig att Pia Sundhage, Sveriges mest välmeriterade fotbollstränare får frågan: när är den första kvinnan mogen att ta sig an ett herrlandslag? Som Pias egna svar löd: - Frågan är ju för fan helt fel ställd. Jag vände i stället på den och frågade när är manliga fotbollspelare mogna för en kvinnlig tränare? 35 Socioekonomiskt perspektiv Definitionen av social klass eller socioekonomisk status som vi använder här kommer från professorn i sociologi vid Colorado universitet, Jay. J Cloakey, som har undersökt sporten utifrån ett sociologiskt perspektiv. Vidare kommer vi att återge några viktiga frågeställningar på hur man kan göra en socioekonomisk analys. Social class refers to categories of people who share a position in society based on a combination of their income (earnings), wealth (savings and possessions), education, occupation and social connections. 36 Enligt definitionen ovan handlar social klass om mer än bara tillgång till en god inkomst. I följande del kommer vi att presentera korta slutsatser om forskning kring socioekonomisk bakgrund, föreningsliv och deltagande inom idrotten. Enligt Riksidrottsförbundet är kommunens ekonomiska insats i form av investeringar i anläggningar viktiga för att hålla idrotten öppen för alla oavsett bakgrund. Det finns dock en studie som Riksidrottsförbundet och Centrum för Marknadsanalys AB har gjort om de individuella kostnaderna i relation till olika idrotter. Vi kommer i korthet att återge de viktigaste slutsatserna. Motiveringen till varför vi försöker lyfta fram ett socioekonomiskt perspektiv i denna undersökning är att den socioekonomiska bakgrunden spelar roll för vilken typ av idrott ett barn eller ungdom praktiserar. Och precis som det intersektionella perspektivet framhåller så samspelar en socioekonomisk bakgrund med kön och etnicitet. Forskaren Stefan Wagnsson deltog i en konferens om idrott och mångfald och presenterade delar av sin avhandling Föreningsidrott som socialisationsmiljö. En studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling. 37 I sin forskning undersöker han skillnader i barns och ungdomars (11 till 17 år) deltagande och involvering i föreningsidrott i relation till deras socioekonomiska status. 38 Begreppet socioekonomisk status samlar information om boende, ägodelar som barn och ungdomar säger att de har och föräldrarnas yrke. Om man också anlägger ett genusperspektiv på detta så ser man att inom gruppen med lågekonomisk status är tjejer de som deltar minst i jämförelse med tjejer med medel och hög socioekonomisk status. Tittar man på deltagande i föreningsidrott uppdelat på socioekonomisk status och idrottsgren så visar 35 Feministiskt Perspektiv, När är herrarna redo för en kvinna som tränare? 4 mars 2011, www.feministisktperspektiv.se 36 Jay. J. Cloakley, Sports in Society. 37 Wagnsson, 2009, Karlstad universitet. 38 Målgruppen för studien var barn och unga mellan 11-17 år, upptagningsområdet är Västra Götaland, Värmland, Stockholm, Luleå, Umeå och Bengtfors. 20