VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK



Relevanta dokument
EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Statistik och epidemiologi T5

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319)

Agenda. Statistik Termin 11, Läkarprogrammet, VT14. Forskningsprocessen. Agenda (forts.) Data - skalnivåer. Den heliga treenigheten

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Konfidensintervall, Hypotestest

Studietyper, inferens och konfidensintervall

Medicinsk statistik II

Statistik och epidemiologi T5

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ.

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

Studiedesign och effektmått

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Exempel: exekveringstid. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Kursmeddelanden. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment. Exempel: exekveringstid

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Agenda. Statistik Termin 10, Läkarprogrammet, VT15. Agenda (forts.) Forskningsprocessen. Data - skalnivåer. Den heliga treenigheten

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi

Statistik Termin 10, Läkarprogrammet, HT16

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Grundläggande Biostatistik. Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet

FÖRELÄSNINGSMATERIAL. diff SE. SE x x. Grundläggande statistik 2: KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING. Påbyggnadskurs T1. Odontologisk profylaktik

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016

F3 Introduktion Stickprov

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Grunderna i epidemiologi.

SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete

F14 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.2, , 11.5) Hypotesprövning för en proportion. Med hjälp av data från ett stickprov vill vi pröva

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH HYPOTESPRÖVNING. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 13 maj 2015

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.

Statistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D

Innehåll. Frekvenstabell. II. Beskrivande statistik, sid 53 i E

Tentamen i Vetenskaplig grundkurs (MC001G/MC014G/MC1016), STATISTIK

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Vetenskaplig metod och statistik

Att läsa en vetenskaplig artikel

Föreläsning 12: Regression

ST-fredag epidemiologi och biostatistik 2017

Tentamentsskrivning: Matematisk Statistik med Metoder MVE490 1

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Studiedesign: Observationsstudier

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Måndag 14 maj 2007, Kl

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Intro studiedesign med kvantitativ metodik

Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II

Medicinsk statistik I

Evidens-Baserad Medicin

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Statistik Lars Valter

Beskrivande statistik. Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Hypotestestning och repetition

Analys av proportioner

Statistik. Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik

Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa.

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Att välja statistisk metod

Vad beror skillnaden på?

Tentamen i statistik (delkurs C) på kursen MAR103: Marina Undersökningar - redskap och metoder.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering

Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Introduktion

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Kritisk granskning av forskning

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0002M, MAM801, IEK600,IEK309 Institutionen för matematik Datum Skrivtid

Inledning till statistikteorin. Skattningar och konfidensintervall för μ och σ

Föreläsning 5. Kapitel 6, sid Inferens om en population

Introduktion till Biostatistik. Hans Stenlund, 2011

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Medicinsk statistik I

Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling. Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13

Vetenskaplig metod och statistik

FÖRELÄSNING 8:

Uppgift a b c d e Vet inte Poäng

Vetenskaplig metod och Statistik

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.

TMS136. Föreläsning 13

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

F22, Icke-parametriska metoder.

Transkript:

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study) Hypotes: nollhypotes (H 0 ), alternativ hypotes (H 1 ) BEGREPP Syftar huvudsakligen till att dra slutsatser om en population genom att matematiskt analysera egenskaper hos slumpmässiga stickprov ur populationen. Jfr med deskriptiv statistik. Systematiska fel som kan leda till skeva tolkningar av resultat. Faktor som samvarierar med både den oberoende och beroende variabeln, och därmed snedvrider resultatet. Exempel: Man drar i en studie slutsatsen att gula fingrar orsakar lungcancer. Här är rökning en confounder eftersom rökning kan orsaka såväl gula fingrar som lungcancer (men om röksug uppstod till följd av gula fingrar skulle det inte vara en confounder faktorn får inte vara en följd av den oberoende variabeln). Fokuserar huvudsakligen på att beskriva ett material numeriskt (medel, median, kvartiler, standardavvikelser) och/eller grafiskt (diagram). Jfr med analytisk statistik. Ursprungligen avses studier av hälsans och ohälsans utbredning, orsaker och förlopp i en befolkning. Sker med observationella och experimentella metoder. De epidemiologiska metoderna och synsätten används numera inom många olika discipliner. En retrospektiv observationsstudie där en grupp med ett visst utfall (t.ex. sjukdom) jämförs med en grupp utan detta utfall. Vad har respektive grupp varit exponerad för som kan förklara? Antagande/påstående som vi vill undersöka. Exempel: Vår hypotes är att fotbollsspelare som är högerfotade gör fler mål än vänsterfotade. H 0 : Högerfotade och vänsterfotade gör lika många mål. H 1 : Högerfotade gör fler mål. 1

Icke-parametriska test Incidens Interventionsstudie Kausalitet Klinisk signifikans Kohortstudie Konfidensintervall NNT (Number Needed to Treat) Normalfördelning Statistiska test som inte kräver en viss fördelning. Används t.ex. vid analys av kvalitativ eller icke-normalfördelad data. Exempel på icke-parametriska test är Chi-2- test, Mann-Whitney U-test. Jfr med parametriska test. Antalet händelser (t.ex. nyinsjuknade) i en viss population under en avgränsad tid. En experimentell studie som undersöker effekten av en åtgärd. Orsakssamband. När resultatet av en undersökning/studie har klinisk betydelse. Förutsätter en värdering av skillnadens storlek i absoluta och relativa tal. En prospektiv observationsstudie där en grupp individer med en gemensam egenskap följs över tid. Används t.ex. för att studera effekten av en viss exponering. Intervall som med en viss sannolikhet täcker över den sanna parametern (t.ex. medelvärde) i vår studerade population. Exempel: Du vill undersöka hur många gånger om dagen skåningar säger de aär haärlet. och väljer slumpmässigt ut 100 skåningar för att skatta värdet. Det visar sig att din urvalsgrupp i snitt utbrister att det är härligt 25 gånger om dagen. Det 95 %-iga konfidensintervallet finner vi sträcka sig från 20 till 30 gånger/dag. Med 95 % sannolikhet täcker intervallet 20-30 gånger/dag över det sanna medelantalet gånger skåningar säger de aer haärlet. En siffra som uttrycker hur många som måste behandlas för att en individ ska dra nytta av behandlingen. Fördelning där observationerna fördelar sig symmetriskt runt medelvärdet i en klocklik kurva. 2

Observationsstudie Odds En studie där vi observerar verkligheten utan att försöka påverka den. Kvoten mellan sannolikheten att något inträffar och att detta inte inträffar. Exempel: odds att något infaller en söndag är 1:6 (oddset = 1/6). (Sannolikheten att något infaller en söndag är 1/7). Oddskvot (odds ratio [OR]) Kvoten mellan två odds. OR över 1,0 indikerar en ökad sannolikhet för utfallet och OR < 1,0 indikerar en minskad sannolikhet för utfallet. Exempel: Oddset att en STläkare slänger ut datorn genom fönstret en dag under det vetenskapliga arbetet är 9:1 (9). Oddset att samma ST-läkare slänger ut datorn under semestern är 1:9 (0.11). Oddskvoten = 9/0,11 = 81 = oddset för att slänga ut datorn under det vetenskapliga arbetet jämfört med under semestern. Alltså en klart ökad sannolikhet. Parameter Parametriska test PICO Placebo Plagiat En storhet som är konstant (men kan anta andra värden under andra förhållanden), t.ex. medellängden i Skåne. I den räta linjens ekvation, y = kx + m, är x en variabel, y är ett funktionsvärde och k och m är parametrar (exempel från Wikipedia). Statistiska test med krav på en eller flera förutsättningar, t.ex. att observationerna är normalfördelade. Exempel på metoder är Student s t-test och ANOVA. Jfr med ickeparametriska test. Patient, Intervention, Comparison, Outcome. Modell inom evidensbaserad medicin som syftar till formulering av en vetenskaplig frågeställning. Sockerpiller eller annan behandling/åtgärd som saknar egentlig effekt, men som ändå kan påverka genom att mottagaren luras tro att det är verksamt. Används ofta som kontroll i läkemedelsstudier för att kunna mäta effekten av en aktiv behandling jämfört med fiktiv behandling i en patientgrupp som i övrigt behandlas lika. Stöld av [i detta sammanhang] andras texter. Att kopiera text ordagrant utan att redovisa att det är citat. Betraktas som vetenskaplig oredlighet. 3

Prevalens P-värde Randomiserad kontrollstudie (Randomized Controlled Trial [RCT]) Regressionsanalys Antalet individer i en population som har en given sjukdom eller ett givet tillstånd vid en viss tidpunkt (punktprevalens) eller under en viss period (periodprevalens). Sannolikheten att observera ett minst lika extremt värde som ditt resultat om nollhypotesen är sann. Alltså sannolikheten att ditt finfina resultat egentligen beror på ren och skär slump. P-värdet bestämmer man själv, men P < 0,05 är praxis i medicinsk vetenskap. Ett vetenskapligt experiment där interventionsgrupp(er) jämförs med kontrollgrupp(er) och där studieobjekten lottas/randomiseras till någon av respektive grupp. Golden standard för kliniska studier. En gren inom statistiken som syftar till att ta fram den matematiska funktion som bäst passar ens observationer. Relativ risk (RR) Kvoten mellan två risker. RR över 1,0 indikerar en ökad sannolikhet för utfallet och RR < 1,0 indikerar en minskad sannolikhet för utfallet. Exempel (se oddskvot ovan): Risken att ST-läkaren slänger ut datorn under det vetenskapliga arbetet är 9/10. Risken under semestern är däremot bara 1/10. Relativa risken = 0,9/0,1 = 9. Reliabilitet Risk Riskfaktor Riskmarkör Standardavvikelse Tillförlitlighet. Resultaten blir desamma vid upprepade mätningar. Sannolikhet för ett utfall. Risken att man är född en måndag är t.ex. 1/7. En faktor som ökar sannolikheten för en händelse/sjukdom. Ofta orsakssamband/kausalitet. En faktor vars närvaro är associerad med en ökad sannolikhet för sjukdom. Inte nödvändigtvis orsakssamband. Mått på spridningen kring ett medelvärde. 4

Statistisk signifikans Styrka (power) TAU Tvärsnittsstudie (cross-sectional study) Utfall (outcome) Utfallsmått/utfallsvariabel Validitet Variabel När det finns stöd i datamaterialet för att förkasta nollhypotesen. Med andra ord, sannolikheten att få vårt resultat, om nollhypotesen hade varit sann, är så liten så att vi vågar tro på resultatet. Gränsen för signifikans uttrycks ofta som ett P-värde (se ovan). Sannolikheten att kunna visa statistiskt signifikant skillnad mellan undersökningsgrupper om sådan existerar. Bygger på vissa antaganden, exempelvis förmodad skillnad mellan grupperna och variation. Treatment As Usual, sedvanlig behandling. En typ av observationsstudie där ett fenomen undersöks vid en viss tidpunkt eller under ett kort tidsintervall. Resultat. Beroende variabel. Den variabel vi använder för att mäta resultaten i en studie, t.ex. BMI, livskvalitet. Ett mått på om testet mäter det som det är avsett att mäta. Något som kan anta olika värden: variera från individ till individ, eller inom en individ vid olika tidpunkter, exempelvis ålder, BMI, blodtryck, sjukdom. Jfr med parameter. 5