VÄLKOMNA! The Capital of Scandinavia Norrmalms stadsdelsförvaltning 2013-10- 07
FÖRÄLDRACAFÉ Att samtala med ungdomar om svåra saker i livet Ungdomar och internet Vodkabilarna Ungdomar och stress Föräldrastödsprogrammet KOMET www.plusportalen.se Norrmalms stadsdelsförvaltning 2013-10- 07 Sida 2
FÖRÄLDRACAFÉ Vilka skolor går era barn i? Josef Elveskog josef.elveskog@stockholm.se Norrmalms stadsdelsförvaltning 2013-10- 07 Sida 3
Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU
25 Andel personer med störd sömn i Sverige Andel % 20 15 10 Kvinnor Män ULF - levnadsnivåundersökning N 10.000/år Repr nationell grupp 5 1981 1987 1989 1995 1997 1999 2000
Besvär med sömnen Procent Kvinnor Procent MКn 45 45 40 35 30 25 40 35 30 25 1988/89 2000/01 2004/05 20 20 15 15 10 10 5 5 0 16-24 Мr 25-44 Мr 45-64 Мr 65-84 Мr 0 16-24 Мr 25-44 Мr 45-64 Мr 65-84 Мr 2013-10- 07 6
Ständigt trötta Procent Kvinnor Procent MКn 20 18 16 14 12 20 18 16 14 12 1988/89 2000/01 2004/05 10 8 10 8 6 6 4 4 2 2 0 0 16-24 Мr 25-44 Мr 45-64 Мr 65-84 Мr 16-24 Мr 25-44 Мr 45-64 Мr 65-84 Мr 2013-10- 07 7
Lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Proc ent Kvinnor Procent Män 35 35 30 25 20 30 25 20 1988/89 2000/01 2004/05 15 15 10 10 5 5 0 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år 0 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år 2013-10- 07 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 8
2008 - Förändring av stressrelaterade besvär i olika åldrar Procentenhet Kvinnor Procentenhet Män 25 20 15 10 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år 25 20 15 10 5 5 0 0-5 1988 1991 1994 1997 2000 2003-5 1988 1991 1994 1997 2000 2003
Stress ur balans Resurser Belastningar 10
Stressprogram PROBLEMLÖSNING Neocortex(prefrontalloberna) Övertala, söka medkänsla, avvakta, väcka skuldkänslor, gnälla, spela modig, visa förakt KAMP/FLYKT PROGRAM Gaspådrag - sympatiska nervsystemet SPELA DÖD PROGRAM, TRÖST Broms- vagus nerv TA HAND OM OCH RELATERA (oxytocin?)
Kamp/flykt Sömnrubbningar För tidiga uppvaknanden Energiproblem Överaktivering Känslopåverkan Olust, rädsla, ångest Kognitiva besvär Minne, koncentration Kroppsproblem Hjärta,andning,mag/tarm
Spela död Sömnrubbningar Stort sömnbehov Energiproblem Trötthet Känslopåverkan Nedstämdhet Kognitiva besvär Minne,koncentration, IQ Kroppsproblem Smärta, tröstbehov
Skolstress och sömn 2 skolor i Stockholm Blackeberg & Hersby Datainsamling i början av 2009 Svarsfrekvens (91% i Hersby; 90% i Blackeberg) 476 elever (16 +\- 1 år) 247 pojkar 229 flickor Schraml et al 2013
Upplevd stress 60 50 40 30 20 10 0 7,1 1,1 Upplevd stress (%) 24,5 5,6 51 38,9 14,3 40 aldrig sällan ibland för det mesta 3,1 pojkar flickor 14,4 alltid
SMBM - Shirom Melamed Burnout Measure Här nedan beskrivs ett antal tillstånd som kan betyda att du är på väg in i ett utmattningstillstånd. Svara på de 14 frågorna och bedöm själv i vilken mån du upplever dessa tillstånd under större delen av din dag. (SMBM _Shirom Melamed Burnout Measure) 1 = Nästan aldrig 7 = Nästan alltid 1. Jag känner mig trött. 2. Det känns som om jag inte orkar gå till skolan på morgonen 3. Jag känner mig fysiskt utmattad. 4. Jag känner att jag har fått nog. 5. Mina "batterier" är "uttömda. 6. Jag känner mig utbränd. 16
7. Jag tänker långsamt. 8. Jag har svårt att koncentrera mig. 9. Jag har svårt att tänka klart. 10. Jag har svårt att fokusera mina tankar. 11. Jag har svårt att tänka på komplicerade saker. 2013-10-07 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 17
12. Jag känner att jag har svårt att uppmärksamma min familj och mina vänner 13. Jag känner att jag har svårtatt engagera mig känslomässigt i min familj och mina vänner 14. Jag känner att jag har svårt att känna medkänsla med min familj och mina vänner Frågorna 1,2,3,4, 6 fysisk trötthet Frågorna 7,8,9,10,11 motsvarar mental trötthet Frågorna 12,13,14 motsvarar emotionell trötthet Ju högre poäng desto högre risk för utmattning. Du kan räkna ut medelvärdet i varje delskala och även för alla frågor - ligger du på 4.0 i snitt är det dags att söka hjälp, patienter på Stressmottagningen ligger oftast över 5.0.
Resultat 33% av elever har stressnivå över 4 i SMBM hög stress grupp. 8% av elever har stressnivå över 5 (som patienterna I Stressmottagningen) kroniskstress grupp. Flickor raporterar mera stress, högre krav, mera sömnproblem och högre prestationsbaserat självkänsla. Stressforskningsinstitut, SU
Utmattningsymptom 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Utmattningssymptom (%) 85,7 60 40 14,3 i liten utsträckning i stor utsträckning pojkar flickor
Betyg vid studenten
Ett försök att förklara utmattning Global självkänsla Sömnsvårigheter Upplevd stress Dåliga matvanor Höga krav Låg kontroll Ej förklarad = 67.7% = 32.3% 2013-10- 07 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 22
1. Jag är missnöjd med mig själv. 2. Jag känner mig inte lika värdefull som alla andra. 3. Jag har en negativ inställning till mig själv. 4. Jag kan inte tänka lika bra som alla andra. 5. Jag känner att jag inte har bra egenskaper. 6. Jag skulle vilja ha mer respekt för mig själv. 7. På det hela taget tror jag att jag är misslyckad. 8. Ibland känner jag att jag är helt värdelös. 9. Ibland känner jag mig helt oduglig. 10. Jag känner att jag inte har mycket att vara stolt över.
Självkänsla Jag är en gammal man som inte skulle älska någon om inte jag själv hade älskat och blivit älskad av mig själv. Italio Svevo, En kort sentimental resa
Tidig anknytning positiv grundsyn skapas i nära relation till föräldrar (George Herbert Mead, John Bowlby) 2013-10- 07 Joanna Rose och Aleksander Perski 25
William James- självkänsla förmåga - - - - - - - - - - - - - ambition
Kompetens Christopher Murk 2006 Instabil beroende av andras gillande Hög självkänsla Värde Låg Självkänsla Instabil beroende av prestationer
Perfektionism: Strävan efter det perfekta dämpar ångesten att inte duga Tre sätt att kompensera Relationer: Jag hjälper andra, jag är viktig för andra - då får jag finnas Prestationer: Jag är duktig, jag gör en massa saker då får jag finnas
Prestationsbaserad självkänsla (stämmer inte alls=1, stämmer helt =5, 16 och mera räknas som hög ) Jag tror att jag ibland försöker bevisa mitt värde genom att vara duktig. Jag känner ibland att jag måste vara lite bättre än andra för att duga inför mig själv. Min självkänsla är alltför mycket beroende av vad jag åstadkommer i mina dagliga sysslor. Jag känner ibland ett inre tvång att åstadkomma något värdefullt här i livet. Lennart Hallsten 2008
Riskgrupp för stressjukdomar Prestationsprinsessor dålig grundläggande självkänsla, hög prestationsbaserad självkänsla 2013-10- 07 Joanna Rose och Aleksander Perski 30
Väldigt engagerad i olika aktiviteter Svårt att säga nej till erbjudanden eller utmaningar. Perfektionist i allt Väljer ofta ett yrke eller en livsposition som är krävande. Betraktar även små misslyckanden som en tragedi Har mycket svårt att stänga av eller komma ur sin fysiologiska uppvarvning 2013-10- 07 Joanna Rose och Aleksander Perski 31
Backar inte ur hopplösa situationer, anstränger sig istället ännu hårdare! 2013-10- 07 Joanna Rose och Aleksander Perski 32
Slutbetg hos presta/onsprincessor och prinsar: Utan kronisk stress 17.69
Vad kan vi göra? Själva
Självkänsla Självinsikt Försök att sluta kompensera
Förmåga Ambition
Sänk dina ambitioner Dygnet har bara 24 timmar prioritera. Säg NEJ ofta. Tänk efter vad som är viktigast satsa bara på det. Perfektionismen är ok, men inte i allt samtidigt.
Öka resurser/kompetensen Be om hjälp Kräv jämställdhet hemma Ge andra chansen att vara duktiga delegera Utbilda dig vidare Skaffa mentor och stödgrupper Självkännedom- dina styrkor och svagheter
www.riksforeningenpsykoterapicentrum.se"
Stig Dagerman om prestationskraven Mitt liv är ingenting som skall mätas. Varken bocksprånget eller soluppgången är några prestationer. Ett människoliv är heller ingen prestation utan ett växande in mot fulländningen. Och det fulländade presterar ingenting, det verkar i vila. Människan liksom varje annan detalj i skapelsen, är ett självändamål. Hon vilar i sig själv som en sten i sanden. Vår behov av tröst är omåttligt, maj 1952
poeten Bob Hanson! Här ligger jag och duger! året om med visselpipa! och handboll!!
Ett försök att förklara utmattning Global självkänsla Sömnsvårigheter Upplevd stress Dåliga matvanor Höga krav Låg kontroll Ej förklarad = 67.7% = 32.3% 2013-10- 07 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 42
Antal sömntimmar bland eleverna (%) 60 50 48,4 skolvecka helg 40 32,7 30 27,5 27,9 20 16,5 18,5 11,9 10 5,2 3,1 2,4 5,9 0 mindre än 6 h 6-7h 7-8h 8-9h 9-10h 10-11h mer än 11h Skolvecka: Min: 3h 30 min Max: 9h 45 min Helg: Min: 4h Max: 14h
Jämförelser mellan elever som sover högst 7 timmar och mer än 7 timmar högst 7 tim (n=100) mer än 7 timmar (n=361) M SD M SD t df p psykisk trött 3,46 0,846 2,81 0,967 6,143 459 <0,001 fysisk trött 3,17 0,888 2,88 0,857 2,937 457 0,003 huvudvärk 2,9 1,087 2,46 0,98 3,915 456 <0,001 hälsotillstånd 3,47 0,87 4,01 0,859-5,528 458 <0,001 sjukfrånvaro 3,23 1,221 3,79 1,07-4,522 458 <0,001 hoppa över frukost 3,28 1,505 4,23 1,207-6,563 458 <0,001
Prediktionen av dåliga slutbetyg Stressymptom Sömnlängd Social jetlag
När lägger sig våra elever? (%) 60 50 53,2 skolvecka helg 40 30 27,5 27,6 28,5 20 12,7 19,7 15,6 10 4,5 6,6 4,1 0 senast kl.22 kl. 22-23 kl. 23-24 kl.24-1 kl.1-2 kl.2-3 senare än kl.3 Under skolveckan anger 89,7% att de stiger upp senast kl.7
Social jetlag måndag - fredag lördag - söndag
Prediktionen av dåliga slutbetyg Stressymptom Social jetlag Sömnlängd
Genomsnittlig sömntid i Sverige 2008 6h 51min
Sömnlängd och prestation 0.5 Dinges et al 1995 0tim RT(sec) 10% longest Långa svarstider 0.4 0.3 4.9h 8h 7h Start 1 2 3 4 5 6 7 8 Days 6h
Beauty sleep Axelsson et al 2010
Utseendet blir : Vackrare Fräschare Smartare Gladare Friskare
Major causes of disturbed sleep % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Äldre Stress Work hours/studies Own children Own illness Social activties TV/sms/phone Care giving Yngre Yngre män
Vad kan vi göra? Skolan
Trötta elever - två vägar till utmattning En del elever (oftast flickor) sover för lite och återhämtar sig för lite därför att de på grund av dålig självkänsla ska vara duktiga på alla plan. En annan grupp (oftast pojkar) återhämtar sig för lite därför att de inte hinner. De har för många aktiviteter och ingen vuxen finns till hands för att hjälpa till med att sätta upp vettiga livsregler. Båda grupperna behöver hjälp, i svårare fall av dålig självkänsla ska man söka professionell hjälp. 2013-10- 07 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 55
Elever i riskzonen för utmattning eller allvarlig psykisk ohälsa behöver systematiskt följas upp. En del med lindriga problem bör erbjudas samtal kring självkänsla, stress och vettiga levnadsvillkor enskilt eller i grupp. Elever med extrema problem ska få remiss till psykiatrisk ungdomsmottagning. 2013-10- 07 56
Kompetenshöjande aktiviteter i skolan Undervisning om rätt kost, sömn och återhämtning Avspänning och avslappning, mindfullness, self- compassion, meditation, dagboksskrivande Studieteknik, projektplanering, mental träning Kreativa aktiviteter kan öka självförståelse och självbild. 2013-10- 07 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 57
Skolans miljö kan ändras för att främja en balans i livet. Mindre buller, trängsel, lugna vrår, telefonfria zoner. Förbud mot fler än två prov per vecka, vecko- och månadsschema i synliga klassrummet ect. 2013-10- 07 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 58
Elever- föräldrar stress Samma frågeformulär ifylls av föräldrar (n=136) SMBM (stressymtom) korr= 0.252 p<.003 Grundläggande självkänsla korr= 0.171 p<0.46 10% av föräldrar har höga stressnivåer, 20% av elever Stressforskningsinstitut, SU
Arbete med föräldrar Extremt duktiga föräldrar bidrar aktivt till att barnen trillar in i duktighetsfällan. Barnen reagerar mer på hur man är än vad man säger, och ambitiösa föräldrar får ambitiösa barn. Frånvarande föräldrar lämnar plats för kompisarnas eller reklamens påverkan när det gäller livsvärderingar som ofta kan driva barnen till extrema beteenden. 2013-10- 07 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 60
Läs vidare!
Hämta bilder från föreläsningen josef.elveskog @stockholm.se
Stressforskningsinstitut, SU SCB- BARN ULF 2011
Stressforskningsinstitut, SU SCB- Barn ULF 2011