U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist
Uppdrag i utredningen kartläggning och analys ska leda till förslag Hur arbetar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskolan och gymnasieskolan inklusive elevhälsan (kommunal och fristående) med utsatta barn? Hur samverkar de pedagogiska verksamheterna med andra aktörer (socialtjänst, BUP, polisen m.fl)? Identifiera framgångsfaktorer och hinder lämna förslag inklusive ev. lagändringar Sprida information om utredningens överväganden Avrapportera senast den 30 november 2010
Några utgångspunkter för utredningen Ny skollag, SFS 2010:800 Barnskyddsutredningens förslag, SOU 2009:68 Utbildningsdepartementet är uppdragsgivare fokusering på de utbildningspolitiska frågorna Tidiga upptäckter och insatser - förskolan och de tidiga åren i grundskolan är särskilt intressanta!
Nationell bild saknas på viktiga punkter Information och forskning på nationell nivå saknas vad gäller utredningens målgrupp, gäller särskilt: - förskoleverksamhet - skolbarnsomsorg - elevhälsan - gymnasieskolan
Psykisk ohälsa ett viktigt perspektiv Många aktiviteter genomförs kring psykisk ohälsa Kommuner/skolor är en arena för många aktörer på nationell nivå ansvaret uppfattas som otydligt Pedagogiska perspektiv, från forskning och skolmyndigheter, är sparsamma
Några aktiviteter i utredningen Kommunstudie Forskaruppdrag givna kring samverkan och förskoleverksamhet bilagor i betänkandet Seminarier/hearings med strategiska grupper Studiebesök Norge Antologin Se de tidiga tecknen - djupintervjuer från förskola och skola med forskarreflektioner, 1 oktober Konferens för att öka kunskaperna kring utredningens målgrupp 4 oktober 2010
Kommunstudien kartläggning av arbetet med utsatta barn Positivt urval av åtta kommuner: Jönköping, Enköping, Huddinge, Storfors, Ystad, Umeå, Helsingborg och Göteborg Gruppintervjuer med politiker, förvaltningschefer, rektorer och förskolechefer, pedagoger samt elevhälsan Förskoleverksamhet, grundskola och gymnasieskola
Gruppintervjuer samma frågor 78 gruppintervjuer varierande gruppstorlek 389 personer Frågor i förväg Förvaltningschef kontakt Urval av intervjupersoner utanför vår kontroll Tre dagar per kommun
Vilken målgrupp har utredningen? De facto-definition, olika begrepp används Stor samstämmighet mellan kommuner och professioner Bred målgrupp - identifierade problem, riskgrupper och alla barn
Hur ser man på sitt uppdrag? Politiker och ledning ger förutsättningar, prioriterar och styr. Skillnader mellan kommunerna finns. Elevhälsan tydlig expertroll men det förebyggande inslaget problematiseras. Osäkert om vem som eg. formulerar uppdraget Pedagoger osäkerhet finns om gränser och förhållningssätt. Erfarenhet skapar trygghet
Hur arbetar man med målgruppen? Vad vet man innan barnet/eleven kommer? Hur upptäcker man och vad gör man då? Föräldrakontakter helt centrala för att kunna gå vidare Tillgång till expertis för att säkerställa observation, utredning och handledning Samverkan viktig, rutiner och kontaktvägar viktiga Anmälan rektor, pedagog eller elevhälsan
Kritiska punkter i skolgången Alla byten av barngrupp, klass, lärare o program Alla övergångar mellan skolformer och stadier Kriser (i familjen, kamrater, posttraumatisk stress) Personberoende verksamhet
Hinder i arbetet med målgruppen Resursproblem: Brist på långsiktighet och kompetens, stora grupper försvårar Flyttande elever: Informationsglapp, svårt i ett decentraliserat system för elever, kan dölja allvarliga problem, regelverket har luckor Oprofessionellt arbetssätt, växer bort, missriktad välvilja och snällbetyg Samverkansproblem med socialtjänst, BUP och föräldrar och elev
Fler hinder Sekretessfrågor: Attitydfråga om samtycke utnyttjas för att undgå hinder vi samverkar här med Sekretessutredningen Okunskap om bedömningsgrunder, uppdrag och arbetssätt inom andra verksamheter försvårar samverkan Olika tidsperspektiv skolan är här och nu och träffar eleven dagligen, uppdraget är ständigt Skolans uppdrag innebär att alla barn ska tas om hand, andra aktörer snävar in sitt uppdrag
Framgångsfaktorer Goda relationer (elever, föräldrar, kollegor, samverkansparter), byggs tidigt Tidig upptäckt Upparbetade rutiner och en tydlig struktur som klargör vem som gör vad Resurser (tid, personal, kompetens, flexibla lösningar) Ledarskap (politiker, förvaltningsnivå, rektor, pedagog i barngrupp och klassrum) Elevhälsa (kompetent och tillgänglig)
Nationella nivån stödbehov? Pedagoger, rektorer och förvaltningschefer efterfrågar stöd och riktlinjer facit i efterhand inte tillräckligt Efterfrågar mer kunskapsbaserat stöd Variationer i synen på och utnyttjandet av Skolverket, Skolinspektionen, SPSM samt Socialstyrelsen.
Sammanfattande bild Arbetet med vår målgrupp behöver förbättras berör både den nationella nivån och kommun- och skolnivå Förskolan och grundskolans tidiga år viktiga Elevhälsan är strategisk Det finns kvarvarande hinder för samverkan mellan skolan och andra aktörer Kunskapsstöd och forskning behöver förstärkas