Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009:05 Eva Edström Fors, huvudsekreterare
Uppdrag i utredningen kartläggning och analys ska leda till förslag Kartlägga och analysera hur förskola, skola (elevhälsa) arbetar och samverkar med andra kring barn med komplexa stödbehov. En samlad bild ska ges av området. Finns hinder och vilka är framgångsfaktorerna? Lämna förslag inklusive ev. lagändringar. Klargöra vilket ansvar skolan har i förhållande till andra aktörer. Sprida information om utredningens överväganden
Några utgångspunkter för utredningen Utbildningsdepartementet var uppdragsgivare fokusering på de utbildningspolitiska frågorna Ny skollag, SFS 2010:800, beslutad men inte trätt i kraft Barnskyddsutredningens förslag, SOU 2009:68, bereds Tidiga upptäckter och insatser - förskolan och de tidiga åren i grundskolan är särskilt intressanta!
Vilka barn handlar utredningen om? Svårdefinierad grupp både när det gäller antal och problem Psykisk ohälsa, social problematik, funktionshinder, kroniska tillstånd och tillfälliga akuta kriser m.m. Skolan möter alla barn ingen kan i förväg uteslutas från att tillhöra gruppen Antalet ökar
Nationell bild och kunskap saknas inom området Kunskap saknas om utredningens målgrupp Arbetssätt inom förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet är inte kartlagda, svensk empiri sparsam Elevhälsans omfattning och verksamhet är relativt okänd Kunskapsläget om yngre barn är bristfälligt Forskning saknas på vitala områden
Hur har utredningen arbetat? Kommunstudie bild av arbetssätt, hinder och framgångsfaktorer ca 400 personer i åtta kommuner ger inifrånperspektiv från utbildningshåll Samverkan baseras på Skolverkets treåriga projekt med utvärdering Forskaruppdrag om samverkan och om förskolan Antologi med djupintervjuer och reflektioner av forskare följd av konferens den 4 oktober 2010
Kommunstudien kartläggning av arbetet med utsatta barn Positivt urval: Jönköping, Enköping, Huddinge, Storfors, Ystad, Umeå, Helsingborg och Göteborg (åtta) 78 gruppintervjuer med politiker, förvaltningschefer, rektorer och förskolechefer, pedagoger samt elevhälsan, ca 400 personer Frågor utsända i förväg, urval av intervjupersoner utanför vår kontroll Förskoleverksamhet, grundskola och gymnasieskola inklusive elevhälsan Komplettering i efterhand med fristående aktörer
Från Kommunstudien: Hur ser man på sitt uppdrag? Politiker och ledning ger förutsättningar, prioriterar och styr. Skillnader mellan kommunerna finns, exempelvis avseende tidiga insatser Elevhälsan tydlig expertroll men det förebyggande inslaget problematiseras. Osäkert om vem som eg. formulerar elevhälsans uppdrag Pedagoger osäkerhet finns om gränser och förhållningssätt (professionell, personlig o privat) Erfarenhet skapar trygghet!
Från Kommunstudien: Kritiska punkter i skolgången Alla byten av barngrupp, klass, lärare och program Alla övergångar mellan skolformer och stadier Kriser (i familjen, kamrater, posttraumatisk stress) Personberoende verksamhet skolan en riskfaktor eller en framgångsfaktor
Från Kommunstudien: Hinder i arbetet med målgruppen Resursproblem: Brist på långsiktighet och kompetens, stora grupper försvårar Systematik för att stärka arbetet med tidiga upptäckter och insatser saknas - personberoende verksamhet. Hur ska regelverket tolkas efterkontroll räcker inte för rättssäkra beslut HUR???
Fler hinder och problem Elevhälsan ojämnt fördelad strategisk resurs Dålig spridning av goda exempel, forskningsresultat och metoder risk att varje skola och kommun uppfinner hjulet igen Flyttande elever: Informationsglapp, svårt i ett decentraliserat system, kan dölja allvarliga problem, regelverket har luckor Oprofessionellt arbetssätt, växer bort, missriktad välvilja och snällbetyg
Från Kommunstudien: Vilka problem finns i samverkan? Samverkansproblem med socialtjänst, BUP och föräldrar och elev Sekretessfrågor: Attitydfråga om samtycke utnyttjas för att undgå hinder hävdar skolan Okunskap om bedömningsgrunder, uppdrag och arbetssätt inom andra verksamheter försvårar samverkan Olika tidsperspektiv skolan är här och nu och träffar eleven dagligen, uppdraget är ständigt Olika förutsättningar - skolans uppdrag innebär att alla barn ska tas om hand, andra aktörer snävar in sitt uppdrag
Från Kommunstudien: Vilka är framgångsfaktorerna? Goda relationer (elever, föräldrar, kollegor, samverkansparter), byggs tidig Tidig upptäckt Upparbetade rutiner och en tydlig struktur som klargör vem som gör vad
Fler framgångsfaktorer Resurser (tid, personal, kompetens, flexibla lösningar) Ledarskap (politiker, förvaltningsnivå, rektor, pedagog i barngrupp och klassrum) Elevhälsa (kompetent och tillgänglig för elever och personal).
Från Kommunstudien: Nationella nivån stödbehov? Pedagoger, rektorer och förvaltningschefer efterfrågar stöd och riktlinjer facit i efterhand inte tillräckligt (myndighetsutövning) Mer kunskapsbaserat stöd efterfrågas Variationer i synen på och utnyttjandet av Skolverket, Skolinspektionen, SPSM samt Socialstyrelsen.
Se de tidiga tecknen - antologin Djupintervjuer av sju verksamma i förskola och skola samt elevhälsan Fyra forskare reflekterar över dessa berättelser finns det svar på praktikernas frågor? Konferens den 4 oktober 2010
Från delbetänkandet/antologin: Berättelserna från vardagen vad är gemensamt? Goda relationer med barnet/eleven och föräldrar Tidiga insatser minskar risken för misslyckanden Se möjligheterna i stället för problemen Mer av samverkan behövs, tydliggör skolans ansvar Mer kunskap om metoder och arbetssätt efterfrågas Tid - för att kunna bry sig om elever, för reflektion och handledning Bättre förberedelse i grundutbildning och en god kompetensutveckling
Några slutsatser från delbetänkandet/antologin: Förskolan har en viktig roll Skolans förhållningssätt får stora konsekvenser Forskning saknas på viktiga områden pedagogerna måste ändå hantera vardagen Pedagogerna/elevhälsan efterlyser mer kunskap Mer samverkan behövs skolan behöver och vill ha stöd! Ansvaret behöver förtydligas det finns gränser för uppdraget!
Utredningens problemanalys baseras på flera källor: Bilden av arbetssätt huvudsakligen Kommunstudien jämförd med andra källor exempelvis Skolverkets och Skolinspektionens rapporter men även Socialstyrelsens kartläggningar och forskning. Delbetänkandet med forskningsartiklar m.m. Bilden av samverkansfrågor huvudsakligen från Skolverkets treåriga projekt men även Modellområdesprojektet och andra utvecklingsprojekt. Forskningsrapporter och KVA:s konferenser om psykisk ohälsa samt Social rapport 2010 m.fl.
Utredningens samlade problemanalys bild 1 Arbetssätt systematik för att stärka arbetet med tidiga upptäckter och insatser saknas personberoende verksamhet ger problem med likvärdigheten Samverkan kvarvarande oklarheter i ansvar och regelverk trots tidigare satsningar Hur ska regelverket tolkas efterkontroll räcker inte för rättssäkra beslut Övergångar mellan skolor och skolformer kritiska
Utredningens samlade problemanalys - bild 2 Elevhälsan ojämnt fördelad strategisk resurs Helhetssyn krävs sektorsansvaret för skolan behöver ses tvärdisciplinärt Dålig spridning av goda exempel, forskningsresultat och metoder risk att varje skola och kommun uppfinner hjulet igen Forskningen behöver stärkas praktiknära forskning behövs.
Barn som tillhör målgruppen finns i förskola och skola Skolan möter alla barn ingen kan i förväg uteslutas från att tillhöra gruppen Alla barns rätt till likvärdig utbildning svårt uppdrag för skolan korrekt tillämpning av regelverket utgör skyddsnät Se, tolka och agera inte bara skolans ansvar
Några utgångspunkter för utredningens förslag En samlad bild, en helhetssyn, ges skolan som system studeras Problem finns på alla nivåer kända sedan tidigare men utveckling pågår också! Regelverket skyddsnätet tillämpas inte korrekt trots att det gällt länge mer stöd efterfrågas! Skolans vägval och förhållningssätt får stora konsekvenser för individ och samhälle kräver ett breddat sektorsansvar elevhälsan strategisk!
Fler utgångspunkter för utredningens förslag Förebyggande och främjande insatser behövs Förslagen riktas mot nationell, regional och lokal nivå alla behövs Den centrala kommunala nivån är strategisk ansvar och mandat Tidiga insatser behöver särskilt stimuleras
Ännu fler utgångspunkter för förslagen Pågående och tidigare utvecklingsinsatser ska ligga till grund för insatser Den statliga nivån behöver samordnas Vetenskap och beprövad erfarenhet inom området behöver synliggöras, utvärderas och definieras som god praxis.
Nya vägar prövas i förslagen Behövs tydligare regler för att garantera barn/elever sin rätt till en likvärdig utbildning? Ny roll för Skolverket? Kommunen som ansvarig huvudman har unika möjligheter förslag till närmare samarbete mellan regeringen och ansvariga om förebyggande insatser Förstärk kunskapsläget om tidiga insatser genom bred forskning och empirisk kunskap från kommuner Inled arbete med att synliggöra, utvärdera och definiera god praxis utifrån beprövad erfarenhet.
Samverkan 1. Skolverket bör ges ett samordningsansvar för bättre koordination av insatser från statligt håll 2. Utvecklingsinsats med stimulansbidrag: Kommunen har en unik möjlighet att samverka på central nivå socialtjänst och utbildning i första hand men även hälso - och sjukvård. 3. Skolans mandat i samverkan förtydligas - lagändring
Bättre stöd för en likvärdig utbildning 1. Behövs det förtydliganden och mer stöd i tillämpningen av regelverket? Uppdrag till Skolverket och Skolinspektionen 2. Är tillämpningen av sekretessregler ett hinder för samverkan? Uppdrag till Skolverket, Socialstyrelsen och Skolinspektionen 3. Finns det rutiner och kunskap om anmälningsskyldigheten? Uppdrag till Skolinspektionen att följa upp. 4. Får barn och elever sin rätt till utbildning när de placerats utom hemmet efter beslut av socialtjänsten? Uppdrag Skolinspektionen och Socialstyrelsen att följa upp detta 5. Övergångar mellan skolor och skolformer Huvudmännens ansvar att se över dessa
Elevhälsan och tidiga insatser 1. En samlad elevhälsa Huvudansvaret på myndighetsnivå bör ligga på Skolverket i samarbete med Socialstyrelsen. Oklarheter i ansvaret behöver klargöras skolan har inget behandlingsansvar! 2. En delegation inrättas med uppdrag att stärka kunskapsläget om värdet och effekter av tidiga insatser för barn i förskoleålder och tidig grundskoleålder genom tvärdisciplinär och internationell forskning. Elevhälsans roll viktig att studera i arbetet med tidiga insatser.
Forskning och främjande insatser 1. Forskning saknas på viktiga områden, förutsättningarna att bedriva forskning behöver stärkas och praktiknära forskning behövs. Lektorstjänsterna viktigt steg på vägen. 2. Ett utvecklingsarbete baserat på beprövad erfarenhet behöver startas för att synliggöra, utvärdera och definiera god praxis på området. Nationellt ansvar är oklart i dag. 3. Finns det brister i grundutbildning av pedagoger och behöver rektorsutbildningen utvecklas? Skolverket utvärderar med Högskoleverket 4. Tidiga insatser för barn i förskoleåldern Konferenser riktade till ansvariga och verksamma inom förskola och annan pedagogisk verksamhet.
Vad hände med utredningen? Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 15 maj 2011. Positiv remissopinion i huvudsak. Uppdrag till Skolverket och andra aktörer, forskning förbereds, utredningen citeras i direktiv till utredningar och pågående utvecklingsarbete fortsätter den lokala nivån kan göra mycket!
Publicerade betänkanden: SOU 2010:64 Se de tidiga tecknen forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola (antologi och delbetänkande) SOU 2010:95 Se, tolka och agera allas rätt till en likvärdig utbildning (slutbetänkande) Båda hittas på www.regeringen.se som PDF- fil eller kan beställas på Fritzes.