Räddar världen med nyupptäckt isalg Swedish Algae Factory vill minska övergödningen och den globala uppvärmningen med hjälp av en nyupptäckt alg. Målet är att vara ledande på biobränsle i Europa 2030. Jag vill rädda världen genom lägga en liten hållbar pusselbit i det stora energipusslet, säger Angela Wulff, forskningschef i Swedish Algae Factory och professor i marin ekologi med över 20 års erfarenhet av algforskning. Swedish Algae Factory utvecklar algbaserade vattenreningssystem, som bygger på algens naturliga livscykel där algen tar upp koldioxid, fosfor och kväve. Det långsiktiga målet är att använda biomassan som bildas för att skapa råolja och samtidigt ta vara på restprodukterna, som fosfor som är en begränsad resurs. De mikroskopiska algerna kan också bli föda för laxfiskar istället för att mata dem med andra fiskar. Eftersom algerna innehåller mycket fleromättade fettsyror blir fisken ännu nyttigare än den redan är. Algerna innehåller också kisel som kan användas till slipmedel i tandkräm, i olika typer av filter och inom nanoteknologi- branschen. Artikel 1 Swedish Algae Factory
Algens unika egenskaper perfekt för Norden Isalgen upptäcktes mer eller mindre av en slump av Angelas doktorand Anders Torstensson under en polarexpedition när han borrade i isen på Sydpolen. Han tog med smältvatten till Göteborg där han och Angela analyserade isproverna och hittade algen. Angela blev fascinerad över hur de encelliga organismerna kunde överleva i den extrema miljön och klara väldigt stora variationer i salthalt och ljus. Borde inte isalgerna med sina unika egenskaper kunna användas till något mer, som till exempel biobränsle? Angela hade läst om hur man försökte använda grönalger och cyanobakterier som biobränsle. Ett problem var att de kräver så mycket ljus att det är svårt att få någon lönsamhet i produktionen. Då slog det mig att de här isalgerna inte behöver så mycket ljus och klarar kalla temperaturer. Det är ju idealiskt för Sverige och Norden. Om vi kan höja temperaturen till ungefär noll grader växer de ännu bättre, men den klarar fortfarande att växa i minusgrader vilket är bra för att kunna upprätthålla en produktion under vinterhalvåret liksom kalla vårar och höstar. Kontakt med entreprenörsstudenter ledde till bolag När hon berättade om idén på en konferens fick hon rådet att vända sig till Chalmers för att låta studenterna i kursen Idea Evaluation, utvärdera idén. Dagen före julafton 2012 mejlade hon in förslaget. Sofie Allert som då pluggade bioteknik, utvärderade idén tillsammans med några studiekamrater och kom fram till att det var värt att gå vidare. När Sofie sedan började på Chalmers Entreprenörskola fortsatte hon jobba med projektet, tillsammans med Angela. De undersökte vilken produktion man skulle kunna få fram, vad det skulle kunna kosta, var man kunde söka pengar och hur idén kunde utvecklas vidare. I december 2014 bildade de bolaget Swedish Algae Factory, där Sofie Allert är VD. Allt stöd är viktigt Via Camilla Pettersson, som är forskningsrådgivare på Göteborgs universitet, fick Swedish Algae Factory kontakt med Chalmers Innovationskontor. Där fick de medel för att verifiera att tekniken verkligen fungerade utanför labbet. Alla pengar som vi får på vägen, både större och mindre belopp, är helt ovärderliga. Förutom att vi kan genomföra olika projekt visar det också att någon tror på oss vilket underlättar när vi söker pengar från andra håll. Det blir en kvalitetsstämpel. Många tycker att det är så små summor och så mycket regler, men det kan vara just det som krävs för att man över huvud taget ska få snöbollen i rullning. Triviala saker som att ha råd att ringa, att resa till den potentiella kunden eller medverka på en viktig konferens. Bo Norrman på Chalmers Innovationskontor, såg en stor potential i algprojektet. Artikel 2 Swedish Algae Factory
Jag har själv arbetat med marin mikrobiologi och känner väl till de potentiella möjligheterna med alger. Det som var speciellt spännande här var möjligheten att arbeta med en alg anpassad för vårt klimat. Under 2014 fick Algae Factory medel från Vinnova för att prova en ny teknik för att utvinna oljan ur ishavsalgerna, tillsammans med en forskare och entreprenör i England. Tekniken efterliknar de geologiska processerna för att skapa fossil olja av alger, men genom att utsätta den blöta algmassan för högt tryck och hög temperatur så går det på 60 minuter istället för miljontals år. Vill ägna sig åt forskningen Som forskare tycker Angela att det är en ynnest att få jobba med andra som är specialister på att driva bolag. Jag är ju fullständigt ointresserad av allt vad blanketter och formalia heter. Eller att kontakta företag. Därför är var jag väldigt tacksam över att få kontakt med ett par fantastiska entreprenörsstudenter som brinner för att göra affärsplaner. Jag begriper fortfarande knappt vad som står i affärsplanerna. Jag vill ägna mig åt att vara kreativ som forskare, säger Angela. Artikel 3 Swedish Algae Factory
Ibland krockar affärsvärlden med hennes värderingar som forskare. När Sofie frågar hur mycket alger som kan produceras en dag försöker Angela förklara att frågan är omöjlig att svara på eftersom det beror på så många olika faktorer, medan Sofie envisas med att få svar på sin fråga eftersom industrin vill veta just det: hur mycket alger som kan produceras under en dag. Öppenhet som forskare krockar med affärshemligheter Swedish Algae Factory är inte ensamma om att intressera sig för alger. Som forskare tycker jag bara att det är positivt eftersom jag vill rädda världen. Det svåra är att inte kunna prata helt öppet om alla våra upptäckter eftersom det är affärsmöjligheter. Samtidigt som det blir en krock med mina värderingar som forskare vore det ju kul om vi som håller på med det här kan skapa några arbetstillfällen, så att inte någon annan drar iväg och kommersialiserar våra resultat. Utmaningen består i att få en lönsam storskalig produktion. Att gå från koppen till cisternen kräver både pengar och kompetens. Just nu håller produktionen håller på att skalas upp i en pilotanläggning som drivs tillsammans med en västsvensk samarbetspartner. I odlingssystemet växer algerna i avfallsvattnet. Ett oljebolag har visat intresse för att raffinera oljan som blandas i diesel i allt högre andelar. Både tillämpad och grundforskning behövs Som forskare tycker Angela att det självklart att engagera sig i tillämpningen av forskningen. Vi finansieras av statliga pengar och har faktiskt en skyldighet att ge tillbaka. Antingen i form av grundforskning eller mer tillämpad forskning. Det ena ska inte vara på bekostnad av det andra, men vi får aldrig blunda för att målet naturligtvis är att det vi gör ska komma samhället till nytta på ett eller annat sätt. När det gäller grundforskning kanske vi inte ser nyttan förrän om 10, 20 eller 30, 40 eller 50 år, men det måste ändå vara det som är målet. Att den tillämpade forskningen anses vara fulforskning medan grundforskningen är finforskning, i den akademiska världen, får man helt enkelt ställa sig över, menar Angela. Alger är framtiden Algerna är framtiden. Det är Angela övertygad om. Det är en outnyttjad resurs som vi behöver ta tillvara, inte minst eftersom vi behöver gå från köttproduktion till växtproduktion av hållbarhetsskäl. Algerna konkurrerar inte heller med jordbruksmarken. Artikel 4 Swedish Algae Factory
70 procent av jordens yta består av vatten. Om du tar två andetag kommer ett av andetagen från algerna i havet. Framför allt från växtplankton. Utan algerna hade vi inte heller haft någon fisk, påpekar Angela. Hon uppmanar alla att börja äta alger och använda dem som gödning eller röta dem till biogas. Under den senaste expeditionen till Antarktis blev algerna ett värdefullt tillskott till den annars så grönsaksfattiga dieten. Samhällsekonomisk vinst oavsett utgång Ibland får Angela frågan om hon inte är rädd för att hela projektet kommer att misslyckas. Det är ju ett riskprojekt, men skulle detta projekt av någon anledning inte lyckas, så har ett antal unga människor haft en försörjning och lärt sig jättemycket under projektet. Jag har också lärt mig mycket som jag kan ta med mig framåt i utvecklingen av nya idéer. Även om alla investeringar inte leder till stora företag, så måste det ändå vara en samhällsekonomisk vinst totalt sett. Vi vinner kunskap, vi bygger broar mellan olika discipliner, vi pratar med varandra och gör något bra på vägen. Stöd till Scandinavian Algae Factory 2013: Chalmers Innovationskontor. Forskningsnära verifieringsstöd. 200 000 SEK. 2014: Vann kategorin Miljö och Energi i Venture Cups Sverigefinal. 2014: Knut och Ragnvi Jacobsens stiftelse. Forskningsstipendium till Angela Wulff., 300 000 SEK. 2014: Vinnare av Zennström Green Mentorship med Skype- grundaren Niklas Zennström som personlig mentor. 2014-2016: Vinnova, programmet Miljöinnovationer, 3 000 000 SEK. 2014: Vinnare av framtidspriset, instiftat av Svensk Energi, Swedbank, Teknikföretagen och Världsnaturfonden WWF 2012, 100 000 SEK. Mer information Vill du ha mer information om forskningsnära verifiering? Gå till www.innovationskontorvast.se! Artikel 5 Swedish Algae Factory