Nu har vi börjat knyta ihop säcken och sprida vår kunskap



Relevanta dokument
Våga se framåt, där har du framtiden!

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Samordningsförbundet Umeå

Nationell psykiatrisamordning inbjuder till konferens om

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Arbete och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning 2 juni Anteckningar från gruppdiskussioner

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Implementering av verksamhet 3.4.4

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

Verksamhetsplan och budget 2013

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga

Konsten att vara koordinator i samverkan

ESF-projekt Samstart Skype möte

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Mottganingsteamets uppdrag

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum

Verksamhetsberättelse 2005 för Samordningsförbundet Umeå

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå

Socialdepartementet Stockholm

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

godkänna årsredovisningar och revisionsberättelser för 2008 från Samordningsförbunden i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget

Inrättandet av lokalt arbetsmarknadsråd

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV Kirsi Poikolainen

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Storstadsintegration. Partnerskap Göteborg

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

När det värsta händer

VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017

Sänkta trösklar högt i tak

Kontaktuppgifter och annan information kring insatser uppdateras fortlöpande på hemsidan välj västra Östergötland.

Tjänsteutlåtande Budget Dnr 0021/12 Reviderad. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Budget 2013 med plan för år

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

Verksamhetsplan 2011

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

Europeiska socialfonden

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Utbildare och Coach med fjorton års erfarenhet inom ledarskap, karriär och rehabilitering.

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan

KIM-projektet. Kommunalt och Ideellt Medskapande. Projektplan 2: Hur möter vi framtidens samhällsutmaningar tillsammans?

Framgångsfaktorer för samverkan

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Förslag till samordningsförbundet RAR avseende genomförande av projekt TUNA-Strängnäs

-activa.se

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Mittuniversitetets lönekriterier

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Landstinget Försäkringskassan, Skellefteå kommun

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Samordningsförbundet Umeå

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamhet under Uppföljning och utvärdering 5.

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Karl-Henrik Nanning. Tisdagen 20 april, kl , Malmö

VFU utbildning i samverkan

Regionstyrelsens arbetsutskott

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Innehållsförteckning 2. Inledning 3. Övergripande mål och syfte 3. Målgrupper 3

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Ansökan om bidrag för 2016

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Kommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr.

Verksamhet/insatser

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Kommunledningsförvaltningen, Stadshuset

Ansökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan

Lars-Erik Jonsson, ersättare ÖLL Agneta Wästbjörk, Karlskoga Kommun Raéd Shaqdih, verkställande tjänsteman Eva Carlsson, sekreterare

OM LUNDS SAMORDNINGSFÖRBUND

Transkript:

N Y H E T S B R E V Nyhetsbrev från NTG - nya vägar till arbetsmarknaden nrnr 2 ü juni 2007 Nu har vi börjat knyta ihop säcken och sprida vår kunskap Hej, Kristine Jonsson heter jag och är ny projektansvarig för NTG - Nya vägar till arbetsmarknaden från 1 mars i år. Jag är dock inte helt ny i projektet, eftersom jag arbetade som controller i drygt ett år från uppstarten av projektet år 2005. Det känns verkligen inspirerande att komma tillbaka i det här skedet, det så kallade spridningsåret detta sista projektår. Det finns också ett stort engagemang hos alla som arbetar i projektet och det är många aktiviteter på gång just nu. Det är spännande att få vara en del i ett nationellt projekt som representerar olika delar av landet, att få vara med och knyta ihop projektaktiviteterna och få dessa att landa i vår slutprodukt - en inspirationsbok i good practise, skriven i populärvetenskaplig stil. En utmaning i uppdraget är att skapa dialog med våra beslutsfattare och högre chefer om hur vi efter projektperiodens slut, bäst tar tillvara på de resultat som kommit fram. Hur ska vi arbeta lokalt så att samverkan blir ännu effektivare? Vilka strategier finns? I detta projekt finns goda exempel att arbeta vidare med lokalt/regionalt för en bättre samverkan mellan våra myndigheter. Vi har också startat en utbildning som heter Rehabilitering i samverkan 10 p, en distansutbildning med Mittuniversitetet som kursansvarig. Om utbildningen och mycket annat kan du läsa mer om, i det nyhetsbrev du just nu håller i. Avslutningsvis! Det enda som är på väg att avslutas är projektet, men arbetet att gå från utveckling till påverkan och handling har bara börjat. TEXT: KRISTINE JONSSON FOTO: KARIN RAPP Gå in på www.ntg-arbetsmarknad.se Surfa runt, läs nyheter, uppdatera dig och kika i vårt nya fina arkiv. Redaktör: Tina Stjernberg. Om du har synpunkter eller vill prenumerera på detta nyhetsbrev kontakta:kristine Jonsson Kristine.Jonsson@sundsvall.se 070-190 12 41

Måste man slå knut på sig själv för att samarbete ska fungera? Ska vi behöva vända ut och in på oss själva och våra organisationer för att få ett samarbete att fungera? Det är en berättigad fråga som många av oss funderat över ibland. Både i det lilla, med familjen, och i det stora, när flera organisationer är involverade. Under fokuskonferensen i Botkyrka, som gick av stapeln den 29 mars i år, togs denna aktuella fråga upp. Fokuskonferensen var att samarbete mellan Botkyrka och NTG Nya vägar till arbetsmarknaden och kvalitetssäkring av samverkan. Att vända ut och in på oss själva för att få ett samarbete att fungera behöver man inte alls menar Berth Danermark, professor i sociologi och handledare för NTG:s doktorander, men det är viktigt att man skapar rätt förutsättningar och är medveten om de hinder som kan komma. Då krävs det en stor portion respekt och förståelse för olika kunskaper, språk och kulturer för att lyckas. Samverkan förutsätter en tydlig och klar ledning, ett klart och uttalat mål och tillräckliga resurser. De som ingår ett samarbete måste identifiera skillnader och dessa skillnader måste respekteras av alla inblandade. För att samverkan ska fungera är det viktigt att upprätthålla ett demokratiskt samtal, vilket betyder att olika synsätt i gruppen ställs mot varandra, att det ges utrymme för argumenteringar och att tolerans och respekt för varandra råder. Men ett absolut måste, är att alla har en vilja att komma överens. För att underlätta kontakter måste ledningsnivåerna involveras, det måste skapas mötesplatser och säkerställas informationsflöden. Gruppen måste identifiera potentiella problem, upprätthålla handlingsplaner och ge andra tillgång till den egna organisationens resurser, fortsätter Danermark. Karin Kriström från Circus Cirkör visade prov akrobatik utöver det vanliga. Ingenting är uppenbarligen omöjligt. Christina Mörner, samordnare för samverkan i Botkyrka, SAMBO inledde dagen med tillbakablickar och goda råd. SAMBO:s mål med verksamheten är att samarbetet ska leda till en bättre folkhälsa och egen försörjning för fler individer. Några av de andra föreläsarna var Regina Bergman och Mona Panagiotidis som presenterade Rehabrådet och dess verksamhet. Professor och forskningsledare Alf Bergroth tillsammans med doktoranderna Per Germundsson och Helen Larsson alla knutna till NTG Nya vägar till arbetsmarknaden och kvalitetssäkring av samverkan, berättade om sin forskning. Ett exempel ur vår forskning är samarbetet mellan myndigheter i Sundsvalls kommun. Här genomför man ett projekt för arbetslivsinriktad rehabilitering och anpassad utbildning för personer med psykiskt funktionshinder. Medverkande i samarbetet är Sundsvalls kommuns socialtjänst, Landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, berättar Per Germundsson. Det budskap som lyste starkast den här dagen var ändå att samverkan är en stimulerande och berikande process bara rätt förutsättningar skapas. Då kan man flytta berg eller gå ner i spagat med ett leende på läpparna. TEXT: TINA STJENBERG

Uppdragsutbildning på Mittuniversitetet Rehabilitering i samverkan Inom NTG- projektet har det tagits fram en uppdragsutbildning, 10 p, Rehabilitering i samverkan vars syfte är att tydliggöra samverkan i de olika professionerna som samverkar. Kursens kärna är att diskutera olika typer av samverkan där tre olika dimensioner av samverkan berörs. 1. En kunskapsdimension om hur olika perspektiv på samver kan växer fram i olika organisationer och vad som händer när företrädare för olika aktörer och olika perspektiv ska samverka. 2. En organisatorisk aspekt av samverkan. Hur skall samver kan bäst organiseras för att vara långsiktig och effektiv? 3. Den tredje dimensionen är de olika regelverk och administrativa rutiner däribland finansiering som styr de olika aktörerna. Hur skall man förbereda sig inför samverkan när de inblandade lyder under helt olika regelverk och organiationskulturer? Utöver det har olika teman förekommit i kursen bl.a. arbetsförmåga, empowerment samt konflikthantering. Utbildningen startade i oktober förra året för att stödja handläggare att bli mer tydliga i sin profession. 22 personer går den webbaserade distansutbildningen med fem träffar utspridda på fem olika orter, Sundsvall, Göteborg, Karlskoga, Botkyrka och Luleå. Under de olika träffarna får deltagarna, som har en bred representation från olika myndigheter, möjlighet att diskutera hur man hanterar eventuella motsättningar och frågor som kan uppstå i samverkan. Utbildningen avslutas den 22 oktober med examination. Då ska alla grupper ha arbetar fram en utvecklingsplan över ett förändringsarbete med syfte att inspirera till ett lokalt samverkansprojekt. Nyfiken? Kontakta Åsa Ahlgren, Kursansvarig tillförordnad lektor i Rehabiliteringsvetenskap, Mittuniversitetet e-post: asa.ahlgren@miun.se TEXT: ÅSA AHLGREN FOTO: KENNETH IDESKOG

Samarbete, systemförändringar och individen i centrum Nu har projektet NTG - Nya vägar till arbetsmarknaden och kvalitetssäkring av samverkan kommit en bra bit in i det så kallade spridningsåret. Genom att förlägga en presskonferens i Rosenbad med personer från både regeringen och riksdagen lyftes diskussionerna och i den avslutande paneldebatten lät inte responsen vänta på sig. Självkritik, är det jag tänker på när jag hört vad som sagts under dagen. Många gånger sätter statsförvaltningen systemen före individen och här måste vi bli bättre på att skapa förutsättningar för samarbete. Samsynen på individen är viktig och stuprörstänkandet inom myndigheterna måste brytas. Målet måste vara att minska utanförskapet, säger Bettina Kashefi, statssekreterare socialförsäkringsfrågor, socialdepartementet. Var femte svensk står idag utanför arbetsmarkanden eller arbetar inte så mycket som de skulle vilja. Med det som bakgrund talade Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister om sin och regeringens syn på arbetsmarknaden och vilka strategier de har för att komma till rätta med arbetslösheten. Vårt mål är att alla ska få arbete. Vi måste sänka trösklarna för inträde till arbetsmarknaden genom att göra det mer lönsamt att jobba. Det är därför vi vänder upp och ner på arbetsförmedlingen. Vi gör mer för den som ligger längre ifrån. Budgeten, jobbgarantin för unga och utvecklingsgarantin är några exempel. Nästa steg och fortsatt arbete är att se över systemkrokar mellan myndigheter och kommuner, vilket är precis vad den här konferensen handlar om. Vi måste sätta fokus på varje enskild persons mål och drömmar att komma tillbaks till arbete, säger Sven Otto Littorin. Mats Wadman, depar- tementsråd på arbetsmarknadsdepartementet är inne på samma spår och menar att det inte går att bygga samverkan på eldsjälar utan det måste finnas strukturer både lokalt, nationellt och globalt. Till stor del handlade dagen om hur samverkan mellan myndigheter kan underlätta för individen att komma närmare en anställning. En viktig aktör som inte kom till tals förrän vid den avslutande debatten var näringslivet, för dagen representerad av Kerstin Evelius från Aleris AB, som var tydlig i sitt inlägg: Alla människor som ska ut i anställning måste ha en arbetsgivare. Därför är det viktigt att inte glömma bort näringslivet i den här debatten. För att så smidigt som möjligt klara övergången krävs det stöd och förståelse. Här behövs det strukturer och strategier för att underlätta för både individen och arbetsgivaren.

För att legitimera projektets resultat har oberoende forskare knutits till projektet. De gör studier på delprojekten och drar paralleller. Alf Bergroth från Mittuniversitetet är forskningsledare i NTG och redovisade några framgångsfaktorer som bör finnas för att få ett bättre resultat i rehabiliteringsfrågor. Mer om det kommer du att kunna läsa i den inspirationsbok som projektet kommer att ge ut i slutet av året. Individen i centrum. Mobilisering av individens och rehabiliteringsaktörernas materiella och personella resurser Empowerment för individen Supported employment och överhuvudtaget stöd till individen i rehabiliteringsprocessen Samverkan mellan rehabiliteringsaktörer genom systematiserade flerpartssamtal i rehabiliterings grupp Ekonomiska resurser till forsknings- och utvecklingsarbete. Under den här eftermiddagen i april när NTG Nya vägar till arbetsmarknaden och kvalitetssäkring av samverkan slöt upp och presenterade sina resultat kunde Gerhard Larsson, ordförande och tillika Landshövding i Västernorrlands län konstatera att: Alla projekt som presenterat sig under dagen är unika. Summan av projektens arbeten är ändå att på olika sätt att snabbare hitta mer relevanta vägar in i arbetsmarknaden för de personer som hamnat utanför. NTG:s resultat kommer att spridas såväl nationellt som globalt under 2007. Våra samlade erfarenheter och kunskaper kommer bland annat att spridas via en inspirationsbok som kommer att ges ut baserat på projektets forskningsresultat. TEXT: TINA STJERNBERG BILD: KARIN RAPP Sagt om dagen Den här dagen är ett bra exempel på hur man kan sprida den kunskap som utvunnits ur projektet. Under dagen har vi fått följa många lärande exempel och fått höra spännande aktörer samt deltagit i en givande debatt. Ann-Marie Qvarfort, GD, Svenska ESF-rådet, Stockholm Jag tror inte att högkonjukturen mer än marginellt hjälper till att få människor tillbaks till arbete. Frivilligheten måste ta slut. Det måste, precis som sagts under dagen, bli en tydlig styrning och färre aktörer. Hans Goine, forskare Mittuniversitetet, Försäkringskassan, Sundsvall Samverkan är så enkelt och samtidigt så svårt. Vi i NTG:s expertgrupp har stor erfarenhet som vi gärna delar med oss av. Fråga oss gärna. Jag tycker att dagen har varit bra och många viktiga saker har tagits upp. Helene Gyhlenius Expertgruppen, FAKTARUTA Delprojekt som presenterades under dagen: Delta/Hisingen/Göteborg Ola Andersson, ansvarig tjänsteman, Samordningsförbundet, Botkyrka Christina Mörner, samordnare, Stockholms läns Landsting, Karlskoga Anders Sjökvist, arbetsmarknadskonsulent, Karlskoga Kommun, Luleå Agneta Ekman, socialchef, Luleå kommun, Sundsvall Berit Edblad, chef arbetsförmedlingen, Sundsvall Forskare knutna till projektet: Alf Bergroth, professor emeritus, Mittuniversitetet, forskningsledare Berth Danermark, professor Örebro Universitet, handledare för doktoranderna Per Germundsson, doktorand, Linköpings Universitet Helene Larsson, doktorand, Linköpings Universitet Detta är ett nyhetsbrev från NTG - nya vägar till arbetsmarknaden och kvalitetssäkring av samverkan. Våra insatser riktar sig i första hand till den som är ung och har funktionshinder, invandrarbakgrund eller psykisk ohälsa. I brevet vill vi förmedla information om NTG - nya vägar till arbetsmarknaden till alla som arbetar i projektet, samarbetspartners, finanisärer och andra personer och organisationer som har nytta informationen. Nyhetsbrevet är ett sätt att sprida information från NTG och distribueras elektroniskt. Vill du få nyhetsbrevet skickat till din e-postadress kontakta Kritstine Jonsson via e-post: Kristine.Jonsson@sundsvall.se