ELAN PÅ ENERGITINGET Ökad elförbrukning med statistiktjänst. sid. 3. ATT INTE VÄLJA ÄR OCKSÅ ETT VAL Få kunder byter elhandlare. sid.

NYHETSBREV NR 1 2009 ELAN programmet Forskningsprogrammet ELAN undersöker hur människans beteende och värderingar påverkar elanvändningen. ELAN PROGRAMMET DET SKA VARA ENKELT Enkelhet och lättillgänglighet är tveklöst de viktigaste framgångsfaktorerna när det gäller förbrukningsinformation till elkonsumenter. sid.5 ELAN PÅ ENERGITINGET Ökad elförbrukning med statistiktjänst. sid. 3 ATT INTE VÄLJA ÄR OCKSÅ ETT VAL Få kunder byter elhandlare. sid. 9 1

MED BERÖM GODKÄNT! ELANs innevarande etapp närmar sig slutet. Alla rapporter skall vara klara till halvårsskiftet och den sammanfattande slutrapporten till årsskiftet. Rapportantalet har därför intensifierats och några av de senaste rapporterna presenteras också i detta nyhetsbrev. Som inledning till arbetet med att knyta ihop säcken tjänar årets forskararena i Katrineholm, som äger rum 26-27 augusti. Programmet är under utarbetande och skickas snart ut. Information om forskararenan kommer också att finnas på ELANs hemsida inom kort, se. Ett kort referat finns också i detta nyhetsbrev om den proposition regeringen lade fram i mars: En sammanhållen klimat- och energipolitik. I propositionen föreslår regeringen bland annat vad som skall göras avseende energieffektivisering, baserat på EnEffutredningen. För övrigt vill jag framhålla att ELANs session på årets Energiting fick högsta betyg av Thore Sahlin, ordförande i programstyrelsen. Tack alla presentatörer och åhörare! Ett referat från tinget finns i detta nyhetsbrev. Trevlig läsning! Sven-Allan Eklund T. f. programledare för ELAN sven-allan.eklund@elforsk.se INNEHÅLL 2 FÖRORD 2 FORSKARARENA I HÖST Boka in årets forskararena i Katrineholm 26-27 augusti. 3 ELAN PÅ ENERGITINGET Årets Energiting på Stockholmsmässan. 4 DET SKA VARA ENKELT Visualisering av elanvändning. 6 VAD ÄR 1 KWH? Svårt för kunderna att förstå varför elmätare byts ut. 8 MÄTAREN KOMMER På vilka sätt kommunicerar elnätsföretagen inför ett stort teknikskifte. 9 ATT INTE VÄLJA ÄR OCKSÅ ETT VAL Få kunder byter elhandlare. 10 DET KRÄVS MISSNÖJE FÖR ATT BYTA UPPVÄRMNINGSSYSTEM 12 EN SAMMANHÅLLEN KLIMAT- OCH ENERGIPOLITIK FORSKARARENA I HÖST Boka in årets forskararena den 26-27 augusti i almanackan. Då har du möjlighet att få mer information om de resultat som kommit fram inte bara genom ELAN utan även från Energimyndighetens två forskningsprogram, Allmänna Energisystemstudier och Energi, IT & Design. Under de två dagarna kommer vi att bjuda på korta presentationer och långa diskussioner kring bland annat följande teman: AMR/Visualisering Energirelaterade beslutssituationer Energianvändning i vardagen Energirelaterad information och kommunikation Förra årets forskararena i Katrineholm samlade ett 60-tal deltagare och var mycket uppskattad, framförallt eftersom det fanns så mycket tid för interaktion mellan presentatörer och deltagare. Då var temat framförallt att informera om de projekt som skulle genomföras och ge en möjlighet att påverka innehållet i projekten. Nu har flera av projekten kommit en bra bit på väg så vid årets arena kommer vi också att kunna presentera en hel del spännande resultat. Arenan riktar sig till personer som arbetar med mjuka energianvändningsfrågor inom elföretag, myndigheter, organisationer, företag och forskningsinstitutioner. Mer information kommer att läggas ut på www.elanprogram. nu under våren. 2

Elföretaget måste ha en tydlig bild av varför man vill tala med kunderna för att kunna kommunicera på ett ärligt sätt. Annars får man stå kvar vid tröskeln, menade Kajsa Ellegård, Linköpings universitet. ELAN PÅ ENERGITINGET Årets Energiting på Stockholmsmässan samlade som vanligt många deltagare. Energieffektivisering var en av alla programpunkter där även ELAN-programmet fick möjlighet att presentera sina forskningsinsatser. Tinget inleddes av miljöminister Andreas Carlgren som besöktes av cirka 2000 deltagare inom energi-, miljö- och klimatbranschen. Olika aspekter av energieffektivisering utgjorde självklara inslag där ELAN-programmets forskningsresultat redovisades för en intresserad publik. Professor Kajsa Ellegård, som leder forskningsområdet Vardagens Elanvändning inom ELAN, inledde med en betraktelse över elbolagens kommunikations med hushållen, eller snarare bristande kommunikation. För fortfarande är det så, menar Kajsa Ellegård, att de flesta elbolagen talar över huvudet på sina kunder. Kommunikationen är för enkelriktad och för allmänt utformad och tar inte hänsyn till de individuella skillnader som råder inom och mellan hushållen. Med utgångspunkt från behovet av energieffektivisering krävs bättre kunskaper om vad elenergin används till i hushållen. Risken är att åtgärder som vidtas misslyckas om de inte är grundade i kunskaper om en vardag som människor känner igen sig i. De nya elmätarna som nu installeras ger kunskap om hur mycket energi som används men säger inte mycket om till vad den används. Innan företaget knackar på hemma hos kunden bör dess personal ha reflekterat över dessa frågor. Företaget måste ha en tydlig bild av varför man vill komma in och för att kunna kommunicera till hushållet på ett ärligt sätt. Annars får man stå kvar vid tröskeln, menade Kajsa Ellegård. Ökad elförbrukning med statistiktjänst? Vad händer då med elförbrukningen om elkunderna får tillgång till verktyg som gör det möjligt att kontrollera och följa sin elförbrukning på ett tydligt och enkelt sätt? Den frågan söker sitt svar inom ELAN-projektet Info via digitala kanaler och dess potential att förändra elanvändningsmönster. För ändamålet har en fallstudie genomförts i samarbete med Skånska Energi, som sedan 8 år erbjuder sina kunder den Internetbaserade statistiktjänsten Min Elförbrukning. Man skulle kunna tro att användandet av en dylik tjänst skulle leda till lägre elförbrukning, eftersom den rimligtvis borde ge en bättre förståelse för >> 3

>> elanvändningen och el- och energikostnaderna i hushållet. Denna hypotes har också varit utgångspunkt i projektet. Men det visade sig faktiskt förhålla sig tvärtom. Elförbrukningen hos hushållen som använde tjänsten ökade medan den minskade hos dem som inte använde tjänsten, konstaterade projektledaren professor Jurek Pyrko. Sammanfattningsvis dras följande slutsatser i studien: Det är omöjligt att slå fast huruvida statistiktjänsten Min Elförbrukning leder till minskad eller ökad elförbrukning hos användarna. Stigande elförbrukning i hushållet kan vara den främsta orsaken till att börja använda tjänsten. Statistiktjänster över elförbrukning bör kompletteras med energirådgivning, menade Jurek Pyrko, Lunds universitet Hur hänger detta då ihop? Ja, kanske är det helt enkelt så att energistatistiktjänster på nätet som riktar sig till hushållskunder inte leder till någon energieffektivisering eller energibesparing för kunderna. Men det kan vara så att just de som ser sin ökande elanvändning (och höga räkningar till följd) börjar använda tjänsten för att få bättre förståelse och bekräftelse att fakturorna är korrekta. De som minskar sin elanvändning har ingenting att bekymra sig över och inget behov av statistiktjänst. Det verkar också, att döma av enkätsvaren i studien, som om många kunder inte har förstått syftet med tjänsten. Att komplettera tjänsten med energirådgivning på olika nivåer vore därför angeläget och det är något som efterfrågas av flera kunder, sade Jurek Pyrko. Det finns också många av Skånska Energis kunder som har försökt att använda Min Elförbrukning men upplevt problem med systemet, vilket har gjort att de helt enkelt har gett upp och slutat använda den. Olika mycket Värt att notera är att inte alla användare av tjänsten nyttjat den lika mycket. Det kan sålunda vara frekvensen på användandet som bidrar till om kunderna har ökat eller minskat sin elanvändning. Som grupp betraktat har de som använt tjänsten ökat sin elanvändning med nästan 30 procent i jämförelse med åren innan de började använda den. Men i samma grupp finns det också hushåll som minskat sin elförbrukning. Dessa försvinner dock när man ser till den totala förbrukningen. De som använder tjänsten visar tydligt på ett mer energihushållningsfrämjande beteende. Statistiktjänsten väljs ofta av dem som redan är mer energimedvetna. Tjänsten ger hushållen en bra grund för beslut om energibesparing och energieffektivisering. Till de kunder som så önskar borde det finnas mer information om hur statistiktjänsten kan användas som ett verktyg för att uppnå bättre energihushållning. Energirådgivning som en del av statistiktjänsten efterlyses av flera kunder. En stor andel hushåll som inte visste om att tjänsten fanns bör utgöra en sporre för företaget att på ett tydligare sätt lansera tjänsten. Detta kan även ge företaget rena konkurrensfördelar i framtiden. Delrapporten El-info via digitala kanaler Potential att förändra elanvändning i bostäder kan laddas ned från ww.ees.energy.lth.se/publikationer/2009/ Allt går med elektricitet Allt går med elektricitet, även underhållningen hemma, konstaterade så forskaren Kristina Karlsson, Linköpings Universitet. Hon ville med detta påstående påvisa att elförbrukningen ökar hos hushållen trots att många apparater blivit energisnålare. Det beror till stor del på att vi får allt fler apparater i hemmen. Apparater utgör den tredje Allt går med elektricitet, även underhållningen hemma, konstaterade Kristina Karlsson, Linköpings Universitet. största posten av konsumtionen av hushållsel och har ökat dramatiskt. Många hushåll har flera uppsättningar av datorer och tv-apparater. Det är inte helt ovanligt med en uppsättning per familjemedlem och att de står på även när ingen använder dem. Den här bilden bekräftas också av den kraftiga försäljningsökningen av datorer och tvapparater de senaste åren som ändrat våra beteendemönster, sade Kristina Karlsson bland annat. Utöver presentationer av aktuella forskningsinsatser hölls även korta anföranden av energiföretagsrepresentanter med reflektioner kring relationen energiföretag/elkund och hur den kan förbättras med mera. Det var tänkvärda inlägg som också ledde till livfulla diskussioner. Flera andra forskningsprojekt från ELAN-programmet, utöver de redan nämnda, presenterades också. Läs om dem i detta nummer av nyhetsbladet. 4

DET SKA VARA ENKELT Det går att åskådliggöra elförbrukningen så att den blir tydlig och enkel att förstå för elkonsumenterna. Men informationen ska vara lätt att ta till sig. Vanliga stapeldiagram fungerar till exempel bra. Det visar flera studier, däribland slutrapporten från projektet Visualisering av elanvändning i flerbostadshus. I projektet har olika designkoncept för individuell återkoppling till hushåll som bor i lägenhet tagits fram och utvärderats. Koncepten omfattar en portabel skärm, en webbaserad statistiktjänst och grafisk förbrukningsinformation på elfakturan. Ett övergripande resultat från projektet är att enkelhet och lättillgänglighet tveklöst är de viktigaste framgångsfaktorerna när det gäller förbrukningsinformation till elkonsumenter. Enkelhet och lättillgänglighet är också en förutsättning för att åstadkomma en ändamålsenlig återkoppling till hushållen på bred front. Traditionella stapeldiagram i kombination med färgsymbolik har, oavsett designkoncept, bevisat sin funktionalitet i det avseendet, konstaterar forskaren och projektledaren Cajsa Bartusch vid Mälardalens högskola. Enkelhet och lättillgänglighet är de viktigaste framgångsfaktorerna när det gäller förbrukningsinformation till elkonsumenter. Vanliga stapeldiagram fungerar till exempel bra. Historisk återkoppling ger mest Den grafiska förbrukningsinformationen på fakturan är den återkoppling som når i särklass flest hushåll och den har därför en särställning i det här sammanhanget. Det som elkunderna tycks ha störst glädje av och lättast att ta till sig är den så kallade historiska återkopplingen med jämförelser av den egna elförbrukningen bakåt i tiden. Men det finns också ett ganska stort intresse av att jämföra den egna förbrukningen med den genomsnittliga förbrukningen i liknande hushåll. Miljömedvetna elkonsumenter har dessutom uttryckt intresse för information om den egna förbrukningens konsekvenser för miljön och klimatförändringarna. Men vill man lägga till även sådan information ökar förstås komplexiteten, säger Cajsa Bartusch. Energy AWARE Clock Webbaserad statistiktjänst När det gäller webbaserad information om elförbrukningen har projektet kunnat påvisa att användandet av olika statistiktjänster kräver ett ganska stort engagemang av elkunderna. De som aktivt väljer en sådan tjänst är de konsumenter som också aktivt intresserar sig för sin elförbrukning. Det innebär även att deras mottaglighet är större, och att enkelheten och lättillgängligheten i informationen i detta fall inte spelar fullt så stor roll som när det gäller förbrukningsinformation på elräkningen. Men även här har vi använt oss av stapeldiagram och färger, med starkt signalvärde, som grönt gult och rött, för att göra informationen tydlig. Och det har fungerat mycket bra, alla kan trafikljusen så här talar färgerna sitt tydliga språk. Energiklockan Energy AWARE Clock, eller Energiklockan som den även kallas, är ett av två designkoncept inom projektet där en portabel skärm ger information om elförbrukningen. Skärmen, som till formen liknar ett stiliserat gökur, tillhandahåller funktioner med mer eller mindre direkt återkoppling. Visuellt och pedagogiskt jämför den dagens konsumtion med konsumtionen bakåt i >> 5

>> tiden. Klockan är sladdlöst ansluten till elmätaren och åskådliggör med ett ljussken i urtavlan i olika färger hur hushållets elanvändning går upp och ner. Cajsa Bartusch Att den här typen av förbrukningsinformation är intuitivt tillgänglig är viktigt, konstaterar Cajsa Bartusch. Det visar sig dock att användarna även har ett behov av mer konkret information i form av reella förbrukningsvärden. En annan slutsats är att Energiklockan och liknande koncept lämpar sig bäst för återkoppling som avser den innevarande månaden. Detta eftersom användare har ett visst behov av egen bearbetning av förbrukningsinformationen i samband med uppföljningar av elanvändningen på längre sikt. Alla koncept fungerar Samtliga designkoncept som har utvecklats och utvärderats inom ramen för projektet har inneburit att hushållens elanvändning sker mer medvetet och de har i viss mån lett till energirelaterade beteendeförändringar. Frågan om dessa leder till en energieffektivisering på längre sikt kvarstår dock, menar Cajsa Bartusch. Den tydligaste upptäckten i projektet är annars att hushållen upplever ett starkt behov av information om enskilda apparaters elförbrukning. Den typen av så kallad uppdelningsåterkoppling anser hushållen vara en förutsättning för att effektivisera sin energianvändning och den går därför inte att bortse från, framhåller Cajsa Bartusch. Slutrapporten Visualisering av elanvändning i flerbostadshus (Elforsks rapport 09:38) finns att ladda ned från. En fullständig redovisning av den första etappens resultat har tidigare sammanställts i en delrapport med samma namn (Elforsks rapport 08:18) Även den finns att tillgå via ELAN-programmets hemsida. VAD ÄR 1 KWH? Som bekant byter nu nätbolagen ut hushållens elmätare så att dessa kan leverera månadsvärden. Men det är svårt för elkunderna att förstå vilka fördelar detta kan ge. Det finns många förhoppningar knutna till det faktum att landets alla hushåll ska få månadsavläsning av sina elmätare. Fakturan ska bli tydligare, det ska bli lättare att spara energi, kunderna ska få bättre koll på sin elförbrukning med mera. Det är åtminstone vad myndigheter och energibolagen hoppas. Men vad tycker kunderna? Ja, inte så mycket alls, och det beror till stor del på att elkunderna saknar kunskaper om energimåttet kilowattimme, konstaterar professor Inger Lindstedt vid Malmö högskola, som lett studien, Mätaren kom vad hände? I våra intervjuer framgår det med all tydlighet att 6

Bytet av elmätare har varit en stor sak för elnätbolagen, men en liten sak för kunderna. ELAN PROGRAMMET nästan ingen av de tillfrågade förstår begreppet 1 kwh och vad det innebär för deras förbrukning av el. De kan heller inte räkna ut hur mycket en apparat förbrukar i energi eller om det är lönsamt att satsa på energisnålare alternativ, säger Inger Lindstedt som drar slutsatsen att denna okunskap också förklarar det mycket måttliga intresset för de nya elmätarna. Det är också tydligt att elkunderna är medvetna om sin okunskap och därmed distanserar sig från frågan om månadsavläsning och vad detta innebär. Bytet av elmätare har varit en stor sak för elnätbolagen, men en liten sak för kunderna. Elkunderna har en allmän, vag uppfattning att mätarbyte ska ske, men få vet varför. Man har inte heller några stora förväntningar på vad som ska komma ut av de nya mätarna. Men beror detta ointresse på att elnätsbolagen inte har kunnat förklara fördelarna med månadsavläsningen och de nya mätarna? Jo så förhåller det sig, menar Inger Lindstedt, även om hon också vill framhålla att många nätbolag verkligen har försökt att nå ut till sina kunder i frågan. Men för att kunna ta ställning till olika produkter och deras energiförbrukning måste man också förstå vad som förbrukar energi och i det här fallet vad måttenheten 1 kwh innebär. Om man inte förstår kilowattimmar är det inte heller lätt att förstå hur och på vilket sätt man kan förändra sitt beteende. Då kan man heller inte se sambandet mellan energimåttet Inger Lindstedt och det egna beteendet och de apparater man använder. Därför borde elbolagen för att lyckas i sin kommunikation med kunderna överge kilowattimmen som beskrivande mått. Det är bättre att använda jämförande mått, som man ofta gör inom journalistiken, som till exempel att något är lika stort som tre fotbollsplaner och liknande, föreslår Inger Lindstedt. Utmaningen för energibolagen är att möta kunderna där de kunskapsmässigt befinner sig. Även om införandet av de nya elmätarna är en stor sak för elnätbolagen är det, som sagt, ingen fråga för kunderna. Det är snarare hur energibolagen använder mätresultaten som kommer att vara avgörande för kundernas möjligheter att förstå och engagera sig i sin egen förbrukning. För att öka kundernas intresse och vilja att engagera sig i energifrågorna måste energiföretagen utgå från kundens perspektiv och sätta kunden i fokus, säger Inger Lindstedt som också framhåller att det krävs mer forskning kring hur man gör elförbrukningen till en viktig fråga. Rapporten Mätaren kom vad hände? (Elforsks rapport 08:76) utgör ett delprojekt inom forskningsprojektet Kommunikation kring energi och vardagsfrågor, vilket ingår i ELAN-programmet Etapp III. Den finns att ladda ned från Rapporten Att värma bostäder Påverkansfaktorer och beslut (Elforsks rapport 09:41) utgör ett delprojekt inom forskningsprojektet Energikonsumtion och köpbeslut styrande faktorer och agerande, vilket ingår i ELAN-programmet Etapp III. Den finns att ladda ned från 7

Karin Mårdsjö Blume MÄTAREN KOMMER På vilka sätt kommunicerar elnätsföretagen inför ett stort teknikskifte, som det som just nu sker när alla hushåll ska få nya fjärravlästa elmätare? I rapporten Mätaren kommer redogör docent Karin Mårdsjö Blume, Linköpings universitet, för de olika retoriska grepp som använts för att informera kunderna om bytet och dess konsekvenser. Hon har bland annat kunnat konstatera att företagen använder en rad olika sätt och kanaler för att få fram sina budskap. När det gäller valet av genre är det tydligt att elnätsföretagen totalt sett arbetat med en stor bredd: brev, broschyrer, annonser, vykort och road shows med kändisar som dragplåster med mera. Informationsbehovet är stort och därmed också kreativiteten i valet av kommunikationssätt. Skillnad små och stora företag Ett vanligt sätt är också att ställa retoriska frågor som till exempel: kostar bytet något för mig? Svar nej, bytet är kostnadsfritt. Ett annat grepp är att upprepa värdeladdade ord som enkelt, fördelar, dagsfärsk information. Kommunikationssättet skiljer sig dock mycket mellan de olika företagen. Skiljelinjen verkar gå mellan stora och små företag, eller mellan företag som har eller inte har en stark lokal förankring. De företag som är väl förankrade på en ort och då i allmänhet inte så stora arbetar med brev och direktkontakt. Medan de stora, internationella bolagen arbetar med många fler kontaktkanaler för att fånga kundernas intresse och skapa kontakt. Ring Ismet Slående är till exempel hur ett mindre företag med lokal förankring som Alvesta Energi valt att informera i brev på följande vis: Tillfälligt Avbrott - Alvesta elnät har planerat att besöka dig den mellan kl Passar ej tiden var vänlig ring Ismet och meddela vilken tid som passar. Här ser man hur företaget vänder sig direkt till kunderna och ger dem information om den kommande händelsen. Den lokala framtoningen blir tydlig i och med referensen till en enskild person, konstaterar Karin Mårdsjö Blume. Ett stort internationellt företag som E.ON måste använda en annan strategi och gör det exempelvis på följande sätt: Den retoriska ansatsen handlar i det här fallet om att både ge fakta och att skapa trygghet. Målet med kommunikationen för företagen är både att förmedla fakta om det kommande bytet och att skapa känslor av trygghet inför bytet. Trovärdigheten och tryggheten samspelar med varandra. Även här är företagens lokala förankring viktig. Arbetet med att skapa trygghet och trovärdighet är mer omfattande för de företag som inte har en självklar förankring på en viss ort. De mindre och lokalt starkare förankrade företagen kan skapa kontakt och trovärdighet på annat sätt. Så det utskickade materialet blir mer kortfattat, och mer inriktat på fakta, som i exemplet från Alvesta Energi, säger Karin Mårdsjö Blume. Naturlig del av hemmet Hur stämmer då elnätsföretagens sätt att kommunicera överens med den kunskap som allmänt finns av kommunikationen kring ny teknik? Forskningsmässigt har man funnit att det är viktigt att knyta kommunikationen till brukarnas vardag och att inte ha en alltför teknisk framtoning i den information som sprids. Det handlar inte bara om att veta vad tekniken handlar om. Det är också viktigt att förmedla en positiv stämning och framför allt att visa att tekniken blir en naturlig del av hemmet och livet där. För att komma vidare i den analysen vore det värdefullt med en ingående studie av olika brukartyper för att få del av deras preferenser när det gäller språkbruk och grafiska medel, menar Karin Mårdsjö Blume: Vilka sätt att förmedla kunskap och skapa kontakt fungerar och vilka fungerar inte? De andra delstudierna i detta projekt tangerar de frågorna och då kanske särskilt Inger Lindstedts studie Mätaren kom vad hände ( läs om den på sidan 6 ). Men det vore också intressant med en djupdykning i de retoriska förutsättningarna, avseende bild och text, för att sprida ny teknik till hushållen. Rapporten Mätaren kommer (Elforsks rapport 08:75) utgör ett delprojekt inom forskningsprojektet Kommunikation kring energi och vardagsfrågor, vilket ingår i ELAN-programmet Etapp III. Den finns att ladda ned från 8

ATT INTE VÄLJA ÄR OCKSÅ ETT VAL Det är ganska få elkunder som bytt elhandlare, även om elhandelsbytena ökat under senare år. Vad kan detta bero på och hur resonerar konsumenten kring produkten el, val av elhandlare, elavtal och information med mera? Dessa frågor söker sitt svar i studien Hushåll på elmarknaden Information och agerande. Som elkund har man i princip tre valmöjligheter när det gäller att välja vem man ska köpa sin el av. För det första kan man välja att inte göra någonting alls, vilket betyder att man som tidigare får el från sin befintliga elhandlare (elleverantör) enligt ett så kallat tillsvidareavtal. Ett sådant avtal fungerar ungefär som ett bolåneavtal med rörlig ränta i så måtto att det saknar bindningstid, men det är också dyrare än andra elavtal. I detta fall kommer även nätavgiften att debiteras samtidigt som elhandelsavgiften eftersom nätverksamheten, som är en monopolverksamhet, ofta ingår i samma koncern som elförsäljningen (Till exempel Vattenfall Elförsäljning/ Åsa Thelander Vattenfall Elnät). En annan möjlighet är att stanna kvar hos sin nuvarande elhandlare men att träffa ett avtal, till exempel avtal med 3 års bindningstid. Tredje alternativet är att byta elhandlare och avtal, vilket betyder att man då får två elräkningar: en för elhandelsavgiften och en för nätavgiften eftersom man inte kan byta nät. Ingen brist på information I tidigare studier och statistik benämns elkonsumenter som inte aktivt valt elhandlare eller avtal som passiva. En förklaring till denna passivitet uppges vara att elkunderna upplever att de inte fått tillräcklig information. I den här undersökningen framkommer emellertid att andelen passiva elkunder inte är så stor som statistiken ger sken av. Konsumenter kan ha stannat hos sin elhandlare men ändå ingått ett avtal, men detta räknas inte som ett aktivt val i statistiken, säger forskaren Åsa Thelander, Lunds Universitet, som lett studien. Undersökningen visar också att de som ser ut att vara helt passiva, det vill säga de som varken bytt elhandlare eller avtal, har genomtänkta argument för sitt agerande. Men de uppger inte brist på information som ett motiv utan snarare att de är för bekväma eller lata för att agera. De ser heller ingen nytta med att byta elhandlare eller elavtal. Det är inte information i sig som elkunderna saknar, slår Åsa Thelander fast. De flesta är medvetna om sina möjligheter på elmarknaden och anser sig inte behöva mera information om just detta. Däremot saknar många information om hur de ska göra för att bli aktiva elkunder. Många vill också veta varför de ska agera. De vill få information som klargör de olika typer av nytta man kan få av att byta elhandlare eller elavtal utöver rena prisfördelar. Elkundernas bedömning av och inställning till information visar att deras agerande på elmarknaden inte kan betraktas som ett informationsproblem grundat på informationsbrist. Elkundernas egna bedömningar är snarare att det behövs underlättande åtgärder om hur de ska gå tillväga för att kunna göra bättre behovsanpassade val. Kommunikationens roll borde därmed snarare handla om att komplettera med strategier för sådana underlättande åtgärder, menar Åsa Thelander. Studien Hushåll på elmarknaden - Information och agerande (Elforsks rapport 09:08) utgör slutrapportering inom projektet Energikonsumtion och köpbeslut styrande faktorer och agerande. Den finns att ladda ned från ELAN PROGRAMMET 9

I arbetet med att energieffektivisera bostadsbebyggelsen är det viktigt att känna till och förstå bakgrunden till de beslut som konsumenterna fattar inför byte av till exempel uppvärmningssystem. I studien Att värma bostäder påverkansfaktorer och beslut, har forskaren Erika Jörgensen undersökt hur vi agerar när det gäller energirelaterade investeringar i hemmet. DET KRÄVS MISSNÖJE FÖR ATT BYTA UPPVÄRMNINGSSYSTEM De aktörer inom bostadssektorn som ingår i studien är fastighetsägare, fastighetsförvaltare av flerbostadshus och småhusägare som är den grupp som har studerats mest ingående. Hur gör grannen? Studien visar att de påverkansfaktorer som är viktiga för småhushållens beslutsprocesser kring både byte och komplettering av uppvärmningssystem är snarlika. Intressant att notera är också att beslutsprocesserna till stor del handlar om missnöje. Personerna i ett hushåll börjar inte fundera på att byta ut sitt uppvärmningssystem om de inte är missnöjda med det befintliga systemet. Men man måste också ha kunskap om vilka alternativ som finns. Och denna kunskap förvärvar man ofta på grund av sitt missnöje, eftersom det gör en mera mottaglig för information om alternativa lösningar, konstaterar Erika Erika Jörgensen Jörgensen som är verksam vid Lunds universitet. När man väl befinner sig där blir också ekonomiska incitament och ekonomiska styrmedel viktiga i beslutsprocessen, liksom informativa styrmedel i form av reklam och olika typer av informationsmaterial. I bostadsområden med liknande hus och stark sammanhållning och gemenskap mellan hushållen kan man också konstatera att grannarna har en stark påverkan på varandra när det gäller beslut kring det egna huset, tillägger Erika Jörgensen. Tillräckligt bra I konsekvens med detta är hushåll som inte överväger att byta uppvärmningssystem i regel nöjda med sitt nuvarande system, vilket uppfattas som tillräckligt bra. Därmed undersöker de inte heller närmare vilka alternativ som skulle kunna vara aktuella. När det gäller hushållens beslutsprocesser kring åtgärder på klimatskalet utgör husets ålder, konstruktion och skick grundläggande påverkansfaktorer. Men för att göra stora investeringar krävs även ekonomiska incitament, som att man har behov av att sänka sina uppvärmningskostnader. Och även i det här fallet är påverkan från grannar, som genom egna erfarenheter och liknande förutsättningar rekommenderar vissa åtgärder, viktigt att beakta, säger Erika Jörgensen. När det gäller beslut som tas vid val av vitvaror är dessa inte lika långsiktiga eller kostnadskrävande. Vitvaror är produkter som hushållsmedlemmarna kommer i mer direkt och regelbunden kontakt med, vilket gör att det är andra typer påverkansfaktorer som spelar in här, menar Erika Jörgensen. En vitvara ska framför allt uppfylla de funktioner som hushållet efterfrågar, då man som användare har satt upp vissa krav på hur man ska kunna nyttja den nya vitvaran. Man vill också känna trygghet i sitt val genom att köpa en välkänd produkt som är 10

Grannarna har en stark påverkan på varandra när det gäller beslut kring det egna huset. ELAN PROGRAMMET omtalad för god kvalité. Utöver detta tillkommer att vitvaran ska vara energisnål och passa in i den övriga köksinredningen, men detta är faktorer av underordnad betydelse. Sammanfattningsvis kan man säga att två påverkansfaktorer är avgörande vid småhusägarnas beslut kring långsiktiga och kostnadskrävande energirelaterade investeringar, nämligen husets byggnadsperiod och uppvärmningssystem. Detta är styrande för hur nöjd man är med nuvarande förhållanden, vilket i sin tur påverkar hur öppen och motiverad man är till att vidta åtgärder. Skillnader beroende på ägare När det gäller flerbostadshussektorn konstaterar studien att det finns betydande skillnader i hur olika typer av aktörer ser på och arbetar med energibesparande åtgärder. Olika typer av aktörer har olika ekonomiska handlingsutrymmen och olika ägardirektiv att jobba med energifrågor. Kommunala bostadsbolag har ofta höga energisparmål, samtidigt som vinstkraven inte är så höga, vilket medför att klimatskalsåtgärder och andra kostnadskrävande energisparåtgärder kan framstå som intressanta åtgärder. Stora privata bostadsbolag har däremot höga vinstkrav och går bara in och gör omfattande åtgärder som medför stora ekonomiska besparingar. Fastighetsförvaltningsorganisationerna (som inte själva står som ägare till fastigheterna) tillhandahåller energitjänster som bland annat omfattar förslag på energibesparande åtgärder. För att fastighetsägarna ska uppfatta åtgärdsförslagen som intressanta och genomförbara bör de inte medföra omfattande kostnader eller betydande ingrepp i fastigheten. I studien fastslås att de viktigaste påverkansfaktorerna inför energirelaterade beslut inom flerbostadshussektorn är energisparmål, vinstkrav och ekonomiska resurser. Studien Att värma bostäder påverkansfaktorer och beslut (Elforsks rapport 09:41) utgör ett av fyra delprojekt inom forskningsprogrammet Energikonsumtion. Den finns att ladda ned från www. elanprogram.nu 11

EN SAMMANHÅLLEN KLIMAT- OCH ENERGIPOLITIK I mars presenterade regeringen sina förslag till En sammanhållen klimat- och energipolitik. I dessa redovisas handlingsplaner för klimatomställningen av energi och transporter. I den proposition som berör energisektorn föreslås en handlingsplan för energieffektivisering och åtgärderna för att genomföra det så kallade energitjänstedirektivet. Ett femårigt energieffektiviseringsprogram genomförs under åren 2010 2014 med en årsbudget på 300 miljoner kronor årligen under fem år, utöver dagens politik. Målen ligger fast De vägledande målen om energieffektivisering till 2010 och 2016 bör kvarstå, menar regeringen. Målet bör vara att energibesparingen till år 2016 är minst 9 procent av det årliga energianvändningsgenomsnittet åren 2001 2005. Ett mellanliggande mål bör vara att energibesparingen år 2010 är minst 6,5 procent av det årliga energianvändningsgenomsnittet åren 2001 2005. Programmet innehåller förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, insatser för information, rådgivning, stöd för teknikupphandling och marknadsintroduktion, nätverksaktiviteter samt införande av ett stödsystem med energikartläggningscheckar. De statliga insatserna riktas både mot användning och tillförsel av energi och inriktas mot att stödja den effektivisering som sker spontant i samhället och till följd av styrmedel anpassade till marknadens mekanismer. Statens roll bedöms därmed vara att identifiera och undanröja marknadsimperfektioner, främst externa effekter och brist på information. Såväl energi- och koldioxidbeskattning som system för handel med utsläppsrätter avseende klimatpåverkande gaser är marknadsanpassade styrmedel som har effekt på energieffektivisering. Därutöver introducerar och förstärker regeringen en rad styrmedel som syftar till att undanröja brister på information, såväl på nationell nivå, som lokalt och regionalt. Systemperspektiv Regeringens bedömning är vidare att energieffektivisering bör bedömas utifrån ett systemperspektiv. Detta innebär att den nytta som uppnås i form av mindre resursförbrukning och mindre miljöpåverkande utsläpp och på sikt också lägre kostnader, ska ses som det egentliga syftet med energieffektivisering. Effektivisering i sig ska inte uppfattas som det egentliga målet. Energieffektiviseringsrådet Offentlig sektor ska vara ett föredöme i energieffektiviseringsarbetet, anser regeringen. Insatserna för energieffektivisering omfattar också industri-, bebyggelseoch transportsektorerna. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2010 med förslag till den närmare fördelningen av medlen mellan olika åtgärder. I syfte att samordna det energieffektiviseringsarbete som följer av genomförandet av energitjänstedirektivet ska ett särskilt råd, Energieffektiviseringsrådet, med representation från berörda myndigheter inrättas vid Energimyndigheten. Energimyndigheten får ett huvudansvar för att genomföra energieffektiviseringsprogrammet och de åtgärder som krävs för att följa upp energitjänstedirektivets genomförande. Regeringens propositioner 2008/09:162 och 163 kan laddas ned här: http://www.regeringen.se/sb/d/11033/a/122785 ELAN:S NYHETSBREV ÄR FRITT NEDLADDNINGSBART FRÅN ELAN är fi nansierat av: Där fi nns även mer information om programmets och dess verksamhet. Du kan också prenumerera på nyhetsbrevet och få det skickat per post genom att 12 kontakta Sven-Allan Eklund, Elforsk, sven-allan.eklund@elforsk.se Producerad av Kreativ Media