ELAN Programmet

Transkript

1 ELAN Programmet

2 Projektledare: Monika Adsten, Elforsk, Stockholm Produktion: Kreativ Media AB Texter: Lars Magnell Grafisk form: Gabriella Lindgren Omslagsbild: Interactive Institute Foto: Lars Magnell om inget annat anges Tryck: Planograf i december 2009 ISBN:

3 INNEHÅLL ELAN PROGRAMMET Inledning Och Förord 2 Ett smörgåsbord av resultat 3 ELAN och Ingemar Stenmark 5 AMR fjärravlästa mätare och visualisering 6 Automatiska mätinsamlingssystem öppnar för nya möjligheter 7 Det ska vara enkelt Visualisering av elanvändning i flerbostadshus 10 Visual wattch, elstatus i mobilen 13 Effektstyrning i Göteborg 16 Alla vinner på timmätning 20 Ökad elförbrukning med statistiktjänst? 24 Energirelaterade beslutssituationer 26 Vem köper vad och varför? 27 Bad och kök intressantare än klimatskal 29 Det krävs missnöje för att byta uppvärmningssystem 31 Att inte välja är också ett val 34 Generationstillhörighet lika viktigt som inkomst och boendeform 36 ELAN ger oss bekräftelse 39 Energianvändning i vardagen 40 Så används elen 41 Krishantering i elsystemet Vem ska bära ansvaret? 43 Dubbla budskap försvårar energieffektivisering 47 Att bo i passivhus kräver anpassning 50 Barn förskönar elanvändningen 53 Så använder vi hushållselen 55 Egen el en omogen bransch 58 Man ska akta sig för att moralisera 61 Energirelaterad information och kommunikation 64 Ny teknik skapar förväntan 65 Efterlyses: Den tydliga elräkningen 67 Vad är 1 kwh? 69 Mätaren kommer 71 El vad är det? 74 Kronor och ören förstår alla 77 Lärdomar från projekten 79 ELAN PROGRAMMET 1

4 Bild: Matton ELAN PROGRAMMET 2 ELAN PROGRAMMET

5 Elan programmet Monika Adsten Ett smörgåsbord av resultat ELAN-programmet börjar bli känt som det kunskapsnav inom beteenderelaterade energifrågor som vi hade hoppats att det skulle bli. Därför känns det också lite snopet att vi har nått till slutet av programmet. Som vanligt när man har smakat på något gott så vill man ha mer för att få känna smaken igen. De forskningsarenor vi har ordnat i Katrineholm har varit mycket uppskattade, både för sin form och för sitt innehåll. Det är lätt att konstatera att det finns ett behov av mötesplatser där forskare, myndigheter och energibranschen tillsammans kan diskutera den här typen av frågor. Jag hade väldigt stora förvänt- ningar inför vad som skulle komma fram under den här etappen av ELANprogrammet. Vi gjorde ett grundligt förarbete för att bestämma vad vi skulle arbeta med och hade förmånen att kunna välja mellan en rad spännande projekt. Nu kan jag stå här och blicka ut över ett smörgåsbord av resultat som faktiskt till och med överträffar mina höga förväntningar. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till forskarna, programstyrelsen, finansiärerna och alla ni andra runt omkring som har hjälpt till på olika sätt och gjort programmet möjligt. Monika Adsten, Elforsk Programledare för ELAN ELAN PROGRAMMET 3

6 Elan programmet 4 ELAN PROGRAMMET

7 Elan programmet Thore Sahlin ELAN och Ingemar Stenmark På 1970-talet blev ELAN känt som ett skidmärke för utförsåkning. Visst var det på sådana skidor som Ingemar Stenmark flög nerför branterna. Innan ELAN och Stenmark var utförsåkning i tävlingssammanhang, för oss svenskar, en liten händelse som ibland lystes upp av ett fantomåk av Bengt-Erik Grahn, som nästan alltid följdes av att han åkte ut i andra åket. Jag känner igen mycket av samma sak när det gäller energieffektivisering. Energieffektivisering består av ett antal tekniska lösningar: effektivare produktion effektivare distribution effektivare styrning Teknik är dock inte allt även om en del ingenjörer tror det. Vårt beteende i stort och smått påverkar också och dessutom mycket mer än man tror. Det är här vårt ELAN kommer in. Hur får vi människor att bete sig på ett sätt som tekniken och marknaden medger? Det är detta som är ELANs huvuduppgift. Under den senaste perioden av ELAN har mycket arbete utförts som leder oss mot en energieffektivare värld. Vi förstår mer och mer vad det är som påverkar människors beteende. Du kan läsa mer om detta i denna bok som jag hoppas skall ge dig inspiration till att utveckla energieffektiviseringen ytterligare. Trevlig läsning önskar jag er Thore Sahlin Ordförande för ELAN ELAN PROGRAMMET 5

8 Bild: Interactive Institute AMR fjärravlästa mätare och visualisering 6 ELAN PROGRAMMET

9 AMR fjärravlästa mätare och visualisering Anders Göransson är konsult och verksam hos Profu AB. Automatiska mätinsamlingssystem öppnar för nya möjligheter men hur ska mätvärdena presenteras? Sedan den 1 juli 2009 måste elkundernas elmätare läsas av minst en gång i månaden. Detta innebär att varje elräkning som skickas till kunderna numera baserar sig på den verkliga elförbrukningen och inte en uppskattad konsumtion som tidigare. Många elnätsbolag har därtill satsat på mätinsamlingssystem som klarar timvis avläsning vilket innebär ytterligare möjligheter och fördelar. Mot bakgrund av detta har två delprogram inom ELAN genomförts. Det ena, AMR-timmätning, har studerat värdet av timmätning och timvärden. Medan delprogrammet AMR-visualisering undersökt hur elförbrukningen och elkostnaden på bästa sätt kan redovisas för kunderna. Det handlar om att göra elanvändningen synlig för kunderna. Det vill säga att ge en återkoppling till hur deras elanvändning ser ut och därtill ta vara på de möjligheter som timmätning ger när det gäller att synliggöra den verkliga elkostnaden. Det sistnämnda för att bland annat kunna påverka efterfrågan på effekt, säger Anders Göransson, som lett programmet. Timmätning har belysts i två del- ELAN PROGRAMMET 7

10 AMR fjärravlästa mätare och visualisering projekt. Det ena i syfte att allmänt påvisa fördelar med att utnyttja timvärden. Projektet har även studerat samspelet mellan eltariff och nättariff med mera. Meningen är att denna rapportering ska utmynna i förslag till branschstandard beträffande hantering av timvärden. I det andra timmätningsprojektet har såväl affärsmodeller som teknik som möjliggör en större priskänslighet hos kunderna testats. Ökad priskänslighet viktigt En ökad priskänslighet för el är en av nycklarna till att få den nordiska elmarknaden att fungera ännu bättre. Huvuddelen av alla elkunder köper el till fast pris. Det betyder att de inte känner av prissignalerna på elmarknaden och därför inte heller har incitament att anpassa sin efterfrågan med hänsyn till priserna. Efterfrågan förblir hög även under situationer med hög belastning på systemet, trots att priserna stiger. Vilket om det vill sig illa kan leda till effektbrist. Ytterligare en dimension kring detta, som har tillkommit de senaste åren, är hur vi ska klara att introducera stora volymer vindkraft i det nordiska elsystemet. Ett bättre åskådliggörande När det gäller området visualisering så handlar det sammanfattningsvis om olika sätt att åskådliggöra kundernas elförbrukning. Utgångspunkten är att återkopplingen bör vara snabbt uppdaterad och lätt tillgänglig, och att elbranschen alltmer utnyttjar de kanaler som kunden är van vid att använda, som till exempel mobiltelefon, Internet och digital-tv. Men informationen bör vara enkel att ta till sig, framhåller Anders Göransson. Så är det verkligen. Stapeldiagram på elräkningen fungerar till exempel utmärkt liksom signalfärgerna grönt, gult och rött, som ett av programmets delprojekt konstaterar, säger Anders Göransson som också uppmärksammat att det är lättare och mera givande att göra jämförelser med sin egen elförbrukning än med andra hushåll. Ett önskemål från kunderna är också att kunna se vad enskilda apparater förbrukar. Det visar sig att flera kunder efterfrågar lösningar där man till exempel kan hålla sin mobiltelefon framför diskmaskinen för att få information om dess förbrukning. Man kan le åt sådana idéer men det är helt klart ett kundönskemål och bör därför tas på allvar, menar Anders Göransson, som också framhåller att energitjänster kopplade just till mobiltelefonen har en stor utvecklingspotential. 8 ELAN PROGRAMMET

11 AMR fjärravlästa mätare och visualisering Bild: Interactive Institute En vanlig förlängningssladd med grendosa kan användas för att åskådliggöra hur mycket ström som hushållet använder. När strömmen passerar sladden lyser den, ju högre förbrukning desto intensivare sken. När det gäller resultaten från timmätningsprojekten kan man till exempel konstatera att mycket vore vunnet om elkunderna avräknades med timupplösning istället för månadsavläsning. Då skulle många av de problem som idag finns på elmarknaden kunna lösas. Alla berörda parter skulle dessutom kunna tjäna ekonomiskt på en sådan nyordning, framhåller Anders Göransson med hänvisning till resultaten från projektet Timmätning för alla, som redovisas mera ingående på sidan 20. ELAN PROGRAMMET 9

12 AMR fjärravlästa mätare och visualisering Cajsa Bartusch är verksam vid Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens högskola. Det ska vara enkelt Det går att åskådliggöra elförbrukningen så att den blir tydlig och enkel att förstå för elkonsumenterna. Men informationen ska vara lätt att ta till sig. Vanliga stapeldiagram fungerar till exempel bra. Det visar flera studier, däribland slutrapporten från projektet Visualisering av elanvändning i flerbostadshus. I projektet har olika designkoncept för individuell återkoppling till hushåll som bor i lägenhet tagits fram och utvärderats. Koncepten omfattar en portabel skärm, en webbaserad statistiktjänst och grafisk förbrukningsinformation på elfakturan. Ett övergripande resultat från projektet är att enkelhet och lättillgänglighet tveklöst är de viktigaste framgångsfaktorerna när det gäller förbrukningsinformation till elkonsumenter. Enkelhet och lättillgänglighet är också en förutsättning för att åstadkomma en ändamålsenlig återkoppling till hushållen på bred front. Traditionella stapeldiagram i kombination med färgsymbolik har, oavsett designkoncept, bevisat sin funktionalitet i det avseendet, konstaterar forskaren och projektledaren Cajsa Bartusch vid Mälardalens högskola. Historisk återkoppling ger mest Den grafiska förbrukningsinformationen på fakturan är den återkoppling som når i särklass flest hushåll och den har därför en särställning i det här sammanhanget. Det som elkunderna tycks ha störst glädje av och lättast att ta till sig är den så kallade 10 ELAN PROGRAMMET

13 AMR fjärravlästa mätare och visualisering historiska återkopplingen med jämförelser av den egna elförbrukningen bakåt i tiden. Men det finns också ett ganska stort intresse av att jämföra den egna förbrukningen med den genomsnittliga förbrukningen i liknande hushåll. Miljömedvetna elkonsumenter har dessutom uttryckt intresse för information om den egna förbrukningens konsekvenser för miljön och klimatförändringarna. Men vill man lägga till även sådan information ökar förstås komplexiteten, säger Cajsa Bartusch. Webbaserad statistiktjänst När det gäller webbaserad information om elförbrukningen har projektet kunnat påvisa att användandet av olika statistiktjänster kräver ett ganska stort engagemang av elkunderna. De som aktivt väljer en sådan tjänst är de konsumenter som också aktivt intresserar sig för sin elförbrukning. Det innebär även att deras mottaglighet är större, och att enkelheten och lättillgängligheten i informationen i detta fall inte spelar fullt så stor roll som när det gäller förbrukningsinformation på elräkningen. Men även här har vi använt oss av stapeldiagram och färger med starkt signalvärde, som grönt gult och rött, för att göra informationen tydlig. Enkelhet och lättillgänglighet är de viktigaste framgångsfaktorerna när det gäller förbrukningsinformation till elkonsumenter. Vanliga stapeldiagram fungerar till exempel bra. ELAN PROGRAMMET 11

14 AMR fjärravlästa mätare och visualisering Och det har fungerat mycket bra, alla kan trafikljusen, så här talar färgerna sitt tydliga språk. Energiklockan Energy AWARE Clock, eller Energiklockan som den även kallas, är ett av två designkoncept inom projektet där en portabel skärm ger information om elförbrukningen. Skärmen, som till formen liknar ett stiliserat gökur, tillhandahåller funktioner med mer eller mindre direkt återkoppling. Visuellt och pedagogiskt jämför den dagens konsumtion med konsumtionen bakåt i tiden. Klockan är sladdlöst ansluten till elmätaren och åskådliggör med ett ljussken i urtavlan i olika färger hur hushållets elanvändning går upp och ner. Att den här typen av förbrukningsinformation är intuitivt tillgänglig är viktigt, konstaterar Cajsa Bartusch. Det visar sig dock att användarna även har ett behov av mer konkret information i form av reella förbrukningsvärden. En annan slutsats är att Energiklockan och liknande koncept lämpar sig bäst för återkoppling som avser den innevarande månaden. Detta eftersom användare har ett visst behov av egen bearbetning av förbrukningsinformationen i samband med uppföljningar av elanvändningen på längre sikt. Alla koncept fungerar Samtliga designkoncept som har utvecklats och utvärderats inom ramen för projektet har inneburit att hushållens elanvändning sker mer medvetet och de har i viss mån lett till energirelaterade beteendeförändringar. Frågan om dessa leder till en energieffektivisering på längre sikt kvarstår dock, menar Cajsa Bartusch. Den tydligaste upptäckten i projektet är annars att hushållen upplever ett starkt behov av information om enskilda apparaters elförbrukning. Den typen av så kallad uppdelningsåterkoppling anser hushållen vara en förutsättning för att effektivisera sin energianvändning och den går därför inte att bortse från, framhåller Cajsa Bartusch. Energy AWARE Clock Bild: Interactive Institute 12 ELAN PROGRAMMET

15 AMR fjärravlästa mätare och visualisering Magnus Bång är verksam vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet VISUAL WATTCH Elstatus i mobilen En vanlig mobiltelefon kan bli ett utmärkt hjälpmedel för att påverka människors energikonsumtion. Det visar projektet Visual Wattch, som bland annat tagit fram de fiktiva mobiltjänsterna epulse och echat, som båda ger återkoppling av kundens elförbrukning och därmed stimulerar till minskad energianvändning. På samma sätt som man har koll på bensinförbrukningen när man kör bil borde man kunna ha koll på sin elförbrukning. Ungefär så har utförarna av studien Visual Wattch resonerat när de undersökt om en mobiltelefon kan tjäna som verktyg för att synlig- och tydliggöra ett hushålls elförbrukning. Tillsammans med elkunder (lägenhetshushåll och villahushåll) har det anordnats studiegrupper där deltagarna diskuterat hur mobilen skulle kunna tjäna som informationsbärare för hushållets elkonsumtion och därmed stimulera till en minskad förbrukning. Lätt att förstå Projektet visar att det är enkla mobiltjänster som efterfrågas av elkunderna. De ska vara lätta att förstå och de bör innehålla en lättförståelig visualisering över den personliga energiförbrukningen och ge information vid avbrott och avvikelser. Utifrån denna kravbild har ett antal tänkbara energitjänster utveck- ELAN PROGRAMMET 13

16 AMR fjärravlästa mätare och visualisering lats, berättar projektledaren Magnus Bång, som av dessa särskilt lyfter fram koncepten epulse och echat. epulse är en enkel skärmsläckare som elkunden kan ladda ner direkt från webben. Den är kopplad till det egna hemmets elmätare och ger direkt återkoppling av elförbrukningen, både visuellt och i form av ljud. En rörlig och färgsatt puls på skärmen indikerar hur förbrukningen varierar i hemmet. Varannan timme eller vid en större förändring ger telefonen ifrån sig ett ljud som ska skapa medvetenhet om förbrukningen men inte störa brukaren. Idén är att elkunden själv ska kunna välja en passande visualisering bland en mängd olika bilder och ljud, säger Magnus Bång som framhåller att epulse skulle kunna lanseras redan idag under förutsättning att man inför timavläsning. Tekniskt skulle denna tjänst kunna se ut på olika sätt. Närmast till hands är en applikation som kommunicerar med nätbolagets databasserver. echat Det andra konceptet som Magnus Bång lyfter fram, echat, är en tjänst där nätbolaget ger löpande information om hushållets elförbrukning, eventuella elavbrott samt annan releechat, är en tjänst där nätbolaget ger löpande information om hushållets elförbrukning, eventuella elavbrott samt annan relevant information 14 ELAN PROGRAMMET

17 AMR fjärravlästa mätare och visualisering vant information via mobilen, som till exempel tips och råd om hur hushållet lättare kan minska sin förbrukning. Tjänsten inkluderar även en funktion som förklarar när det är låg/hög last i elnätet och billig/dyr el. Elkunden kan även välja att få meddelande i form av ett sms när lasten förändras. Även detta koncept skulle idag rent tekniskt kunna utvecklas, enligt Magnus Bång. Däremot tyder enkätsvaren från den undersökning som gjorts i anslutning till projektet att laststyrning inte tilltalar kunderna, i alla fall inte om detta inbegriper ett stort engagemang från kunden. Andra undersökningar visar dock att kunderna har en ganska stor beredskap för att tillfälligt minska sin elförbrukning givet vissa förutsättningar. Det kan till exempel röra sig om att ett mycket högt elpris tillåts att slå igenom till kunden under en kall vinterdag när effektuttaget är högt. medvetenhet om avvikelser. En ny generation mobiltelefoner kommer nu ut på marknaden och det är troligt att tjänster knutna till dessa blir en viktig del av elbolagens kundkommunikation, säger Magnus Bång. Skarp tjänst I projektet Visual Wattch framkommer att mobilanvändarna även kan tänka sig att betala för mobiltjänster om de är lättanvända, förståeliga och ger ELAN PROGRAMMET 15

18 AMR fjärravlästa mätare och visualisering Peter Fritz är verksam som konsult hos Sweco AB. Effektstyrning i Göteborg Många elkunder kan tänka sig att förbruka mindre el de timmar på dygnet då efterfrågan är som störst och priset på elbörsen är som högst. Det visar flera studier, däribland försök hos elkunder i Göteborg. Elbranschen har med flera intressenter initierat ett antal projekt som undersökt möjligheten att begränsa elkundernas effektuttag när efterfrågan på el, och därmed elpriset på elbörsen, är som högst. Elpriserna på elbörsen varierar timme för timme och är vanligtvis högre på morgonen och den tidiga kvällen då hushållen ökar sin elanvändning i samband med matlagning och andra hushållsbestyr. I den senaste studien av detta slag (vintrarna 2007/2008 samt 2008/2009) deltog eluppvärmda hushåll i Göteborg Energis nätområde. I projektet testades både direkt styrning och indirekt styrning av kundernas elförbrukning. Hos de direkt styrda kunderna fjärrstyrdes husets vattenburna uppvärmningssystem av nätbolaget, så att värmen och därmed effektuttaget kunde sänkas under perioder med höga priser. De indirekt styrda kunderna fick i stället information om elbörspriset via en hemsida och förväntades med hjälp av denna själva anpassa sin elförbrukning. Goda resultat Resultatet av såväl dessa som tidigare försök är goda och pekar på att det finns betydande möjligheter att styra efterfrågan på el med hjälp av priset. Därmed ges också förutsättningar att 16 ELAN PROGRAMMET

19 AMR fjärravlästa mätare och visualisering skapa en bättre dynamik på elmarknaden, vilket bland annat kan leda till minskat behov av dyr reservkraft. Det framhåller Peter Fritz, programansvarig för forskningsprogrammet Market Design i vars regi projekten genomförts. Det senaste i samarbete med ELAN-programmet* och Göteborg Energis forskningsstiftelse. Försöken har slagit mycket väl ut, tycker jag. De direkt styrda kunderna märkte knappt av att innetemperaturen föll när värmepannan styrdes ner under perioder med högt pris. Vi kunde också notera att värmesystemet inte strävade efter att kompensera för temperatursänkningen efter det att styrningen upphört. Kunderna upplevde till och med att innetemperaturen blev behagligare eftersom effektreduktionen skedde samtidigt som matlagning och andra aktiviteter tog vid, vilket i normala fall leder till övertemperaturer som nu kunde undvikas tack vare styrningen, säger Peter Fritz. Även försöket att lagra värme alstrad under perioder med lågt pris föll väl ut. Den typen av energilagring borde vara speciellt intressant för hus med värmepumpar eftersom dessa är effektivare när utomhustemperaturen är högre, och det finns en koppling mellan utomhustemperatur och elbörspriset under vintertid. På vintern är utomhustemperaturen vanligtvis som högst på eftermiddagen medan priset oftast är som högst precis efteråt mellan klockan 17 och 19. Genom att låta värmepumpen gå på högre effekt under tidig eftermiddag när den är som mest effektiv och sedan dra ned effekten direkt efteråt när priset är som högst uppnås en dubbel vinst, framhåller Peter Fritz. Duschade som vanligt När det gäller de kunder som styrdes indirekt visade de sig som väntat vara mer aktiva än de som styrdes utifrån. De tog reda på när priserna var höga respektive låga och anpassade sin förbrukning därefter. Vanligaste åtgärden var att skjuta på användning av disk- och tvättmaskiner. Kunderna var dock inte beredda att gå hur långt som helst för att sänka förbrukningen under perioder med högt pris, de duschade till exempel som vanligt även om priset råkade vara högt. De direkt styrda kunderna kände inte samma behov av att engagera sig. Medan de indirekt styrda kunderna hade en god bild av hur elpriset * Från ELAN deltog Erika Jörgensen, Lunds universitet, som utförde kundintervjuerna. ELAN PROGRAMMET 17

20 AMR - fjärravlästa mätare och visualisering varierade brydde sig de direkt styrda kunderna nästan inte alls om detta. De var heller inte lika intresserade av att vidta manuella åtgärder som att undvika att köra disk- eller tvättmaskiner under perioder med högt pris. Och de var i mycket liten grad intresserade av att använda den tillhörande hemsidan med information om aktuella priser, historisk information om förbrukning och kostnader. Svårt att förstå För att locka med elkunderna i projektet behövdes någon typ av avtalskonstruktion med tydliga fördelar som kunde motivera kunderna att delta. För ändamålet användes ett elavtal kallat Fastpris med returrätt. Det är en tariff som bygger på ett rörligt elpris samtidigt som en del av den inköpta volymen el prissäkras. Tanken är att ge incitament att reagera på prissignaler samtidigt som större kostnadsvariationer över året kan undvikas. De direkt styrda kunderna fick även rabatt på elkostnaden för att man tillåtit att uppvärmningssystemet fjärrstyrdes. Det skulle dock visa sig att ett dylikt avtal inte var så lätt för alla kunder att förstå. Direkt styrda kunder hade mycket vaga uppfattningar om vad tariffen egentligen gick ut på. Många trodde dock att de förstod, men sedan när man frågade dem om detaljer visade det sig att de missförstått hur den fungerar, säger Peter Fritz. De indirekt styrda kunderna hade bättre grepp om tariffen och var de 18 ELAN PROGRAMMET

21 AMR fjärravlästa mätare och visualisering deltagare som ställde de flesta frågorna om den. Ett antal personer har dock inte uppfattat att tariffer med rörligt pris faktiskt kan innebära en ekonomisk risk. När detta blev klart för dem ansåg de att detta borde betonas starkare i avtalet. Det framkom också tydligt att många har svårt att förstå skillnaden mellan effektstyrning och en allmän reduktion av energiförbrukningen, säger Peter Fritz, som i efterhand kan konstatera att ett avtal baserat på ett rent elbörspris, det vill säga ett spotpris, hade varit betydligt enklare att både hantera och förklara för kunderna. Men jag tror ändå att man med tiden kan lära sig att förstå den här typen av avtal, som har sina givna fördelar både för elkunderna och för elhandlarna. Det är också med den här typen av kontrakt som alla stora kunder handlar el, och det finns egentligen inget skäl till att inte också slutkunderna skulle kunna handla elen likadant och därigenom öka sina möjligheter att påverka sina kostnader. Fördelen för elhandlaren är ju också uppenbar då denne slipper den volymrisk som uppstår när kunderna handlar elen till fasta priser. Nätägarna i sin tur kan ha ett antal incitament för att intressera sig för avtal där kunderna ges möjlighet att anpassa sin elförbrukning efter rådande elpriser. För det första kan en reduktion i det maximala effektuttaget minska kostnaderna för abonnemang mot överliggande nät. En annan möjlig drivkraft är att ett sänkt effektuttag minskar behoven av förstärkningar av det egna nätet. Vidare kan nätägarna sälja tjänster till olika aktörer, exempelvis mätvärden eller effektstyrningstjänster, menar Peter Fritz. Krångligt med hemsida En intressant iakttagelse är att många kunder i försöket klagat över att de behövt logga in på en hemsida för att få information om sin elförbrukning och om elpriset. Man ska nog inte ha för stora förhoppningar om att folk kommer att vara aktiva bara för att det finns en hemsida med information. Däremot framförde flera deltagare att de hade föredragit en separat dataskärm med fast uppkoppling så att informationen blev mera lättillgänglig, och det är ju en intressant möjlighet, säger Peter Fritz. Det bör tilläggas att en förutsättning för att kunna genomföra fältförsöken i Göteborg var att kundernas elförbrukning kunde avräknas per timme, vilket inte alla landets mätinsamlingssystem klarar i dagsläget. ELAN PROGRAMMET 19

22 AMR fjärravlästa mätare och visualisering Alla vinner på timmätning Sedan en tid tillbaka måste hushållskunders elmätare avläsas minst en gång i månaden, men det vore högst önskvärt om mätarna istället avräknades med timupplösning. Då skulle många av de problem som idag finns på elmarknaden kunna lösas. Alla berörda parter skulle dessutom kunna tjäna ekonomiskt på en sådan nyordning. Det finns mycket starka argument för att inte nöja sig med bara månadsvis avläsning av hushållens elmätare, som är obligatoriskt sedan Av de fjärravlästa mätsystem som nu har installerats hos elkunderna kan mer än 90 procent klara även timvärden. Det öppnar för stora möjligheter, framhåller Peter Fritz, som förordar att de hinder för en generell timavräkning som nu finns undanröjs. Då skulle de nätägarna som så önskar kunna erbjuda sina kunder ömsesidigt attraktiva avtal. Även elhandlarna och elmarknaden i stort skulle tjäna på timavräkning. Prissignaler I rapporten Timmätning för alla framhålls vikten av ökad så kallad efterfrågeflexibilitet på elmarknaden, det vill säga att kunderna har möjlighet att svara på signaler om knapphet. Så är det inte nu för det stora flertalet, vilket bland annat är bakgrunden till att elsystemet riskerar att överbelastas under kalla vinterdagar. Detta har som bekant i sin tur medfört att Svenska Kraftnät ålagts uppgiften att tillhandahålla en effektreserv. De flesta bedömare är överens om att en förutsättning för att leveranssäkerheten på elmarknaden ska kunna upprätthållas med normala prismekanismer är att elförbrukningen faktiskt påverkas av höga priser. Detta eftersom det är så dyrt att hålla produktionsanläggningar i reserv för situationer som förväntas uppstå mycket sällan. Det vore billigare att vidta åtgärder som leder till att kunderna i stället drar ner på förbrukningen vid 20 ELAN PROGRAMMET

23 AMR fjärravlästa mätare och visualisering de sällsynta tillfällen då effektbrist hotar. En annan anledning till att låta normala prismekanismer styra elanvändningen är att en ökad priskänslighet ger förutsättningar för en stabilare och mer förutsägbar prisbildning i ansträngda situationer, säger Peter Fritz och pekar på att den största potentialen för den önskvärda men hittills outnyttjade efterfrågeflexibiliteten finns hos hushållskunderna och då speciellt hos hushåll med elvärme. Men för att denna potential, som vi uppskattar till 2000 MW, ska kunna utnyttjas krävs att timavräkning införs. Många goda skäl Men det finns, som antyds ovan, även andra goda skäl att införa timavräkning på bred front. Utifrån kundens perspektiv finns flera fördelar och det som särskilt framhålls är att timmätning ger förutsättningar att utforma och erbjuda prismodeller där kunden kan spara pengar genom att anpassa sin förbrukning. Timmätning medger även presentation av dygnsprofiler vilket gör elförbrukningen tydligare, därmed får kunden bättre information om var det finns besparingsmöjligheter. Det går även att anföra miljöargument. En minskad elförbrukning under Den stora potentialen för en ökad efterfrågeflexibilitet finns hos hushållskunderna och då speciellt hos hushåll med elvärme, framhåller Peter Fritz. ansträngda lägen minskar ju behovet av fossileldad kraft. Hinder i vägen Kruxet är dock att det idag finns ett antal hinder för timavräkning, så som dagens regelverk är utformat. Till exempel föreskriver ellagen att alla kunder med ett säkringsabonnemang på högst 63 ampere ska schablonavräknas. Ett annat hinder är att omkring hälften av de mätsystem som nu installeras inte klarar att ta hem timvärden ELAN PROGRAMMET 21

24 AMR fjärravlästa mätare och visualisering dagligen, något som mätföreskrifterna kräver om kunden ska timavräknas. Detta krav hör ihop med hur balansavräkningen, det vill säga avräkningen mellan Svenska Kraftnät och balansansvariga aktörer, är utformad. Vi tycker dock att det borde räcka med att nätägarna samlar in och rapporterar mätvärden månadsvis, förutsatt att reglerna för balansavräkning ändras. Ett annat skäl till att ändra reglerna för balansavräkning är att nuvarande ordning även innebär att kostnaderna för vindkraft blir onödigt höga, säger Peter Fritz och hänvisar till rapportens förslag till hur ovanstående hinder skulle kunna undanröjas. den så kallade EMIX. Med EMIX är grunden lagd för en nationell timvärdescentral. Det är ett stort jobb som redan är utfört, informationsutbytet är strukturerat, beslutsvägar är definierade med mera. Representanter för EMIX har under arbetets gång också uttryckt att en timvärdescentral är en naturlig utveckling av EMIX om aktörerna skulle efterfråga en sådan, framhåller Peter Fritz som hoppas att de förslag till förenklingar för nätägarna som framförs i rapporten kommer att genomföras. Då tror jag faktiskt att nätägarna skulle välja timavräkning helt frivilligt, av det enkla skälet att det skulle framstå som det mest fördelaktiga. Timvärdescentral Utöver detta föreslås även att en nationell timvärdescentral upprättas. Fanns en timvärdescentral skulle nätägarna bara behöva mäta och samla in sina mätvärden och i övrigt slippa den ganska komplexa och omfattande efterbearbetningen av mätvärdena. En sådan storskalig lösning skulle även innebära att kostnaden för mätvärdeshanteringen per kund blev jämförelsevis låg. De här tankegångarna passar också väl in med de intentioner som lett fram till att elbranschen numera har en gemensam informationsväxel, 22 ELAN PROGRAMMET