LÅNA EN FORSKARE! sid. 2. BAD OCH KÖK INTRESSANTARE ÄN KLIMATSKAL sid. 4. ALLA VINNER PÅ TIMMÄTNING sid. 12. DEN TYDLIGA ELRÄKNINGEN sid.

Transkript

1 NYHETSBREV NR ELAN programmet Forskningsprogrammet ELAN undersöker hur människans beteende och värderingar påverkar elanvändningen. ELAN PROGRAMMET LÅNA EN FORSKARE! sid. 2 BAD OCH KÖK INTRESSANTARE ÄN KLIMATSKAL sid. 4 ALLA VINNER PÅ TIMMÄTNING sid. 12 DEN TYDLIGA ELRÄKNINGEN sid. 14 Foto: Hans Blomberg, Vattenfall 1

2 INNEHÅLL 2 LEDARE Från klarhet till klarhet. 2 LÅNA EN FORSKARE Ta hem en ELAN-forskare. 3 KUNDKOMMUNIKATIONEN I FÄLTFÖRSÖK Bättre pris- och förbrukningsinformation. 3 NYA PROJEKT I ELAN Fyra nya spännande projekt. 3 FORSKARARENA I HÖST Den augusti är det dags igen. 4 VÄRME I BOSTÄDER Hur ser vår energikonsumtion ut. 6 VISUAL WATTCH Elstatus i mobilen. FRÅN KLARHET TILL KLARHET ELAN-programmet blir bara bättre och bättre. Vi är nu inne på vår tredje etapp av programmet, och för varje etapp så har vi lyckats skruva om programmets inriktning så att vi kommer närmare och närmare kärnfrågan hur kan vi på bästa sätt hjälpa elkunderna att använda sin el så effektivt som möjligt. I takt med höjda elpriser och ökat miljömedvetande vill nu i stort sett alla elkunder få ut så mycket nytta som möjligt av sin el. Vi måste bara hjälpa dem med de verktyg de behöver, vare sig det handlar om bra förbrukningsstatistik på elräkningen, en signal om hög konsumtion till mobiltelefonen eller en tydlig prissignal i eltaxan. Vi befinner oss nu mitt i programperioden och flera projekt har börjat leverera spännande och användbara resultat. Läs om dem i detta nummer av nyhetsbladet. Vi presenterar även fyra nya intressanta projekt i det här numret. 8 VEM SKA BÄRA ANSVARET Krishantering i elsystemet. 10 GENERATIONSTILLHÖRIGHET LIKA VIKTIGT SOM INKOMST OCH BOENDEFORM Energibeteende i ett generationsperspektiv. 12 ALLA VINNER PÅ TIMMÄTNING Avräkning med timupplösning. 14 DEN TYDLIGA ELRÄKNINGEN Elräkningen - unik möjlighet att kommunicera. 16 TV-SERIE OM ENERGI- EFFEKTIVISERING TV är en oslagbar kommunikationskanal. 16 EGEN EL Möjligheter att kunna producera egen el. Låna en forskare Att få fram forskningsresultat är en sak och att få dem till tillämpning en annan. Det finns mycket att göra för att göra vägen mellan dessa två så kort som möjligt. I ELAN-programmet har vi något vi kallar Låna en forskare!, där företag och organisationer faktiskt kan låna hem en av våra forskare för att berätta om resultaten och delta i diskussioner kring hur man kan ta nästa steg. Tidigare har detta bara erbjudits programmets finansiärer, men nu är det också möjligt för övriga att göra ett lån. Hoppas att ni utnyttjar denna möjlighet! Monika Adsten, Elforsk Programledare för ELAN monika.adsten@elforsk.se LÅNA EN FORSKARE! Rapporter i all ära, men det är inte samma sak som att få höra en engagerad forskare berätta om sina resultat. Det är dock många gånger svårt för framförallt företag och organisationer utanför storstadsregionerna att kunna delta i de seminarier som ordnas och ta del av de resultat som kommit fram. Ofta kan man också av tids- och resursskäl bara skicka en person även om kollegorna också skulle ha nytta av informationen. Nu erbjuder vi därför återigen möjligheten att låna hem en ELAN-forskare till det egna företaget/organisationen för att hålla en presentation/dis- kussion/seminarium eller liknande. Det kan handla om allt från en kort frukostpresentation till en workshop där forskarens inslag är en del i ett större program. Håll utkik efter symbolen LÅNA EN FORSKARE, så ser du vilka forskare/ projekt som finns tillgängliga för lån. Allt eftersom projekten avslutas så kommer fler forskare att tillkomma. Hur gör man för att låna hem en forskare? Ta en direktkontakt med forskaren och kom överens om när, var och hur ni vill genomföra lånet. ELAN-programmets finansiärer behöver bara betala för resa och omkostnader, övriga låntagare får även bekosta forskarens arbetstid. 2

3 KUNDKOMMUNIKATIONEN I FÄLTFÖRSÖK med bättre pris- och förbrukningsinformation ELAN PROGRAMMET Under kommer ett stort fältförsök att genomföras inom forskningsprogrammet Market Design ( Totalt 90 småhus i Göteborgsområdet får en ny typ av tariff där elpriset kommer att variera beroende på prisläget på elmarknaden. De kommer att få prisoch förbrukningsinformation baserat på de nya timmätare som installeras i området. Informationen förmedlas via ett nytt webbgränssnitt. Försöket innehåller både så kallad direkt styrning, där elföretaget sköter styrning av värme och varmvattenberedare efter elpriset, och indirekt styrning, där kunden själv får agera efter presenterad prisinformation och välja om man vill minska förbrukningen eller inte. En inbjudan kommer att gå ut till ett stort antal kunder som sedan får välja om de vill pröva den nya tariffen eller inte. Bland dem som tackar ja kommer sedan 90 hushåll att väljas ut. ELAN har nu beslutat att stödja ett kompletterande projekt där man tittar på en rad kundnära frågeställningar: Hur uppfattas erbjudandet om den nya tariffen av de tillfrågade kunderna? Vad har man förstått och inte? Vad är det som fått hushållet att nappa på erbjudandet alternativt avstå? Både hushåll som tackat ja till medverkan och de som valt att avstå kommer att ingå i studien. Hur uppfattas den nya tariffen av de hushåll som medverkar i försöket? Hur används webbgränssnittet? Förändrar man sitt användningsmönster? Vad skulle man vilja förändra i prismodellen? Projektledare för ELAN-delen av fältförsöket är Anders Göransson på Profu. Utöver finansiering från ELAN har projektet även fått medel från Göteborg Energis forskningsstiftelse. Plusenergi och Göteborg Energi bidrar också med egen personal i projektet. Foto: Hans Blomberg, Vattenfall NYA PROJEKT I ELAN Thore Sahlin Nu är ELAN-programmet fulltaligt och fyra projekt har tillkommit. Styrelsen delade i februari ut de sista forskningspengarna. Tack vare tillskott från bland annat Göteborg Energis forskningsstiftelse och Fortum så har ELAN nu en totalvolym på drygt 19,3 Mkr. Vi har fått in ytterligare fyra spännande projekt i programmet. Det är allt från en TV-serie om energieffektivisering i vardagen till ett projekt om hur kunder ser på att producera sin egen el som har tillkommit, berättar ELAN-programmets ordförande Thore Sahlin, till vardags vice vd för Göteborg Energi. FORSKARARENA I HÖST Boka in årets forskararena den augusti i almanackan. Då har du möjlighet att få mer information om de resultat som kommit fram inte bara genom ELAN utan även från Energimyndighetens två forskningsprogram Allmänna Energisystemstudier och Energi, IT & Design. Under de två dagarna kommer vi att bjuda på korta presentationer och långa diskussioner kring följande teman: Visualisering av energianvändningen. Vardagens energianvändning och beteenden. Framtidens energianvändning och trender. Förra årets forskararena i Katrineholm samlade ett 60-tal deltagare och var mycket uppskattad, framförallt eftersom det fanns så mycket tid för interaktion mellan presentatörer och deltagare. Då var temat framförallt att informera om de projekt som skulle genomföras och ge en möjlighet att påverka innehållet i projekten. Nu har flera av projekten kommit en bra bit på vägen så vid årets arena kommer vi också att kunna presentera en hel del spännande resultat. Arenan riktar sig till personer som arbetar med mjuka energianvändningsfrågor inom elföretag, myndigheter, organisationer, företag och forskningsinstitutioner. Mer information kommer att läggas ut på under våren. 3

4 Energieffektiviseringar i all ära men hur ser vår energikonsumtion ut egentligen? Vem konsumerar vad och hur mycket och i vilken typ av hus bor energikunden? Detta är frågor som behöver redas ut innan man bestämmer sig för vilka stimulansåtgärder som ska vidtas för en minskad energikonsumtion. BAD OCH KÖK INTRESSANTARE ÄN KLIMATSKAL Anna-Lisa Lindén är professor i sociologi vid Lunds universitet. Det menar professor Anna-Lisa Lindén vid Lunds universitet, som i projektet Värme i bostäder (se fotnot) gjort en kartläggning och kvantitativ analys av var och hur energi för uppvärmning inom bebyggelsesektorn förbrukas med fokus på bebyggelsetyper och deras ålder, ägarkategorier, hushållstyper och uppvärmningssätt. Och detta är faktiskt någonting som inte har gjorts tidigare. Man kan väl säga att det är nytt att man gör den här typen av mycket fokuserad analys. Grundmaterialet från SCB finns förstås där i energistatistiken och den demografiska databasen. Detta mycket omfattande och svåröverskådliga material har jag bearbetat och analyserat för att på så sätt åskådliggöra olika aspekter av energiförbrukningen. Ökande energiförbrukning Detta är en angelägen uppgift eftersom bostadssektorn faktiskt står för 40 procent av den totala energiförbrukningen i landet, framhåller Anna-Lisa Lindén. Enbart uppvärmning svarar för 60 procent av den andelen. Energiåtgången för uppvärmning såg ut att minska, men ökar nu åter något och hushållsel ökar kraftigt. Andra bakgrundsfakta är att energianvändningen inom sektorn bostäder och service totalt uppgår till 145 TWh per år (2005). Större andelen av energin, 87 procent, används för uppvärmning, varmvatten och drift av apparater och installationer. Det kan också konstateras att el är den vanligaste uppvärmningsformen i småhus (22 procent) och att elvärme enbart eller i kombination med värmepumpar förbrukar hela 40 procent av energin i småhusbebyggelsen. I flerbostadshusen är däremot fjärrvärme det vanligaste uppvärmningssättet. Demografiska egenskaper Förutom uppvärmning används en stor andel el för andra ändamål i hushållen, så kallad hushållsel. Under trettio år 4

5 fram till år 2005 mer än fördubblades konsumtionen av hushållsel till 19,7 TWh. Skillnader i förbrukning hänger samman med apparatinnehav, antalet armaturer, köksmaskiner med mera. Antalet eldrivna apparater och maskiner i bostaden hänger samman med antalet hushållsmedlemmar och hur man använder sin utrustning. Hushållets demografiska egenskaper, såsom storlek, ålder och beteende är mycket viktiga faktorer som förklarar skillnader i förbrukning, konstaterar Anna-Lisa Lindén. En annan mycket viktig omständighet är det nu pågående generationsskiftet i småhus från och talen och därtill att stora ombyggnader och renoveringar är nära förestående när det gäller flerbostadshus byggda mellan 1940 och Även generationsskiftet i småhusen innebär oftast omfattande ombyggnader. Det rör sig dessutom om ett mycket stort bestånd av småhus, omkring 2 miljoner hushåll. Så dessa ombyggnader kommer att påverka den framtida energiförbrukningen och utfallet beror på hur ombyggnader och renoveringar görs. Det finns fortfarande stort utrymme kvar för energieffektivisering av klimatskal (väggar, fönster, tak) och uppvärmningssystem inom småhusbebyggelsen, men det är inte säkert att det är det första som en ung familj tänker på när den flyttar in i ett 70-talshus. Många är mer intresserade av att göra kök och badrum mera trendiga, menar Anna-Lisa Lindén. Därför är det viktigt att definiera den del av bebyggelsen som inom de närmaste decennierna behöver genomgå större ombyggnader och renoveringar. Det är också angeläget att identifiera de hushållstyper som äger dessa fastigheter. Först då kan man skapa effektiva budskap och styrmedel till tydliga målgrupper och därmed lättare nå önskvärda resultat, menar Anna-Lisa Lindén. Studien Värme i bostäder ingår som ett delprojekt i ELAN-projektet Energikonsumtion och köpbeslut styrande faktorer och agerande Rapporten finns att ladda ned från ELAN-projektets hemsida: eller från Rapportnr: 07:61 5

6 En vanlig mobiltelefon kan bli ett utmärkt hjälpmedel för att påverka människors energikonsumtion. Det visar ELAN-projektet Visual Wattch, som bland annat tagit fram de fiktiva mobiltjänsterna epulse och echat, som båda ger återkoppling av kundens elförbrukning och därmed stimulerar till minskad energianvändning. VISUAL WATTCH Elstatus i mobilen På samma sätt som man har koll på bensinförbrukningen när man kör bil borde man kunna ha koll på sin elförbrukning. Ungefär så har utförarna av projektet Visual Wattch resonerat när de undersökt om en mobiltelefon kan tjäna som verktyg för att synlig- och tydliggöra ett hushålls elförbrukning. Tillsammans med elkunder (lägenhetshushåll och villahushåll) har projektet anordnat studiegrupper där deltagarna diskuterat hur mobilen skulle kunna tjäna som informationsbärare för hushållets elkonsumtion och därmed stimulera till en minskad förbrukning. Magnus Bång Lätt att förstå Projektet visar att det är enkla mobiltjänster som efterfrågas av elkunderna. De ska vara lätta att förstå och de bör innehålla en lättförståelig visualisering över den personliga energiförbrukningen och ge information vid avbrott och avvikelser. Utifrån denna kravbild har ett antal tänkbara energitjänster utvecklats, berättar forskningsledaren Magnus Bång, som av dessa särskilt lyfter fram koncepten epulse och echat. epulse är en enkel skärmsläckare som elkunden kan ladda ner direkt från webben. Den är kopplad till det egna hemmets fjärravläsare och ger direkt återkoppling av elförbrukningen, både visuellt och i form av ljud. En rörlig och färgsatt puls på skärmen indikerar hur förbrukningen varierar i hemmet. Varannan timme eller vid en större förändring ger telefonen ifrån sig ett ljud som ska skapa medvetenhet om förbrukningen men inte störa brukaren. Idén är att elkunden själv ska kunna välja en passande visualisering bland en mängd olika bilder och ljud, säger Magnus Bång som framhåller att epulse skulle kunna lanseras redan idag under förutsättning att man inför timavläsning. Tekniskt skulle denna tjänst kunna se ut på olika sätt. Närmast till hands är en applikation som kommunicerar med nätbolagets databasserver. En annan variant vore att koppla tjänsten direkt till speciella elmätare för hemmet som har möjlighet att kommunicera trådlöst direkt till mobiltelefonen. Med en sådan lösning skulle epulse 6

7 Idén är att elkunden själv ska kunna välja en passande visualisering bland en mängd olika bilder och ljud ELAN PROGRAMMET kunna ge direkt återkoppling i hemmet och timbaserad återkoppling när man inte är hemma. En annan lösning är att koppla en speciell sensor direkt på elmätaren hemma som kommunicerar direkt med hemdatorn och mobiltelefonen via Internet. Detta skulle ge direkt återkoppling av energiförbrukningen från hemmet i mobiltelefonen. echat Det andra konceptet som Magnus Bång lyfter fram, echat, är en tjänst där nätbolaget ger löpande information om hushållets elförbrukning, eventuella elavbrott samt annan relevant information via mobilen, som till exempel tips och råd om hur hushållet lättare kan minska sin förbrukning. Tjänsten inkluderar även en funktion som förklarar när det är låg/hög last i elnätet och billig/dyr el. Elkunden kan även välja att få meddelande i form av ett sms när lasten förändras. Även detta koncept skulle idag rent tekniskt kunna utvecklas, enligt Magnus Bång. Däremot tyder enkätsvaren från den undersökning som gjorts i anslutning till projektet att laststyrning inte tilltalar kunderna, i alla fall inte om detta inbegriper ett stort engagemang från kunden. Andra undersökningar visar dock att kunderna har en ganska stor beredskap för att tillfälligt minska sin elförbrukning givet vissa förutsättningar. Det kan till exempel röra sig om att ett mycket högt elpris tillåts att slå igenom till kunden under en kall vinterdag när effektuttaget är högt. Skarp tjänst I projektet Visual Wattch framkommer att mobilanvändarna även kan tänka sig att betala för mobiltjänster om de är lättanvända, förståeliga och ger medvetenhet om avvikelser. En ny generation mobiltelefoner kommer nu ut på marknaden och det är troligt att tjänster på dessa blir en viktig del av elbolagens kundkommunikation, säger Magnus Bång som också kan meddela att en andra etapp av Visual Wattch nu ska inledas. I fortsättningsprojektet kommer vi att utveckla en skarp mobiltjänst baserad på e-pulse och e-chat och utvärdera den med ett tiotal användare som har fjärravläsare installerade. Rapporten Visual Wattch kan laddas ner från Elanprojektets hemsida: eller från Rapportnr: 08:25 echat, är en tjänst där nätbolaget ger löpande information om hushållets elförbrukning, eventuella elavbrott samt annan relevant information 7

8 Ibland hänger elförsörjningen på en skör tråd. Men vem ska först få strömmen tillbaka efter ett avbrott? En del kommuner menar, med stöd i ellagen, att det inte går att göra sådana prioriteringar medan andra kommuner har motsatt uppfattning. Krishantering i elsystemet VEM SKA BÄRA ANSVARET? Alla har sin syn på saken, men långt ifrån alla vet vad som verkligen gäller. Ja, så ser det ut när man studerar ansvarsfrågan i samband med ett större elavbrott. I projektet Rättvis upplysning har relationerna mellan kommun, elnätbolag och elkunder i samband med störningar i elförsörjningen skärskådats. Ett större elavbrott innebär stora påfrestningar på hela samhällsapparaten. När elen inte fungerar är det heller inte mycket annat som fungerar. Men konstigt nog verkar det inte finnas någon enhetlig strategi för hur ett omfattande elavbrott ska hanteras av de inblandade, det vill säga elnätskunder, myndigheter och elnätsbolag. Ofta går det ganska bra ändå, men tydliga skillnader i förhållningssättet och i synen på ansvar framträder när man skärskådar hur aktörerna faktiskt agerar Jenny Palm är universitetslektor och docent vid institutionen Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. I sin forskning studerar hon främst hur kommuner påverkar och styr de tekniska systemen. när ljuset slocknar och alla apparater upphör att fungera. Det är något som projektet Rättvis upplysning tydligt visar. Handlingsutrymme I projektet diskuteras kommuners, elnätsbolags och elanvändares relationer och ansvarsfördelning utifrån erfarenheter och upplevelser som dessa haft i samband med stormarna Per och Gudrun. Särskild vikt har lagts vid hushållens handlingsutrymme, det vill säga möjligheter och restriktioner att upprätthålla en fungerande vardag vid elavbrott. Materialet har samlats in i Östergötland genom enkäter, intervjuer och deltagande observationer. Den bild som framträder i studien är att det saknas en klar ansvarsfördelning kring elförsörjningen och att det är svårt att bilda sig en uppfattning om hur man som drabbad eller inblandad ska agera när strömmen försvinner långvarigt. Detta gäller inte minst drabbade hushåll. Både elnätsbolag och kommunledningar förväntar sig att elnätskunderna ska ha en ganska god beredskap vid elavbrott, vilket framför allt hushåll på landsbygden också har. Ett problem är att elkunderna själva inte är medvetna om de här förväntningarna. Ungefär hälften av de intervjuade hushållen anser att de har fullgjort sina åtaganden enbart genom att betala elräkningen, konstaterar projektledaren Jenny Palm och pekar därmed på en brist i kommunikationen mellan kund och nätbolag. 8

9 Otydlig lagstiftning Än värre är att det ofta även brister i kommunikationen mellan elnätsbolag och kommunledning, vilket kan hindra viktiga prioriteringar som exempelvis fördelning av reservkraft. Att det förhåller sig så tycks till stor del bero på att lagstiftningen på området är otydlig, men också på att det ofta inte finns något formaliserat samarbete mellan kommunledningar och elnätsbolag kring hur man ska agera i krissituationer, konstaterar Jenny Palm. Däremot finns ofta ett informellt samarbete mellan elnätsbolagen och kommunerna och i de fall där kommunen äger det lokala elnätsbolaget sker en naturlig samverkan. I till exempel Kinda och Norrköping finns informella nätverk med nätbolaget E.ON, vilket direkt påverkade dessa kommuners möjligheter att agera i samband med stormen Per. På samma sätt har kommuner som äger elnätsbolag andra möjligheter än de kommuner som inte äger nätet själva att påverka både underhåll och prioriteringar. De har större kontroll över nätet och känner till svagheter och vet till exempel på vilka punkter behov av reservkraft är som störst. Studien uppmärksammar också att det saknas upparbetade nätverk där hushållen på något sätt finns representerade. Istället för nätverk använder kommuner och elnätsbolag olika medier för att informera hushållen, som till exempel radio, telefonmeddelanden, Internet med mera. Hushållen själva använder däremot upparbetade nätverk med grannar och vänner vid elavbrott. De boendes kännedom om varandra är en viktig del av landsbygdens krisberedskap. Därigenom ser man inte bara till varandras välmåga utan samordnar också kommunikationen med bolag och kommun. Olika tolkningar Det framkommer också att främst kommunerna gör olika tolkningar av om prioritering är möjlig eller inte. Kommuner som äger energibolag och kommuner med upparbetade nätverk med elnätbolagen menar att prioriteringar av hur elförsörjningen ska fördelas i samband med störningar är möjliga. Dessa kommuner har också utarbetat listor för vilka verksamheter som ska prioriteras. Kommuner som inte äger elnätbolag och som inte ingår i något nätverk menar däremot att det av juridiska skäl och med hänvisning till ellagen inte går att prioritera mellan I projektet diskuteras kommuners, elnätsbolags och elanvändares relationer och ansvarsfördelning utifrån erfarenheter och upplevelser som dessa haft i samband med stormarna Per och Gudrun. elanvändare. Dessa kommuner har heller inte tagit fram några prioriteringslistor och för inte någon dialog med bolagen kring detta. Vad får då detta för konsekvenser för elnätskundernas handlingsutrymme, det vill säga hushållens förutsättningar att upprätthålla en fungerande vardag under ett elavbrott? Ja, här visar studien tydligt att det är svårare för hushåll att upprätthålla en god vardag i kommuner där elnätbolag och kommunledning inte samverkar i nätverk. I dessa kommuner finns inte samma krisberedskap och det planeras i mindre utsträckning för vilka åtgärder som ska vidtas i jämförelse med kommuner där det finns ett etablerat samarbete. Hushållens förmåga att själva hantera och parera negativa följder av elavbrott beror till stor del på den information de får. Den kan förmedlas genom en välfungerande hemsida, telefonkontakt och media. Andra resurser som kan bidra till informationsförmedling till hushållen är lantbrevbärare och att elnätsbolagen upprättar tillfälliga lokalkontor, vilket skedde i Östergötland efter stormen Per. Erfarenheterna efter Per visar också att hushållen ofta har mycket god beredskap för elavbrott. Kaminer och portabla elverk gjorde att många hushåll kunde upprätthålla en någorlunda fungerande vardag. Flertalet hade också stearinljus och ficklampa hemma. Studien visade samtidigt att andra hushåll verkar anse att elavbrott är en del av vardagen och dessa gjorde inget speciellt för att parera olika konsekvenser av avbrottet. De hade tillit till att elnätbolagen snart skulle åtgärda felet och väntade helt enkelt med att till exempel tvätta eller med andra elberoende hushållssysslor. Rapporten Krishantering i elsystemet kan laddas ner från ELAN-projektets hemsida: eller från Rapportnr: 08:15 ELAN PROGRAMMET 9

10 Den generation som var ung åren efter andra världskriget och som ibland kallas Rekordgenerationen tycks ha en större benägenhet att spara energi än sina barn. Det är en väsentlig slutsats som kan dras när människors energibeteende studeras i ett generationsperspektiv. Bild: Siemens GENERATIONSTILLHÖRIGHET LIKA VIKTIGT SOM INKOMST OCH BOENDEFORM En tidsresenär som gör en resa tillbaka till talets Sverige skulle säkert förundras över den tämligen påvra livsstil som då var vardag för de flesta hushåll. Det som på den tiden var lyx, om det överhuvudtaget fanns, är idag något som många gånger tas för självklart, som till exempel möjligheten att resa utomlands på semester. På 1950-talet hade man på sin höjd råd med camping- och cykelsemestrar och levde även mycket enkelt i övrigt, både när det gäller boendestandard och konsumtionsvanor. Annika Carlsson-Kanyama är forskare vid FOI -Totalförsvarets forskningsinstitut, energioch miljösäkerhetsgruppen. Men det var inget konstigt med det, så levde de flesta, och att en sådan livsstil följaktligen inte gav så hög energiförbrukning är heller inte märkligt. Men hur ser energikonsumtionen ut idag för den generation som växte upp under dessa levnadsbetingelser och under dessa och andra tidsperioder? Få tidigare studier Ja, faktum är att det inte finns så många studier där man använt sig av en generationsanalys för att förklara skillnader i energianvändningen inom en befolkning. Det konstaterar Annika Carlsson- Kanyama som är en av få forskare som använt sig av detta grepp. Hon anser att generationsvariabeln är lika viktig för att förklara skillnader i beteenden som till exempel inkomst och boendeform och hon har nyligen lett ett projekt i ELAN: s regi med detta i fokus. Analysen av hushållens konsumtion i kvantitativa termer och över tid i den här studien bekräftar och förstärker bilden som ges av andra generations- 10

11 Bild: Siemens Det inte finns så många studier där man använt sig av en generationsanalys för att förklara skillnader i energianvändningen. analytiker. Det vill säga att det finns stora skillnader i uppväxtvillkor mellan de generationer som lever i Sverige idag, och att det har stor betydelse för hur man ser på energi och energieffektivisering, konstaterar Annika Carlsson-Kanyama. Sparberedskap Man kan därmed sluta sig till att det bland dagens svenska befolkning finns mycket olika referensramar när det gäller att föreställa sig vilka konsumtionsstilar som är möjliga jämfört med hur vi lever idag. Den generation, exempelvis, som var ung åren efter andra världskriget och en bit in på 1950-talet och som ibland kallas Rekordgenerationen växte upp under helt andra förhållanden än dagens unga. Det var en tid som trots att den präglades av framåtanda och optimism idag nog skulle uppfattas som ganska torftig eftersom man levde så mycket enklare och sparsammare då. Hos Rekordgenerationen finns följaktligen en helt annan beredskap att spara energi även om dessa människor har anammat den livsstil som är rådande idag. För dagens unga däremot, som saknar dessa referensramar och vars livsstil snarare präglats av en nästan obegränsad tillgång till energi, ser verkligheten annorlunda ut, framhåller Annika Carlsson-Kanyama. Detta tycker jag att marknadsförare av energieffektivisering bör ta fasta på när lösningar för att minska energianvändningen söks. Rapporten Hushållens inköp av eldriven hushållsutrustning och energi: en analys med fokus på olika generationer kan laddas ner från ELAN-projektets hemsida: eller från Rapportnr: 08:23 11

12 ALLA VINNER PÅ TIMMÄTNING Snart får alla hushållskunder månadsvis avläsning av sina mätare, men det vore högst önskvärt om mätarna istället avräknades med timupplösning. Då skulle många av de problem som idag finns på elmarknaden kunna lösas. Alla berörda parter skulle dessutom kunna tjäna ekonomiskt på en sådan nyordning. Det finns mycket starka argument för att inte nöja sig med bara månadsvis avläsning av hushållens elmätare, som blir obligatoriskt från och med halvårsskiftet nästa år. Av de fjärravlästa mätsystem som nu installeras hos elkunderna kommer mer än 90 procent att klara även timvärden. Det öppnar för stora möjligheter, framhåller Peter Fritz på EME Analys, medförfattare till en ELAN-rapport som förordar att de hinder för en generell timavräkning som nu finns undanröjs. Då skulle de nätägare som så önskar kunna erbjuda sina kunder ömsesidigt attraktiva avtal. Även elhandlarna och elmarknaden i stort skulle tjäna på timavräkning. Prissignaler I rapporten (se fotnot) framhålls vikten av ökad så kallad efterfrågeflexibilitet på elmarknaden, det vill säga att kunderna har möjlighet att svara på signaler om knapphet. Så är det inte nu för det stora flertalet, vilket bland annat är bakgrunden till att elsystemet riskerar att överbelastas under kalla vinterdagar. Detta har som bekant i sin tur medfört att Svenska Kraftnät ålagts uppgiften att tillhandahålla en effektreserv. De flesta bedömare är överens om att en förutsättning för att leveranssäkerheten Den stora potentialen för en ökad efterfrågeflexibilitet finns hos hushållskunderna och då speciellt hos hushåll med elvärme, menar Peter Fritz. på elmarknaden ska kunna upprätthållas med normala prismekanismer är att elförbrukningen faktiskt påverkas av höga priser. Detta eftersom det är så dyrt att hålla produktionsanläggningar i reserv för situationer som förväntas uppstå mycket sällan. Det vore billigare att vidta åtgärder som leder till att kunderna i stället drar ner på förbrukningen vid de sällsynta tillfällen då effektbrist hotar. En annan anledning till att låta normala prismekanismer styra elanvändningen är att en ökad priskänslighet ger förutsättningar för en stabilare och mer förutsägbar prisbildning i ansträngda situationer, säger Peter Fritz och pekar på att den största potentialen för denna önskvärda men hittills outnyttjade efterfrågeflexibilitet finns hos hushållskunderna och då speciellt hos hushåll med elvärme. Men för att denna potential, som vi uppskattar till 2000 MW, ska kunna utnyttjas krävs att timavräkning införs. Många goda skäl Men det finns, som antyds ovan, även andra goda skäl att införa timavräkning på bred front. Utifrån kundens perspektiv finns flera fördelar och det som särskilt framhålls är att timmätning ger förutsättningar att utforma och erbjuda prismodeller där kunden kan spara pengar genom att anpassa sin förbrukning. Timmätning medger även presentation av dygnsprofiler vilket gör elförbrukningen tydligare, därmed får kunden bättre information om var det finns besparingsmöjligheter. Det går även att anföra miljöargument, en minskad elförbrukning under ansträngda lägen minskar ju behovet av fossileldad kraft. Även elhandelsföretag ser fördelar med en utbyggd timavräkning eftersom det möjliggör produktutveckling. Det som nämns utöver nya tariffer och nya betaltjänster är produkter som hjälper kunden att effektivisera sin elanvändning. Nätägarna har också fördelar av att timavräkning införs. Det handlar om möjligheter till direkta kostnadsbesparingar i administration och lägre nättariffer till överliggande nät, det handlar även om att kunna dra maximal nytta av de fördelar som de nya mätinsamlingssystemen ger, exempelvis att sälja direktstyrning. Hinder i vägen Kruxet är dock att det idag finns ett antal hinder för timavräkning så som dagens regelverk är utformat. Till exempel föreskriver ellagen att alla kunder med ett säkringsabonnemang på högst 63 ampere ska schablonavräknas. Ett annat hinder är att omkring hälften av de mätsystem som nu installeras inte klarar att ta hem timvärden dagligen, något som mätföreskrifterna kräver om kunden ska timavräknas. Detta krav hör ihop med hur balansavräkningen, det vill säga avräkningen 12

13 Foto: Hans Blomberg, Vattenfall mellan Svenska Kraftnät och balansansvariga aktörer, är utformad. Vi tycker dock att det borde räcka med att nätägarna samlar in och rapporterar mätvärden månadsvis, förutsatt att reglerna för balansavräkning ändras. Ett annat skäl till att ändra reglerna för balansavräkning är att nuvarande ordning även innebär att kostnaderna för vindkraft blir onödigt höga, säger Peter Fritz och hänvisar till rapportens förslag om hur ovanstående hinder skulle kunna undanröjas. Timvärdescentral Utöver detta föreslås även att en nationell timvärdecentral upprättas. Fanns en timvärdescentral skulle nätägarna bara behöva mäta och samla in sina mätvärden och i övrigt slippa den ganska komplexa och omfattande efterbearbetningen av mätvärdena. En sådan storskalig lösning skulle även innebära att kostnaden för mätvärdeshanteringen per kund blev jämförelsevis låg. De här tankegångarna passar också väl in i det arbete som nu pågår för att upprätta en för elbranschen gemensam informationsväxel, den så kallade EMIX ( Med EMIX är grunden lagd för en nationell timvärdescentral. Det är ett stort jobb som redan är utfört, informationsutbytet är strukturerat, beslutsvägar är definierade med mera. Representanter för EMIX har under arbetets gång också uttryckt att en timvärdescentral är en naturlig utveckling av EMIX om aktörerna skulle efterfråga en sådan, framhåller Peter Fritz som hoppas att de förslag till förenklingar för nätägarna som framförs i rapporten kommer att genomföras. Då tror jag faktiskt att nätägarna skulle välja timavräkning helt frivilligt, av det enkla skälet att det skulle framstå som det mest föredelaktiga. Rapporten Timmätning för alla har tagits fram i samarbete mellan ELAN-programmet och Market Design. Den finns att ladda ned på eller på elforsk.se Rapportnr 07:62 13

14 Efterlyses: DEN TYDLIGA ELRÄKNINGEN Elräkningen ger en unik möjlighet att kommunicera. Men det gäller att utforma informationen på rätt sätt, annars ratar kunderna alla kloka råd. Detta framkommer i en ny kunskapsöversikt som sammanställts inom ramen för ELAN. I det nya energitjänstdirektivet som antogs av EU 2006 ställs nya krav på hur elbolagen ska informera sina kunder när det gäller deras energiförbrukning. Bland annat måste elräkningen utformas så att man lätt kan få en överblick över sin elkonsumtion. Där ska grafiskt också framgå hur elförbrukningen ser ut över tid i ett jämförande perspektiv. Syftet med denna återkoppling är att ge elkonsumenterna incitament att spara energi. För att få grepp om hur en sådan elräkning kan utformas på bästa sätt har en kunskapsöversikt sammanställts över aktuell forskning på området. Ett tjugotal rapporter och artiklar har studerats under ledning av docent Inger Lindstedt vid Malmö högskola. Ännu ingen bra lösning Trots en ganska omfattande forskning på området verkar inget elbolag ännu ha lyckats att utforma ett diagram som ger en effektiv återkoppling till elförbrukningen, konstaterar studien. Det betyder att det i dagsläget inte finns någon självklar lösning på hur förbrukningen ska presenteras grafiskt, säger Inger Lindstedt. Den sammanställning som nu gjorts ger ändå en ganska god vägledning 14

15 Inger Lindstedt är docent i medie- och kommunikationsvetenskap och verksam vid Malmö högskola. ELAN PROGRAMMET De flesta är faktiskt intresserade av sin elförbrukning och av att spara energi. om vad som fungerar bra och vilka saker som bör undvikas. Det finns olika sätt att åskådliggöra ett elförbrukningsmönster grafiskt. Man kan visa hur förbrukningen ser ut i ett historiskt perspektiv med jämförelser bakåt i tiden eller som jämförelser med exempelvis grannarnas elförbrukning. Ett tredje alternativ är den så kallade uppdelningsåterkopplingen som visar kundens förbrukning uppdelad på olika slag av hushållsapparater och annan energikrävande utrustning. En kombination av olika sätt att göra återkopplingen är att föredra, menar Inger Lindstedt. Historisk återkoppling i kombination med en eller två av de andra två formerna för återkoppling, gärna i samband med råd om energi och energisparande, borde sammantaget ge ganska goda resultat. Vid skapandet av historisk återkoppling är tidsaspekten en viktig fråga, konstaterar studien. Man måste bestämma hur långt bak i tiden man ska presentera jämförelsen samt på vilket sätt informationen delas upp. En månadsvis uppdelning ger visserligen mycket siffror och staplar för kunden att hålla reda på, men med en väl genomarbetad graf borde detta inte bli något problem, tror Inger Lindstedt. Krångla inte till det Ett annat sätt att ge kunden information om sin elförbrukning är att sätta upp mål för hur denna kan minska. En fördel med en sådan metod är att återkopplingen i högsta grad blir personlig, vilket i sig visat sig vara ett effektivt sätt att kommunicera. Råd om energi och energisparande bör också finnas med och stå i relation till de andra formerna för återkoppling, menar studien. De flesta är faktiskt intresserade av sin elförbrukning och av att spara energi. Elräkningen ger en unik möjlighet för elbolaget att visa sina kunder hur de kan använda elen mera effektivt. Men för att lyckas med det måste informationen vara enkel och lätt att förstå och inte minst vara personlig. Blir råden för allmänna tar kunderna inte dem till sig. Vilket framgått av flera rapporter och artiklar, säger Inger Lindstedt. Rapporten Att presentera förbrukningen grafiskt kan laddas ner från ELAN-projektets hemsida: eller från Rapportnr: 07:44 15

16 TV-SERIE OM ENERGI- EFFEKTIVISERING TV är en oslagbar kommunikationskanal om man vill nå rakt in till vardagsrumssoffor och köksbord. Det har VVS Tekniska Föreningen tagit fasta på genom att producera en programserie om energieffektivisering. Bild: Philips Ambitionen med serien är att på ett inspirerande och tankeväckande sätt visa hur vi alla kan medverka till att minska klimatpåverkan och öka den nytta vi får ut av den energi vi använder. Eftersom omkring 40 procent av Europas energianvändning sker i våra bostäder samt på våra arbetsplatser, kommer TV-programmen att utgå från dessa två områden. Vilka förbättringar kan vi göra i vår närmiljö, och vilka effekter får det för den egna plånboken och för Europas/Världens miljö? Projektledare för satsningen är Signhild Gehlin, teknisk sekreterare vid VVS Tekniska Föreningen. TV-serien kommer bland annat att innehålla följande: Besök hos familjer i olika typer av boende där husets och hushållets energistatus utreds och jämförs med hur bra det skulle kunna vara. Vanor, teknik och byggnad berörs. Besök i ett annat land för att där jämföra energiläget och åtgärder med mera. Lokaler, arkitektur och/eller industridesign ur ett energiperspektiv. Här tas arbetsplatser (kontor, industrier) och olika offentliga miljöer upp (sjukhus, sim- och sporthallar, hotell, djurparker, skolor, varuhus etc) Veckans Energeni en fiffig energilösning framtagen av en klurig privatperson presenteras. Goda exempel stora som små. Enkla energitips, presenterade med grafik och nyckeltal. EGEN EL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Många privatpersoner drömmer om att kunna producera en del av sin el själv, kanske från solceller på huset eller ett vindkraftverk på tomten. I dagsläget är det dock inte så vanligt eftersom kostnaderna är höga jämfört med att köpa elen från elföretagen och det kräver också en stor portion eget engagemang från husägaren. Det finns redan idag både elföretag och andra som har uppmärksammat denna önskan och erbjuder olika typer av lösningar. Med en egen produktionsanläggning är det kanske också så att konsumentens användningsmönster förändras, så att man till exempel väntar med att köra tvättmaskinen tills solen skiner eller generellt tänker mer på när och hur man använder energi. I detta projekt kommer man att titta på hur kunderna ser på möjligheten att producera egen el, vilka hinder och drivkrafter som finns på marknaden. Kanske är det också så att egen elproduktion är något som kommer att öka i framtiden, vilket gör att kraven på elföretag och myndigheter förändras på olika sätt. Egen elproduktion är på frammarsch redan idag i exempelvis Tyskland, Japan och Spanien. Projektet genomförs av Jenny Palm och Per Gyberg, forskare vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Delfinansiär i projektet är också Göteborg Energis forskningsstiftelse. ELAN är finansierat av: ELAN:S NYHETSBREV ÄR FRITT NEDLADDNINGSBART FRÅN Där finns även mer information om programmets och dess verksamhet. Du kan också prenumerera på nyhetsbrevet och få det skickat per post genom 16 att kontakta Monika Adsten, Elforsk, monika.adsten@elforsk.se Producerad av Kreativ Media