Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv Slutrapport 2014-04-07 Kommunfullmäktiges presidium KS14.350
Innehåll 1 Sammanfattning 6 1.1 Resultatet... 6 2 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 8 2.1 Uppdraget... 8 2.2 Bakgrund... 8 2.3 Organisation... 8 2.4 Genomförande... 9 3 Mål: Utveckla bibliotekets trendledande position inom flera områden 10 3.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål... 10 3.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv... 10 3.3 Resultat av medborgardialog... 10 3.3.1 Slutsats... 12 4 Mål: Skapa fler kreativa mötesplatser som attraherar människor av olika bakgrund 13 4.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål... 13 4.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv... 13 4.3 Resultat av medborgardialog... 13 4.3.1 Slutsats... 14 5 Mål: Skapa förutsättningar för ökad återvinning och återanvändning 15 5.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål... 15 5.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv... 15 5.3 Resultat av medborgardialog... 15 5.3.1 Slutsats... 16 6 Mål: Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället 17 6.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål... 17 6.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv... 17 6.3 Resultat av medborgardialog... 18 6.3.1 Slutsats... 18 7 Mål: Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt 19 7.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål... 19 7.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv... 19 7.3 Resultat av medborgardialog... 20 7.3.1 Bilister... 20 7.3.2 Kollektivtrafikanter... 20 7.3.3 Slutsats... 21 3
8 Mål: Prioritera invånarnas trygghet i all pågående och planerad verksamhet vad gäller gång- och ridvägar, cykelbanor och boendemiljöer 22 8.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål... 22 8.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv... 22 8.3 Resultat av medborgardialog... 22 8.3.1 Slutsats... 23 9 Mål: Skapa metoder för att tillvarata förslag från medborgare, företag och personal på ett systematiskt sätt 25 9.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål... 25 9.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv... 25 9.3 Resultat av medborgardialog... 25 9.3.1 Slutsats... 27 4
5
1 Sammanfattning Utifrån kommunens vision har kommunfullmäktige angett mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2011-2014 i styrdokumentet Vilja och mål. Varje år rapporterar kommunstyrelsen måluppfyllelse i årsredovisningen, en uppföljning som görs ur verksamhetsperspektiv. Men märker medborgarna någon skillnad? För att ta reda på det fick kommunfullmäktiges sex fasta beredningar i Årsplan 2013 och 2014 uppdraget att följa upp relevanta mål ur Vilja och mål inom sitt respektive arbetsområde. Uppfattar medborgarna de områden som betecknas som gröna av förvaltningen som tillfredställande? Uppfattas målen som relevanta för medborgarens liv i Lerums kommun? Ett antal mål har valts ut som av kommunstyrelsen betecknas som gröna, det vill säga uppfyllda, i Årsredovisningarna 2011 och 2012. Målen berör inte några specifika brukarmålgrupper utan medborgare i allmänhet. Detta för att möjliggöra en bred medborgardialog med så många som möjligt av de invånare som dagligen påverkas av och kan tänkas ha en uppfattning kring måluppfyllelsen i ett antal prioriterade politiska områden. Denna slutrapport är en gemensam avrapportering där beredningarna redogör för hur de tagit sig an uppdraget och vad uppföljningen har gett för resultat. 1.1 Resultatet Det är svårt att säga så mycket om utvecklingen av biblioteket som trendledande, då man inte mätt användande och nöjdhet över tid. Beredningen för skola och utbildning tolkar det ändå som att biblioteket idag är trendledande, då verksamheten erbjuder ett brett spann av aktiviteter och tjänster vilka överensstämmer med vad beredningen i inledningsskedet definierade som trendledande. Majoriteten av medborgarna som agerat respondenter i enkätundersökningen om kreativa mötesplatser upplever inte någon förändring runt antalet mötesplatser, vilket gör att Beredningen för kultur och fritid bedömer att målet inte fullt ut kan anses uppnått utifrån ett medborgarperspektiv. Beredningen gör tolkningen att målets formulering varit något för komplicerad, där förvaltningen utgått ifrån en bild av mötesplatser som nödvändigtvis inte ligger i linje med medborgarnas bild av mötesplatser. Beredningen för klimat och miljö ser att de flesta som tillfrågats om förutsättningar för återvinning och återanvändning ger intrycket av att vara positivt inställda till strävan mot att återvinna och återanvända i högre utsträckning, vilket kan tolkas som att målet åtminstone delvis är uppnått ur ett medborgarperspektiv. Det framgår dock att mycket kan bli bättre. Beredningen för klimat och miljö konstaterar att det är svårt att bedöma om målet om minskad energiförbrukning kan anses vara uppnått eller ej ur ett medborgarperspektiv. Kommunens möjlighet att påverka individens och hushållens energiförbrukning är begränsad och enligt de svar som samlats in är ekonomiska incitament av stor vikt för hushållen. 6
Det är svårt för Beredningen för infrastruktur och boende att avgöra om målet att skapa förutsättningar för att fler ska samåka eller åka kollektivt är uppfyllt ur ett medborgarperspektiv. Kommunen må ha skapat förutsättningar för fler att samåka eller att åka kollektivt. Men det finns fortfarande många som inte gör det, samt fler och bättre lösningar att utveckla. Framförallt vad gäller samåkning anser inte beredningen att tillräckligt har gjorts för att skapa goda förutsättningar. Beredningen för infrastruktur och boende anser att målet att prioritera invånarnas trygghet i planerad byggnation av gång-, rid- och cykelvägar till viss del är uppfyllt ur ett medborgarperspektiv. Det är positivt att så många unga känner sig trygga med att cykla eller gå till skolan. Det är också bra att majoriteten av kollektivtrafikanterna känner sig trygga med att gå eller cykla till kommunens hållplatser. Samtidigt är siffrorna långt ifrån hundraprocentiga, varför man bör se över gång- och cykelvägar till kollektivtrafikens hållplatser. Vad gäller målet att skapa metoder för att tillvarata förslag för invånare, företag och personal tycks de vägar som människor vill använda för att lämna synpunkter och förslag redan finnas. Beredningen för samhällets omsorger och Beredningen för näringsliv och turism anser därför att målet att skapa metoder därför kan anses vara uppfyllt ur ett medborgarperspektiv. När det gäller återkoppling på inkomna synpunkter eller förslag hade det däremot varit önskvärt att fler kunde svara att de fått återkoppling. Det är ett utvecklingsområde som alla som verkar i organisationen, politiker och tjänstemän, måste ta ansvar för. 7
2 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 2.1 Uppdraget Kommunfullmäktiges sex fasta beredningar uppdrogs i årsplanen för 2014 att följa upp Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv inom sitt respektive arbetsområde. Uppdraget har varit en viktig utgångspunkt och lärprocess inför arbetet med nästkommande styrdokument motsvarande Vilja och mål. 2.2 Bakgrund Utifrån kommunens vision anger kommunfullmäktige mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2011-2014 i styrdokumentet Vilja och mål. Varje år rapporterar kommunstyrelsen måluppfyllelse i årsredovisningen. Uppföljningen i årsredovisningen görs ur verksamhetsperspektiv. Men märker medborgarna någon skillnad? För att ta reda på detta gavs kommunfullmäktiges sex fasta beredningar i uppdrag att under början av 2014 följa upp relevanta mål ur Vilja och mål inom sitt respektive arbetsområde. Intressant att belysa var hur medborgarna uppfattar måluppfyllelsen inom de valda målen. Uppfattar medborgarna de områden som betecknas som gröna mål som tillfredställande? Uppfattas målen som relevanta för medborgarens liv i Lerums kommun? 2.3 Organisation De mål som följts upp ur ett medborgarperspektiv och de beredningar som ansvarat för respektive uppföljning är som följer: Utveckla bibliotekets trendledande position inom flera områden: Beredningen för skola och utbildning. Skapa fler kreativa mötesplatser som attraherar människor av olika bakgrund: Beredningen för kultur och fritid. Skapa förutsättningar för ökad återvinning och återanvändning: Beredningen för klimat och miljö. Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället: Beredningen för klimat och miljö. Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt: Beredningen för infrastruktur och boende. Prioritera invånarnas trygghet i all pågående och planerad verksamhet vad gäller gång- och ridvägar, cykelbanor och boendemiljöer: Beredningen för infrastruktur och boende. 8
Skapa metoder för att tillvarata förslag från medborgare, företag och personal på ett systematiskt sätt: Beredningen för samhällets omsorger och Beredningen för näringsliv och turism Samtliga beredningars uppföljningar av mål har samlats i denna gemensamma slutrapport som blir en viktig utgångspunkt för arbetet med nästkommande styrdokument, Framtidsbild 2018. 2.4 Genomförande Varje beredning gjorde inledningsvis en egen projektplan för genomförande av uppdraget. I alla projektplaner var medborgardialog centralt och dialoger i olika former har utgjort basen för arbetet. Resultaten av medborgardialogerna har sedan analyserats i beredningarna och redovisas i denna rapport. 9
3 Mål: Utveckla bibliotekets trendledande position inom flera områden För uppföljningen ansvarar: Beredningen för skola och utbildning. 3.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål I Årsredovisningarna för 2011 och 2012 anges att biblioteken har utökat och förbättrat sin digitala service med en barnsida på webbplatsen, sms-tjänst på mobilen, utlåningsautomater och utlån av läsplattor. Biblioteket kommer att börja med meröppna bibliotek så att besökarna får tillgång till biblioteket även då det inte finns personal på plats. Man har också börjat låna ut temapåsar med exempelvis böcker för barn i en viss ålder eller i ett visst ämne. Syftet är att nå ut till fler medborgare. I de särskilda verksamhetsuppföljningarna beskrivs många andra aktiviteter som skrivarkurs för ungdomar och Språkkaféet för de som vill träna på att prata svenska. Biblioteket arbetar också med att förmedla digital kompetens, genom utbildningstillfällen för ovana dator- och Internetanvändare. Webplatsen utvecklas hela tiden och mycket läsfrämjande arbete och omvärldsbevakning sker där. I Delårsrapport 2013 pekar man på andra aktiviteter såsom babyrytmik, lovverksamhet, bokcirklar, författarbesök, musikprogram etc. Förvaltningen lyfter fram biblioteket som kulturarena med en mångfald av aktiviteter, och som demokratisk mötesplats - öppen för alla. Men man ställer sig också frågan: Vad menar vi med trendledande bibliotek? 3.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv Presidiet förde i ett tidigt skede en dialog med verksamhetschef och anställda på biblioteket i Lerum. Tjänstemännen beskrev hur biblioteket sysslar med bland annat infoteknik, jämställdhet, utställningar, babyrytmik, sagostunder, föreläsningar, bokcirklar, musik, datoranvändande, pyssel och språkkafé. Precis som bibliotekets personal och ansvariga har beredningen försökt att definiera vad trendledande egentligen kan betyda. En kort omvärldsanalys ger oss bland annat svaren att biblioteken går mot att vara kulturcentrum likaväl som informationscentrum, att bibliotekarien i ökande grad blir utbildare av digital förståelse och kompetens, att allt material skall vara tillgängligt även digitalt och på distans, samt att biblioteken blir mer och mer av en interaktiv och flexibel mötesplats med någonting för alla. Beredningen beslöt sig för att ta reda på huruvida medborgarna i kommunen upplever biblioteket på detta sätt, genom att föra dialog med de som i dagsläget använder bibliotekets tjänster regelbundet, och de som inte gör det. En enkät togs fram och spreds i pappersform, bland annat vid Lerums och Gråbos biblioteks utlåningsdiskar. Den fanns också digitalt på webben via bibliotekets och kommunens hemsidor. 3.3 Resultat av medborgardialog 254 personer har svarat på enkäten, varar 55 digitalt och 199 i pappersform. 64 % av respondenterna är kvinnor och 36 % är män. 35 % är över 65 år gamla, 31 % är 41-64 år, 26 % är 21-40 år och 8 % under 20 år. 10
35 % har svarat att de inte använder bibliotekens tjänster regelbundet. Av dessa uppger de allra flesta att de inte har något intresse eller behov av biblioteket, eller svarsalternativet annan anledning. Fler män svarar inget intresse eller behov och kvinnor svarar i högre utsträckning annan ledning, bland annat det mesta jag behöver finns att läsa på nätet, det har bara inte blivit av och jag har inte tid. Till samma grupp har enkäten ställt frågan vilka tjänster som man visste om att biblioteket tillhandahåller. De allra flesta kände till att man kan låna böcker, e-böcker, tidningar, filmer, cd-skivor och ljudböcker. Majoriteten kände dock inte till att man via biblioteket kan använda databaser över dagstidningar, släktforskning och aktuell vetenskaplig forskning. Inte heller att man kan låna läsplattor. Bara 23 % kände till att man på biblioteket kan gå kurser för ovana datoranvändare. Ungefär hälften visste att biblioteket ordnar föreläsningar och skollovsaktiviteter. Majoriteten visste inte att det finns babyrytmik och bokklubb för 10-13 åringar, men desto fler (56 %) kände till sagostunderna för de allra minsta barnen. Fler kvinnor än män kände till Boken kommer, sagostunder och skollovs-aktiviteter. Eventuellt kan man dra slutsatsen att fler kvinnor känner till sagostunder och skollovsaktiviteter därför att kvinnor generellt tar ut mer föräldraledighet än män, och dessa aktiviteter är till för lediga barn och föräldrar. Vad gäller den allmänna kännedomen om bibliotekets utbud verkar det onekligen som att de flesta känner till bibliotekets traditionella tjänster och utbud; lån av böcker, tidningar, etc. Desto färre har hört talas om läsplattorna, Språkcaféet och andra aktiviteter så som babyrytmik och datorkurser. Detta kan möjligtvis tyda på en utveckling av bibliotekets trendledande utbud. Att utbudet har utvecklats ifrån det rent traditionella, men att verksamheten ännu inte nått ut med information om vad man faktiskt erbjuder. Vidare svarar 65 % av respondenterna att de regelbundet besöker biblioteket eller använder dess utbud och tjänster. Av dessa är 72 % kvinnor och 28 % män. Även bland dessa personer svarar mer än hälften att de inte hade kännedom om det fulla utbudet. 67 % har svarat att de oftast vänder sig till Lerums filial, 25 % till Gråbo och övriga till Sjövik eller Floda. Detta behöver inte nödvändigtvis spegla besöksstatistiken för de olika filialerna, men var de flesta enkäterna varit utplacerade. Det går inte att utläsa några större skillnader i hur män jämfört med kvinnor har svarat angående vilka tjänster man använder och vad man gör på biblioteket. Den enda anmärkningsvärda skillnaden mellan mäns och kvinnors svar är att 23 % av kvinnorna uppger att de går på föreläsningar, men bara 4 % av männen. På de frågor som ställts för att utläsa hur nöjda bibliotekens regelbundna besökare är med de områden som beredningen identifierat som trendledande, är svaren också väldigt lika mellan män och kvinnor. På en skala från 1-5 har man fått uppge huruvida man instämmer helt (5) eller inte alls (1) med ett visst påstående. Nästan alla ger högsta poäng åt bibliotekets utbud som lättillgängligt och att man får den hjälp man behöver när man besöker kommunens bibliotek. Att biblioteket är en bra mötesplats för kultur, upplevelser och evenemang får också högt instämmande. Resultaten sjunker lite vad gäller påståendet jag är nöjd med bibliotekets digitala tjänster då männens medelvärde blir 4,4 och kvinnornas 4,1. Det kanske mest iögonfallande resultatet är att instämmandegraden bara blir 3,6 i påståendet jag vänder mig ofta till kommunens bibliotek när jag vill få mer kunskap om något som intresserar mig, eller lära mig något nytt. Tyder detta på att man till större grad använder biblioteket för nöjesläsning, aktiviteter och upplevelser, snarare än ren kunskapsinhämtning? Eller på att man inte 11
upplever biblioteken som en tillfredsställande källa till nya kunskaper? Beredningen tror inte att dessa svar behöver spegla brister i bibliotekets verksamhet, snarare att det finns så otroligt många informationskanaler idag att biblioteket kanske inte är första ställe att vända sig till när man letar snabba fakta. Det är en utmaning att konkurrera med digitala informationsflöden, och kanske just därför desto viktigare att utvecklas mot att vara även kulturmötesplats och utbildningsaktör. 3.3.1 Slutsats Det är svårt att säga så mycket om utvecklingen av biblioteket som trendledande, då man inte mätt användande och nöjdhet över tid. Beredningen tolkar det ändå som att biblioteket idag är trendledande, då verksamheten erbjuder ett brett spann av aktiviteter och tjänster vilka överensstämmer med vad beredningen i inledningsskedet definierade som trendledande. Lerums kommuns bibliotek verkar vara en interaktiv och flexibel mötesplats med någonting för alla. Tyvärr verkar många av de som besöker biblioteket ofta, och de som inte gör det, inte ha kännedom om bibliotekets fulla utbud och således behöver detta förmedlas bättre gentemot invånarna. 12
4 Mål: Skapa fler kreativa mötesplatser som attraherar människor av olika bakgrund För uppföljningen ansvarar: Beredningen för kultur och fritid. 4.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål I årsredovisningen för 2011 och 2012, samt delårsrapporten för 2013 beskrivs det arbete som förvaltningen gjort för att nå målet att skapa fler kreativa mötesplatser. Under 2011 skapades bland annat en familjecentral i Floda, en skridskobana och en trygghetsrunda i Stenkullen. Dator- och internetkurser arrangerades av biblioteket i Lerum. Inom samhällsplanering för centrumutveckling har stor tyngdpunkt lagts vid att skapa naturliga mötesplatser i centrummiljön utifrån hur människor rör sig. Vidare har det under 2012 och 2013 exempelvis arrangerats språkcaféer och vandringsleder i naturreservatet runt Säveån. Under 2012 fördubblades även antalet öppna hus som tillsammans med samrådsmötena är två viktiga former av kreativa mötesplatser. Medskapandegruppen i Gråbo är ytterligare ett exempel, liksom Business Improvement District i Floda. 4.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv Under ett första presidiemöte bestämdes att uppdraget skulle genomföras under två beredningsmöten, ett för planering och ett för analys, med medborgardialog däremellan. Under första beredningsmötet diskuterades eventuella frågor som kan ställas, platser och målgrupp. Beredningen var enig om att det är viktigt att hålla öppna frågor och försöka fånga vad en mötesplats är för kommunens invånare. En diskussion fördes kring begreppet kreativitet och beredningen upplevde att det, i en frågeställning, kan förvirra respondenterna och uppfattas som att det endast är en viss typ av mötesplatser som frågorna kretsar kring. Beredningen valde därför att inte använda ordet kreativ i enkäterna, förutom i en första inledande mening om målet. Målets formulering om att mötesplatser ska skapas som lockar olika människor gjorde målgruppen naturligt bred. Samtliga invånare har därför varit aktuella för att besvara enkäten. Beredningsledamöterna bestämde individuellt plats och forum för när dialogerna skulle genomföras. Platserna som medborgardialogen genomfördes på var bland annat: Bagges torg, Solkatten, torget i Gråbo, Lekstorps IF klubblokal, kyrkor och församlingshem. 4.3 Resultat av medborgardialog Frågorna som ställdes i enkäten var: Vad är en mötesplats för dig? Upplever du att det finns sådana i kommunen? a) Om ja, har du besökt dem? 13
b) Om nej, vad saknar du? Upplever du att det har blivit en förändring de senaste åren? Kön: Man Kvinna Ålder: 0-17 18-35 36-50 51-70 70+ Bor i kommundel: Totalt har 87 enkätsvar samlats in, varav 9 av dessa inkommit via webbenkät på www.lerum.se. Av samtliga respondenter var 62 % kvinnor och 38 % män. Beredningen nådde framförallt åldersgruppen 36 50 år (26 %) och 51-70 år (38%). I något lägre utsträckning nåddes personer mellan 18 35 (14%), 70 + (14%) och 0 17 år (8%). Av samtliga respondenter bodde 57 % i Lerum, 17 % i Gråbo, 13 % i Floda, 5 % Stenkullen, 4 % Tollered och 4 % Sjövik. Respondenterna är överens om att en mötesplats är en plats dit man går för att möta människor. Både vänner och människor som man annars inte kommer i kontakt med. När respondenterna konkretiserar vad de ser som en mötesplats så uppstår tre områden. Dels sådant som rör handelsverksamhet (restauranger, caféer, Solkatten, gym, pubar, ICA osv), former som rör idrott (idrottsanläggningar, fotbollslag, sporthallar, badhus osv) och samlingsplatser för kultur. Att utvärderingen genomförts under en kall årstid kan ha påverkat att människor i högre nämnde mötesplatser inomhus. En majoritet av respondenterna upplever att det finns mötesplatser i Lerum och har besökt dem, även om många har mer att önska. Av respondenterna upplever 53 % att det inte har skett någon märkbar förändring när det gäller antalet mötesplatser i Lerum de senaste åren. Det som saknas är café (framförallt med öppettider under kvällstid) och restauranger, platser för idrottsutövande och platser för kulturutövande. Beredningen för kultur och fritid ser att respondenternas svar ligger i linje med kommunens målbilder för kultur och fritid i Lerum 2025, där platser för kultur- och idrottsutövande ses som självklara mötesplatser i kommunen. Svaren hos de yngre respondentera är de samma som framkommit under tidigare dialoger, sammanställda i rapporten Ungas kultur och fritid vad vill ungdomarna i kommunen?. Ungdomar önskar mötesplatser anpassade för ungdomar och spontant engagemang. Det framgår inga skillnader i svar utifrån respondenteras kön. Utifrån ålder syns en liten tendens till att yngre i högre grad önskar kvällsöppet café som mötesplats än äldre. 4.3.1 Slutsats Förvaltningen har, utifrån redovisningarna, skapat fler mötesplatser. Majoriteten av medborgarna som agerat respondenter upplever däremot inte någon förändring runt antalet mötesplatser, vilket gör att beredningen bedömer att målet inte fullt ut kan anses uppnått utifrån ett medborgarperspektiv. Beredningen för kultur och fritid gör tolkningen att målets formulering varit något för komplicerad, där förvaltningen utgått ifrån en bild av mötesplatser som nödvändigtvis inte ligger i linje med medborgarnas bild av mötesplatser. En lärdom av målets formulering är att mål bör vara formulerade utifrån ett medborgarperspektiv och på en övergripande nivå så att förvaltningen enkelt kan arbeta för måluppfyllnad. 14
5 Mål: Skapa förutsättningar för ökad återvinning och återanvändning För uppföljningen ansvarar: Beredningen för klimat och miljö. 5.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål Vid föredragning i beredningen har representanter från förvaltningen presenterat en mängd åtgärder som genomförts kopplat till målet. Åtgärderna innefattar bland annat införande av gemensamt inpasseringssystem till återvinningscentralerna i de närliggande kommunerna, farligt avfall-runda i olika kommundelar, miljöskåp för återvinning av t ex glödlampor och småelektronik i livsmedelsbutiker, kampanjer för insamling av trädgårdsavfall, ökade öppettider på Hultet, insamlingsbehållare för ljuskällor och batterier vid återvinningsstation och en container för återbruk på Hultet. Den åtgärd som kanske flest invånare berörts direkt av är insamling av matavfall från hushållen som påbörjades i maj 2012 och ska vara infört i hela kommunen i maj 2014. Ca 63% av hushållen har valt matavfallsinsamling. Detta har resulterat i att 1134 ton matavfall under 2013 kunde gå till biogas. 5.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv Beredningen satte efter föredragning från förvaltningen upp ett antal frågor att ställa till invånarna. Frågorna handlade om vad man kände till kring kommunens arbete för ökad återvinning och återanvändning och vad man tyckte om förutsättningarna för den enskilde att återvinna avfall. Frågorna ställdes av beredningsledamöterna direkt till människor runt om i kommunen. 5.3 Resultat av medborgardialog Beredningen ställde följande frågor till deltagarna: 1. Känner du till något om Lerums kommuns arbete för återvinning och återanvändning? 2. Vad tycker du om förutsättningarna för att återvinna eller återanvända avfall? 3. Vad kan bli bättre för att göra det möjligt att återvinna mer? 95 personer, lika många kvinnor som män, svarade på beredningens frågor. De flesta av de som svarade, 48 personer, var över 50 år. 38 personer var mellan 31-50 år och 8 personer var under 30 år. På den första frågan svarade ca 25 % att de inte känner till något om kommunens arbete för återvinning och återanvändning. De flesta som svarade så var män. Många svarade att de känner till kommunens satsning på återvinning av hushållsavfall och de bruna soptunnorna. Flera nämnde också farligt-avfall-rundorna. Många nämnde 15
också återvinningsplatser runt om i kommunen samt Hultet där många tycker att återvinningen fungerar bra. Få kände till några ställen där man kan lämna saker man inte längre vill ha för återbruk. Lerums Tidning verkar vara en viktig informationskälla där man med jämna mellanrum kan läsa om kommunens miljöarbete och när det till exempel är dags för farligt-avfallrundan. Vid en enkel kategorisering av de deltagandes svar verkar det som att de flesta som beredningen tillfrågat är ganska nöjda med hur återvinningen fungerar i Lerums kommun och svarar ok eller bra eller liknande på den frågan. Kvinnor är i högre grad nöjda än män och svarar oftare positivt på frågan. Den äldre åldersgruppen, de som är äldre än 50 år, verkar mer nöjd med förutsättningarna för återvinning och återbruk än de som är mellan 31-50 år. 1 5.3.1 Slutsats Beredningen konstaterar att många är nöjda och tycker att det finns bra förutsättningar. De flesta som tillfrågades ger intrycket av att vara positivt inställda till strävan mot att återvinna och återanvända i högre utsträckning, vilket kan tolkas som att målet åtminstone delvis är uppnått ur ett medborgarperspektiv. Men det framgår också att det är mycket som kan bli bättre och de tillfrågade bidrar med några förbättringsförslag. De tycker att det ska vara enkelt att återvinna, det ska finnas fler återvinningsplatser med bättre belysning och underhåll. Några har också svarat att de önskar att hämtning av papper, plast, glas och så vidare vid hushållet, så som finns i vissa andra kommuner. 1 Antalet som var yngre än så var så få att de inte finns med i denna jämförelse. 16
6 Mål: Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället För uppföljningen ansvarar: Beredningen för klimat och miljö. 6.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål Vid föredragning i beredningen har representanter från förvaltningen presenterat åtgärder som genomförts kopplat till målet. I Lerum finns det två energirådgivare som är tillgängliga för rådgivning för alla i kommunen - privatpersoner, föreningar, företag och såklart kommunens egna verksamheter. Rådgivningen är inriktad på energi, klimat och transporter. De vanligaste frågorna handlar om värmepumpar, nybyggnation och renoveringsåtgärder. Den traditionella energirådgivningen omfattar ca 250 kontakter per år. Energirådgivarna tar också kontakt med alla som söker bygglov för att bygga nya bostadshus. Sänkt bygglovstaxa är ett starkt incitament för att bygga energieffektivt När det gäller energieffektiviserande åtgärder inom kommunens egna verksamheter handlar mycket om att titta på hur fönster, belysning, ventilation och takens utformning påverkar energiförbrukningen i våra lokaler. I många år har man arbetat med att byta ut oljepannor till mer energieffektiva alternativ. Nu är det gjort i nästan alla kommunens fastigheter som en gång haft oljepannor. Likaså har värmepumpar satts in i många fastigheter som haft direktverkande el. Att byta ut gamla fläktar mot nya är också sådant som spelar roll för inomhusklimatet och energiförbrukningen. När kommunen själv bygger nytt är energikraven högt ställda. Gråbos skolor och förskolorna i Norra Hallsås och Riddarsten är exempel på energisnåla fastigheter. 6.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv Beredningen satte efter föredragning från förvaltningen upp ett antal frågor att ställa till invånarna. Frågorna handlade om vad man kände till kring kommunens arbete för att minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället och vad man tyckte att man själv hade för förutsättningar att minska sitt eget hushålls energiförbrukning. Frågorna ställdes av beredningsledamöterna direkt till människor i alla åldrar (vuxna) runt om i kommunen. 17
6.3 Resultat av medborgardialog Beredningens ledamöter har på olika håll runt om i kommunen genomfört medborgardialoger för att ta reda på vad invånare tycker och tänker om målet att minska energiförbrukningen och målet att förbättra möjligheterna att återvinna och återbruka. Beredningen ställde följande frågor till deltagarna: 1. Känner du till något om Lerums kommuns arbete för minskad energiförbrukning? 2. Har du märkt något av det arbetet? 3. Vad tycker du om förutsättningarna för dig som privatperson att minska ditt hushålls energiförbrukning? 95 personer, lika många kvinnor som män, svarade på beredningens frågor. De flesta av de som svarade, 48 personer, var över 50 år. 38 personer var mellan 31-50 år och 8 personer var under 30 år. På den första frågan svarade nästan hälften av de tillfrågade nej, de flesta av dem var män. Några svarade att de kände till visionen eller att kommunen satsar på miljön. Detta hade man läst i Lerums Tidning, sa flera stycken. Vissa kände också till energirådgivningen som en del av detta arbete och att kommunens fastigheter har lågenergilampor. Fråga två hänger i mångt och mycket ihop med den första. Här svarade fler än hälften att de inte hade märkt något av arbetet för att minska energiförbrukningen. Några exemplifierade vad de hade märkt av, t ex LED-belysning på promenadslingor, energirådgivningen, deltagandet i Earth Hour och tips om hur man kan spara el hemma. På frågan om den enskildes förutsättningar för att minska energiförbrukningen svarade ca 40 personer vet ej. Många andra berättade om hur de försökte minska förbrukningen hemma genom att inte ha på hushållsmaskiner i onödan, sänka nattemperaturen, byta uppvärmningssystem och liknande. Många betonade att i denna fråga var det mycket upp till den enskildes ekonomiska möjligheter att t ex byta från en uppvärmningskälla till en annan, här krävs en viss investering. Vissa hade då varit i kontakt med energirådgivningen. 6.3.1 Slutsats Beredningen konstaterar att det är svårt att i detta fall bedöma om målet kan anses vara uppnått eller ej ur ett medborgarperspektiv. Kommunens möjlighet att påverka individens och hushållens energiförbrukning är begränsad och enligt de svar som samlats in är ekonomiska incitament av stor vikt för hushållen. 18
7 Mål: Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt För uppföljningen ansvarar: Beredningen för infrastruktur och boende. 7.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål I Årsredovisning 2011 redovisas ett antal trafikförändringar i kollektivtrafiken, bland annat ett utökat trafikutbud på Orange express mellan Gråbo och Göteborg samt på Alingsåspendeln under kvällar och helger. Man har också rustat upp busshållplatser i Floda och byggt en ny hållplats mellan Lerum och Stenkullen. I Årsredovisning 2012 uppger förvaltningen att man påbörjat ett samarbete med Västtrafik och Västra Götalandsregionen för att på lång sikt säkerställa och utveckla kollektivtrafiken. I december 2012 genomfördes en omfattande förändring och utökning av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen, bland annat till följd av införandet av trängselskatter i Göteborg. Förändringen berör framför allt Gråbo och Sjövik eftersom expressbusstrafiken i 190-stråket läggs om och utökas. Nya pendeltåg trafikerar Alingsåspendeln från och med sista kvartalet 2012. I Lerum har perrongen för pendelresenärerna byggts om och förlängts och vid Aspen och vid Aspedalen har det byggts nya pendelparkeringar. Det förväntade resultatet är att fler ska välja att åka kollektivt eller samåka. I delårsrapport 2013 uppges att den mätning som hittills gjorts visar på fulla pendelparkeringar på samtliga platser inom kommunen förutom vid Aspen. 7.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv Beredningen önskade fånga upp synpunkter om förutsättningar att åka kollektivt både av de som regelbundet använder kollektiva färdmedel, och de som oftast kör bil. Det ansågs också mycket viktigt att frågor ställdes till människor som bor och rör sig i fler delar av kommunen än Lerums tätort som ju ligger i direkt anslutning till den kanske mest uppenbara och bekväma möjligheten att resa kollektivt Alingsåspendeln. Beredningen gjorde en uppdelning i två målgrupper; bilister och kollektivtrafikanter. Man utformade två enkäter, en per målgrupp, som syftade till att få svar på vad medborgarna tycker om förutsättningarna att resa kollektivt i kommunen. Beredningen ville gärna få svar på vad som skulle få en bilist att ersätta bilen med kollektiva färdmedel eller börja samåka med andra. För att kommunen ska kunna bygga vidare på vad som anses vara goda förutsättningar ville beredningen också veta vad som gör att många är fullt nöjda med kollektivtrafiken. Ledamöterna intervjuade människor vid bensinmackar och hållplatser för kollektivtrafik. Svar och kommentarer fördes in i enkätformulären. Enkäten fanns också som webformulär att fylla i på egen hand via kommunens hemsida. 19
7.3 Resultat av medborgardialog 7.3.1 Bilister Av de 63 svarande bilisterna är 57 % män och 43 % kvinnor. 51 % i åldern 30-49 år, och 41 % 50-69 år. De allra flesta bosatta i Lerum (71 %) eller Floda (19 %). Det var också där intervjuerna genomfördes. Ca 80 % av både män och kvinnor svarar att de oftast tar bilen till jobb eller annan daglig sysselsättning. På frågan kan du tänka dig att istället samåka med andra eller resa kollektivt? märks en tydlig skillnad mellan män och kvinnor då 55 % av männen svarar nej, jämfört med 29 % av kvinnorna. På frågan skulle du testa samåkning om det fanns en websida där man enkelt kunde se vilka möjligheter det finns att samåka med andra? svarar 67 % av kvinnorna ja, jämfört med 38 % av männen. Av de som uppgett att de kör bil till jobbet dagligen, trots att de kan tänka sig att resa kollektivt, anger många att det är tidsaspekten som avgör. Oregelbundna arbetstider, långt till arbetsplatsen och risk för förseningar i tidtabellen gör att människor tvingas välja bil. Av de som blankt tackar nej till att resa kollektivt, uppger en del att bil innebär en frihet och flexibilitet som man inte vill ge upp. På frågan vad skulle kunna få dig att börja samåka eller resa mer med kollektivtrafik? svarar de flesta tätare turer, bättre förbindelser, anpassade tider för byten mellan färdmedel och en mer regelbunden/förutsägbar arbetssituation. Sammantaget verkar det som att arbetssituationen är ett problem för många. Arbetslivet förändras och ställer högre krav på snabb tillgänglighet, oregelbundna arbetstider och så vidare. Det är naturligtvis svårt att anpassa kollektivtrafik och samåkning så att det fungerar för alla. En annan stor utmaning är att skapa förutsättningar att välja kollektivtrafik för de som kör bil på grund av frihet eller bara för att jag kan. Är en attitydförändring möjlig? Beredningen tror att prova på -kort under en period är en lösning som kan övertyga en del. Om det fanns ännu bättre förbindelser och turtäthet behövde man inte heller ge upp den där känslan av frihet och flexibilitet. 7.3.2 Kollektivtrafikanter När beredningen intervjuade invånare vid hållplatser för bussar och tåg blev det en annan könsfördelning bland respondenterna; 65 personer svarade varav 55 % kvinnor och 45 % män. Ålderssammansättningen skiljer sig också lite från bilisterna. 29 % är 15-29 år, vilket förklaras av att många färdas till skolan med kollektivtrafiken. Man kan också se färre personer i åldrar 50+, jämfört med i gruppen bilister. De flesta är bosatta i Lerum (52 %), Floda (29 %), Gråbo (8 %) eller Tollered (6 %). På frågan åker du regelbundet med kollektivtrafiken? svarar 85 % ja. Många anger kollektivtrafiken som ett smidigt och bekvämt alternativ, billigare än bil. Andra säger att kollektivtrafik är enda möjligheten att ta sig till jobb eller skola för att man inte har någon bil. En enda anger att kollektivt färdmedel har valts på grund av miljön. På frågan tycker du att det finns bra förutsättningar i kommunen att samåka eller resa med kollektivtrafik? svarar 80 % ja. En del kommenterar att det behövs fler pendelparkeringar. Många poängterar att det må fungera bra på morgon och eftermiddag, det vill säga till och från arbetet under normal arbetstid, men att turtätheten är för låg under övrig tid och helger. En del påpekar att det fungerar bra från tätorterna in till Göteborg, men mindre bra mellan orter inom kommunen. På frågan om man 20
upplever några förbättringar i kollektivtrafiken sedan ett par år tillbaka svarar majoriteten ja, men de allra flesta kommenterar att de inte upplevt någon större skillnad, möjligtvis att tågen går oftare. Flera personer säger att de pendlar till Alingsås och att förbindelserna dit från vissa kommundelar blivit mycket sämre sedan busstiderna ändrats. 7.3.3 Slutsats Beredningens uppfattning är att resultaten väldigt väl bekräftar hur människors vardag ser ut. Tidsaspekten är avgörande och många känner att de tvingas välja bort kollektivtrafik till förmån för bil. Det är positivt att så många av de som reser kollektivt tycker att det fungerar bra, men i de flesta fall är det också just därför man valt det sättet att resa. Utmaningen är de som i dagsläget inte så enkelt kan, eller vill, resa kollektivt. Beredningen är av uppfattningen att många väljer kollektivtrafik om de bor så att de slipper byta färdmedel, eller har möjlighet att köra bil till en pendelparkering. Alingsåspendeln, Lerumssnabben och expressbussarna är ett lätt och bekvämt alternativ. Men så fort man måste använda anslutningsbussar och byta blir det för besvärligt och då tar man hellre bilen. Det måste vara enkelt och relativt billigt att resa kollektivt. Det behöver fungera bättre mellan kommundelarna och turtätheten behöver bli högre på kvällar och helger. Samtidigt krävs det ett passagerarunderlag för att det ska vara vits att sätta in fler linjer och avgångar. Invånarna måste vilja åka kollektivt, om bara möjligheten fanns. Det behövs fler pendelparkeringar samt någon form av samordningsfunktion för att öka samåkandet. Många, framförallt kvinnor, ställer sig positiva till att testa samåkning om det fanns ett smidigt sätt att få en översikt över vilka man skulle kunna åka med eller ta med som passagerare. Beredningen anser att kommunen skulle kunna stå för en websida med det syftet. Det är en ganska enkel åtgärd och funktion att tillhandahålla för att skapa förutsättningar att leva mer klimatsmart. Det är svårt att avgöra om målet är uppfyllt ur ett medborgarperspektiv. Kommunen må ha skapat förutsättningar för fler att samåka eller att åka kollektivt. Men det finns fortfarande många som inte gör det, samt fler och bättre lösningar att utveckla. Framförallt vad gäller samåkning anser inte beredningen att tillräckligt har gjorts för att skapa goda förutsättningar. 21
8 Mål: Prioritera invånarnas trygghet i all pågående och planerad verksamhet vad gäller gång- och ridvägar, cykelbanor och boendemiljöer För uppföljningen ansvarar: Beredningen för infrastruktur och boende. 8.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål Målet anses uppfyllt redan i Årsredovisning 2011 då frågan prioriterats både i samband med den fysiska planeringen samt i drift och underhåll. De trygghetsåtgärder som genomförts är belysnings-, röjnings- och tillgänglighetsåtgärder i viktiga gång- och cykelstråk i centrumnära miljöer. Det gäller särskilt stråken till och från kollektivtrafik. En viktig utveckling av trygghetsfrågorna ligger i de pågående centrumplanerna. I samtliga centrumutvecklingar läggs tyngdpunkten på ökad rörlighet av människor och på att skapa naturliga mötesplatser, vilket antas leda till ökad upplevd trygghet. Inom befintliga offentliga rum ligger fokus på att lyssna på kommuninvånares upplevelse av trygghet via enkäter och trygghetsvandringar. I Årsredovisning 2012 anges att trygghet är ett av förvaltningens fokusområden 2012 2017 och blir styrande för all planerad och pågående verksamhet framöver. 8.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv En något problematisk aspekt vad gäller uppföljningen av målet är dess formulering. Att prioritera trygghet är svårt att följa upp ur ett medborgarperspektiv, då medborgaren inte nödvändigtvis vet huruvida trygghet är prioriterat på ett planeringsstadium. Beredningen valde att istället göra en uppföljning av vad som antas vara det ursprungliga syftet med målet; att gång- och ridvägar, cykelbanor och boendemiljöer i kommunen ska vara säkra att vistas på/i, och upplevas som trygga av invånaren. I en diskussion om vilken målgrupp som skulle vara mest intressant att vända sig till för dialog valde beredningen att främst rikta sig mot ungdomar. Barn och ungdomar är en grupp som inte kan välja att köra bil till sin dagliga sysselsättning, varför det är av extra stor vikt att just de känner sig trygga på gångvägar och cykelbanor. Ungdomar använder kommunens gång- och cykelvägar både för att ta sig till skolan och till aktiviteter på sin fritid. Av denna anledning hoppades beredningen också kunna ställa frågor som kan säga något om känslan av trygghet på dagtid respektive kvällstid. Beredningen utformade en enkät till ungdomar på Lerums gymnasium, vilken sedan spreds via sociala medier och på kommunens hemsida. Vad gäller hur säkerheten uppfattas på ridvägar i kommunen ställdes några frågor med hjälp av Ridfrämjandet till personer som ofta använder dessa. 8.3 Resultat av medborgardialog På enkäten till gymnasieungdomar om trygghet på gång- och cykelvägar till och från skolan, fritidsaktiviteter och i det egna bostadsområdet svarade 56 personer, 54 % killar och 46 % tjejer. De allra flesta med Lerum som bostadsort. 62 % av tjejerna och 72 % av killarna uppger att de går eller cyklar till skolan. Tyvärr har det inte getts några 22
anledningar till varför vissa inte går eller cyklar till skolan. Kan det bero på att man inte känner sig trygg till fots eller på cykel, eller att man helt enkelt åker bil, buss eller liknande för att det går fortare? De personer som uppgett att de oftast går eller cyklar till skolan har fått ange på en skala från 1-5 om de instämmer helt (5) eller inte alls (1) med påståendet att de känner sig trygga på vägen dit. För tjejerna blir medelvärdet 4 och för killarna 4,5. När det gäller känslan av trygghet när man går eller cyklar till aktiviteter på kvällstid skiljer sig svaren genast mer mellan könen. Killarnas känsla av trygghet hamnar på 4,4 medan tjejernas sjunker till 3. Kommentarer från tjejerna kring detta handlar framför allt om bristande belysning, vilket skapar en känsla av oro där det är mörkt runtomkring gångstråken. En del anser att Gråbo centrum och kommunens olika tågstationer känns otryggt på kvällstid. Bättre belysning vid Brobacken, Sävelången och Gröna gången i Hulan lyfts fram. Det behövs gång- och cykelvägar vid Hedeforsvägen, Knavrabro och stora vägen. Både på dag- och kvällstid är det ett problem att det inte finns gång- och cykelväg parallellt med vissa bilvägar. Vare sig tjejer eller killar verkar ha någon uppfattning om huruvida det blivit tryggare för gående och cyklister de senaste åren. Vad gäller gång- och cykelvägar som leder till kollektivtrafikens hållplatser, så ställdes en fråga om detta till respondenterna i beredningens andra enkät, om förutsättningar att åka kollektivt (se föregående kapitel). Där svarar 86 % av männen och 69 % av kvinnorna att de känner sig trygga på dessa. Även här verkar män och kvinnor resonera något olika när de definierar trygghet. Kvinnorna kommenterar framför allt belysning och omgivande trafik som en trygghetsaspekt. Kommentarer handlar bland annat om dålig belysning i skogen vid Strandvägen i Floda, i Norra Hallsås, Vammebro samt Aspens tågstation. Någon uttrycker att bilarna kör alldeles för fort och det saknas gångbana längs Drängseredsvägen. Övergången i Drängseredsbadet är livsfarlig att passera med barn i handen. Även en hållplats vid Svenningsgården, mot Centrum, upplevs som farlig då den ligger så att man behöver stå på vägen direkt efter ett krön när man väntar på bussen. Hållplatserna Dergården och Knappekullaskolan anses av ett par personer ligga för nära biltrafiken. Män kommenterar i högre utsträckning dålig vinterväghållning på gång- och cykelvägar som en aspekt av bristande trygghet. En reflektion från beredningens kring detta är att kommunens snöröjning numera ska prioriteras först på gång- och cykelvägar vilket är positivt. Vad gäller trygghet på kommunens ridvägar har ett antal frågor ställts till 7 personer, 5 kvinnor och 2 män, som regelbundet använder dessa för att rida. Alla säger sig känna till kommunens mål att trygghet ska prioriteras i planeringen av ridvägar. Man anser generellt att tillgängligheten är god men att det saknas säkra passager över stora vägar, till exempel väg 190. Man tycker också att man ibland behöver väja för motionärer som promenerar på ridvägarna, vilket kan upplevas som störande om man till exempel vill galoppera. 8.3.1 Slutsats Sammantaget anser beredningen att målet är till viss del uppfyllt ur ett medborgarperspektiv. Det är positivt att så många unga känner sig trygga med att cykla eller gå till skolan. Det är också bra att majoriteten av kollektivtrafikanterna känner sig trygga med att gå eller cykla till kommunens hållplatser. Samtidigt är siffrorna långt ifrån hundraprocentiga, varför man bör se över gång- och cykelvägar till 23
kollektivtrafikens hållplatser. Detta med anledning även av ett annat politiskt mål; att skapa förutsättningar för att fler väljer att resa kollektivt. Vissa hållplatser verkar också upplevas som osäkra då man står alldeles för nära förbipasserande trafik när man väntar på bussen. Detta bör ses över och åtgärdas. Det mest uppseendeväckande resultatet av beredningens utvärdering är att så många unga tjejer känner sig otrygga när de går eller cyklar i kommunen på kvällstid. Många nämner att belysningen behöver bli bättre, vilket bör vara en självklarhet och ett relativt enkelt problem att åtgärda. Samtidigt är känslan av trygghet något väldigt subjektivt och kanske behövs det ytterligare utredningar av vad som hade fått framför allt tjejer att känna sig tryggare på gång- och cykelvägar kvällstid. 24
9 Mål: Skapa metoder för att tillvarata förslag från medborgare, företag och personal på ett systematiskt sätt För uppföljningen ansvarar: Beredningen för samhällets omsorger och Beredningen för näringsliv och turism 9.1 Förvaltningens genomförda insatser kopplat till fullmäktiges mål I årsredovisningen för 2011 och 2012, samt delårsrapporten för 2013 beskrivs det arbete som förvaltningen gjort för att nå målet att skapa metoder för att tillvarata förslag. Nedan uppmärksammas några exempel: Medborgare och företag kan genom kommunens hemsida lämna in synpunkter. Brukarundersökningar och medarbetarenkät som genomförs regelbundet är också ett sätt att lämna synpunkter. För personal har ett flertal nya metoder testats för att fånga upp idéer. Målseminarium, fight lab och ledardag med deltagande från närings- och föreningsliv är några exempel. Det har skett ett utökat användande av sociala medier där synpunkter transparant kan lämnas i en miljö där medborgarna redan befinner sig. Lerums gymnasium har utvecklat ett digitalt synpunktsverktyg i syfte att identifiera förbättringsområden med hjälp av brukare och allmänhet. Sektor stöd och omsorg har tagit fram en sektorsgemensam blankett som nu finns i samtliga sektorns verksamheter och på hemsidan med tydlig rutin om hantering och återkoppling. 9.2 Uppföljning ur ett medborgarperspektiv Under ett första gemensamt presidiemöte bestämde Beredningen för samhällets omsorger och Beredningen för näringsliv och turism att uppföljningen skulle genomföras gemensamt. Uppdraget skulle genomföras under två möten, med medborgardialog däremellan. Under första mötet genomfördes en diskussion kring syftet med uppdraget, frågor och dialogplatser bestämdes. Målets formulering gjorde att ingen avgränsning behövdes göras kring målgruppen. Samtliga invånare var aktuella respondenter. Beredningarna bestämde att medborgardialogerna skulle genomföras ensam eller tvåoch två på följande platser: Stickcafé, Dergårdsgymnasiet café, Gråbo torg, Bagges torg, Ågården, Kyrkor, Parasollen, Missionskyrkan Lerum, Tingshuset, Sjövik torg, Vattenpalatset (biograf och bad), Biografen, Nääs, Solkatten, Missionskyrkan Floda, Floda torg, Second hand café, Statoil Floda. Utöver det publiceras en enkät på webben som spreds via sociala medier. 9.3 Resultat av medborgardialog Frågorna som ställdes i enkäten var: 1. Har du någon gång tänkt eller lämnat en synpunkt eller förslag till Lerums kommun? 25
a. Om ja, hur gjorde du då? b. Fick du återkoppling? c. Om ja, hur fick du återkoppling? d. Hur lång tid tog det innan du fick återkoppling? e. Lämnade du synpunkten som; Privatperson Föreningsaktiv Näringsidkare Anställd Annat f. Lämnade du synpunkten direkt till en verksamhet eller till kommunen centralt? 2. Om nej, hur skulle du vilja lämna en synpunkt eller ett förslag till kommunen? Alternativ: Facebook KomIn Epost App Lämnat till personal Bakgrundsvariablerna som efterfrågades var: Kön: Kvinna Man Ålder: 0 30 31 50 50+ Beredningarna har genom sin webbenkät och dialog på gator och torg fått in ca 200 svar på frågor om att lämna synpunkter eller förslag till kommunen. 111 kvinnor och 81 män har svarat på beredningarnas frågor. Beredningarna har inte lyckats nå yngre i samma utsträckning som äldre. Endast 16, 5% av de svarande tillhör åldersgruppen 0-30. 27,5 % tillhör gruppen 31-50 år och mer än hälften, 56 % tillhör åldersgruppen 51 år eller äldre. 44 % av de tillfrågade har någon gång tänkt lämna eller lämnat synpunkt eller förslag till Lerums kommun. Tillvägagångssättet är olika men det vanligaste är att man kontaktar KomIn via antingen telefon, e-post eller ett personligt besök. Vissa har också e-postat eller ringt direkt till den de uppfattat som ansvarig för frågan. De yngre som svarat på enkäten ringer i mindre utsträckning utan använder oftare e-post för att lämna synpunkter till kommunen. Fler i den äldre åldersgruppen kommer in personligen till t ex KomIn för att lämna synpunkter och förslag. Av de som lämnat en synpunkt eller ett förslag uppger ungefär hälften att de fått återkoppling. Ärendets art och sättet man lämnar synpunkten spelar såklart roll för om man dels förväntar sig återkoppling och dels om det är möjligt att ge en personlig återkoppling. Hur frågan är ställd kan här spela in i de svar beredningarna fått. De som upplevde sig ha fått återkoppling fick det antingen omedelbart eller vid ett senare tillfälle via telefon och e-post. Om synpunkten lämnades via Facebook kom svaret också där. På frågan hur man i framtiden skulle vilja lämna en synpunkt svarade de flesta via KomIn och per e-post. Några framhöll också vikten av personliga möten, ökad tydlighet på hemsidan om hur man kan gå tillväga. Någon betydande skillnad mellan hur män och kvinnor svarar har beredningarna inte kunnat se. 26