Förord Skellefteå kommun har en uttalad ambition att förebygga droganvändning bland skolelever i kommunen. Det är därför viktigt att successivt utvärdera och utveckla det drogförebyggande arbetet. Undersökningen genomförs för sextonde gången i Skellefteå kommun. Denna undersökning genomförs även i Norsjö, Malå samt Sorsele kommun. Deras resultat kommer att presenteras vid ett senare tillfälle i respektive kommun. I bilagor redovisas resultaten från Skellefteå kommun mer ingående. Vi som har arbetat med undersökningen vill tacka elever, skolpersonal samt övriga som gjort denna rapport möjlig. Skellefteå 21-11-18 Stig Berggren Mattias Käller FRIS Daniel Boström Skol- och kulturkontoret Stefan Permansson Fritidskontoret Ulf Forss Gymnasiekontoret
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Innehållsförteckning... 2 SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 6 1.1 BAKGRUND... 6 1.2 SYFTE... 6 1.3 METODER... 6 1.4 UNDERLAGET... 7 1.5 DEFINITIONER... 8 2. RESULTAT ÅR 9... 1 2.1 ELEVERNAS SOCIALA SITUATION... 1 2.2 ELEVERNAS DROGANVÄNDNING... 11 2.2.1 TOBAK... 11 2.2.2 ALKOHOL... 13 2.2.3 NARKOTIKA... 15 2.2.4 ANDRA BERUSNINGSSÄTT... 15 2.2.5 FÖRÄLDRARS FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 15 2.3 SPEL OM PENGAR... 16 3. RESULTAT GYMNASIET ÅRSKURS 2... 17 3.1 ELEVERNAS SOCIALA SITUATION... 17 3.2 ELEVERNAS DROGANVÄNDNING... 18 3.2.1 TOBAK... 18 3.2.2 ALKOHOL... 19 3.2.3 NARKOTIKA... 21 3.2.4 ANDRA BERUSNINGSSÄTT... 22 3.2.5 FÖRÄLDRARS FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 22 3.3 EGET BOENDE INACKORDERADE... 22 3.4 SPEL OM PENGAR... 23 4. NÅGRA INTRESSANTA SAMBAND... 24 5. VAD HAR HÄNT MED ELEVERNA SOM TIDIGARE GICK I ÅR 9... 27 6. DISKUSSION... 29 7. TABELLBILAGA 2
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Sammanfattning Hösten 21 gjordes den årliga drogvaneundersökningen i Skellefteå kommun för sextonde gången i rad. Detta är därmed en unik undersökning i ett Sverigeperspektiv. Undersökningen syftar till att samla information om elevernas drogvanor samt fungera som en del i att utveckla Skellefteå kommuns drogförebyggande arbete. Årets undersökning har genomförts på i princip samma sätt som tidigare år, för att möjliggöra jämförelser över tid. Undersökningen är en totalundersökning av elever i år 9 och gymnasieskolans årskurs 2 i Skellefteå kommun. Samtliga kommunala skolor har deltagit i undersökningen. De privata gymnasieskolorna John Bauer och Yrkesgymnasiet samt 6-9 skolan Björkskolan har deltagit. Resultaten från årets undersökning jämförs i rapporten med de föregående årens resultat och med undersökningar på riksnivå. Det jämförelsematerial som använts i denna rapport kommer från den riksundersökning som Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning (CAN) gjorde 21 bland rikets år 9 och 29 bland rikets årskurs 2 på gymnasiet. Grundskolan (antal besvarade enkäter 825) Trivseln i skolan har under årens lopp visat på positiva siffror. I år kan man på grundskolan se fortsatt hög trivsel. Det är 82,5 procent som trivs bra eller mycket bra på grundskolan. Den höga trivseln gäller oavsett genus. Andelen föreningsanslutna elever är i år 61 procent och har därmed successivt minskat med 8 procentenheter från 24 Rökningen har minskat bland flickorna med 6 procentenheter sedan 29, pojkarna har minskat med 3 procentenheter under samma tidsperiod. 4 procent av eleverna uppger att de röker dagligen. 85 procent av eleverna uppger att de är rökfria. I CAN:s undersökning från 21 är motsvarande andel 75 procent. Elever som uppger att de köper sin tobak själv har minskat till 1 procentenheter jämfört med 29 års undersökning då siffran var 15 procentenheter. Andelen elever som uppgett att de använder alkohol ligger i år på 24 procent vilket är den lägsta noteringen sedan mätningarna startade. Enligt CAN:s undersökning från 21 är 6 procent alkoholkonsumenter. Andelen alkoholkonsumenter som uppgett att de dricker varje helg eller oftare är 8 procent vilket är en ökning med 3 procent enheter jämfört med ifjol. Flickorna dricker alkohol i större utsträckning än pojkarna. Flickorna dominerar drickandet av alkoläsk/starkcider, vin och sprit medan konsumtionen av öl är likartat oavsett genus. 1 procent uppger att de druckit hemtillverkad sprit. Hur ungdomarna får tag på sin alkohol har förändrats. Fler elever uppger att de får tag på sin alkohol via föräldrar. Den kategorin har ökat från 13 procentenheter till 19 procentenheter. Andelen som köper sin alkohol själv har ökat med 3 procentenheter till att i denna undersökning ligga på 8 procentenheter. Undersökningen visar även detta år att åldern för det första berusningstillfället (av dem som druckit alkohol) fortfarande är strax under fjorton år (13 år och 9 månader). Andelen elever som uppger att de har åkt ett fordon med berusad förare har minskat något. Det är flickorna som står för minskningen. När det gäller framförandet av fordon i berusat tillstånd ser vi också en minskning från 1 procentandelar till 4 procentandelar jämfört med i fjol. Flickor och pojkar står för lika stora andelar. 3
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Fem procent av eleverna uppger att de använt narkotika. Det är en ökning med 1 procent andel jämfört med i fjol. Andelen elever som erbjudits narkotika har minskat något och så även lusten att prova narkotika. Spel om pengar har ökat något i omfattning. Gymnasiet (antal besvarade enkäter 857) Årets undersökning visar att eleverna trivs bra på gymnasiet. 9 procent uppger att de trivs bra eller mycket bra, vilket är samma notering som fjolåret. 35 procent skolkar ibland eller ofta, detta är en ökning från 29 då motsvarande andel var 33 procent. När det gäller andelen rökare ser vi en ökning bland pojkarna. Andelen flickor minskar något. Fortfarande är det flest flickor som röker. Bruket av snus ökar totalt, det är pojkarna som står för den ökningen. Andelen elever som uppgett att de använder alkohol ligger i år på 6 procent vilket är den lägsta noteringen sedan mätningarna startade. Det är lägre än resultatet för CAN:s undersökning 29 som visar på 82 procent. Alkoläsk/starkcider och sprit är enligt undersökningen de alkoholhaltiga drycker som ungdomar i årskurs 2 föredrar. Andelen elever som uppger att de dricker hemtillverkad sprit har sjunkit något jämfört med föregående år. Det är flickorna som står för minskningen. Andelen elever som uppger att de får tag på sin alkohol genom föräldrar har minskat något. Frågorna kring alkohol och trafik visar att 21 procent av eleverna någon gång åkt ett motorfordon med en berusad förare. Det är en knapp ökning jämfört med föregående år. Det är fler elever i år som uppger att de själva framfört ett motorfordon i berusat tillstånd ökningen har skett både bland pojkarna och flickorna. 127 elever har kört ett motorfordon i berusat tillstånd. 23 procent av eleverna har blivit erbjuden narkotika. Undersökningen visar att det är 7 procent som använt narkotika vilket är en ökning med två procent andelar jämfört med i fjol. CAN:s riksundersökning 29 visar på 16 procent. Spelet om pengar fortsätter att minska i omfattning. Det är betydligt fler pojkar som spelar om pengar. Andelen elever som spelar för mer än 3 kronor senaste månaden ligger på 1 procent vilket motsvarar 7 personer. Undersökningen visar att de elever som har eget boende befinner sig i en fortsatt utsatt situation. Andelen som trivs bra eller mycket bra i skolan bland dem som har eget boende har ökat. Det ligger nu på 9 procent. Något färre av de inackorderade eleverna är föreningsanslutna. Alkoholkonsumtionen har minskat med 1 procentenheter i denna grupp sedan 29. Trots detta konsumerar ensamboende mer än de som bor hemma. Gällande narkotika ökar både lusten att prova samt användandet av narkotika. Intressanta samband 4
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Genom alla år visar undersökningen ett starkt samband mellan de som använder tobak och negativa sociala faktorer. De som använder tobak är också överrepresenterade vad gäller konsumtion av alkohol, lust att prova narkotika och framfört fordon alkoholpåverkad etc. Medlemmar i föreningar trivs bättre i skolan, konsumerar mindre alkohol samt är tobaksfria i större utsträckning. 5
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 1. Inledning 1.1 Bakgrund I år görs denna undersökning för sextonde gången och har under dessa år mätt elevernas drogvanor i grundskolans år 9 och gymnasieskolans årskurs 2 i Skellefteå kommun. Den första undersökningen genomfördes 1995 och föranleddes av att man då från FRIS lokala förebyggargrupper uppmärksammat en ökad tobaks-, alkohol- och drogproblematik bland elever. Undersökningen har genomförts med i stort sett samma frågeställningar under alla år, vilket gör den unik i ett Sverigeperspektiv. Resultatet från undersökningarna 1995-29 har använts som en viktig del i underlaget för det drogförebyggande arbetet i kommunen. FRIS har bedömt att det finns ett stort behov av att följa utvecklingen över tid för att se hur elevers drogvanor förändras samt successivt utvärdera och utveckla det drogförebyggande arbetet, framförallt på lokal nivå. Kontinuerliga drogvaneundersökningar bland elever är därför viktiga och årets undersökning är ett led i att fullfölja den strävan. Drogvaneundersökningarna i Skellefteå följer i väsentliga delar de studier över hela riket som sedan 1971 genomförs av Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN). Jämförelser mellan Skellefteå och riket blir därmed möjliga. CAN:s material ger en allmän beskrivning av utvecklingstendenser, medan undersökningarna i Skellefteå ger en mer preciserad lägesbeskrivning vad gäller elevernas drogvanor. De femton tidigare undersökningarna tillsammans med årets gör det möjligt att skönja tendenser över åren. 1.2 Syfte Föreliggande undersökning är ett led i kommunens strävan att bland annat förebygga droganvändning bland elever. Syftet med undersökningen är: att redogöra för droganvändningen bland elever i år 9 och årskurs 2 vid gymnasieskolan i Skellefteå kommun att försöka ge svar på frågor som ökar kunskapen om unga droganvändare i kommunen att få ett underlag för det lokala förebyggande arbetet i drogfrågor att erhålla ett jämförelsematerial för åren 1995 21 att kunna se eventuella skillnader för de elever som år 28 gick i år 9 och som nu går i årskurs 2 på gymnasiet att jämföra kommunala förhållanden vad gäller drogvanor i år 9 och årskurs 2 på gymnasiet, med CAN:s rapportering för hela riket att visa på och förstärka att det är många elever som är drogfria 1.3 Metoder Undersökningen genomfördes under hösten 21 (veckorna 38, 39 och 4) för att kunna återkoppla undersökningen till eleverna medan de fortfarande går kvar i samma årskurs. Tillvägagångssättet har varit likadant som i tidigare genomförda undersökningar. Eleverna har anonymt, enskilt och skriftligt fått besvara frågor i en enkät. Lärare eller annan ansvarig vuxen har medverkat vid skrivtillfället. Även i år har ett förtryckt kuvert medföljt enkäten. Efter ifyllandet har enkäterna lagts i kuverten och förseglats. Alla frågor förutom en har haft fasta svarsalternativ för att underlätta en jämförelse över tiden. En nackdel med fasta svarsalternativ 6
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 är att eleverna kan tolka dessa olika. Den fråga som ej haft ett fast svarsalternativ är frågan om man berusat sig med annat än alkohol eller narkotika. Denna fråga har endast funnits med under 2 år. Metodiken och frågeställningarna är väl beprövade och anses generellt skapa en hög validitet i resultaten. De ursprungliga frågorna togs fram inför 1995 års undersökning av den ansvariga projektgruppen i Skellefteå, tillsammans med Institutet Ungdom och Framtid (IUF). Samma frågeformuleringar har i princip använts 1995-21 för att möjliggöra jämförelser och se eventuella förändringar och tendenser över tiden. Från och med 1999 års undersökning har en fråga kring mobbning tillkommit. Den tillkom på initiativ från skolorna som kände en oro kring en eventuell koppling mellan mobbning och droganvändande. År 21 utökades undersökningen med frågor om man använt alkohol eller narkotika den senaste månaden. I 23 års undersökning tillkom två frågeställningar dels hur gammal man var första gången man använde tobak samt när under året man tror att de flesta elever har alkoholdebuterat. I och med att dessa frågors tillkomst så ströks frågan om man sniffat för att bli berusad. År 24 har frågan om man snusar fått två svarsalternativ, ja dagligen och ja någon gång, vilket gör att man inte kan jämföra med undersökningar före detta år. Året efter delades frågan om eleverna vet någon som kan erbjuda och redan blivit erbjuden, upp i två frågor vilket gör det svårt att jämföra frågan över tid. Dessutom tillkom även frågor gällande alkohol och motorfordon samt frågor angående elevernas spelvanor. 27 förstärktes undersökningen med frågor rörande föräldrars attityder och medvetenhet. 29 har två frågor tillförts, en fråga om energidrycker samt en fråga om alternativa sätt att berusa sig på. Frågeställningarna är delvis anpassade till CAN:s riksundersökningar, för att möjliggöra jämförelser. Det kompliceras av att denna riksundersökning, i rapporten benämnd rikssnittet genomförs i mars månad medan Skellefteå kommuns material inhämtats under oktober månad, vilket kan ha viss betydelse och bör vägas in vid tolkningen av resultatet. I denna rapport kommer vi att göra jämförelser med CAN:s riksundersökning. Denna undersökning har samtidigt genomförts i Norsjö, Malå och Sorsele kommuner. 1.4 Underlaget Undersökningen är en totalundersökning bland eleverna i grundskolans år 9 och gymnasieskolans årskurs 2. Totalt har 825 elever i år 9 fördelade på 14 skolor där Skellefteå kommun är huvudman, samt en friskola besvarat enkäten. I gymnasieskolans årskurs 2 har 857 elever fördelade på fyra kommunala gymnasieskolor samt två friskolor besvarat enkäten. Tabell 1 redovisar antalet deltagande elever i undersökningen 21 samt bortfallet för respektive skolform. Tabell 1. Totala antalet deltagande elever samt bortfall i 21 års undersökning Antal deltagande elever Bortfall antal/st Bortfall andel/ % År 9 825 78 8,6 Åk 2 857 164 16,1 7
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Bortfallet i 21 års undersökning antas bero på normal frånvaro som sjukdom, praktikperioder etc. Ingen särskild bortfallsundersökning är gjord. Vetenskapliga undersökningar gällande alkoholkonsumtion och liknande har visat att det finns en viss tendens att över- respektive underskatta sin konsumtion. Sådana fel torde sannolikt även förekomma i denna rapportering, vilket innebär att resultaten bör användas med försiktighet och i sitt rätta sammanhang. Eftersom undersökningarna i Skellefteå innebär jämförelser över tid, torde dessa fel vara likartade och därmed inte påverka möjligheterna att göra jämförelser och dra slutsatser från resultaten. 1.5 Definitioner Social situation Definitionen på föreningstillhörighet är utifrån vilken organisation/förening man tillhör i kategorierna idrott, ideell organisation, ideell miljöorganisation, politiskt parti, politiskt ungdomsförbund eller annan organisation. Med skolk avses att man är borta från skolan utan giltig anledning. Definition på mobbning är att individen har tolkat frågan om hon eller han känner/känt sig mobbad. Tobak Endast de som uppgivit att de röker alternativt snusar någon gång eller dagligen räknas när det gäller vid vilken ålder man använde tobak för första gången. De som uppgivit att de röker eller snusar definieras som tobaksbrukare. Alkohol Det finns många olika sätt att definiera begreppet alkoholkonsument. I rapporten används benämningen konsumtion, vilket innebär att man använder alkohol ibland, varje helg eller oftare. Med högkonsumtion avses de som dricker alkohol varje helg eller oftare. Med starkcider avses även alkoläsk. Med hembränt avses hemtillverkad sprit. Endast de som svarat att de varit berusade, har räknats när det gäller ålder för första berusningstillfället. I frågan rörande alkohol och trafik används begreppet motorfordon, exempel på detta kan vara bil, moped, skoter etc. Alkoholkonsumtion bland elever under 18 år betraktas som missbruk i denna rapport. Narkotika I undersökningen ställs frågor kring användandet av narkotika. I rapporten redovisas även dessa frågor som användande av narkotika. Det ska naturligtvis tolkas enligt definitionen: all icke medicinsk användning av narkotika räknas som missbruk. Dopningspreparat som klassificeras som förbjudna medel enligt dopningsmedelslagstiftningen, räknas även som missbruk om det sker i en icke medicinsk användning. Endast de som svarat att de använt narkotika räknas, när det gäller ålder för första missbruksstillfället. Spel Sedan 27 har vi lyft frågan om elevernas vanor gällande spel om pengar, eftersom det enligt lag är förbjudet om man är under 18 år. Vad gäller lottförsäljning har ny lag tillkommit mitt under mätperioden. Från 1 oktober 21 blir det förbjudet att köpa lotter om man är under 18 år. 8
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Föräldrar Samtliga frågor gällande föräldrar bygger på elevernas egna uppfattningar. Skydds- och riskfaktorer Detta är begrepp som ofta används då man pratar om barns utsatthet under uppväxten. Exempel på skyddsfaktorer är tydligt och kärleksfullt föräldraskap samt ett utvecklat socialt nätverk. Exempel på riskfaktorer kan vara avsaknad av goda förebilder, skolk, missbruk i familjen samt tillgång till droger. För mer ingående definitioner hänvisar vi till statens folkhälsoinstitut. Blanka svar De som inte avgivit eller markerat flera alternativ på frågeställningar där bara ett svarsalternativ är tillåtet, kommer i redovisningen att definieras som blanka. Rikssnittet Det vi i rapporten definierar som rikssnittet kommer från den riksundersökning som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) gjorde bland rikets år 9 våren 21 och årskurs 2 i gymnasiet våren 29. Se mer i rapporten om Skolelevers drogvanor 29 och 21 på www.can.se 9
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 2. Resultat år 9 I detta avsnitt redovisas de övergripande resultaten för hela materialet när det gäller år 9. I de frågor det är möjligt görs en jämförelse med resultaten från CAN:s undersökning. 2.1 Elevernas sociala situation Diagram 1. Trivsel i skolan (Andel/procent som trivs bra/mycket bra) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Flickor Pojkar Av diagrammet ovan kan man utläsa att eleverna i år 9 trivs i skolan. Andelen elever som trivs dåligt eller mycket dåligt ligger på 3 procent. Det är 19 procent som uppger att de skolkar. Diagram 2. Känt sig mobbad under eller innan högstadietiden (Andel/procent som känt sig mobbad någon gång/ofta) 25 Innan Högstadiet Högstadiet 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Andelen elever som upplever att de har blivit mobbade under högstadiet är större än innan högstadiet. 1
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Diagram 3. Medlem i organisation/ förening (Andel/procent) 1 9 8 7 6 5 4 Flicka Pojke 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Diagrammet ovan visar andel elever som är medlem i någon/några organisationer eller föreningar. 63 procent av flickorna och 59 procent av pojkarna är medlemmar. 23 var totala andelen medlemmar i förening hela 7 procent, sedan dess har en successiv minskning skett till 61 procent. 2.2 Elevernas droganvändning Här redovisas resultat från årets undersökning gällande droganvändning. I text och tabeller visas de områden inom vilka den största förändringen skett. Jämförelser görs med riksmaterialet i förekommande fall. I bilaga visas det kompletta resultatet. 2.2.1 Tobak Diagram 5. Rökare (Andel/procent som röker någon gång/dagligen) 35 3 25 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Flickor Pojkar Andelen elever som röker har minskat. 85 procent av eleverna uppger att de är rökfria. Sedan 25 är det här första gången som den totala konsumtionen minskat. Motsvarande siffror i CAN:s undersökning visar att 28 procent av flickorna och 21 procent av pojkarna är rökare. 11
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Diagram 4. Snusare (Andel/procent som snusar någon gång/dagligen) 3 25 2 15 1 Flickor Pojkar 5 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Diagrammet visar att den totala andelen elever som uppger att de snusar någon gång/dagligen minskat. Detta är 2 talets lägsta siffror. Enligt CAN:s undersökning snusar 4 procent av flickorna någon gång eller dagligen och 16 procent av pojkarna. Diagram 6. Var eleverna får tag på tobak (Andel/procent av dem som använder tobak) 8 7 6 5 4 3 2 1 Köper själv Kompis Förälder Annan 25 26 27 28 29 21 Andelen elever som uppger att de får tag på tobak via kompis har i år ökat och visar fortsatt på störst andel. Elever som uppger att de får tag på tobak genom att köpa själv, via annan eller via föräldrar har minskat. 12
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 2.2.2 Alkohol Diagram 7. Konsument - Alkohol (Andel/procent som dricker någon gång/varje helg/oftare) 7 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Flickor Pojkar 24 procent av eleverna i år 9 uppger att de dricker alkohol. 3 procent av alkoholkonsumenterna uppger att de dricker varje helg eller oftare. Enligt CAN:s undersökning 21 är andelen elever som dricker alkohol i riket avsevärt högre. Av de elever som konsumerat alkohol har 56 procent druckit alkohol senaste månaden. Flickornas alkoholkonsumtion domineras av alkoläsk/starkcider och sprit. Undersökningen visar även detta år att åldern för det första berusningstillfället (av dem som druckit alkohol) är strax under fjorton år (13 år och 9 månader). Diagram 8. Var eleverna får tag på alkohol (Andel/procent av dem som använder alkohol). 7 6 5 4 3 2 1 Köper själv Kompis Förälder Annan 25 26 27 28 29 21 Andelen elever som köper sin alkohol själv, via kompis och via förälder har ökat. 13
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Diagram 9. Har du åkt med en berusad förare? (Andel/procent) 25 2 15 1 Flickor Pojkar 5 25 26 27 28 29 21 Totalt sett har andelen elever som uppger att de åkt ett motorfordon med en berusad förare minskat. Det är flickorna som står för minskningen. Diagram 1. Har du kört ett motorfordon berusad? (Andel/procent) 12 1 8 6 4 Flickor Pojkar 2 25 26 27 28 29 21 Andelen elever som uppger att de själva framfört ett motorfordon berusad har minskat. Sett från mätningarnas start är det här den lägsta uppmätta siffran när det handlar om den totala andelen elever. Jämfört med ifjol är det mer än en halvering, från 8 till 36 elever. 14
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 2.2.3 Narkotika Diagram 11. Elever som har erbjudits och elever som använt narkotika (Andel/procent) 16 14 12 1 8 6 Erbjuden Använt 4 2 25 26 27 28 29 21 Denna tabell visar på elevernas utsatthet för narkotika i förhållande till användandet. 15 elever uppger att de blivit erbjuden narkotika, ifjol uppgav 112 elever detsamma. 39 elever, eller knappt 5 procent, uppger att de provat narkotika. Undersökningen visar att en tredjedel av dem som har blivit erbjuden har också använt narkotika. I CAN:s undersökning är motsvarande andel gällande användning av narkotika 8 procent. 2.2.4 Andra berusningssätt Tabletter När det gäller kombination av alkohol och läkemedel så har pojkar och flickor i lika stor utsträckning provat på att berusa sig på detta sätt. 3,5 procent av eleverna som konsumerat alkohol har någon gång kombinerat alkohol och tabletter i syfte att berusa sig. Dessa siffror är något lägre jämfört med året innan. Dopning Denna fråga har varierat väldigt lite över åren, som mest 3 procent, årets andel är drygt 1 procent. 2.2.5 Föräldrars förhållningssätt Vi har frågat eleverna om deras föräldrar känner till att de dricker alkohol och då svarar 55 procent nej. 15 procent av dem som konsumerar alkohol uppfattar att föräldrarna tillåter att de dricker vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med i fjol. Andelen elever som uppger att deras föräldrar alltid vet var de är fredag- och lördagskvällar ligger på 59 procent. 15
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 2.3 Spel om pengar Diagram 12. Elever som spelat om pengar (Andel/procent) 6 5 4 3 Spelande över tid 2 1 25 26 27 28 29 21 Andel elever som uppger att de spelat om pengar har ökat i omfattning. Pojkarna spelar i större utsträckning än flickorna. Den totala andelen elever som har spelat för mer än 3 kronor de senaste trettio dagarna är knappt 6 procent. Kortspel och lotter dominerar spelandet. 16
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 3. Resultat gymnasiet årskurs 2 I detta avsnitt redovisas de övergripande resultaten för hela materialet när det gäller gymnasiets årskurs 2. I en del fall kan svaren kommenteras utifrån jämförelser med resultaten för år 9 i Skellefteå samt CAN:s undersökning från 29 bland elever i årskurs 2 från gymnasiet. Inledningsvis presenteras resultaten när det gäller sociala förhållanden samt droganvändning. 15 procent av eleverna (vilket motsvarar 128 stycken) bor i egen bostad/inackorderade. Nedan redovisas även några intressanta samband. 3.1 Elevernas sociala situation Diagram 13. Trivsel i skolan (Andel/procent som trivs bra/ mycket bra) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Flickor Pojkar Andelen elever som trivs bra eller mycket bra ligger på drygt 9 procent. Andelen elever som trivs dåligt eller mycket dåligt ligger på knappt 2 procent. Diagram 14. Medlem i organisation/ förening (Andel/procent) 7 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Flickor Pojkar Andelen elever som är medlem i någon/några organisationer eller föreningar har minskat totalt. Det är flickorna som står för minskningen. Årets nivå för flickorna är den lägsta nivån som har uppmätts i denna undersökning. 17
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 3.2 Elevernas droganvändning Här redovisas resultat från årets undersökning gällande droganvändning. I text och tabeller visas de områden inom vilka den största förändringen skett. Jämförelser görs med riksmaterialet i förekommande fall. I bilaga visas det kompletta resultatet. 3.2.1 Tobak Diagram 15. Rökare (Andel/procent som röker någon gång/dagligen) 45 4 35 3 25 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Flickor Pojkar Den totala andelen som röker någon gång eller dagligen är knappt 31 procent. Andelen som röker dagligen är drygt 8 procent. Diagram 16. Snusare (Andel/procent som snusar någon gång/dagligen) 35 3 25 2 15 Flickor Pojkar 1 5 24 25 26 27 28 29 21 Totalt 26 procent av eleverna uppger att de snusar någon gång eller dagligen. 18
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Diagram 17. Var eleverna får tag på tobak. (Andel/procent av dem som använder tobak) 8 7 6 5 4 3 2 1 Köper själv Kompis Förälder Annan 25 26 27 28 29 21 Diagrammet visar på att andelen elever som köper sin tobak själv, eller får tag på tobaken via kompisar och annan ökar något, dock marginellt. 3.2.2 Alkohol Diagram 18. Konsument - alkohol (Andel/procent som dricker ibland/varje helg/oftare) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Flickor Pojkar Andelen alkoholkonsumenter har i år sjunkit till 6 procent. Andelen högkonsumenter ligger på 8 procent vilket är en minskning med 1 procentandel jämfört med i fjol. Diagram 19. Druckit alkohol senaste månaden (Andel/procent) 19
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Flickor Pojkar Andelen elever som uppger att de druckit alkohol den senaste månaden är 74 procent av konsumenterna, i antal blir det 38 elever. Diagram 2. Var eleverna får tag på alkohol. (Andel/procent av dem som använder alkohol) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 Köper själv Kompis Föräldrar Annan Diagrammet visar en marginell ökning på alternativen köper själv, kompis och annan. Siffrorna vad det gäller att få tag på alkohol via föräldrar har sjunkit något. Diagram 21. Har du åkt med en berusad förare? (Andel/procent) 3 25 2 15 1 Flickor Pojkar 5 25 26 27 28 29 21 Totala andelen elever som åkt med berusad förare har ökat. Andelen pojkar som uppger att de åkt ett motorfordon med en berusad förare har i år ökat, medan flickornas andel är densamma som i fjol. Diagram 22. Har du kört ett motorfordon berusad? (Andel/procent) 2
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 25 26 27 28 29 21 Flickor Pojkar I år är det 127 individer som kört ett motorfordon i berusat tillstånd. 3.2.3 Narkotika Diagram 23. Elever som har haft lust att prova och elever som använt narkotika (Andel/procent) 16 14 12 1 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Lust prova Använt Undersökningen visar att det är 7 procent som använt narkotika vilket innebär 6 elever. Lusten att prova narkotika har också ökat i år. 21
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 3.2.4 Andra berusningssätt Tabletter När det gäller kombination av alkohol och läkemedel har flickorna i större utsträckning provat på att berusa sig på detta sätt. Knappt 5 procent av eleverna har någon gång kombinerat alkohol och tabletter i syfte att berusa sig. Denna nivå är något högre än året innan. Dopning I år är det drygt 1 procent som uppgett att de använt dopingpreparat vilket är ungefär detsamma som föregående år. 3.2.5 Föräldrars förhållningssätt Vi har frågat eleverna om deras föräldrar känner till att de dricker alkohol och då svarar 27 procent nej, jämfört med 3 procent vid förra mätningen. 45 procent av dem som konsumerar alkohol uppfattar att föräldrarna tillåter att de dricker. Andelen elever som uppger att deras föräldrar alltid vet var de är fredag- och lördagskvällar ligger på 61 procent, vilket är i stort sett på samma nivå som förra årets undersökning. 3.3 Eget boende Inackorderade Diagram 24. Elever med eget boende - inackorderades situation över tid (Andel/procent) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trivsel Konsument Lust prova nark Använt narkotika 25 26 27 28 29 21 Andelen som trivs bra eller mycket bra i skolan ökar bland dem som har eget boende. Vi ser minskning av alkoholkonsumtionen bland dem som har eget boende. Var sjätte elev med eget boende uppger att man har lust att prova narkotika och 12 procent uppger att man har använt narkotika. Under rubriken Några intressanta samband finns mer om inackorderades situation. 22
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 3.4 Spel om pengar Diagram 25. Elever som spelat om pengar (Andel/procent) 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 Flickor Pojkar Spelet om pengar fortsätter att minska i omfattning om än marginellt i år. Det är betydligt fler pojkar som spelar om pengar. Andelen elever som spelar för mer än 3 kronor senaste månaden är 1 procent. 23
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 4. Några intressanta samband I detta avsnitt redovisas korstabuleringar av riskfaktorer för att finna eventuella samband. Diagram 26. Tobakens inverkan (år 9, Andel/procent) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trivsel Konsument Lust att prova nark Erbj narkotika Anv tobak Ej anv tobak Använt nark Skolk Det finns en tydlig koppling mellan tobaksbruk och negativa sociala faktorer. 15,6 procent av eleverna i år 9 röker eller snusar någon gång eller dagligen. Tobaksbrukarna är i undersökningen överrepresenterade i samtliga kategorier. Diagram 27. Tobakens inverkan (åk 2, Andel/procent) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trivsel Konsument Lust att prova nark Erbj narkotika Använt nark Anv tobak Ej anv tobak I årskurs 2 kan man se ett liknande samband som i år 9 när det gäller tobaksbruk. Drygt en tredjedel (38,6 procent) av dem som går i årskurs 2 röker eller snusar någon gång eller dagligen. Noterbart är att 94,6 procent av tobaksbrukarna också är alkoholkonsumenter. Skolk 24
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Diagram 28. Boendets betydelse gällande konsumtion av tobak och alkohol samt föreningstillhörighet. (åk 2, Andel/procent) 8 7 6 5 4 3 2 1 Röker el snusar Skolk Konsument Medlem i förening Inackorderad Bor hemma Diagrammet ovan visar att inackorderade är överrepresenterade gällande riskfaktorer som rökning, skolk samt alkoholkonsumtion. De är dessutom underrepresenterade vad gäller medlemskap i förening, vilket brukar ses som en skyddsfaktor. Diagram 29. Boendets betydelse gällande utsatthet för narkotika (åk 2, Andel/procent) 35 3 25 2 15 Inackorderad Bor hemma 1 5 Erbjuden narkotika Lust att prova Använt narkotika Diagrammet visar att inackorderade både har lust att prova narkotika samt använder narkotika i större utsträckning än de som bor hemma. 25
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Diagram 3. Betydelse av medlemskap i organisation / förening (år 9, Andel/procent) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trivsel Konsument Röker el snusar Skolk Använt nark Medlem Ej medlem Diagram 31. Betydelse av medlemskap i organisation / förening (åk 2, Andel/procent) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trivsel Konsument Röker el snusar Skolk Använt nark Medlem Ej medlem Enligt diagrammen visar det sig ånyo att organisations/föreningsmedlemskapet fungerar som skyddsfaktor. 26
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 5. Vad har hänt med eleverna som tidigare gick i år 9 De elever som 1995 gick i grundskolans år 9 var de elever som deltog i den första drogvaneundersökningen. De jämfördes med de elever som 1997 gick gymnasiets årskurs 2. I de följande undersökningarna som har genomförts har vi jämfört på samma sätt mellan grundskolans år 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Det gör det möjligt att se hur dessa elevers drogvanor förändrats under de två år som gått mellan undersökningstillfällena. Det är intressant och unikt. Nedan redovisas resultaten från jämförelserna i en serie diagram. Vi har valt att redovisa utvecklingen när det gäller skoltrivsel, föreningsmedlemskap samt drogvanor. Viktigt att tänka på när man ser på resultaten är att elevgruppen inte med säkerhet är homogen mellan undersökningstillfällena, beroende på bland annat in- respektive utflyttning. Diagram 32. Skoltrivsel Trivs bra eller mycket bra (Andel/procent) 1 år 9 åk 2 8 6 4 2 95-97 96-98 97-99 98-99-1-2 1-3 2-4 3-5 4-6 5-7 6-8 7-9 8-1 Diagrammet visar att de elever som i år 9 trivdes bra eller mycket bra i skolan trivs än bättre på gymnasiet. Denna ökning har varit konstant över åren. Följaktligen kan man säga att trenden i Skellefteå utifrån dessa resultat är att trivseln generellt ökar från högstadiet till gymnasieskolan. Diagram 33. Föreningsmedlem (Andel/procent) 8 7 6 5 4 3 2 1 99-1 -2 1-3 2-4 3-5 4-6 5-7 6-8 7-9 8-1 år 9 åk 2 Av diagrammet ovan kan man tydligt se att föreningslivet tappar många medlemmar mellan år 9 och årskurs 2. Andelen föreningsmedlemmar tenderar de senaste åren att åter minska. 27
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Diagram 34. Konsument - alkohol (Andel/procent) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 95-97 96-98 97-99 98-99-1-2 1-3 2-4 3-5 4-6 5-7 6-8 7-9 8-1 år 9 åk 2 Diagrammet visar att det har skett en ökning av alkoholkonsumenter med 37 procentandelar från år 9-8 till årskurs 2 1. Diagram 35. Lust att prova narkotika (Andel/procent) 16 14 12 1 8 6 4 2 95-97 96-98 97-99 98-99-1-2 1-3 2-4 3-5 4-6 5-7 6-8 7-9 8-1 år 9 åk 2 Lusten att prova narkotika ökar mellan år 9 och årskurs 2. Diagram 36. Använt narkotika (Andel/procent) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 95-97 96-98 97-99 98-99-1-2 1-3 2-4 3-5 4-6 5-7 6-8 7-9 8-1 år 9 åk 2 Användandet av narkotika ökar mellan år 9 och årskurs 2. 28
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 6. Diskussion Inledning I drogvaneundersökningen deltar de elever som finns i år 9 och årskurs 2 i Skellefteå kommun. Det är viktigt att påpeka att en sådan här undersökning inte med säkerhet kommer att visa den objektiva verkligheten i kommunen. Däremot kan man se undersökningen som en resurs och ett medel att närma sig en gemensam bild av hur Skellefteå kommuns elever mår samt deras drogvanor. Det är också viktigt att undersökningen används som underlag till FRIS lokala nätverk, vilka ges möjlighet att tillsammans med elever diskutera resultatet. Det för att bättre kunna veta vad och hur man skall göra för att öka elevers välmående och minska både elevernas utsatthet för droger och benägenhet att vilja använda droger. Angeläget i arbetet är att skapa möjligheter för eleverna själva att påverka informationen och undervisningen, när det gäller droger. Ett kommunalt alkohol- och drogpolitiskt program har antagits under 29. Detta program överensstämmer med mål 11 i det folkhälsopolitiska programmet. Tobak Tobaksbruket visar på en markant minskning i år 9 jämfört med 29 års undersökning. Årets undersökning visar på en tydlig nedgång bland pojkar och flickor. Trendbrottet gällande flickors användande av tobak känns glädjande. I årskurs 2 ser vi att pojkar som röker har blivit fler. Däremot har antalet snusare minskat. 21 är året då flickorna för första gången passerar pojkarna vad gällande bruk av snus. Det är viktigt att poängtera sambandet mellan tobaksbruk och negativa sociala faktorer såsom skolk, droger etc. Tobakspreventionen är det allra viktigaste området att prioritera för att motverka att sociala problem uppstår. Alkohol Ungdomar exponeras i hög grad för alkohol via det alltmer tillåtande samhällsklimatet, den ökade tillgängligheten samt det ökade alkoholbruket bland nära och kära. Idag finns det färre alkoholfria miljöer för ungdomar. Familjehögtider kopplas mer och mer ihop med festligheter där alkohol numera ingår. Alkohol används idag som måltidsdryck på ett annat sätt än tidigare. Idrotten är ett exempel som idag kopplas än starkare ihop med alkoholen via arenor, evenemang samt föräldrafester och dylikt. Eftersom organisations och föreningslivet visar sig vara en tydlig skyddsfaktor är det viktigt att dessa i större utsträckning driver en restriktiv hållning vad gäller alkohol. Genom att bland annat arbeta fram en policy och hålla den förankrad bland sina medlemmar. Snabbmatsrestauranger kan idag utgöra en riskmiljö kvällar och helger. Dessa restauranger fungerar som träffpunkter och värmestugor för ungdomar. Sena helgkvällar finns även en tydlig koppling mellan alkohol och våldsbrott. Önskvärt är att dessa tar ett större socialt ansvar genom att bland annat se över sina öppettider under stora festhelger. Det stora utbudet av festlokaler som går att hyra, har under året visat sig skapa bekymmer, genom att minderåriga har fått access till dessa. I dessa lokaler har det förekommit alkoholförtäring bland minderåriga. Hur kan vi med gemensamma krafter eliminera riskerna för minderåriga att få tillgång till dessa lokaler? Trots ovanstående resonemang visar årets undersökning både i år 9 och årskurs 2 att konsumtionen av alkohol aldrig varit så låg sedan mätningarna startade 1995. Vi menar att det kontinuerliga preventionsarbete och samverkan mellan olika samhällsinstanser, som bedrivits i Skellefteå kommun har stor betydelse för den positiva utvecklingen. I dessa ansträngda ekonomiska tider finns det en fara med att spara på vedertagna skyddsfaktorer (se under 29
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 rubriken framgångs- och skyddsfaktorer). Om nedskärningarna fortsätter känner vi en stor oro att den positiva utveckling som vi har sett under ett antal år, kan komma att vända. Alkohol och trafik Glädjande visar undersökningen i år 9 att färre elever har åkt med berusad förare och kört berusad. Kan detta bero på att färre elever har tillgång till motorfordon, utifrån de nya körkortslagarna, som kommit under år 21? I undersökningen framkommer synnerligen oroande resultat gällande attityder kring alkohol och motorfordon i årskurs 2. Attityderna är fortsatt ett stort problem i årskurs 2. Viktigt att poängtera är att lagstiftningen här jämställer mopeder och skotrar med bil. Trots att insatser görs både inom kommunen, polisen och vägverket visar FRIS undersökning att ungdomarna fortfarande inte verkar medvetna om risker och konsekvenser. Oroväckande är att andelen flickor som framfört ett motorfordon i berusat tillstånd stadigt ökat sedan 25. Problemet bör prioriteras och tydliggöras för vuxna som har en skyldighet att förmedla konsekvenserna för detta beteende. Det krävs att föräldrar och andra vuxna själva har ett restriktivt och tydligt förhållningssätt till detta problem. Narkotiska preparat I Skellefteå kommun förekommer en mängd olika narkotiska preparat. Idag är cannabis fortfarande det vanligast förekommande narkotikapreparatet. Läget i kommunen gällande narkotika är allvarligt, likt på många andra ställen i Sverige. Närheten till narkotika är idag en verklighet för många av våra elever. Det syns även i årets undersökning att utsattheten för narkotika är stor. Lusten att prova narkotika minskar i år 9, men ökar bland våra ungdomar i årskurs 2, vilket är illavarslande. Påverkas ungdomar av det stora utbudet av droger som är tillgängliga på nätet? Hur nära kopplingar har ungdomar till narkotikaklassade läkemedel exempelvis subutex och andra tabletter? Hur stor roll har media i ungdomars lust att prova narkotika? När det gäller missbruket av narkotika har det sedan 28 varit en negativ trend både år 9 och årskurs 2. Vi ser att var tredje elev som blivit erbjuden narkotika också har använt narkotika. Känslan är att det fortfarande finns många som använder narkotika i Skellefteå men att nyrekrytering sker i stor utsträckning i åldern 2-25 år. Det är viktigt för alla att känna sig behövd i samhället, en stor riskfaktor är därför den stora ungdomsarbetslösheten (2,1 procent). Andra problem kan vara en liberalare syn på droger i andra länder vilket påverkar ungdomar via förändrade resvanor. Den gängse uppfattningen i svensk narkotikapolitik är att man inte skall göra indelningen i lätt eller tung narkotika. Vuxenvärldens skyldighet är att tydliggöra begreppen, då detta i annat fall kan påverka elevernas inställning till narkotika. Föräldrar Dagens unga skapar snabbt nya mötesplatser via mobiltelefoner, Facebook och olika communityn där föräldrar oftast har dålig insyn, vilket ger ungdomar möjlighet att inte bara föra ut positiva budskap. Där finns både bilder på påverkade ungdomar, tips på festplatser samt narkotikaliberala påståenden. Internet erbjuder även en möjlighet för eleverna att spela om pengar, framförallt poker. Vi kan inte och det finns heller ingen anledning för oss vuxna att stoppa denna utveckling, däremot måste vi skaffa oss erforderlig kunskap och förståelse om detta. Hur får vi föräldrar och övriga vuxna mer insyn i denna värld? Hur ofta frågar vi våra ungdomar hur det var på nätet idag? 3
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Fritidsgårdarna har tagit initiativ att finnas i ungdomars nätmiljöer via projektet Fritidsledare på nätet. Projektet startades 29. Utsattheten gällande alkohol och droger är lika stor även om man inte är bosatt centralt i kommunen. Därför betonas vikten av att föräldrar blir medvetna om olika riskfyllda miljöer i lokalområdet samt själva aktivt deltar i att skapa trygga ungdomsmiljöer. FRIS försöker bland annat genom möten i form av föräldracaféer skapa ett forum för dialog mellan föräldrar samt tillföra kunskap och verktyg att stärka föräldrars deltagande i elevernas vardag. Intresset från olika skolor har emellertid varierat och de lokala FRIS-grupperna jobbar ständigt med att förnya sig i att nå ut till föräldrarna med kunskapen. Det finns evidens kring att föräldrars restriktiva hållning i drogfrågor påverkar ungdomars drogvanor i positiv riktning och gör att man nyttjar tobak, alkohol och droger i mindre utsträckning. Elever som uppgett att de får tag på tobak och alkohol via sina föräldrar bör ses som brister i föräldrarollen. Att dessutom många elever upplever att deras föräldrar tillåter att de dricker alkohol är ett stort problem i det drogförebyggande arbetet i kommunen. Dessa frågor kräver ett ökat föräldraansvar. Framgångs- och skyddsfaktorer Det finns några kända framgångsfaktorer som ofta lyfts fram i det drogförebyggande arbetet. Att skolfritidsledare med dess relationsbärande och elevnära arbete har stor betydelse i det drogförebyggande arbetet. Fungerande elevhälsa på grundskolan har en positiv effekt på det drogförebyggande arbetet. Att fritidsgårdarnas drogfria verksamheter och erkända metoder i att möta ungdomar, spelar en stor roll i det drogförebyggande arbetet. Att skapa möten ungdomar emellan samt ungdomar och vuxna i en drogfri miljö har betydelse för ungdomars framtida val. Att det finns goda förebilder i elevernas närhet såsom föräldrar, vuxna i skolan, ungdomsledare med flera. Att föräldrar är restriktiva i sitt förhållningssätt gällande tobak, alkohol och droger. Detta ger ungdomar större möjlighet att avhålla sig från att röka, dricka och droga. Att elever som bor hemma hos föräldrar har ett bättre skyddsnät än de som har eget boende. Att finnas i ett socialt nätverk i form av att vara medlem i en organisation/förening främjar trivsel, tobak-, alkohol- och drogfrihet. Det är därför viktigt att behålla elever i organisationer/föreningar och att dessa har en levande drogpolicy och bedriver ett aktivt drogförebyggande arbete. Att skapa möjlighet till drogfria mötesplatser för eleverna har också visat sig vara av stor vikt i träningen att umgås utan alkohol och droger. Att verka för en höjd debutålder vad gäller tobak och alkohol är viktigt för att motverka framtida tobak, alkohol- och drogmissbruk. Att elever får vara delaktiga i information och arrangemang som är drogförebyggande. Att som ung människa i Skellefteå kommun, känna sig behövd och viktig för samhället. En fundering kan vara ifall Skellefteå fortfarande är en stad där det finns bra förebilder i form av betydelsefulla nära vuxna kring våra ungdomar. Detta kan exempelvis vara på skolan, fritidsgården samt inom föreningslivet. Skellefteå kommun har ett gediget socialt preventionsarbete. I ekonomiskt kärvare tider finns tendenser på att spara in på dessa resurser. Frågan är om vi har råd att urholka dessa skyddsfaktorer. Vi kan idag inte överblicka de sociala och ekonomiska konsekvenserna av detta sparande. Skulle delar av de kommunala 31
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 bolagens vinster kunna användas till att bibehålla och utveckla de vedertagna skyddsfaktorerna för det drogförebyggande arbetet i Skellefteå kommun? Unikt i Skellefteå kommun är våra FRIS-grupper som har potential att nå samtliga ungdomar mellan 13-2 år samt deras föräldrar. Sammansättningen av grupperna skapar möjligheter att rikta insatser eftersom de tillsammans har stor kunskap inom lokalområdet. Samtliga parters vilja och engagemang är en förutsättning för att dessa grupper skall fortsätta att vara en framgångsfaktor. Riktade insatser Samarbetet och strukturen i uppsökeriverksamheten är stark mellan polis, socialtjänst och fritid via FRIS. Insatserna har stor betydelse för tidig upptäckt och ingripande bland elever i riskzonen. Polisen förhindrar det olagliga drickandet på allmän plats i enlighet med den lokala ordningsstadgan genom att förhindra drickandet/beslagta alkoholhaltiga drycker. Det har varit en tydlig markering och en stor hjälp i det drogförebyggande arbetet, särskilt runt festivaler och andra riskkvällar. Flera debutkvällar anordnas det drogfria arrangemang som är en förutsättning för att träna unga människor i ett drogfritt beteende. Det samarbetas även med sociala föreningar runt dessa frågor. Inackorderingsverksamhet finns på Efyran (Ungdomens Hus). Efyran har idag inackorderade elever i olika gruppverksamheter. Till exempel café, musik, dans, teater, arrangörsgrupper och prova-på-aktiviteter. Bärande relationer är viktigt. Vikten av att se, lyssna samt inspirera de inackorderade till en aktiv fritid är en viktig del för ett bra drogförebyggande arbete. Näringslivet går in och främjar social prevention, exempelvis insatser lokalt utifrån ungdomssituation. Tobaksprevention är ett prioriterat område under 211. Moped Ola, ett material för att öka kunskapen bland elever gällande trafikfrågor som till exempel alkohol och trafik. 32
DROGVANEUNDERSÖKNING 21 Visioner Skellefteå som engagerad kommun: Efterlever de politiska program och överenskommelser som kommunfullmäktige beslutat. Exempelvis alkohol och drogpolitiska programmet med flera. Använder sig av kartläggningars positiva resultat för att marknadsföra kommunen. Skellefteå som framsynt kommun: skapar möjligheter till skolfritidsledartjänster på samtliga grund- och gymnasieskolor. Ekonomiska möjligheter att bibehålla och utöka fritidsgårdsverksamheten och stödet till de ideella föreningarna. Arbetar preventivt för att minska det mänskliga lidandet och genom detta bidra till en förbättrad samhällsekonomi. Skellefteå som professionell kommun: skapar möjligheter för fortbildning exempelvis: att utveckla pedagogiska metoder att förändra ungdomars beteenden i livsstilsfrågor. Ökar kunskapen i preventionsfrågor för våra beslutsfattare. Utgår från kartläggningar rörande preventionsfrågor för att prioritera rätt insatser för ett effektivt arbete. Det skall poängteras att Skellefteå fortfarande har ett gott läge vad det gäller alkohol- och drogsituation bland elever. Resurser till förebyggande arbete och att elever har en meningsfull fritid, är allas ansvar och bör därför även fortsättningsvis prioriteras i Skellefteå kommun. Missbruk leder inte enbart till personliga tragedier utan medför även stora samhälleliga kostnader. Avslutningsvis hänvisar vi till tabellbilagan när det gäller mer ingående data kring drogvaneundersökningen 21 på år 9 högstadiet och årskurs 2 gymnasiet. 33