TETRA PAK NORDICS LOREM IPSUM SIT AMET HÅLLBARHETSREDOVISNING 2015 INNEHÅLL: Livet i en god förpackning Resan mot helt förnybara förpackningar FSC sprids österut Sveriges största skoltävling Trendspaning 1
LOREM IPSUM SIT AMET Erik Lindroth, Miljödirektör Tetra Pak Nordics VÅRA GODA VAL SKA GÖRA NYTTA FÖR FLER OM OSS MILJÖDIREKTÖRENS KOMMENTAR»Miljöarbete i Tetra Pak är inget som bara miljöavdelningen håller på med«när vi bidrar till våra kunders framgång kan vi tillsammans ta ett större ansvar. Kombinera det med en nyfikenhet som driver innovation och ett ökat internt engagemang, så kommer vi att kunna åstadkomma ännu mer. Miljö- och hållbarhetsarbetet måste addera värde för våra kunder och därmed för oss, annars är denna del av verksamheten av tillfällig karaktär. För att nå hit gäller det att ha en förståelse för våra kunders situation och vad som skapar värde för dem från ett brett perspektiv. Om vi utifrån detta kan erbjuda lösningar som gör dem mer konkurrenskraftiga har vi hamnat rätt. Vi kunde under 2014 se ett antal exempel där produkter från Tetra Pak hjälpt våra kunder att flytta fram positionerna på hållbarhetsområdet. En förpackningslösning från oss skall passa samman med en livsmedelsprodukt samt ett av kundens varumärken. Vår ambition är att valet av en kartongförpackning från Tetra Pak skall vara ett bra miljöval som stärker hela produktkonceptet. FSC -märkta förpackningar ökar kraftigt i antal, återvinningen når rekordnivåer, skruvkorkar av förnybar plast lanseras och världens första helt förnybara förpackning presenteras allt händer under 2014. Men vi arbetar även vidare på nya idéer. Vårt engagemang i Närodlad Plast är ett exempel på detta. Bra kan bli ännu bättre. Samtidigt är det en utmaning att kommunicera förnybarhet. Många förväxlar förnybart med återvinning och vi vill kunna förmedla fördelarna med båda. Och även om återvinningen i t ex Sverige ökat kraftigt så är vi fortfarande under europasnittet. Vi måste hitta sätt att bli ännu bättre. Förutom produkterna i sig gäller det även att bredda kunskapsbasen kring hållbarhet bland kollegorna. Miljöarbete i Tetra Pak är inget som bara miljöavdelningen håller på med, men vi har en uppgift att skapa engagemang och nyfikenhet kring dessa frågor. Vi har ett säljuppdrag att lyfta hållbarhetsfrågorna hos kollegor och då måste vi börja med deras perspektiv; att utgå från vad som driver dem. Den första insäljningen är alltid intern. Med framgång här blir miljö- och hållbarhetsarbetet allt starkare. 6 7
OM TETRA PAK NORDICS VI PÅ TETRA PAK NORDICS arbetar från lokala marknadskontor med marknad, försäljning och service för våra kunder i Baltikum, Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Finland: 679 (772) Danmark: 230 (387) Levererade förpackningar miljoner liter 2 443 Nordics 2 132 Estland: 61 (51) 77 975 78 223 Världen -3,15 Omsättning Tetra Pak Nordics i miljoner EUR, Island: 41 (49) Levererade förpackningar miljoner förpackningar 3 163 2 917 178 000 180 000 = förändring från 2013 2013 2014 Nordics Världen Litauen: 50 (50) Norge: 358 (347) miljoner förpackningar 1 000 Lettland: 58 (54) 800 600 400 200 Sverige: 655 (732) Danmark Estland Finland Island Lettland Litauen Norge Sverige 12 2013 2014 Siffror för 2013 inom parantes. 13
Energianvändning totalt alla anläggningar och fabriker inom Tetra Pak Nordics 100 000 80 000 MWh -5 696 Siffror för 2013 inom parantes. = förändring från 2013 Vattenanvändning totalt alla anläggningar och fabriker inom Tetra Pak Nordics 300 250 m 3 OM OSS NYCKELTAL 200 60 000 40 000 20 000 Totalt 121 170 (-11 697) -6 816 Tetra Pak har produktionsenheter på fyra platser i Sverige, i Lund, Fjällbacka, Sunne och Skoghall. Sedan 2012 finns även en fabrik i Imatra i Finland. I Fjällbacka tillverkas tilläggsmaterial. Avfall från våra fabriker Avfall till materialåtervinning 2010 2011 2012 2013 2014 11 590 13 736 +815 El* Fjärrvärme Fossila bränslen * Varav förnybar energi 5,7 % (+0,2). Avfall till förbränning med energiåtervinning Farligt avfall 1 611 761 382 116 ton 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 2013 2014 Materialanvändning vid konverteringsfabrikerna, ton Imatra Lund Sunne Skoghall TOTALT Vätskekartong 60 498 44 750 105 248 Förpackningsmaskiner i drift Tetra Pak Nordics totalt: 299 (312) Driftplatser hos kund: 90 (92) Semi-belagd kartong 12 398 40 659 54 057 Polyeten Aluminiumfolie P l a s t fi l m Tryckfärg K r y m p fi l m 14 635 6 405 21 040 2 558 986 3 544 509 289 798 24 370 167 561 17 521 59 597 Sverige: 100 (105) Danmark: 42 (42) Finland: 68 (68) Sverige: 27 (27) Danmark: 10 (10) Finland: 19 (19) Producerad mängd standardförpackningar, miljoner 466 2 721 1 365 1 910 6 462 Norge: 43 (47) Baltikum: 46 (50) Norge: 19 (20) Baltikum: 15 (16) 14
LOREM IPSUM SIT AMET LOREM IPSUM SIT AMET Livet består av många små vägval. Vad vi äter och dricker och hur våra livsmedel förpackas spelar roll för vår hälsa, livskvalitet och omgivning. Vi på Tetra Pak har alltid trott på att livets råvaror går att paketera smart, att vi kan bevara det goda på ett naturligt sätt och att de resurser vi väljer att använda gör detta möjligt. Tetra Pak är helt enkelt livet i en god förpackning. 22
DAGS ATT TA EN TYDLIGARE ROLL LOREM IPSUM SIT AMET Under 2014 inledde vi en resa mot en helt ny närvaro på våra marknader. Vi kommer att lyfta vad som gör EN GOD FÖRPACKNING, med avstamp i miljö, hälsa och funktion. Och vi vill göra valet av förpackning till ett medvetet val. Våren 2015 drar vi igång vår största satsning någonsin. 2014 var ett händelserikt år för oss på Tetra Pak Nordics. Vi fick en ny intern organisation på plats och en ny VD. Världens första helt förnybara dryckeskartong gjorde entré och vi accelererade försäljningen av biobaserade skruvkorkar. FSC -märkta förpackningar från Tetra Pak dök för första gången upp på butikshyllor i Baltikum och Finland. Återvinningssystemet hamnade i det politiska rampljuset både i Sverige och EU. Förhandlingar inleddes om att stänga vår moderfabrik i Lund. Juice- och mjölkkonsumtionen fortsatte sakta dala i vår del av världen. På butikshyllorna ser vi alltmer plast, samtidigt som konsumenterna håller med oss om att kartongförpackningar är det bästa miljövalet. Vår långa historia av innovation och smarta lösningar för vardagen bottnar i Ruben Rausings motto En förpackning ska spara mer än den kostar. Med det som utgångspunkt har vi stått väl rustade för att möta de allt mer omfattande miljöutmaningar som vi tacklat genom årtiondena. Idag är inte ett starkt hållbarhetsarbete och ett tydligt miljöansvar ett plus i kanten, utan en förutsättning för en fortsatt konkurrenskraftig verksamhet. Tetra Pak har varit tysta länge i Sverige alla känner till oss, men ganska få känner oss på djupet. I ljuset av allt som händer, i industrin, i samhället, på våra marknader, och i medvetandet på konsumenterna, som i slutänden är dem våra produkter är till för, kände vi under sommaren 2014 att det var hög tid för den tyste att ta bladet från munnen. Vi har så mycket att berätta. Våra kunder och andra intressenter i samhället har länge efterfrågat en tydligare och mer aktiv kommunikation från vår sida. Kartong har många fördelar som vi måste bli bättre på att kommunicera, inte minst hållbarhet och effektivitet i värdekedjan, säger Anders Gustafsson, marknadsdirektör. I det här projektet har vi arbetat tillsammans i flera funktioner mot ett gemensamt mål, där miljö är en av flera viktiga komponenter som vi vill lyfta, berättar Erik Lindroth, miljödirektör. Vi vill möjliggöra mer medvetna val hos konsumenter och bransch, vilket leder till ett mer hållbart samhälle. Vi vill tillsammans med våra kunder stärka förpackningens roll och betydelse och hjälpa konsumenterna att göra ett aktivt val, fortsätter Anders Gustafsson. Vi har löpande haft en dialog med våra kunder i detta arbete. De uppskattar att vi genom att tala om en god förpackning tydliggör kartongförpackningens fördelar och vill samarbeta i att möta konsumentens ökade krav.»i det här projektet har vi arbetat tillsammans i flera funktioner mot ett gemensamt mål, där miljö är en av flera viktiga komponenter som vi vill lyfta«
LOREM IPSUM SIT AMET»Vi vill möjliggöra mer medvetna val hos konsumenter och bransch, vilket leder till ett mer hållbart samhälle«lorem IPSUM SIT AMET Kärntruppen bakom den nya satsningen är (fr v) Christina Appelgren, kommunikationsdirektör, Erik Lindroth, miljödirektör, Anders Gustafsson, marknadsdirektör, Johan Rabe, VD, och Lina Kristoffersen Wiles, projektledare. Tetra Pak har funnits sedan 50-talet och våra förpackningar har stått sig genom årtiondena, vilket kännetecknar riktigt bra innovation och en smart idé. Med det engagemang och intresse för smarta lösningar och hållbarhet som finns hos konsumenter idag är det viktigt för oss att skapa en nära kontakt. De flesta svenskar känner ju till Tetra Pak som ett stort svenskt företag och min förhoppning är att det framöver ska vara betydligt fler som förstår vilken roll kartongförpackningen spelar och vad vi står för som företag, säger Christina Appelgren, kommunikationsdirektör. Med början under våren 2015 kommer Tetra Pak bli en betydligt mer synlig aktör på den svenska marknaden. Vi kommer att berätta mer om vad vi och våra förpackningar står för. Vi kommer att dela med oss av vår erfarenhet och kunskap. Och vi hoppas Läs mer på godforpackning.se kunna hjälpa konsumenter att göra bra, medvetna val i vardagen. 26
Läs mer på eatforum.org! Anders Gustafsson Marknadsdirektör Tetra Pak Nordics EAT GEMENSAMMA PERSPEKTIV PÅ VIKTIGA FRÅGOR Det krävs många perspektiv för att komma tillrätta med komplexa globala hållbarhetsutmaningar. Därför var det självklart för Tetra Pak att medverka som företagspartner till EAT Forum. I maj 2014 anordnades det första EAT Forum i Stockholm. EAT är ett initiativ grundat av Gunhild A Stordalen 2014 som ämnar sammanföra politik, vetenskap och industri under de tre frågeställningarna mat, hälsa och hållbarhet i ett globalt perspektiv. Detta är frågeställningar och utmaningar som ligger oss nära och det var därför ett naturligt steg för oss att delta som företagspartner. Anders Gustafsson, marknadsdirektör på Tetra Pak Nordics förklarar varför Tetra Pak valt att engagera sig: Vi vet att det är absolut nödvändigt att vara engagerad i hållbarhetsfrågor i det långa perspektivet, både ur företagets perspektiv, men även som världsmedborgare. EAT ger oss möjlighet att bättre förstå och kunna påverka globala skeenden, och öppnar ytor där vi kan samarbeta med våra kunder och andra partners. Bill Clinton var en av talarna under EAT Forum, jämte ett stort antal ledande experter inom områdena mat, hälsa och hållbarhet. Slutsatsen är att dessa områden är intimt sammankopplade och kommer kräva integrerade lösningar för att resultera i tydliga framsteg. Framsteg som är nödvändiga för att i slutänden säkra mänsklighetens överlevnad. Ur ett positivt perspektiv är detta ett utmärkt område för innovation och utveckling och därmed som källa till konkurrenskraft. I samband med EAT Forum 2014 anordnade Tetra Pak frukostseminariet En hållbar värdekedja samarbeten och trender, där representanter från den svenska livsmedelsindustrin uppmärksammade att samarbete i hela värdekedjan är en viktig del i företagens ansvarstagande. Seminariet tog formen av en paneldiskussion med deltagare från Arla Foods, ICA, Lantmännen och Världsnaturfonden WWF. Panelen landade i slutsatsen att genom att göra hållbarhetsfrågan till en omvärldsfråga tvingas företagen anpassa sig till rådande omständigheter. Problemet kan då vändas till en möjlighet, där nya, ibland oortodoxa samarbeten kan skapa uppmärksamhet och nya perspektiv. NÄRODLAD PLAST TILLSAMMANS MOT EN LÖSNING Bioplasten är på frammarsch och vi ser stor potential i det förnybara materialet. Men hur ska vi skapa de hållbara materiallösningarna i vår närhet? Det vill vi vara med att utforska. Förnybarhet är en central komponent i vår miljöstrategi och målet är att öka andelen förnybar råvara i våra förpackningslösningar. Övergången till bioplast är redan påbörjad och vi är idag en stor inköpare av plast gjord av bioetanol från sockerrör, vilket är den lösning som finns framme på marknaden idag. Nästa steg för oss är att hitta en råvara som finns närmare rent geografiskt. Av detta skäl engagerar vi oss i projektet Närodlad Plast, som tar sikte på tillverkning av plast från svensk skogsråvara. Detta är ett samarbete med en hel värdekedja av aktörer som är centrala för att detta skall bli verklighet. I samarbetet deltar Sveaskog, Holmen, Södra, SEKAB, Borealis, Trioplast och Tetra Pak. VI OCH VÅR OMVÄRLD NÄRODLAD PLAST 40 41
FÖRNYBARA MATERIAL FSC BRA SKA BLI BÄTTRE Vi satsar fortsatt på att öka andelen FSC -certifierad kartong. Men är det en hållbar lösning? Tillsammans med andra storköpare har vi utvärderat effekten och blivit stärkta i vår övertygelse om att vårt val gör skillnad. 100% av våra fabriker och marknadsbolag i världen är FSC Chain of Custody Certifierade 2014. Andel FSC-märkta förpackningar (%) Förändring sedan 2013 inom parentes Globalt 24% (+6) LOREM IPSUM SIT AMET Andel FSC-märkta förpackningar Förändring sedan 2013 inom parentes 100 90 80 70 % Forest Stewardship Council är en politiskt oberoende, icke vinstdrivande global organisation grundad 1993, som verkar för ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvarsfullt skogsbruk världen över. De senaste två decennierna har FSC-systemet gjort sig känt för robusta processer som involverar Danmark 52,5% (-0,5) många intressenter och sina klart definierade sociala och miljömässiga kriterier för skogsbruk. Men trots det har det varit en utmaning för företag som tillverkar FSC-certifierade produkter att kvantifiera och påvisa det värde systemet har till förmån för ett bättre skogsbruk.» Norge 72 % (+22) Norden 39 % (+4,5) Sverige 59 % (+3,5) 60 50 40 Estland 22 % (+12) Lettland 32 % (+31) Litauen 29% (+22) 30 20 10 0 Island 0% (+/-0) Finland 0,5 % (+0,5) 42 43
JAKTEN PÅ DE GLÖMDA KARTONGERNA ÅTERVINNING SKOLTÄVLING Under tre höstterminer har Jakten på de glömda kartongerna lärt nära 130 000 barn och deras familjer mer om återvinning av dryckeskartonger. När Tetra Pak och Världsnaturfonden WWF inledde sitt samarbete kring återvinning för tre år sedan, återvanns knappt en fjärdedel av dryckeskartongerna i Sverige. När vi nu summerar 2014 landar vi på nära 39%. Detta har blivit Sveriges i särklass största skoltävling någonsin och vi menar att den är en starkt bidragande faktor till den kraftiga ökning av återvinning vi sett över de senaste åren. Nyckeln är att den lyckats nå inte bara barnen och skolorna, utan också hemmen, säger Lina Kristoffersen Wiles, Environment Executive på Tetra Pak Nordics och projektledare för tävlingen. Hur vi gjorde det Framgångsreceptet är ett flexibelt pedagogiskt material som gjort det lätt för lärarna att delta; ett mycket omtyckt välkomstpaket med bland annat tatueringar, planscher, dekaler, magneter och en saga för de minsta; en bred lansering i många kanaler; samarbetet med Världsnaturfonden WWF och ett högaktuellt ämne. Röster från skolan Deltagande lärare vittnar om att man sällan eller aldrig fått sådant positivt gensvar från barnens föräldrar för en aktivitet som även engagerat hemmen. Cia Grandelius på Mariehage förskola i Malmö berättar att man på förskolan lär ut att man kan återanvända på många sätt. Begreppen återanvända och återvinna är centrala på förskolan och man försöker arbeta så konkret som möjligt med barnen. Här har tävlingen inspirerat till att få igång de egna tankarna hos pedagogerna kring hur man kan arbeta med återvinning och miljö. Även föräldrarna vittnar om att man fått små återvinningspoliser hemma, som påminner om att sortera på rätt sätt. Barnen berättar ofta vid samlingarna om vad man återvunnit hemma och om man varit på återvinningsstationen. Även bland eleverna på Kulparkskolan i Lund är kunskapen om återvinning stor. Det märks när de får berätta vad återanvända och återvinning betyder: Att återanvända betyder att man använder saker om och om igen, säger Emma och fortsätter; När man återvinner tar man till vara på produkternas ursprungliga råvaror genom att man delar upp dem i dess olika beståndsdelar och sedan kan man göra nya saker igen. Det sparar både pengar, minskar energianvändningen och är bra för miljön. Övriga i klassen håller med och tillägger att återvinning är när man sorterar ett använt material och sedan använder det till att göra något nytt, kanske till något helt annat än vad det var första gången. Dryckeskartongen kan ju t ex b l ifl i n g p a k e t, säger Hugo. Viktor och hans kompisar på Kulparkskolan tycker det är viktigt att återvinna för miljöns skull: Om ingen skulle återvinna skulle man vara tvungen att hugga ner mer träd. Man måste källsortera för att man inte ska slösa på resurser och för att råvaror inte ska ta slut. Sedan så går det åt mer energi att göra något nytt från början än att göra nytt genom återvinning. Båda klasserna tycker att det är enkelt att återvinna dryckeskartonger. Arvid berättar att hans familj delar in soporna i olika fack i soptunnan. Klasskompisarna säger att det ofta står tydligt var man ska slänga olika saker i kärlen. Genom tävlingen har de lärt sig att efter dryckeskartongerna hämtats så blandas de i vatten med en jättestor mixer. I den gröt som bildas kan man sedan separera dryckeskartongen i papper, plast och aluminium och an- Lina Kristoffersen Wiles Environment Executive Tetra Pak Nordics vända beståndsdelarna till att göra nya kartonger. Inte nya dryckeskartonger dock, utan t ex pizzakartonger, kexpaket och rullar till hushållspapper. Och vinnarna är Under de två första åren vände sig tävlingen till elever i grundskolan, men hösten 2014 öppnades den även för förskole barn. Med viss anpassning och specialutformat» 46 47
LOREM IPSUM SIT AMET Återvinning av dryckeskartong Globalt** 25,7 % (+1,2) EU+NO+CH**** 42% (+3) Tetra Pak Nordics** 37,8 % (+6,3) Sverige* 38,7 % (+5) Norge*** 52,5 % (-3,8) Danmark 0% Källor: *FTI (Sverige), **Tetra Pak, ***Grönt Punkt (Norge), ****The Alliance for Beverage Cartons and the Environment, ACE (2013). 2012 2014 Antal deltagande barn/elever Förändring sedan året innan inom parentes. 2013 Återvinningsgrad dryckerkartonger i Sverige (%) 2012 deltog 123 kommuner med barn/elever i åldersgrupp F 6. 2014 deltog 224 kommuner, 50 Återvinnarskolor och 238 Återvinnarförskolor med barn/elever i åldersgrupp förskola + F 6. 50% 40% 33,6% 38,7% En Återvinnarskola eller Återvinnarförskola är en skola där samtliga klasser eller avdelningar deltagit i tävlingen samma år. 2013 deltog 161 kommuner och 61 Återvinnarskolor med barn/elever i åldersgrupp F 9. 29% 30% 20% 10% 23,7 % pedagogiskt material blev det en stor succé, och även de allra minsta barnen kunde nu delta. Tävlingen bygger på att hela klassen under två veckor följer och rapporterar återvinningen av dryckeskartonger i hemmet. De klasser som lyckas nå en återvinningsgrad på över 50 %, som också är vårt mål nationellt för 2020, deltog i utlottningen av priserna. Veckan före jul delades förstapriserna ut till årets vinnare: Förskola: Avdelning Kransen Blå på Mjölna rens förskola i Järfälla Årskurs f 3: Klass Alfa 2, Geijerskolan i Limhamn Årskurs 4 6: Klass 5b, Hemmestaskolan i Värmdö Den vinnande mellanstadieklassen fick bidrag till en önskeresa och klasserna i årskurs f 3 respektive förskola fick ett bidrag till en grönare skolmiljö. Dessutom fick vinnarna välja ett av tre naturvårdsprojekt hos WWF att stödja till ett värde av 1 000 kr/barn. Engagemang och framtidstro Barnen visar ett fantastiskt engagemang och ofta påverkar de sina föräldrar och andra vuxna att ändra beteende. Yngre generationer har en viktig roll att spela i klimatfrågor, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF i Sverige. 2011 2012 2013 2014 48 49