SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969 Sammanfattning Malmö stad genomför sedan 1996 en årlig kartläggning av hemlösa och denna rapport beskriver situationen den 1 oktober 2013. Antalet hemlösa vuxna har minskat något jämfört med 2012 medan antalet barn i hemlösa hushåll har ökat markant. Den strukturellt betingade hemlösheten ökar och utgör nu 58 % av de hemlösa medan den socialt betingade hemlösheten minskar i enlighet med kommunfullmäktiges mål för hemlöshetsarbetet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna rapporten, och att överlämna rapporten till samtliga stadsområdesnämnder, sociala resursnämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, servicenämnden samt styrelsen för MKB fastighets AB för beaktande. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse - Kartläggning av hemlösa 2013 - STK-2013-969 Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2014-02-12 KS Arbetsutskott 2014-02-17 Kommunstyrelsen 2014-03-05 Kartläggning av hemlösa 1 oktober 2013 Malmö stad genomför sedan 1996 årligen en kartläggning av hemlösa. Kartläggningen är ett av kommunens planeringsunderlag för hemlöshetsarbetet och utgör också underlag för fördelning av budget enligt det hemlöshetskriterium som kommunfullmäktige beslutade om i december 2004. Kartläggningen är, tillsammans med de rapporter om insatser för hem- och bostadslösa som respektive stadsområdesnämnd, tidigare stadsdelsfullmäktige, avger varje höst, även ett uppföljningsinstrument för kommunfullmäktiges mål inom området och för hemlöshetsarbetet i Malmö Stad.
2013 års kartläggning genomfördes den 1 oktober. Handläggarna inom socialtjänsten fyllde då i en kartläggningsblankett för varje hemlös som antingen fått eller begärt hjälp med boendesituationen under den senaste månaden. Alla kända uteliggare tas med i kartläggningen även om de inte har någon kontakt med socialtjänsten. Varje stadsområde sänder sedan in ett avidentifierat underlag till stadskontoret som bearbetar och sammanställer materialet för hela Malmö stad så att det är möjligt att göra analyser utifrån de frågeställningar kartläggningen väcker. De olika boenden som finns för hemlösa och stadsområdenas lägenheter för andrahandsuthyrning redovisas i en särskild rapport om stadsområdenas och sociala resursförvaltningens insatser för hem- och bostadslösa. Dessa rapporter lämnas årligen av respektive nämnd enligt beslut i kommunfullmäktige. 2 (10) Definition av hemlös I december 2004 beslutade kommunfullmäktige att Malmö Stad från år 2005 skulle använda Socialstyrelsens hemlöshetsdefinition från år 1999 vid den årliga kartläggningen. Denna definition har legat fast trots att Socialstyrelsen har ändrat definitionen vid båda de nationella kartläggningar som genomfördes år 2005 och år 2011. Det har bedömts som angeläget att kunna följa den lokala utvecklingen av antalet hemlösa i Malmö vilket med nuvarande definition är möjlig ända tillbaka till år 1996. Socialstyrelsens definition från år 1999: Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Person som är inskriven på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, SiS eller landsting räknas om han/hon planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men ännu inte har någon bostad ordnad. Som hemlös räknas också person som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta om han/hon på grund av bostadslöshet varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten/organisationen under mätperioden. Det centrala är alltså att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. I definitionen innefattas personer som - vistas på institution och inte har något boende vid utskrivning. Med institution menas behandlingshem och sjukvård. - bor på dygnsboende som drivs av Malmö stad eller på entreprenad - bor på hotell eller hotelliknande boende anvisat av socialtjänsten - finns inom kriminalvård eller på häkte och inte har något boende vid utskrivning - bor i boende i privat eller frivilligorganisations regi - för en ambulerande tillvaro och pendlar mellan olika kortvariga boendeformer t ex mellan hotell, uteliggande, kompisboende, boende på Stadsmissionen osv. - är uteliggare - uppgift om aktuell vistelse saknas - bor i stadsområdenas egna akutboenden.
Hemlösa, könsfördelning, hushållstyp, medborgarskap och åldersfördelning Vid kartläggningen 2005 var 694 vuxna personer hemlösa i Malmö. Åren 2006-2010 handlade det om mellan 840 och 900 personer och från 2011 har det rört sig om ca 1000 personer. Diagrammet nedan visar utvecklingen för hela Malmö 2005-2013. 3 (10) Källa: Malmö stads årliga kartläggning av hemlösa. I kartläggningen 2013 minskade antalet hemlösa i stadsområdena Norr och Innerstaden medan övriga ökade marginellt. Stadsområde Öster är det enda område som har ökat kontinuerligt sedan 2005. Diagrammen nedan visar utvecklingen i respektive stadsområde åren 2005-2013. Observera att skalorna är olika. Norr
Öster 4 (10) Söder Väster Innerstaden
Av de 973 hemlösa vuxna personerna är 321 (33 %) kvinnor medan 652 är män. 5 (10) Det är hushållen med barn, både ensamstående och gifta/ sambo, som ökar med 21 respektive 24 personer medan hushållen utan barn minskar. Antalet ensamstående utan barn är fortfarande flest men minskar från 786 år 2012 till 750 år 2013 och gifta utan barn minskar från 55 till 22 personer under samma period. I årets kartläggning har det poängterats att det inte är civilståndet i sig som är viktigt utan om personerna sammanlever med sin make/maka eller inte. Så ska t ex en gift person vars partner stadigvarande befinner sig på annan ort eller i annat land anges som ensamstående. Denna ändring kan sannolikt inte vara orsaken bakom minskningen av sambo/gifta utan barn eftersom den i så fall borde gett upphov till motsvarande minskning för sambo/gifta med barn. 597 personer, 61 %, är svenska medborgare och 231 personer, 39 %, har annat medborgarskap. 448 personer, 46 %, är födda i Sverige medan övriga 525 personer är födda i annat land. Det är små förändringar i åldersfördelningen jämfört med 2012. 20 personer, 2 färre än förra året, är under 18 år och 147, fem färre, är 19-24 år. Det innebär att 17 % av de hemlösa är yngre än 25 år. Åldersgruppen 25-39 ökar med 22 personer till 383 medan de som är 40-64 år minskar med 39 personer till 390 och gruppen över 65 är 33 personer samma som förra året. Antal barn i hemlösa hushåll Antalet barn i hemlösa hushåll ökar med 98 jämfört med 2012. Det är i stadsområde Öster som den stora ökningen finns med 92 barn. Stadsområde År 2012 År 2013 Norr 38 52 Öster 80 172 Söder 42 44 Väster 27 21 Innerstaden 44 40 Malmö totalt 231 329 Liksom år 2012 bor flest barn på hotell vilket gäller 188 av de totalt 329 barnen. Därefter följer boende i privat och frivilligorganisations regi, ambulerande och boende i kommunens akutboenden. Precis som tidigare år är det flest barn i den yngsta åldersgruppen och den ökar med 20 barn jämfört med 2012 men både gruppen 7-12 år och 13-18 år ökar förhållandevis mer med 42 respektive 36 barn.
Tabellen nedan visar barnens åldersfördelning och boende när kartläggningen genomfördes. 6 (10) Barn i hemlösa hushåll utifrån aktuellt boende 2013 Totalt antal barn 0-6 år 7-12 år 13-18 år Ambulerande 37 21 9 7 Boende i privat eller frivilligorganisations regi 43 12 17 14 Dygnsboende 9 3 1 5 Hotell/Hotelliknande boende/vandrarhem 188 69 59 60 Institution 5 5 0 0 Kommunens akutboende 31 19 11 1 Kriminalvård 0 0 0 0 Uteliggare 0 0 0 0 Uppgift saknas 16 7 4 5 Totalt 329 136 101 92 Aktuell vistelse för hemlösa Även om den minskat något är gruppen ambulerande, dvs personer som bor i olika boendelösningar som har en varaktighet understigande 3 månader, liksom tidigare år störst med 232 personer. I den kategorin finns i princip två undergrupper en med personer som har en social problematik i form av missbruk och/eller psykisk ohälsa och en som inte har någon annan problematik än att de inte har en egen bostad och saknar ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den reguljära bostadsmarknaden. Den boendeform som ökar mest, från 185 vuxna personer år 2012 till 221 år 2013, är hotell, hotelliknande boende och vandrarhem. Hotelliknande boende är lägenheter och hus som hyrs på dygnsbasis. Ett exempel är Living room som har en liten hotellverksamhet men en stor uthyrning av lägenheter och hus till socialtjänsten. Övriga kategorier som ökar är placerade på institution från 61 till 78, boende i kommunens akutboenden från 49 till 63 medan placeringar på dygnsboenden minskar från 174 till 166 och boende i privat eller frivilligorganisations regi minskar från 190 till 148. Antalet uteliggare är 10, det lägsta sedan kartläggningarna inleddes. Huvudsaklig problematik bland hemlösa Både antalet hemlösa med missbruk och antalet med psykisk ohälsa minskar med 35 personer i vardera kategorin och även antalet med samsjuklighet minskar med 13 personer jämfört med 2012. Hemlösheten bland personer som har en social problematik minskar således med totalt 83 personer. 435 personer, 55 fler än år 2012, har inte någon känd individuell problematik medan 131, 4 fler än förra året, har annan individuell problematik som kan påverka deras möjligheter att få bostad på den reguljära bostadsmarknaden med rådande bostadsbrist. Det handlar t ex om skilsmässor, unga vuxna som vill flytta hemifrån men inte har möjligheten, stora barnfamiljer, betalningsanmärkningar och skulder och den gemensamma nämnaren är att man inte har ekonomiska förutsättningar att konkurrera på bostadsmarknaden. I Malmö är det i princip bara MKB som godkänner försörjningsstöd som inkomst för nya hyresgäster trots att skäliga bostadskostna-
der ingår i försörjningsstödet. 7 (10) Det politiska målet inom hemlöshetsområdet är att den socialt betingade hemlösheten ska minska vilket den också gjort de senaste åren Bara mellan 2012 och 2013 minskade den från 49 % av den totala hemlösheten i kartläggningen till 42 %. Den strukturellt betingade hemlösheten däremot fortsatt att öka och har de två senaste åren varit större än den social betingade med 51 respektive 58 % av det totala antalet hemlösa.. Diagrammen nedan visar utvecklingen av den strukturellt och den socialt betingade hemlösheten i Malmö Stad samt i de olika stadsområdena under åren 2008-2013. Observera att skalorna varierar beroende på antalet hemlösa. Malmö Norr
Öster 8 (10) Söder Väster
9 (10) Innerstaden Det är stor skillnad mellan den grupp som är hemlösa av strukturella skäl och de hemlösa som har en egen social problematik framför allt när det gäller antalet barn, könsfördelning, födda i Sverige och hemlöshet till följd av våld i hemmet. Se tabellen nedan. Strukturell Social Antal och andel vuxna 566, 58 % 407, 42 % Antal och andel barn 311, 95 % 18, 5 % Andel kvinnor 41 % 22 % Andel män 59 % 78 % Andel födda i Sverige 28 % 71 % Antal våld i hemmet 48 5 Huvudsaklig orsak till hemlösheten 691 personer anges vara hemlösa till följd av bristande förankring, dvs de har svårt att konkurrera på bostadsmarknaden och har ofta inget tidigare boende att referera till. Den kategorin ökar från 68 % till 71 % av det totala antalet hemlösa vuxna jämfört med förra året och ökar något gör även den grupp som blivit hemlösa på grund av obetalda hyror. Däremot minskar de som blivit hemlösa på grund av störande beteende till 86 personer vilket innebär att den gruppen har minskat med 38 personer de två senaste åren. Antalet som blivit hemlösa till följd av våld i hemmet har de senaste åren legat kring 70 personer vid mättillfället men minskade i år till 53 personer, 39 kvinnor och 14 män. Även kategorin som har betalningsanmärkningar som inte är att hänföra till boendet minskar något. Hemlösas försörjning Det är ganska små förändringar när det gäller hemlösas huvudsakliga försörjning jämfört med förra året. Liksom tidigare år har flest personer försörjningsstöd och i årets kartläggning handlar det om 564 personer. Antalet som har pension har minskat från 93 till 78 medan antalet som har annan ersättning från försäkringskassan har ökat från 117 till 141. Även antalet som har introduktions-/etableringsersättning har ökat från 42 till 67 medan de som har annan försörjning minskar från 98 till 57 personer.
Hemlösas boendebehov År 2008 kompletterades kartläggningen med att respektive handläggare ska ange sin bedömning av vilket boendebehov varje enskild hemlös vuxen har. I årets kartläggning har 720 personer, 74 % av det totala antalet hemlösa, bedömts ha behov av enbart en egen bostad. 136 personer, 14 %, har behov av ett boende med stödinsatser medan 56 bedömts behöva ett boende utan krav på drogfrihet.43 personer har behov av särskilda boendeformar som t ex LSS eller vårdboende och 18 personer behöver kollektiva boendeformer. 10 (10) Stadskontorets kommentarer År 2011 var 1039 vuxna personer hemlösa, det högsta antalet sedan kartläggningarna inleddes 1996. De två senaste åren har antalet minskat något vilket är förvånande med tanke på att Malmö har en fortsatt stor befolkningsökning med ca 5 000 personer årligen medan byggandet legat på en, i förhållande till befolkningsökningen, låg nivå med ca 1000 nya bostäder per år de senaste 3-4 åren. En förklaring är att det tillkommit resurser riktade till den grupp som har en social problematik och det är den gruppen som minskar med totalt 83 personer jämfört med 2012. Det har inneburit att det skett en förskjutning i hur stor andel av de hemlösa vuxna som har en social problematik och hur stor andel som är hemlösa av strukturella skäl. 2012 hade 49 % av de vuxna hemlösa en social problematik medan andelen år 2013 hade sjunkit till 42 % varav följer att andelen med strukturellt betingad hemlöshet samma period ökade från 51 till 59 %. Det som är alarmerande i året kartläggning är att antalet barn ökar från 231 till 329, en ökning med 98 barn. Det är det högsta antalet barn sedan kartläggningarna infördes. Fram till 2006 översteg antalet barn inte 35 men 2006 kom en kraftig ökning till 115 som därefter fortsatt med någon liten variation. Kopplingen till den strukturellt betingade hemlösheten är mycket tydlig eftersom det är i de familjerna barnen i huvudsak finns och det stadsområde som har mest uttalad strukturell hemlöshet är Öster som också har 52 % av barnen i hemlösa hushåll. Öster är det enda stadsområde där antalet hemlösa ökat årligen sedan 2005, i övriga har det fluktuerat. Förklaringen till Östers ökning är bl a att många nyanlända bosatt sig hos landsmän i framför allt delar av Rosengård och att boendet inte fungerat i längden särskilt när familjer anslutit och det blivit allt för trångbott. En del i problematiken är att Migrationsverket inte tar reda på hur realistiskt boendet är innan de kommunplacerar en person eller familj och efter en månads vistelse i kommunen tar Migrationsverket inte längre något ansvar om boendet inte fungerar och personen/familjen blir hemlösa. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör