Tjänsteskrivelse. Inkomna skrivelser till nämnden Vår referens. Josefin Haugthon Planeringssekreterare

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (2) Datum Vår referens Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.se Tjänsteskrivelse Inkomna skrivelser till nämnden SOFS Sammanfattning Sammanställning av de inkomna skrivelserna till nämnden Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att lägga de inkomna skrivelserna till handlingarna. Beslutsunderlag Särskilt yttrande (M och FP) KS Kartläggning av hemlösa i Malmö 2014 Särskilt yttrande (SD) KS Kartläggning av hemlösa i Malmö 2014 G-Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsberedning Kartläggning av hemlösa år 2014 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Ärende_ Kartläggning av hemlösa i Malmö 2014 Särskilt yttrande (SD) Rapport om insatser för hemlösa Särskilt yttrande (M och FP) Rapport om insatser för hemlösa 2014 G-Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsberedning Rapport om insatser för hemlösa 2014 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Ärende_ Rapport om insatser för hemlösa 2014 Särskilt yttrande (SD)KS 79 Ärende_ Rapporter om nordiskt forum 2014 Dokumentation av workshop om Nordiskt forum Slutrapport Malmö stads värdskap Nordiskt Forum 2014 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Ärende_ Rapporter om Nordiskt Forum 2014 Protokollsutdrag Miljönämnden Årsrapport avseende luftkvaliteten i Malmö 2014 Årsrapport avseende luftkvaliteten i Malmö 2014 Tjänsteskrivelse SoN Söder Inkomna skrivelser till nämnden Missiv Översiktsplan för del av Kirseberg Sändlista Översiktsplan för del av Kirseberg- fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsförslag Miljökonsekvensbeskrivning till Översiktsplan för del av Kirseberg, samrådsunderlag Rapport Luftkvalitetsmätning Södervärn Protokollsutdrag Miljönämnden Luftkvalitetsmätning Södervärn

2 Årsrapport 2014 Stadsområdesnämnd Söder Yttrande från Trafiknämnden Medborgarförslag om parkeringsplats för funktionsnedsatta vid vårdcentral i Oxie Yttrande Trafiknämnden Medborgarförslag- parkeringsplats för funktionsnedsatta vid vårdcentral i Oxie Dagordning nämndsträff Stadsområde Söder 15 april Protokollsutdrag SRN-MU Tillsynsärende enligt tobakslagen avseende Sweet Mini Livs Protokollsutdrag SRN-MU Tillsynsärende enligt tobakslagen avseende Telerian Protokollsutdrag SRN-MU Tillsynsärende enligt tobakslagen avseende Södertullskiosken Protokollsutdrag SRN-MU Tillsynsärende enligt tobakslagen avseende Lindängen Tobak Protokollsutdrag SRN-MU Tillsynsärende enligt tobakslagen avseende Värnhems Frukt & Grönt Protokollsutdrag SRN-MU Ansökan om tidsbegränsad utökad serveringstid avseende restaurang Ice Protokollsutdrag SRN-MU Ansökan om tidsbegränsad utökad serveringstid avseende Casino Cosmopol Protokollsutdrag SRN-MU Ansökan om serveringstillstånd avseende Hotel Mortensen Protokollsutdrag SRN-MU Ansökan om serveringstillstånd avseende Limhamns Bryggeri Protokollsutdrag SRN-MU Ansökan om serveringstillstånd avseende Restaurang L Enoteca Protokollsutdrag SRN-MU Ansökan om serveringstillstånd avseende Oxie Food Court Protokollsutdrag SRN-MU Ansökan om serveringstillstånd avseende restaurang Le Croissant Protokollsutdrag SRN-MU Ansökan om serveringstillstånd avseende restaurang Fagans Protokollsutdrag SRN-MU Ansökan om serveringstillstånd avseende restaurang Condeco Protokollsutdrag SRN-MU Åtgärd enligt alkohollagen avseende restaurang Bejing Duck Protokollsutdrag SRN-MU Åtgärd enligt alkohollagen avseende restaurang Peder Hans 2 (2) Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söder Ansvariga Lena Wetterskog Sjöstedt, stadsområdesdirektör.

3 Nämndsträff 2015 Stadsområde Söder Utsänt till: Katrin Stjernfeldt Jammeh, Jan-Inge Ahlfridh, Jan-Åke Troedsson, Lena Wetterskog-Sjöstedt, Christer Eriksson

4 Dagordning Inledning av nämnden Frågeställningar Målen För år 2015 har en ny struktur och nya processer för arbetet med mål inom ramen för budgetoch uppföljningsprocessen införts i Malmö stad. Organisationen är inne i ett omfattande förändringarbetet kring denna process. Beskriv de erfarenheter som ni gjort och de tankar ni har om den fortsatta utvecklingen av detta arbetssätt. Vilka har utmaningarna varit? Vad har varit positivt? Vad behöver vi tillsammans utveckla? Vilket stöd kan vi ge för att utveckla arbetet? Hur blev resultatet 2014? Hur vill nämnden kommentera nämndens resultat år 2014, främst vad avser effekt på verksamhet och ekonomi under 2015 och därefter. Hur ser läget ut 2015? Under mars månad har förvaltningarna upprättat en första utfallsprognos för året. Vilka beslut kommer nämnden att fatta inför kommande delårsrapport (DR1, per april månad) för att kunna uppvisa ett nollresultat vid årets slut? Vad gör vi 2016 utifrån befintliga resurser? Staden står inför ett antal utmaningar framöver. Nämnderna beskriver i sina budgetskrivelser att det föreligger ett ökat resursbehov inom ett flertal områden. Det ekonomiska utrymmet är dock begränsat och en stor del av stadens satsningar måste i stället finansieras via omprövning av befintlig verksamhet. Hur kan nämnden bidra till att Malmöbon får ut mer av varje insatt skattekrona? Vilka av nämndens äskanden 2016 är mest angelägna att genomföra och hur kan nämnden lösa finansieringen inom nämndens nuvarande ekonomiska ram? Vad gör nämnden om den 2016 får sitt kommunbidrag reducerat med 1-3 %? Läget 2017 och framåt, både ökade och minskade resurser Hur kan nämnden under den närmaste femårsperioden bidra till en hållbar utveckling i Malmö stad, både vad gäller ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet? Vilka utvecklingsområden inom nämndens ansvar är så angelägna framöver att de skulle kunna motivera minskade resurser till andra nämnder? Vilka områden inom nämndens ansvar är av sådan art att nämnden istället skulle kunna avstå resurser till förmån för andra satsningar inom kommunen?

5 Investeringar/lokalplan Malmö stad har de senaste åren legat på en hög investeringsnivå och enligt inlämnade budgetskrivelser ligger investeringsnivåerna under perioden fortsatt högt. Vilka planerade investeringar kan nämnden avstå från att genomföra utan att göra avkall på krav enligt lagstiftning eller ingångna avtal? Hemlöshet och ekonomiskt bistånd Beskriv hur och i samarbete med vem/vilka ni skulle kunna bidra till att minska hemlösheten i Malmö stad 1? Beskriv hur och i samarbete med vem/vilka ni skulle kunna bidra till att öka andelen Malmöbor som är självförsörjande 2? 1 Enligt STK framgår att kommunen ska inleda ett utvecklingsarbete mellan olika förvaltningar, forskning och marknad om hur bostäder kan produceras till rimliga kostnader för att minska bostadsbristen i enlighet med kommissionens förslag. 2 Enligt STK ska barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader vara en prioriterad grupp

6 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (2) Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Tid och plats kl. 13:00-14:05 Sessionssalen Stadshuset Paragrafer 76 Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) ordförande Andreas Schönström (S) 1:e vice ordförande Torbjörn Tegnhammar (M) 2:e vice ordförande Rose-Marie Carlsson (S) Carina Nilsson (S) ersätter Jamal El-Haj (S) Sofia Hedén (S) Jeanette Stojic (V) Karolina Skog (MP) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Anders Rubin (S) Mubarik Abdirahman (S) Momodou Jallow (V) kl. 13:05-14:05 Johanna Öfverbeck (MP) Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Jörgen Grubb (SD) Richard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S) Hanna Thomé (V) Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfrid, chefsjurist Tomas Bärring, sekreterare Pia Kanold, kanslichef Karin Ringman- Ingvarsson, planeringsdirektör Jan Haak, administrativ chef Ulla-Karin Holmberg, ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson, stadsjurist Claes- Inge Wennström, direktör Per-Erik Ebbeståhl, informationsdirektör Anders Mellberg, HR-direktör Liselott Nilsson, kommunikationsstrateg Karin Lindroth, budgetchef Mats Hansson och grundskoledirektör Anders Malmqvist 62. Ej närvarande Jamal El-Haj (S), Carina Svensson (S) och Frida Trollmyr (S). Justerat datum

7 Malmö stad Kommunstyrelsen 2 (2) 76 Kartläggning av hemlösa i Malmö 2014 STK Sammanfattning Malmö stad genomför sedan 1996 en årlig kartläggning av hemlösa och denna rapport beskriver situationen den 1 oktober Både antalet hemlösa vuxna och antalet barn i hemlösa hushåll ökar jämfört med Den strukturellt betingade hemlösheten ökar ytterligare och utgör nu 63 %. Den socialt betingade hemlösheten ökar marginellt till antalen men andelen av den totala hemlösheten minskar från 42 % till 37 %. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapporten, och att överlämna rapporten till samtliga stadsområdesnämnder, sociala resursnämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, servicenämnden samt styrelsen för MKB fastighets AB för beaktande. Särskilda yttranden, reservationer Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M), Noria Manouchi (M) och Ewa Bertz (FP) anmäler, med instämmande av Linda Simonell Wirje (M), John Roslund (M), Helena Nanne (M) och Roko Kursar (FP), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 12. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) anmäler, med instämmande av Jörgen Grubb (SD) och Rickard Åhman-Persson (SD), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 13. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse- Vård- och omsorgsberedning 11/2 - Kartläggning av hemlösa år 2014 Beredningsbrev vård- och omsorgsberedningen Särskilt yttrande, VoO, , SD Särskilt yttrande, VoO beredning (M o FP)

8 Malmö stad Stadskontoret 1 (12) Datum Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Karin.Andersson@malmo.se Tjänsteskrivelse Kartläggning av hemlösa i Malmö 2014 STK Sammanfattning Malmö stad genomför sedan 1996 en årlig kartläggning av hemlösa och denna rapport beskriver situationen den 1 oktober Både antalet hemlösa vuxna och antalet barn i hemlösa hushåll ökar jämfört med Den strukturellt betingade hemlösheten ökar ytterligare och utgör nu 63 %. Den socialt betingade hemlösheten ökar marginellt till antalen men andelen av den totala hemlösheten minskar från 42 % till 37 %. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna rapporten, och att överlämna rapporten till samtliga stadsområdesnämnder, sociala resursnämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, servicenämnden samt styrelsen för MKB fastighets AB för beaktande. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse- Vård- och omsorgsberedning 11/2 - Kartläggning av hemlösa år 2014 Beredningsbrev Särskilt yttrande, VoO, , SD Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Kartläggning av hemlösa 1 oktober 2013 Malmö stad genomför sedan 1996 årligen en kartläggning av hemlösa. Kartläggningen är ett av kommunens planeringsunderlag för hemlöshetsarbetet och utgör också underlag för fördelning av budget enligt det hemlöshetskriterium som kommunfullmäktige beslutade om i december Kartläggningen är, tillsammans med de rapporter om insatser för hem- och bostadslösa som respektive stadsområdesnämnd avger varje höst, även ett uppföljningsinstrument för kommunfullmäktiges mål inom området och för hemlöshetsarbetet i Malmö Stad års kartläggning genomfördes den 1 oktober. Handläggarna inom socialtjänsten fyller i en kartläggningsblankett för varje hemlös som antingen fått eller begärt hjälp med boendesituation- SIGNERAD

9 en under den senaste månaden. Alla kända uteliggare tas med i kartläggningen även om de inte har någon kontakt med socialtjänsten. Varje stadsområde sänder sedan in ett avidentifierat underlag till stadskontoret som bearbetar och sammanställer materialet för hela Malmö stad så att det är möjligt att göra analyser utifrån de frågeställningar kartläggningen väcker. De olika boenden som finns för hemlösa och stadsområdenas lägenheter för andrahandsuthyrning redovisas i en särskild rapport om stadsområdenas och sociala resursförvaltningens insatser för hem- och bostadslösa. Dessa rapporter lämnas årligen av respektive nämnd enligt beslut i kommunfullmäktige. 2 (12) Definition av hemlös I december 2004 beslutade kommunfullmäktige att Malmö Stad från år 2005 skulle använda Socialstyrelsens hemlöshetsdefinition från år 1999 vid den årliga kartläggningen. Denna definition har legat fast trots att Socialstyrelsen har ändrat definitionen vid båda de nationella kartläggningar som genomfördes 2005 och Det har bedömts som angeläget att kunna följa den lokala utvecklingen av antalet hemlösa i Malmö vilket med nuvarande definition är möjlig ända tillbaka till Socialstyrelsens definition från år 1999: Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Person som är inskriven på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, SiS eller landsting räknas om han/hon planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men ännu inte har någon bostad ordnad. Som hemlös räknas också person som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta om han/hon på grund av bostadslöshet varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten/organisationen under mätperioden. Det centrala är alltså att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. I definitionen innefattas personer som - vistas på institution och inte har något boende vid utskrivning. Med institution menas behandlingshem och sjukvård. - bor på dygnsboende som drivs av Malmö stad eller på entreprenad - bor på hotell eller hotelliknande boende anvisat av socialtjänsten - är inom kriminalvård eller på häkte och har inte något boende vid utskrivning - bor i boende i privat eller frivilligorganisations regi - för en ambulerande tillvaro och pendlar mellan olika kortvariga boendeformer t ex mellan hotell, uteliggande, kompisboende, boende på Stadsmissionen osv. - är uteliggare - uppgift om aktuell vistelse saknas - bor i stadsområdenas egna akutboenden. Hemlösa, könsfördelning, hushållstyp, medborgarskap och åldersfördelning Vid kartläggningen 2005 var 694 vuxna personer hemlösa i Malmö. Åren handlade det om mellan 840 och 900 personer och från 2011 har det rört sig om ca 1000 personer ökade antalet med 169 personer till det högsta antalet sedan kartläggningarna inleddes. Dia-

10 grammet nedan visar utvecklingen för hela Malmö (12) Källa: Malmö stads årliga kartläggning av hemlösa. Efter 9 år av stadig ökning ligger nu stadsområde Öster kvar på samma nivå som förra året. Stadsområde Väster har, bortsett från år 2009, pendlat mellan 82 och 96 hemlösa sedan Övriga stadsområden ökar i årets kartläggning. Diagrammen nedan visar utvecklingen vad avser hemlösa vuxna personer i respektive stadsområde åren Observera att skalorna är olika. Norr

11 4 (12) Öster Söder Väster

12 5 (12) Innerstaden Av de 1142 hemlösa vuxna personerna är 407, 36 % kvinnor medan 735, 64 %, är män. Alla hushållstyper ökar mellan 2013 och 2014 men för gruppen gifta/sambo utan barn är det en förhållandevis liten ökning från 22 till 36 personer. Ensamstående utan barn är fortfarande den största gruppen och den ökar från 750 till 806 personer. Ensamstående med barn ökar från 92 personer till 127 och gifta/ sambo ökar från 109 till 173 personer. I kartläggningen betonas det att det inte är civilståndet i sig som är viktigt utan om personerna sammanlever med sin make/maka eller inte. Så ska t ex en gift person vars partner stadigvarande befinner sig på annan ort eller i annat land anges som ensamstående. 635 personer, 56 %, är svenska medborgare och 507 personer, 44 %, har annat medborgarskap. 443 personer, 39 %, är födda i Sverige att jämföra med 448 personer, 46 %, år personer dvs 61 % av de vuxna hemlösa är födda i annat land. Alla ålderskategorier utom 65 år och äldre ökar. Gruppen som är under 18 år ökar med 5 personer medan ålderskategorin år ökar med 60 personer till 207 vilket innebär att 20 % av de hemlösa är yngre än 25 år. Även gruppen år ökar mycket med 62 personer och de som är år ökar mellan 2013 och 2014 med 45 personer. Antal barn i hemlösa hushåll Jämfört med år 2013 ökar antalet barn i hemlösa hushåll med 138 till 467. I stadsområde Öster ligger antalet kvar på samma nivå som förra året då stadsområdet ökade kraftigt medan övriga stadsområden ökar jämfört med Den största ökningen har stadsområde Söder med 64 barn. Stadsområde År 2013 År 2014 Norr Öster Söder Väster Innerstaden 40 75

13 Malmö totalt (12) Precis som tidigare år är det flest barn i åldersgruppen 0-6 år som ökar med 76 barn till 212 jämfört med Gruppen 7-12 år omfattar i år 143 barn och år 112 barn. Liksom år 2013 bor flest barn på hotell vilket gäller 275 av de totalt 467 barnen. Därefter är det ett stort gap till nästa kategori som är ambulerande dvs de som bor i olika boendelösningar som har en varaktighet understigande 3 månader vilket t ex är de barn som tillsammans med föräldrarna bor tillfälligt hos släkt eller vänner. Därefter följer boenden i privat och frivilligorganisations regi, kommunens akutboenden och dygnsboenden. Tabellen nedan visar barnens åldersfördelning och boende när kartläggningen genomfördes. Aktuell vistelse för hemlösa För första gången är antalet boende på hotell, hotelliknande boenden, dvs lägenheter och hus som hyrs på dygnsbasis, och vandrarhem fler än de ambulerande även om också den gruppen ökar. Inom gruppen ambulerande finns i princip två undergrupper en med personer som har en social problematik i form av missbruk och/eller psykisk ohälsa och en som inte har någon annan problematik än att de inte har en egen bostad och saknar ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den reguljära bostadsmarknaden. Övriga kategorier som ökar är dygnsboenden och boende i privat eller frivilligorganisations regi medan placeringar i kommunens akutboenden minskar något. Antalet uteliggare är 23 en ökning med 13 sedan år 2013 då antalet var det lägsta sedan kartläggningarna inleddes.

14 7 (12) Huvudsaklig problematik bland hemlösa Antalet hemlösa med missbruk minskar med 6 personer medan både antalet med psykisk ohälsa och med samsjuklighet ökar med 20 respektive 7 personer jämfört med Hemlösheten bland personer som har en social problematik ökar således med totalt 21 personer. 563 personer, 128 fler än år 2013, har inte någon känd individuell problematik medan 151, 20 fler än förra året, har annan individuell problematik som kan påverka möjligheterna att få bostad på den reguljära bostadsmarknaden med rådande bostadsbrist där särskilt bristen på hyreslägenheter med rimliga hyresnivåer är påtaglig. Det handlar t ex om skilsmässor, unga vuxna som vill flytta hemifrån men inte har möjligheten, stora barnfamiljer, betalningsanmärkningar och skulder och den gemensamma nämnaren är att man inte har ekonomiska förutsättningar att konkurrera på bostadsmarknaden. I Malmö är det i princip bara MKB som godkänner försörjningsstöd som inkomst för nya hyresgäster trots att skäliga bostadskostnader ingår i försörjningsstödet. Det politiska målet inom hemlöshetsområdet är att den socialt betingade hemlösheten ska minska vilket den också gjort de senaste åren. I år ökar antalet något men andelen av den totala hemlösheten minskar från 42 % 2013 till 37 % i år. Den strukturellt betingade hemlösheten fortsätter att öka och har de tre senaste åren utgjort 51 %, 58 % respektive 63 % av det totala antalet hemlösa.

15 Diagrammen nedan visar utvecklingen av den strukturellt och den socialt betingade hemlösheten i Malmö Stad samt i de olika stadsområdena under åren Observera att skalorna varierar beroende på antalet hemlösa. 8 (12) Malmö Norr Öster

16 Söder 9 (12) Väster Innerstaden Framför allt i stadsområdena Söder och Innerstaden är det tydligt att det är den strukturella hemlösheten som utgör ökningen.

17 Det är stor skillnad mellan den grupp som är hemlösa av strukturella skäl och de hemlösa som har en egen social problematik framför allt när det gäller antalet barn, könsfördelning, födda i Sverige och hemlöshet till följd av våld i hemmet. Se tabellen nedan. 10 (12) Strukturell Social Antal och andel vuxna 714, 63 % 428, 37 % Antal och andel barn 452, 97 % 15, 3 % Andel kvinnor 43 % 23 % Andel män 57 % 77 % Andel födda i Sverige 20 % 70 % Antal våld i hemmet Huvudsaklig orsak till hemlösheten 822 personer, 131 fler än förra året, anges vara hemlösa till följd av bristande förankring, dvs de har svårt att konkurrera på bostadsmarknaden och har ofta inget tidigare boende att referera till. Den kategorin utgör 72 % av det totala antalet vuxna hemlösa och andelen ökar årligen. Gruppen som blivit hemlösa på grund av obetalda hyror minskar från 104 till 90 mellan 2013 och Däremot ökade de som blivit hemlösa på grund av störande beteende från 86 till 102 personer. Antalet som blivit hemlösa till följd av våld i hemmet har årligen legat kring 70 personer vid mättillfället men minskade förra året till 53 personer för att nu öka till 80 personer, 63 kvinnor och 17 män. Även kategorin som har betalningsanmärkningar som inte är att hänföra till boendet ökar något. Hemlösas försörjning Det är ganska små förändringar när det gäller hemlösas huvudsakliga försörjning jämfört med förra året. Liksom tidigare år har flest personer försörjningsstöd och i årets kartläggning handlar det om 664 personer, 100 fler än förra året. De som har sin försörjning genom introduktions- /etableringsersättning har ökat från 42 till 91 under de två senaste åren medan antalet som har pension minskar för andra året i följd och nu är 64. De som har annan ersättning från Försäkringskassan ligger i princip kvar på samma nivå som förra året medan de som försörjer sig genom arbete ökar med 20 personer till 56. Hemlösas boendebehov Sedan år 2008 kompletteras kartläggningen med att respektive handläggare anger sin bedömning av vilket boendebehov varje enskild hemlös vuxen har. I årets kartläggning har 865 personer, 76 % av det totala antalet hemlösa, bedömts ha behov av enbart en egen bostad vilket är en ökning med 2 % sedan förra året. 160 personer, 14 %, har behov av ett boende med stödinsatser vilket är samma andel som förra året medan 56, exakt samma antal som 2013, bedömts behöva ett boende utan krav på drogfrihet. 39 personer, något färre än förra året, har behov av särskilda boendeformer som t ex LSS eller vårdboende och 22 personer behöver kollektiva boendeformer.

18 Stadskontorets kommentarer Malmö genomför sedan 19 år tillbaka en årlig kartläggning av hemlösheten i staden. Det är viktigt att ha i åtanke att kartläggningen, som genomförs den 1 oktober varje år, ger en ögonblicksbild av hur situationen ser ut vid denna givna tidpunkt och inte säger något om hur många hemlösa det handlar om per år gjordes en fördjupad kartläggning av bl a hur många barn som var hemlösa någon gång under året. Den 1 oktober 2010 när kartläggningen genomfördes, fanns det 196 barn i hemlösa hushåll men under året var närmare 600 barn hemlösa någon period. 11 (12) Antalet vuxna hemlösa har sedan 2006 legat mellan 840 och som mest strax över 1000 personer för att år 2014 öka relativt kraftigt till 1142 personer, det högsta antalet sedan kartläggningarna inleddes Mot bakgrund av den stora befolkningsökning som skett sedan millennieskiftet, med ett snitt på 5000 nya malmöbor per år, och det begränsade bostadsbyggandet anser stadskontoret inte att ökningen i sig är förvånande utan snarare det faktum att den inte skett tidigare. En bidragande anledning är de resurser som tillkommit speciellt riktade till de hemlösa som har en social problematik och att andelen hemlösa med en social problematik därför minskar. I år ökar gruppen något till antalet medan andelen minskar från 42 till 37 %. Det innebär att det skett en förskjutning i hur stor andel av de hemlösa vuxna som har en strukturellt betingad hemlöshet och under samma period ökade den från 58 till 63 %. Sett ur ett treårsperspektiv har andelen med strukturellt betingad hemlöshet ökat med 12 %. Alarmerande i året kartläggning är att antalet barn ökar från 329 till 467, en ökning med 138 barn och det högsta antalet barn sedan kartläggningarna infördes. Fram till 2006 översteg antalet barn inte 35 men 2006 kom en kraftig ökning till 115 som därefter fortsatt med någon liten variation. Kopplingen till den strukturellt betingade hemlösheten är mycket tydlig eftersom det är i de familjerna barnen i huvudsak finns och det stadsområde som har mest uttalad strukturell hemlöshet är Öster som också har det största antalet barn i hemlösa hushåll. I stadsområde Öster har antalet hemlösa ökat årligen sedan 2005 till i år då antalet, både vuxna och barn, stannat på samma nivå som Stadsområde Norr ökar mest i årets kartläggning och här ökar såväl den sociala som den strukturella hemlösheten medan ökningen i stadsområdena Innerstaden och Söder enbart avser den strukturella hemlösheten vilket förklarar den stora ökningen av barn i de stadsområdena. Det är känt att en riskfaktor för framtida social och psykisk problematik hos barn är att förälder/föräldrar långvarigt uppbär försörjningsstöd. Av de 467 barn som var hemlösa den 1 oktober 2014 levde 250 i familjer med försörjningsstöd och 82 i familjer med etableringsersättning som ligger på ungefär samma nivå som försörjningsstödet men har en del schabloniserade belopp. 225 av barnen som levde i familjer med försörjningsstöd var födda i annat land än Sverige och samma gäller för barnen i familjer med etableringsersättning. Kombinationen av att vara ekonomiskt utsatt, vara relativt nyanländ i Sverige och dessutom hemlös förstärker rimligen riskfaktorn för dessa barn. I januari 2014 behandlade revisorskollegiet en granskningsrapport om Malmö stads uppdrag som berör hemlöshet. Rapporten var i huvudsak positiv beträffande de granskade områdena men i ett avseende riktades kritik och det gällde budgeten för hemlösheten där kostnaderna ökat betydligt medan det bara skett en normal indexuppräkning av budgeten. Stadsrevisionen påtalade att senast verksamheten tilldelades extra resurser för de ökande kostnaderna var 2005 och i utrednings-

19 förslaget då framgick att ett av målen var att stadsdelarna skulle få ekonomiska resurser för hemlösheten som motsvarade de förväntade kostnaderna. I kommunstyrelsens yttrande till revisorskollegiet i mars 2014 angavs att: Nuvarande kriterier för fördelning av medel till kostnader för hemlösheten bygger på Malmö stads årliga kartläggning av hemlösa. Den visar på situationen en given dag under året och belyser inte hela omfattningen av hemlöshetsproblematiken. Dessutom finns antalet uteliggare och ambulerande med som fördelningskriterier vilket inte är rättvisande. Uteliggarna genererar inte några kostnader och när det gäller ambulerande är det bara den grupp som periodvis bor på dygnboenden, hotell eller andra liknande lösningar som ekonomiskt belastar hemlöshetsbudgeten. Den relativt stora grupp ambulerande som bor hos släkt och vänner belastar däremot inte hemlöshetsbudgeten. När nu omorganisationerna är klara och de nya organisationerna stabiliserats finns det anledning att se över såväl resursfördelning som resurstilldelning och sannolikt behöver kriterierna för fördelning ändras så att de i större utsträckning tar hänsyn till kostnadsgenererande faktorer. 12 (12) Inför 2015 har hemlöshetsbudgeten för hela staden räknats upp enligt den prognosticerade kostnaden för 2014 vilket innebär att stadsområdena totalt tilldelas 196 Mkr. Det är olyckligt att medlen har fördelats enligt de kriterier som ska bli föremål för översyn eftersom det medfört att de inte fördelats i paritet med de kostnader stadsområdena har utan några kommer att få mer än vad de reella kostnaderna är och andra får mindre. I kommunfullmäktiges måldokument för 2015 ges kommunstyrelsen i uppdrag att analysera och vid behov ta fram en ny resursfördelningsmodell till stadsområdena och i det arbetet ingår fördelningen av medel för hemlöshetsarbetet. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

20 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende: STK Ang: Kartläggning av hemlösa i Malmö 2014 Ännu ett år med många hemlösa, ännu ett år med barn utan hem var 467 barn placerade på hotellboende. Det är en ökning med 42% jämfört med Det är av yttersta vikt att barn får en trygg miljö att växa upp i. Att bo på hotell är inte en stabil hemmiljö för barn och det krävs krafttag att komma tillrätta med de problemen. Vi hoppas att majoriteten på allvar tar tag i dessa problemen och att de även bjuder in oppositionen i hanteringen av denna fråga. Torbjörn Tegnhammar (M) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Med instämmande av: Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP)

21 Särskilt yttrande Tekniska nämnden Ärende: STK Kartläggning av hemlösa i Malmö 2014 Sverigedemokraterna har tagit del av kartläggning av hemlösa i Malmö I vanlig ordning kan vi konstatera att hemlösheten i Malmö är en direkt följd av den politik som bedrivits på såväl riksplanet som i kommunen. Kostnaderna når ständigt höga höjder och inget tyder på att detsamma kommer att minska. Det byggs även för få lägenheter i Malmö, detta av flera olika anledningar. Allt för många malmöbor uppbär försörjningsstöd och endast MKB accepterar detta som en inkomst. För oss Sverigedemokrater är det självklart att så aldrig kan bli fallet, att bidrag räknas som en lön. Malmös alla sociala problem riskerar att personer med utbildning och riktiga jobb väljer att flytta till våra kranskommuner. Magnus Olsson (SD) med instämmande av: Jörgen Grubb (SD) Anders Olin (SD) med instämmande av: Richard Åhman Persson (SD)

22 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (1) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 40 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 40 ÅTGÄRD ENLIGT ALKOHOLLAGEN AVSEENDE RESTUARNG PEDER HANS Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 30 mars 2015 med förslag till beslut avseende återkallelse av serveringstillstånd gällande restaurang Peder Hans, Jägersrovägen 12 i Malmö. Johnny Björklund inställer sig och framför sina synpunkter i ärendet. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att enligt 9 kap. 18 alkohollagen återkalla serveringstillståndet avseende Gullvivans Handelsbolag, , med serveringstillstånd på restaurang Peder Hans, Jägersrovägen 12 i Malmö, med anledning av att tillståndshavaren brustit i att uppfylla alkohollagens krav i 4 kap. 2, 4 kap. 4, 8 kap. 13, 8 kap. 24 och 8 kap. 18 alkohollagen och då tillståndshavaren inte heller längre anses uppfylla kravet på personlig och ekonomisk lämplighet i 8 kap. 12 alkohollagen. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson SRN-MU40

23 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (1) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 41 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 41 ÅTGÄRD ENLIGT ALKOHOLLAGEN AVSEENDE RESTAURANG BEIJING DUCK Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 23 februari 2015 med förslag till beslut avseende återkallelse av serveringstillstånd gällande restaurant Beijing Duck, Övägen 11 i Malmö. Xirong Kjellerup inställer sig och framför sina synpunkter i ärendet. Nya inlagor inkommer i ärendet. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att enligt 9 kap. 18 alkohollagen återkalla serveringstillståndet avseende HE TIAN European Group AB, , med serveringstillstånd på restaurant Beijing Duck, Övägen 11, Malmö, på grund av att bolaget och dess företrädare på ett allvarligt sätt brustit i ekonomisk lämplighet 8 kap. 12 alkohollagen. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: SRN-MU41 Helena Paulsson

24 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (2) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 42 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 42 ANSÖKAN OM SERVERINGSTILLSTÅND AVSEENDE RESTAURANG CONDECO Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 31 mars 2015 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd gällande restaurang Condeco, Södra Tullgatan 4 i Malmö. Eva Olsson inställer sig och framför sina synpunkter i ärendet. Noria Manouchi (M) yrkar på avslag på villkoret gällande bordsservering. Ordförande Susanne Björkenheim (V) yrkar på att följa förvaltningens förslag på villkor. Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar att bifalla ordförandens yrkande. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar därmed att bevilja Condeco AB, , tillstånd att på restaurang Condeco, Södra Tullgatan 4, Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan alla dagar enligt 8 kap. 2 alkohollagen, SRN-MU42 att i enlighet med 8 kap. 2 och 19 avslå ansökan från Condeco AB, , om tillstånd att på uteserveringen i anslutning till restaurang Condeco, Södra Tullgatan 4, Malmö servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten alla dagar klockan på grund av att serveringen befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för

25 2 (2) människors hälsa enligt 8 kap. 17 alkohollagen och med hänvisning till Malmö stads riktlinjer, samt att bevilja Condeco AB, , tillstånd att på uteservering i anslutning till restaurangen Condeco, Södra Tullgatan 4 i Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan söndag- torsdag, samt klockan fredag, lördag och dag före helgdag enligt 8 kap. 2 alkohollagen. Tillstånd på uteservering förutsätter gällande tillstånd enligt ordningslagen och lokala föreskrifter för begagnande av offentlig plats. Vidare beslutar sociala resursnämndens myndighetsutskott om följande villkor och förbehåll: För servering av alkoholdrycker på den del av uteserveringen som utgörs av en fristående yta, på Södra Vallgatan, längs med kanalen, får servering av alkoholdrycker endast ske genom bordsservering. Tillståndsbevis utfärdas först när sökanden inkommit med Räddningstjänsten Syds yttrande om att lokalen är godtagbar ur brandskyddsynpunkt. Noria Manouchi (M) reserverar sig muntligt i ärendet gällande villkoret avseende bordsservering med instämmande av Magnus Ohlsson (M). Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson

26 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (1) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 43 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 43 ANSÖKAN OM SERVERINGSTILLSTÅND AVSEENDE RESTAURANG FAGANS Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 11 mars 2015 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd gällande restaurang Fagans, Per Weijersgatan 4 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att i enlighet med 8 kap. 2 alkohollagen avslå ansökan från Irish Pub Fagan AB, , om tillstånd att på restaurang Fagans, Per Weijersgatan 4, Malmö, servera starköl, vin, och annan jäst alkoholdryck till allmänheten alla dagar inomhus och utomhus på uteservering på grund av att delägare Soleiman Asalati, , inte uppfyller kraven på ekonomisk lämplighet i 8 kap. 12 alkohollagen. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson SRN-MU43

27 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (1) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 44 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 44 ANSÖKAN OM SERVERINGSTILLSTÅND AVSEENDE RESTAURANG LE CROISSANT Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 23 mars 2015 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd gällande Le Croissant, Södra Förstadsgatan 3 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att bevilja LC Malmö City AB, , tillstånd att på restaurang Le Croissant, Södra Förstadsgatan 3, Malmö, servera starköl, vin och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan alla dagar enligt 8 kap. 2 alkohollagen. Vidare beslutar sociala resursnämndens myndighetsutskott om följande förbehåll: Tillståndsbevis utfärdas först när sökanden inkommit med yttrande från Räddningstjänsten Syd av vilket ska framgå att lokalen är godtag-bar ur brandsäkerhetssynpunkt. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: SRN-MU44 Helena Paulsson

28 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (2) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 45 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 45 ANSÖKAN OM SERVERINGSTILLSTÅND AVSEENDE OXIE FOOD COURT Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 24 mars 2015 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd gällande Oxie Food Court, Lertegelvägen 136 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att bevilja enskilda firman Joakim Chow, , tillstånd att på restaurang Oxie Food Court, Lertegelvägen 136 i Oxie, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan alla dagar enligt 8 kap. 2 alkohollagen, samt att bevilja enskilda firman Joakim Chow, , tillstånd att på uteservering i anslutning till restaurang Oxie Food Court, Lertegelvägen 136 i Oxie, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan alla dagar enligt 8 kap. 2 alkohollagen. Tillstånd på uteservering förutsätter gällande tillstånd enligt ordningslagen och lokala föreskrifter för begagnande av offentlig plats. Paragrafen justeras omedelbart. SRN-MU45

29 2 (2) Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson

30 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (1) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 46 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 46 ANSÖKAN OM SERVERINGSTILLSTÅND AVSEENDE RESTAURANG L ENOTECA Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 30 mars 2015 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd gällande restaurang L Enoteca, Västergatan 6 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att bevilja Im Krater AB, , tillstånd att på restaurang L Enoteca, Västergatan 6, Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan alla dagar enligt 8 kap. 2 alkohollagen, att i enlighet med 8 kap. 2 och 19 alkohollagen avslå ansökan från Im Krater AB, , om tillstånd att på uteserveringen i anslutning till restaurang L Enoteca, Västergatan 6, Malmö servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten alla dagar klockan på grund av att serveringen befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa enligt 8 kap. 17 alkohollagen och med hänvisning till Malmö stads riktlinjer om serveringstillstånd och miljöförvaltningens yttrande, samt SRN-MU46 att bevilja Im Krater AB, , tillstånd att på uteservering i anslutning till restaurang L Enoteca, Västergatan 6, Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker

31 2 (2) och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan söndag-torsdag samt klockan fredag-lördag samt dag före helgdag enligt 8 kap. 2 alkohollagen. Tillstånd på uteservering förutsätter gällande tillstånd enligt ordningslagen och lokala föreskrifter för begagnande av offentlig plats. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson

32 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (2) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 48 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 48 ANSÖKAN OM SERVERINGSTILLSTÅND AVSEENDE HOTEL MORTENSEN Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 30 mars 2015 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd gällande Hotel Mortensen, Baltzarsgatan 45 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att bevilja Thanda Hotel Mortensen AB, , tillstånd att på Hotel Mortensen, Baltzarsgatan 45, Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan alla dagar enligt 8 kap. 2 alkohollagen, samt att bevilja Thanda Hotel Mortensen AB, , tillstånd att på uteservering i anslutning till Hotel Mortensen, Baltzarsgatan 45 i Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan alla dagar enligt 8 kap. 2 alkohollagen. Tillstånd på uteservering förutsätter gällande tillstånd enligt ordningslagen och lokala föreskrifter för begagnande av offentlig plats. Paragrafen justeras omedelbart. SRN-MU48

33 2 (2) Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson

34 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (2) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 50 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 50 ANSÖKAN OM TIDSBEGRÄNSAD UTÖKAD SERVERINGSTID AVSEENDE RESTAURANG ICE Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 16 mars 2015 med förslag till beslut avseende ansökan om tidsbegränsad utökad serveringstid gällande restaurang Ice, Bergsgatan 27 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att bevilja Ice Malmö AB, , utökad serveringstid i restauranglokalen Ice Restaurang & Bar, Bergsgatan 27, till kl fredag, lördag och dag före helgdag under perioden 7 maj 2015 till 6 maj Vidare beslutar sociala resursnämndens myndighetsutskott om följande villkor: All personal som arbetar i samband med servering skall genomgå Malmö stads utbildning Alkohol på krogen eller motsvarande utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Tillståndshavaren skall fredag, lördag och dag före helgdag kl tills 30 minuter efter att serveringsområdet är utrymt anlita minst en (1) förordnad ordningsvakt för upprätthållande av allmän ordning vid serveringen. Paragrafen justeras omedelbart. SRN-MU50

35 2 (2) Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson

36 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (1) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 51 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 51 TILLSYNSÄRENDE ENLIGT TOBAKSLAGEN AVSEENDE VÄRNHEMS FRUKT & GRÖNT Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 17 mars 2015 med förslag till beslut om försäljningsförbud för Imad Saeed Abed med försäljningsstället Värnhems Frukt & Grönt på Föreningsgatan 70 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att enligt 20 a tobakslagen förbjuda Imad Saeed Abed, , att under sex månader tillhandahålla tobaksvaror för försäljning till konsument, med anledning av att han allvarligt och upprepat överträtt bestämmelserna i 11 tobakslagen. Beslutet gäller omedelbart. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson SRN-MU51

37 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (1) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 52 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 52 TILLSYNSÄRENDE ENLIGT TOBAKSLAGEN AVSEENDE LINDÄNGENS TOBAK Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 12 mars 2015 med förslag till beslut om försäljningsförbud för Zaman Al-Turky med försäljningsstället Lindängens Tobak på Munkhättegatan 166 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att enligt 20 a tobakslagen förbjuda Zaman Al-Turky, , att under sex månader tillhandahålla tobaksvaror för försäljning till konsument, med anledning av att han allvarligt och upprepat överträtt bestämmelserna i 11 tobakslagen. Beslutet gäller omedelbart. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson SRN-MU52

38 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (1) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 53 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 53 TILLSYNSÄRENDE ENLIGT TOBAKSLAGEN AVSEENDE SÖDERTULLSKIOSKEN Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 5 mars 2015 med förslag till beslut om försäljningsförbud för Fadi Ali Dirawi med försäljningsstället Södertullskiosken på Södra Tullgatan 4 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att enligt 20 a tobakslagen förbjuda Fadi Ali Dirawi, , att under sex månader tillhandahålla tobaksvaror för försäljning till konsument, med anledning av att han allvarligt och upprepat överträtt bestämmelserna i 12 och 12 b i tobakslagen. Beslutet gäller omedelbart. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson SRN-MU53

39 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (1) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 55 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 55 TILLSYNSÄRENDE ENLIGT TOBAKSLAGEN AVSEENDE SWEET MINI LIVS Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 25 februari 2015 med förslag till beslut om att ansöka hos Förvaltningsrätten i Malmö om utdömande av vite avseende Emad Hatem Al-Bahdli med försäljningsstället Sweet Mini Livs på Södra Skolgatan 41 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att enligt 6 första stycket lag om viten (1985:206) ansöka hos Förvaltningsrätten i Malmö om utdömande av vite på kr, eftersom Emad Hatem Al-Bahadli, , brutit mot förbud, att i sin näringsverksamhet till konsument tillhandahålla tobaksvaror utan svensk varningstext eller innehållsdeklaration, som beslutats av sociala resursnämndens myndighetsutskott den 28 juni 2012 Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson SRN-MU55

40 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (2) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 47 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 47 ANSÖKAN OM SERVERINGSTILLSTÅND AVSEENDE LIMHAMNS BRYGGERI Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 25 mars 2015 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd gällande Limhamns Bryggeri, Plockbandsgatan 4 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att bevilja Limhamns Bryggeri AB, , tillstånd att på Limhamns Bryggeri, Plockbandsgatan 4, Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till slutna sällskap klockan alla dagar enligt 8 kap. 2 alkohollagen, att bevilja Limhamns Bryggeri AB, , tillstånd att på uteservering i anslutning till Limhamns Bryggeri, Plockbandsgatan 4 i Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till slutna sällskap klockan alla dagar enligt 8 kap. 2 alkohollagen, att bevilja Limhamns Bryggeri AB, , särskilt tillstånd att stadigvarande på Limhamns Bryggeri, Plockbandsgatan 4, Malmö, till allmänheten erbjuda provsmakning av egentillverkad starköl, klockan alla dagar enligt 8 kap. 2 och 7 alkohollagen, samt SRN-MU47

41 2 (2) att bevilja Limhamns Bryggeri AB, , särskilt tillstånd att stadigvarande på uteserveringen i anslutning till Limhamns Bryggeri, Plockbandsgatan 4, Malmö, till allmänheten erbjuda provsmakning av egentillverkad starköl, klockan alla dagar enligt 8 kap. 2 och 7 alkohollagen. Tillstånd på uteservering förutsätter gällande tillstånd enligt ordningslagen och lokala föreskrifter för begagnande av offentlig plats. Vidare beslutar sociala resursnämndens myndighetsutskott om följande villkor: Tillståndsbevis utfärdas först när ytterligare en person i styrelsen har gjort kunskapsprovet med godkänt resultat. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson

42 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (2) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 49 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 49 ANSÖKAN OM TIDSBEGRÄNSAD UTÖKAD SERVERINGSTID AVSEENDE CASINO COSMOPOL Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 31 mars 2015 med förslag till beslut avseende ansökan om tidsbegränsad utökad serveringstid gällande Casino Cosmopol Malmö, Slottsgatan 33 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att bevilja CC Casino Restaurang AB, , tidsbegränsad utökad serveringstid alla dagar till klockan på restaurang Casino Cosmopol Malmö på Slottsgatan 33 i Malmö under perioden enligt 8 kap. 19 alkohollagen. Vidare beslutar sociala resursnämndens myndighetsutskott om följande villkor: All personal som arbetar i samband med servering ska genomgå Malmö stads utbildning Alkohol på krogen eller motsvarande utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Tillståndshavaren ska mellan kl tills 30 minuter efter att lokalen är utrymd anlita minst en (l) förordnad ordningsvakt för upprätthållande av allmän ordning vid tillställningen. Antal förordnade ordningsvakter beslutas i samråd med Polismyndigheten. SRN-MU49 Paragrafen justeras omedelbart.

43 2 (2) Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson

44 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (1) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan Paragraf 54 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande) och Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Roland Hejde (S) och Magnus Ohlsson (M) ( 40-50). Övriga: Avdelningschef Ulrika Wickman ( 42-50), Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad ( 39, 51-55), Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). 54 TILLSYNSÄRENDE ENLIGT TOBAKSLAGEN AVSEENDE TELERIAN Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 13 mars 2015 med förslag till beslut om att ansöka hos Förvaltningsrätten i Malmö om utdömande av vite avseende Hayder Zubaidi med försäljningsstället Telerian på Bennets väg 13 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att enligt 6 första stycket lag om viten (1985:206) ansöka hos Förvaltningsrätten i Malmö om utdömande av vite på kr, eftersom Hayder Zubaidi, , brutit mot förbud, att i sin näringsverksamhet till konsument tillhandahålla tobaksvaror utan svensk varningstext eller innehållsdeklaration, som beslutats av sociala resursnämndens myndighetsutskott den 13 maj Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson SRN-MU54

45 Malmö stad Miljönämnden 1 (2) Protokollsutdrag Sammanträdestid Plats Bergsgatan 17, Samlingssalen kl. 13:07-16:05 Mötes ajourneras 15:25-15:40 Paragrafer Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Carina Svensson (S) ordförande 51, deltar inte på grund av jäv Elisabeth Hellman (V) 51, deltar inte på grund av jäv Daniel Johansson (S) Maria Zingmark (MP) Bob Ericsson (M), ordförande 51 Lars Myllenberg (M) Magnus Hulthe Andersson (FP) Håkan Ask (SD) Schengül Özturk (S), tjänstgör Sharon Olsson (S), tjänstgör 51 Matilda Gradin (V), tjänstgör 51 Inge Garstedt (M) Rosemary Ricci-Nystrand (M) Malin Sennevall (FP) Håkan Andersson (SD) Elin Lundén, nämndsekreterare Kerstin Åkerwall, miljödirektör Andrea Hjärne Dalhammar, stadsjurist Per-Arne Nilsson avdelningschef stadsutveckling och klimat Jeanette Silow, tf. avdelningschef Miljö- och hälsoskydd Håkan Nilsson, ekonomichef Pernilla Hedin, HR-chef Malin Sandström, kommunikationschef Rasmus Fredriksson, personalrepresentant (SACO). Martin Dahl, personalrepresentant (SACO). Johanna Block, projektledare Roland Zinkernagel, utredare Mårten Spanne, ingenjör Susanna Gustafsson, miljöingenjör Anne Bengtsson, student vid Mittuniversitet Adam Gjerdum, student vid Mittuniversitet Ej närvarande Per Thomsen (S) Wilfredo Salinas (S) Ragna Weisteen (MP)

46 2 (2) 52 Rapport Luftkvalitetsmätning Södervärn : Sammanfattning Luftmätningen vid Södervärn genomfördes mellan den 19 juni 2013 och den 8 oktober 2014 med miljöförvaltningens mobila mätvagn på Carl Gustafs väg 44 och Södra Förstadsgatan 102. Syftet med mätningen var att kontrollera luftkvaliteten efter den planerade busslinjeomläggningen, där 1080 dagliga lokalbusspassager flyttades från Södra Förstadsgatan till stråket Carl Gustafs väg/rådmansgatan. Beslut Miljönämnden beslutar att godkänna rapporten, att rapporten översändes till Stadsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden, samtliga stadsområdesnämnder i Malmö stad och Länsstyrelsen Skåne för kännedom, samt att uppdra åt miljöförvaltningen att använda rapporten som underlag i tillsynsarbetet samt som underlag för det fortsatta arbetet med att förbättra luftkvaliteten i Malmö. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport Luftkvalitetsmätning vid Södervärn Rätt utdraget intygar: Elin Lundén

47 RAPPORT Luftkvalitetsmätning Södervärn Antagen av miljönämnden Rapportnr 3/2015 ISSN

48 Rapporter (ISSN ) utgivna fr.o.m. 2009: 01/2009 Livsmedelskontroll på större livsmedelsverksamheter i Malmö hösten /2009 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö /2009 Livsmedelskontroll av kommunala särskilda boenden i Malmö /2009 Luftkvaliteten i Malmö /2009 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö /2009 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i Malmö /2009 Livsmedelskontroll på icke-kommunala förskolor i Malmö hösten /2009 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i riskklass 3A i Malmö /2009 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2009 Uppföljning av luftföroreningsmätningar vid Nobeltorget 2008/ /2009 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Mariedalsvägen /2009 Märkningsprojekt i riskklass 5 B omfattande butiker och grossister våren /2010 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö /2010 Livsmedelskontroll på kommunala förskolor i riskklass 3B och 4B 03/2010 Luftkvaliteten i Malmö /2010 Livsmedelskontroll av kosttillskott i hälsokostbutiker samt hos matmäklare 05/2010 Livsmedelskontroll av butiker med förpackade varor samt grossister i riskklass 5B 06/2010 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2010 Livsmedelkontroll av livsmedelsverksamheter i riskklass 3A /2011 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 02/2011 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Amiralsgatan 2009/ /2011 Luftkvaliteten i Malmö /2011 Livsmedelskontroll av äldreboenden i Malmö våren /2011 Kemikalier i byggvaror tillsyn hos återförsäljare 06/2011 Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel 07/2011 Kontroll av allergikost för skolor och förskolor i Malmö /2011 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2011 Kemikalier i golv - tillsyn hos återförsäljare 10/2011 Riktad tillsyn mot fläktar o kompressorer (buller) 01/2012 Sammanställning rörande utsläpp av fossil koldioxid, energianvändning m.m. från Malmö stads verksamheter 02/2012 Kemikalier i möbler tillsyn hos möbelhandel 03/2012 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 04/2012 Luftkvaliteten i Malmö /2012 Kartläggning av omgivningsbuller - Malmö stad 06/2012 Livsmedelskontroll under malmöfestivalen /2012 Kemikalier i leksaker - tillsyn av detaljhandeln 08/2012 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Värnhemstorget 2010/ /2012 Livsmedelskontroll på bagerier och konditorier i Malmö /2013 Livsmedelskontroll på julbord i Malmö /2013 Metaller i smycken, Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm 03/2013 Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö /2013 Luftkvaliteten i Malmö /2013 Luftföroreningsmätning vid Rådmansgatan /2013 Livsmedelskontroll av kosttillskott /2013 Kvävedioxidhalter utomhus vid förskolor och skolor i Malmö 08/2013 Tillsyn av bilverkstäder i Malmö /2013 Livsmedelskontrollen under Malmöfestivalen /2013 Kemikalier i ytterkläder - Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm 11/2013 Livsmedelskontroll av skolor, förskolor samt vårdoch omsorgsverksamheter i Malmö /2013 Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö /2013 Luftkvalitetsmätningar vid Klagshamnsvägen i Bunkeflo /2013 Livsmedelskontroll av redlighet/märkning och spårbarhet i Malmö våren /2014 Varor i Lågprissegmentet; Tillsyn över detaljhandeln 02/2014 PVC-produkter; Tillsyn över detaljhandeln 03/2014 Luften i Malmö /2014 Tillsyn på tandvårdskliniker i Malmö /2014 Hantering och märkning av egenproducerade maträtter i livsmedelsbutiker i Malmö /2014 Kemikalier i arbets- och profilkläder - tillsyn över detaljhandeln 07/2014 Mätning av tungmetaller och polycykliska aromatiska kolväten i utomhusluft /2014 Livsmedelkontroll i mottagningskök i förskolor, äldreboenden mm i Malmö /2014 Kemikalier i skor och leksaker - tillsyn över detaljhandeln 10/2014 Kväveoxidhalter utomhus på 27 platser i Malmö 11/2014 Redlighetskontroll av restauranger i Malmö /2015 Rapport om kontroll av specialkosthantering på skolor och förskolor i Malmö /2015 Rapport om detaljhandelns kunskaper om kemikalier i varor- fokus vardagsrummet 03/2015 Luftkvalitetsmätning Södervärn

49 Rapporterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, Malmö, telefon (vx). De kan också laddas ner från

50 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Resultat... 4 Inledning... 6 Utförare av mätningen... 6 Luftkvaliteten i Malmö... 6 Mätplats och mätperiod... 8 Mätparametrar Trafik och utsläppskällor Bussflytt till Rådmansgatan och Malmöexpressen Meteorologi under mätperioden Uppmätta halter Kvävemonoxid (NO) Mätresultat Kvävedioxid (NO 2 ) Mätresultat Kväveoxider (NO x ) Mätresultat Partiklar PM 10 och PM Mätresultat Jämförelse med föregående mätning år Kvävdioxidhalter (NO 2 ) med passiva provtagare Beräkning av NO x - och NO 2 -halter Förutsättningar vid spridningsmodellering Beräknade kväveoxidhalter (NO x ) med spridningsmodell Beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) med spridningsmodell.. 31 Beräknade kväveoxidhalter för ett normalår Källfördelning efter bussomläggningen Slutsats Bilaga 1: Miljökvalitetsnorm Bilaga 2: Nationella miljömål Bilaga 3: Meteorologi under mätperioden Bilaga 4: Termer och uttryck Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Susanna Gustafsson Miljöförvaltningen Miljöövervakningsgruppen på MHS 3 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

51 Sammanfattning Södervärn är en stor och viktig knutpunkt för busstrafiken i Malmö. Övrig trafik är också intensiv där Carl Gustafs väg och Södra Förstadsgatan/Bergsgatan är viktiga huvudgator i Malmös vägnät. Miljökvalitetsnormen har tidigare överskridits vid Södra Förstadsgatan, strax norr om Södervärn, vilket bland annat konstaterats från tidigare mätning på Södra Förstadsgatan och spridningsmodelleringar som gjorts vid uppföljning av luftkvaliteten. Bland de sista åtgärderna i Malmös åtgärdsprogram för att minska halterna av kvävedioxid (NO 2 ), var att flytta delar av lokalbusstrafiken i Malmö (busslinje 1, 2, 6, 7 och 8) från Södra Förstadsgatan till stråket Carl Gustafs väg/rådmansgatan. Bussflytten genomfördes den 3 mars 2014 och innebar att cirka dagliga busspassager flyttades från Södra Förstadsgatan. Genom denna kraftfulla åtgärd var förhoppningen att överskridandet av miljökvalitetsnormen vid Södra Förstadsgatan skulle upphöra. Luftkvalitetsmätningar har genomförts innan och efter omläggningen av busstrafiken. I analyserna som redovisas i denna rapport utvärderas effekterna av åtgärden och om miljökvalitetsnormerna klaras på Södra Förstadsgatan efter bussomläggningen. Mätningen genomfördes mellan den 19 juni 2013 och den 8 oktober 2014 med miljöförvaltningens mobila mätvagn. Mätplatserna var totalt tre stycken för kväveföroreningarna. En mätpunkt vid Carl Gustafs väg nr 44 och två vid Södra Förstadsgatan (nr 99 och nr 102). Dessa mätningar genomfördes vid fasad cirka 3 meter ovan mark. På mätvagnen som var placerad alldeles intill Carl Gustafs väg gjordes mätningar av partiklar (PM 10 och PM 2.5 ), vindriktning och vindhastighet. Vid analysen av mätdata har det framkommit att mätningarna från Södra Förstadsgatan 99, det vill säga mätning på västra sidan av gatan, varit osäkra. Därmed redovisas inte uppmätta halter för denna mätplats i rapporten. Mätningen kan delas upp i två perioder. Den första mätperioden var innan bussomläggningen, vilket var mellan den 19 juni 2013 och den 2 mars Den andra mätperioden var efter bussomläggningen, vilket var mellan den 3 mars 2014 och den 8 oktober Mätperioderna var inte är helt jämförbara ur meteorologiskt hänseende. Det är därmed svårt att dra långtgående slutsatser utifrån uppmätta luftkvalitetshalter mellan två mätperioder när meteorologin skiljde sig mycket åt. Resultat Från de utförda mätningarna kan det konstateras att NO 2 -halterna minskat med cirka 6 procent på Södra Förstadsgatan 102 efter bussomläggningen. Haltökningen på Carl Gustafs väg av kvävedioxid (NO 2 ) var cirka 5 procent efter busomläggningen. 4 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

52 I de spridningsmodelleringar av luftföroreningar som gjorts för att validera uppmätta halter kan det konstateras att haltminskningen för kvävedioxid (NO 2 ) vid Södra Förstadsgatan 102 blivit cirka 10 procent och haltökningen vid Carl Gustafs väg 44 blivit cirka 13 procent. I båda beräkningsfallen är det större skillnad än vad som redovisas från de uppmätta halterna. Mätningar har tidigare gjorts på Södra Förstadsgatan 102 under Jämförs resultaten från denna mätning mot mätningarna som gjordes kan det konstateras att uppmätta kvävedioxidhalter har minskat med procent. Samtidigt har trafiken på Södra Förstadsgatan norr om Södervärn minskat med cirka 10 procent. NO x - halterna har under samma period minskat med cirka 45 procent. I förhållande till miljökvalitetsnormerna så understeg kvävedioxidhalterna normen vid Carl Gustafs väg 44 med god marginal, men de nationella miljömålen överstegs. Vid Södra Förstadsgatan 102 var uppmätta halter högre än miljökvalitetsnormen för dygnshalter innan bussomläggningen. Efter bussomläggningen förbättrades luftkvaliteten, men dygnsnormen tangeras fortfarande. För övriga statistiska mått avseende miljökvalitetsnormen, var kvävedioxidhalterna lägre än normen, men högre än gällande miljömål. Uppmätta partikelhalter av både PM 10 och PM 2.5 var betydligt lägre än miljökvalitetsnormerna. Det kan konstateras att uppmätta PM 10 -halter ökade med cirka 8 procent efter bussomläggningen. Däremot var PM halter oförändrande. Observera att mätningen gjordes vid Carl Gustafs väg och där ökade trafiken, främst orsakad av ökad busstrafiken efter omläggningen. I jämförelse med miljömålet var uppmätta PM 10 - och PM 2.5 -halterna vid Södervärn något högre än miljömålen. Slutsatsen blir att ytterligare åtgärder behöver göras för att miljökvalitetsnormerna med säkerhet ska understigas på Södra Förstadsgatan 102 och att trafikflödesutvecklingen måste följas nogsamt. Jämförelsen med mätningen visar på en positiv utveckling. 5 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

53 Inledning Södervärn är en stor och viktig knutpunkt för busstrafiken i Malmö. Södra Förstadsgatan/Bergsgatan är viktiga huvudgator i Malmös vägnät. Miljökvalitetsnormen har tidigare överskridits vid Södra Förstadsgatan norr om Södervärn, vilket konstaterats från tidigare mätning på Södra Förstadsgatan och genom de spridningsmodelleringar av luftföroreningar som gjorts vid uppföljning av luftkvaliteten. I figur 1 redovisas en översikt av Södervärn och mätpunkternas placering. Kvävedioxidhalterna i Malmö är och har varit högre än gällande miljökvalitetsnorm i vissa enskilda gatumiljöer, bland annat på Södra Förstadsgatan norr Södervärn togs på grund av överskridandena av kvävedioxid (NO 2 ) ett åtgärdsprogram fram. Åtgärdsprogrammet avser att förhindra överskridande av miljökvalitetsnormen i Malmö. En av åtgärderna i åtgärdsprogrammet var att flytta delar av lokalbusstrafiken i Malmö (busslinje 1, 2, 6, 7 och 8) från Södra Förstadsgatan till stråket Carl Gustafs väg/rådmansgatan. Genom denna kraftfulla åtgärd (se även årsrapport 2014) var förhoppningen att överskridandet av miljökvalitetsnormen vid Södra Förstadsgatan skulle upphöra. Genom luftkvalitetsmätningar med mätvagnen innan och efter omläggningen av busstrafiken var förhoppningen att det kunna få fram resultat som visar om normen klaras på Södra Förstadsgatan efter omläggningen. Bussflytten genomfördes den 3 mars Tidigare mätningar på Södra Förstadsgatan 102 har gjorts under perioden till med miljöförvaltningens mobila mätvagn. Utförare av mätningen Mätningarna har utförts av Paul Hansson och Henric Nilsson. Rapporten har sammanställts av miljöingenjör Susanna Gustafsson på miljöövervakningsgruppen vid Avdelningen för miljö- och hälsoskydd. Luftkvaliteten i Malmö Trots att luftkvaliteten i Malmö ur ett internationellt perspektiv är bra, påverkas både människa och miljö negativt av luftföroreningar. Genom luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) finns krav på kommunerna att övervaka luftmiljön utomhus, se bilaga 1. Mätningar i Malmö görs för totalt ett tiotal olika luftföroreningar. Det finns tre permanenta mätstationer och en mobil mätstation. För mer information om den allmänna luftkvaliteten i Malmö hänvisas till årsrapporten Förutom mätningar görs också spridningsberäkningar av luftföroreningar, vilka är nödvändiga för att förstå luftkvalitetssituationen i stort. 6 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

54 Det är främst luftföroreningen kvävedioxid (NO 2 ) som är problematisk för Malmö. Uppmätta kvävedioxidhalter i en del starkt trafikerade gatumiljöer i centrala Malmö överstiger gränsvärdena definierade i miljökvalitetsnormen (MKN). Därför har Malmö stad och Länsstyrelsen i Skåne upprättat ett åtgärdsprogram för att reducera kvävedioxidhalterna. För övriga Sverige finns också problem med att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ). I figur 1 redovisas uppmätta årsmedelhalter av partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ) och kvävedioxid (NO 2 ) i centrala Malmö (mätstation Rådhuset) i taknivå för perioden 1999 till och med Årsmedelhalten för kvävedioxidhalterna har sakta men säkert sjunkit, medan partikelhalterna varierar utan någon tydlig trend. Kvävedioxidhalterna används även som en indikatorparameter för luftkvaliteten. µg/m 3 Figur 1. Redovisning av uppmätta årsmedelhalter av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) för mätstationen Rådhuset i centrala Malmö i taknivå mellan åren 1999 till och med Enhet mikrogram per kubikmeter. I figur 2 redovisas beräknade NO 2 -halter som ett genomsnittligt årsmedelvärde i Malmö. Halterna kring Södervärn är generellt förhöjda, se mörkfärgad punkt i figur 4. Notera att upplösningen i beräkningen är relativt grov och därmed saknas många av de detaljer som finns i verkligheten. Figur 4 kommer från redovisning av luftkvalitet på malmo.se/luft, även kallad webbkartan. 7 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

55 Mätplats Figur 2. Beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) i Malmö som genomsnittligt årsmedelvärde för år Enheten är µg/m 3. Mätplats och mätperiod Luftmätningen genomfördes mellan den 19 juni 2013 till den 8 oktober 2014 med miljöförvaltningens mobila mätvagn. Mätpunkterna var totalt tre för kvävemätningarna, se figur 3. En mätpunkt placerades vid Carl Gustafs väg nr 44 och två vid Södra Förstadsgatan nr 99 och nr 102. Dessa mätningar genomfördes vid fasad cirka 3 meter ovan mark. På mätvagnen som var placerad alldeles intill Carl Gustafs väg gjordes mätningar av partiklar (PM 10 och PM 2.5 ), vindriktning och vindhastighet. Mätningarna avsåg att göras i tre mätpunkter, men på grund av diffust läckage på slangen från mätpunkten Södra Förstadsgatan 99 redovisas mätningarna i rapporten endast från två mätpunkter, det vill säga från Carl Gustafs väg nr 44 och Södra Förstadsgatan Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

56 Figur 3. Översiktlig beskrivning av Södervärn, mätplatser för luftkvalitet och var lokalbussarna gick före och efter den 3 mars Mer detaljerad beskrivning av mätplatserna görs i figur 2. Karta: stadsbyggnadskontoret. Figur 4. Mätvagnen med vy norr ut på Carl Gustafs väg. 9 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

57 Mätparametrar Mätparametrar var: Kvävemonoxid (NO) mättes vid Södra Förstadsgatan 102, Södra Förstadsgatan 99 och Carl Gustafs väg 44. Instrument: kemiluminiscensinstrument Eco Physics CLD 700 AL. Kvävedioxid (NO 2 ) mättes vid Södra Förstadsgatan 102, Södra Förstadsgatan 99 och Carl Gustafs väg 44. Instrument: kemiluminiscensinstrument Eco Physics CLD 700 AL. Partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ) och partiklar mindre än 2,5 mikrometer (PM 2.5 ) mättes på mätvagnens tak. Instrument: TEOM Series 1405a och TEOM/ 1400a FDMS Vindriktning och vindhastighet på 8 meters höjd ovan mark intill mätvagnen. Instrument Windsonic ultraljudsmätare. Trafik och utsläppskällor De viktigaste utsläppskällorna i ett lokalt perspektiv för de luftföroreningar som studerats kring Södervärn är vägtrafiken. Utsläppen från övriga Malmö har också betydelse för luftkvaliten. Dessutom finns påverkan från Köpenhamn och sjöfarten i Öresund, samt luftföroreningar som transporteras från exempelvis kontinenten. Trafiken är intensiv på ett flertal vägar vid Södervärn och andelen bussar (lokal- och regionbussar) är stor. Efter bussomläggningen har trafiken på Södra Förstadsgatan minskat med cirka fordon per dygn, medan på Carl Gustafs väg har trafiken ökat med motsvarande trafikflöde. I figur 5 redovisas uppmätta trafikflöden för Södra Förstadsgatan och Carl Gustafs väg vid Södervärn före och efter omläggningen. När det gäller fördelningen mellan olika fordonstyper (bussar, lastbilar o.s.v.) redovisas detta i tabell Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

58 Årsdygnstrafik Figur 5. Redovisning av trafikflöden som vardagsdygnstrafik före och efter bussomläggningen till Källa gatukontoret i Malmö. Tabell 1. Trafikfördelningen före och efter bussomläggningen på Södra Förstadsgatan och Carl Gustafs väg. Källa gatukontoret. Södra Förstadsgatan före bussomläggningen Södra Förstadsgatan efter bussomläggningen Carl Gustafs väg före bussomläggningen Carl Gustafs väg efter bussomläggningen Trafikflöden före och efter bussomläggningen Trafikmängd Årsdygnstrafik Fördelning mellan olika fordonstyper Andel Andel Andel Andel stadsbussabussar region- last- person- bilar bilar (%) (%) (%) (%) ,3 5,9 2,0 84, ,5 6,3 2,9 89, ,6 1,0 2,4 95, ,3 0,9 2,4 86,4 Bussflytt till Rådmansgatan och Malmöexpressen Bussflytten till Rådmansgatan genomfördes den 3 mars 2014 och innebar att lokalbusslinjerna 1, 2, 6, 7 och 8 flyttades sin sträckning från Södra Förstadsgatan till stråket Carl Gustafs väg/rådmansgatan. Totalt var det cirka lokalbussar per dygn som flyttades. Här redovisas en analys av hur luftkvaliteten förändrades efter bussflytten. På Södra Förstadsgatan närmast Södervärn, går det fortfarande regionbussar och lokalbuss (linje 34 och 35). Från och med den 14 december 2014 flyttades linje 35 från Södra Förstadsgatan/Bergsgatan. 11 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

59 Det ska noteras att inledningsvis efter bussomläggningen den 3 mars stängdes trafiken helt av på Södra Förstadsgatan i höjd med Triangeln (mellan Friisgatan och Spångatan). Detta innebar även en stor minskning av biltrafiken på Södra Förstadsgatan. Den 15 oktober 2014 öppnades åter Södra Förstadsgatan i sin helhet, dock tillåts endast södergående trafik strax innan Södervärn på Södra Förstadsgatan, medan norrgående från Södervärn inte kan svänga direkt in på Södra Förstadsgatan. Innan invigningen av Rådmansgatan genomfördes åtgärder med att bygga separata bussfält på Carl Gustafs väg, samt justerad ljusreglering och ombyggnation i korsningen Södra Förstadsgatan Carl Gustafs väg - Spårvägsgatan. Ombyggnation startade efter årsskiftet och avslutades innan bussflytten den 3 mars. Det var en del framkomlighetsproblem under ombyggnationen som främst påverkade personbilstrafiken. Det var mer byggtrafik och entreprenadmaskiner i rörelse under denna ombyggnationsperiod. Inför invigningen av Malmöexpressen, linje 5, i början juni 2014 genomfördes stora gatuarbeten på framförallt Amiralsgatan. Stora gatuarbete, med mycket begränsad framkomlighet innebar förflyttning av trafiken till andra gator. Det är inte otänkbart att detta kan ha spillt över på trafiken kring Södervärn. Under några veckor i slutet av april var cirka 50 procent regionbusstrafiken tvingad att flytta från stråket Bergsgatan/Södra Förstadsgatan till Carl Gustafs väg Pildammsvägen - Fersens väg Regementsgatan Drottninggatan, då framkomligheten var obefintlig i korsningen Amiralsgatan/Bergsgatan/Föreningsgatan. Meteorologi under mätperioden De meteorologiska variationer som förekommer dels under året och dels mellan olika år har en stor betydelse för vilka luftföroreningshalter som uppkommer. För att kunna utvärdera de uppmätta halternas nivå i relation till ett meteorologiskt normalår, behövs kunskap om hur vädret varit under mätperioden. Egentligen är det två mätperioder och därmed två meteorologiska situationer, det vill säga en före bussomläggningen och en efter bussomläggningen. Ett av syftena var att förstå om och hur luftkvaliteten förändras i de två gatumiljöerna på grund av bussflytten. Första perioden innan bussomläggningen påbörjades på sommaren 2013 den 19 juli och avslutades på vårvintern 2014 den 2 mars. Andra mätperioden efter bussomläggningen påbörjades vårvintern 2014 den 3 mars och avslutades under hösten 2014 den 8 oktober. Vädret upprepar inte sig exakt och mellan de två mätperioderna skiljer sig ovanligt mycket. Därmed var det ur meteorologiskt hänseende inte lätt att dra långtgående slutsatser av uppmätta luftkvalitetshalter mellan de två mätperioder. 12 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

60 Perioden före bussomläggningen karakteriserades av mätning under höst och vinterperiod, det vill säga oftast innebär detta något högre luftföroreningshalt än ett normalt årsvärde. Efter bussomläggningen den 3 mars dominerades vädret av vår, sommar och höst. Det som är typisk för denna period är att uppmätta halter brukar vara lägre jämfört mot ett normalår. Dessutom var denna period betydligt mildare än normalt Man ska dessutom notera att vindriktningsfördelningen mellan perioderna, det vill säga före och efter bussomläggningen, skiljde sig markant åt. Det är främst perioden efter bussomläggningen som var ovanligt dominerad av ostliga vindar. Perioden innan bussomläggningen däremot var mer normalt vindriktningsfördelad. Detta innebar att jämförelse mellan perioderna försvårades och gjorde analysen mer osäker. I bilaga 3 redovisas en mer detaljerad redogörelse av hur vädret varit under hela mätperioden. 13 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

61 Uppmätta halter Redovisning av de uppmätta luftföroreningarna görs ämne för ämne i de nedanstående kapitlen. Jämförelser görs främst mot miljökvalitetsnormer (MKN) och delvis mot miljömål. I bilaga 1 och 2 görs en mer detaljerad redovisning av miljökvalitetsnormer och miljömål. Mätningarna gjordes i två mätpunkter, vilket redovisats i figur 1. Kvävemonoxid (NO) Kvävemonoxid (NO) emitteras från alla förbränningsprocesser, där luftens kväve och syret förenas. För de flesta emissionskällor sker den största delen av utsläppen av kväveföreningar som kvävemonoxid (NO). I atmosfären sker oxideringar och olika kemiska omvandlingar av kvävemonoxid (NO) till kvävedioxid (NO 2 ), vilken är reglerad genom miljökvalitetsnormer. Höga kvävemonoxidhalter indikerar att det finns källor nära mätplatsen, medan låga halter visar på ett större avstånd till källorna. För ämnet kvävemonoxid (NO) finns varken miljökvalitetsnorm eller miljömål definierat. Mätresultat Mätningarna av kvävemonoxid (NO) visar på måttliga halter av ämnet vid Carl Gustafs väg 44 och höga halter vid Södra Förstadsgatan 102. Orsaken är att avståndet mellan den lokala källan, i detta fall trafiken, är större vid Carl Gustafs väg än vid Södra Förstadsgatan. Mätresultaten visar tydligt att halterna vid Södra Förstadsgatan 102 var lägre efter bussflytten den 3 mars jämfört med halterna före den 3 mars. Halterna vid Carl Gustafs väg 44 var också något minskande. I vindriktningsdiagrammet syns tydligt för mätplatsen på Södra Förstadsgatan 102 att bidraget längs med Södra Förstadsgatan minskat, jämför figur 6 och 7. Perioden efter bussflytten karakteriserades av förhållandevis mycket vind från ost, vilket innebar att förorenad luft i högre grad förts in från Södervärn. I de beräkningar som gjorts (se sidan 29 i kapitel Beräkning av NO x - och NO 2 -halter ) återfinns en jämförelse som mer korrekt speglar den förändring av luftkvaliteten mellan de två mätperioderna. 14 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

62 Tabell 2. Uppmätta kvävemonoxidhalter (NO) vid Södervärn för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 före bussflytten ( till ) och efter bussflytten ( till ). Kvävemonoxid (NO) Periodmedelvärde (µg/m 3 ) Södra Förstadsgatan 102 Carl Gustafs väg 44 Före bussflytten Efter bussflytten Före bussflytten Efter bussflytten Timmedelvärde 98-percentil (µg/m 3 ) Tidstäckning (%) I figur 6 och figur 7 redovisas medelhaltsfördelning för olika vindriktningar för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44, före respektive efter bussflytten den 3 mars. För båda mätplatserna är halterna som högts när det blåser från sydost, det vill säga från Södervärnsområdet. NO-halterna efter bussomläggningen vid mätplats Södra Förstadsgatan 102 är betydligt lägre när det blåser längs med Södra Förstadsgatan norr ifrån, än innan bussomläggningen. µg/m 3 Figur 6. Redovisning av medelhalter av kvävemonoxid (NO) i förhållande till vindriktningen för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44, före bussflytten den 3 mars ( till ). Enheten radiellt är µg/m Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

63 µg/m 3 Figur 7. Redovisning av medelhalter av kvävemonoxid (NO) i förhållande till vindriktningen för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44, efter bussflytten den 3 mars ( till ). Enheten radiellt är µg/m 3. I figur 8 och 9 redovisas uppmätta kvävemonoxidhalter som genomsnitt under en vecka före och efter bussflytten. Resultatet visar tydligt att halterna var som högst under morgonen och att det var stor skillnad mellan vardag och helg. Generellt var NO-halterna högre vid Södra Förstadsgatan 102 jämfört med Carl Gustafs väg 44. I figur 8 syns tydligt att kvävemonoxidhalterna minskade kraftigt vid Södra Förstadsgatan 102 efter bussflytten. För Carl Gustafs väg var uppmätta NO-halter lika höga efter bussflytten som före, se figur 9. Den största skillnaden mellan mätperioderna är den generella haltnivån. Mindre detaljskillnader finns i karaktären över dygnet/veckan och orsakas främst av bussomläggningen och skillnad i grundläggande meteorologiska förhållanden mellan mätperioderna. µg/m 3 Figur 8. Genomsnittlig veckoprofil före och efter bussomläggningen av kvävemonoxid (NO) för mätplatsen Södra Förstadsgatan 102. Enhet är µg/m Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

64 µg/m 3 Figur 9. Genomsnittlig veckoprofil före och efter bussomläggningen av kvävemonoxid (NO) för mätplatsen Carl Gustafs väg 44. Enhet är µg/m 3. Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid (NO 2 ) är oxiderad kvävemonoxid (NO). Detta sker främst genom reaktion med ozon i luften. Oxidationsprocessen tar i storleksordningen minuter. Idag förekommer också direktemitterad kvävedioxid (NO 2 ) främst från den tunga fordonsflottan (lastbilar, bussar och arbetsmaskiner), samt moderna dieseldrivna personbilar. Utsläpp av kväve orsakar bland annat försurning av mark, sjöar och vattendrag, samt bidrar till bildningen av marknära ozon. Kväveutsläppen bidrar också i viss mån till växthuseffekten och har skadlig inverkan på människors hälsa. De påverkar andningssystemet, bland annat reducerar de flimmerhårens aktivitet. När damm, partiklar och bakterier tillåts uppehålla sig långa tider i lungorna ökar risken för irritationer och sjukdomar. För kvävedioxid (NO 2 ) finns miljökvalitetsnormer (SFS 2010:477). För mer information om miljökvalitetsnormer se bilaga 1. Föreliggande mätningen är utförd i gatumiljö. Halterna ska i de hänseendena vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan förväntas att allmänheten vistas längre perioder. 17 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

65 Mätresultat Kvävedioxidhalterna (NO 2 ) redovisas för mätplatserna, Carl Gustafs väg 44 och Södra Förstadsgatan 102. Halterna var höga vid Södra Förstadsgatan 102. Dygnsnormen överskreds och timnormen var hög. Vid Carl Gustafs väg 44 var kvävedioxidhalterna måttliga till höga, procent av normen. Efter bussflytten den 3 mars sjönk halterna med cirka 6 % vid Södra Förstadsgatan 102. Trots haltminskningen tangerades dygnsnormen. Vid Carl Gustafs väg ökade haltnivåerna med cirka 5 % och haltnivåerna håller god marginal till miljökvalitetsnormen. I tabell 3 redovisas uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) före respektive efter bussflytten den 3 mars. Tabellen visar att halterna har minskat vid Södra Förstadsgatan 102, medan halterna ökade vid Carl Gustafs väg 44. Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) vid Södervärn för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 före bussflytten ( till ) och efter bussflytten ( till ). MKN=MILJÖKVALITETSNORM Kvävedioxid (NO 2 ) Periodmedelvärde (µg/m 3 ) MKN/ Miljömål Södra Förstadsgatan 102 Före bussflytten Efter bussflytten Carl Gustafs väg 44 Före bussflytten Efter bussflytten 40/ Dygnsmedelvärde 98-percentil (µg/m 3 ) Timmedelvärde 98-percentil (µg/m 3 ) / Tidstäckning (%) I figur 10 och 11 redovisas medelhaltsfördelning för olika vindriktningar för de två mätplatserna före respektive efter bussflytten. Uppmätta medelkvävedioxidhalter var som högst när det blåser från sydost det vill säga från Södervärnsområdet. På mätplatsen Södra Förstadsgatan 102 minskade haltnivån avsevärt efter bussflytten när det blåste nordliga vindar, det vill säga när det blåser längs med Södra Förstadsgatan. Vid mätningarna på Carl Gustafs väg 44 syntes ingen sådan tydlig förändring. 18 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

66 µg/m 3 Figur 10. Redovisning av medelhalter av kvävedioxid (NO 2 ) i förhållande till vindriktningen för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 under mätperioden före bussflytten den 3 mars. Enheten radiellt är µg/m 3. µg/m 3 Figur 11. Redovisning av medelhalter av kvävedioxid (NO 2 ) i förhållande till vindriktningen för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 under mätperioden efter bussflytten den 3 mars. Enheten radiellt är µg/m 3. I figur 12 och 13 redovisas uppmätta kvävedioxidhalter som genomsnitt under en vecka före och efter bussflyten för respektive mätplats. Mätdata visar tydligt att halterna var som högst under morgon och kväll, samt att det var stor skillnad mellan vardag och helg. Veckoprofilen har god korrelation med trafiken i området. Generellt var NO 2 -halterna högre vid Södra Förstadsgatan 102 jämfört med Carl Gustafs väg 44. I figurerna 12 och 13 syns att kvävedioxidhalterna minskade något vid Södra Förstadsgatan 102 efter bussflytten. För Carl Gustafs väg var uppmätta NO 2 -halter lika höga eller något högre efter bussflytten. 19 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

67 µg/m 3 Figur 11. Genomsnittlig veckoprofil före och efter bussomläggningen av kvävedioxid (NO 2 ) för mätplatsen Södra Förstadsgatan 102. Enhet är µg/m 3. µg/m 3 Figur 12. Genomsnittlig veckoprofil före och efter bussomläggningen av kvävedioxid (NO 2 ) för mätplatsen Carl Gustafs väg 44. Enhet är µg/m Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

68 Kväveoxider (NO x ) Kväveoxider (NO x ) är summan av kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ). För kväveoxider (NO x ) finns ingen definierad miljökvalitetsnorm. Rapporteringen görs främst för att redovisa alla uppmätta parametrar och för att kväveoxider (NO x ) används i jämförelse med de spridningsberäkningar som redovisas senare i rapporten. Mätresultat Uppmätta kväveoxidhalter (NO x ) vid de två mätplatserna var höga i första hand vid Södra Förstadsgatan 102. I figur 14 redovisas uppmätta NO x -halter som veckomedelvärde för båda mätplatserna under hela mätperioden. Jämförs uppmätta NO x -halterna innan och efter bussflytten, utan hänsyn tagen till väderförhållande mellan mätperioderna, uppmättes en stor haltminskning (cirka 30 %) vid Södra Förstadsgatan och vid Carl Gustafs väg var halterna i stort sett oförändrande. Tabell 4. Uppmätta kväveoxidhalter (NO x ) vid Södervärn för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 före bussflytten ( till ) och efter bussflytten ( till ). Kväveoxider (NO x ) Periodmedelvärde (µg/m 3 ) Södra Förstadsgatan 102 Carl Gustafs väg 44 Före bussflytten Efter bussflytten Före bussflytten Efter bussflytten Timmedelvärde 98-percentil (µg/m 3 ) Tidstäckning (%) Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

69 µg/m 3 Figur 14. Veckomedelvärden av kväveoxider (NO x ) för hela mätperioden ( till ) för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44. Partiklar PM 10 och PM 2.5 Luftburna partiklar är idag en omdebatterad förorening och många forskare anser att flera hälsoproblem kan hänföras till partiklarna i luften som vi andas. Partiklar mindre än 4-5 µm kan tränga hela vägen ner i lungblåsorna och eventuellt vidare ut i blodet. De kan fungera som transportörer av bland annat toxiska ämnen. Exponering för luftburna partiklar ökar risken för luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Exponering för partiklar kan hos barn försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Enligt svenska studier bedöms partiklar orsaka mellan och förtida dödsfall per år i Sverige. Detta motsvarar en förkortad medellivslängd på cirka 6 12 månader. En dominerande källa till höga halter av grova partiklar (PM 10 ) i gatumiljö i svenska tätorter är slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand. Slitaget uppstår främst vid användningen av dubbdäck. Lite mindre partiklar (PM 2.5 ) bildas främst vid all typ av förbränning, där energiproduktionen och trafiken är de dominerande källorna. För både PM 10 och PM 2.5 är långdistanstransporter av partiklar ett betydande haltbidrag i södra Sverige och de allmänna bakgrundshalterna utgör en stor del av uppmätta halter. Partikelhalterna i Malmö är generellt inget stort problem i jämförelse med miljökvalitetsnormerna. Anledning till detta kan hänföras till milda och regniga vintrar och att dubbdäcksanvändningen är låg (mindre än 20 procent). Intrasporten av partiklar från kontinenten är större än i exempelvis Stockholm, där det varit problem med att klara normen för PM Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

70 Mätresultat Resultatet från mätperioden vid Södervärn motsvarar ganska väl det som mäts på de flesta platser i Malmö i liknande miljöer. Uppmätta partikelhalter låg betydligt lägre än miljökvalitetsnormerna för både PM 10 och PM 2.5. PM 10 -halterna ökade efter bussomläggningen med cirka 14 procent. En ökning av PM 10 -halterna skedde också vid exempelvis mätstationen Dalaplan, dock var inte ökningen lika stor (cirka 6 procent). I jämförelse med miljömålet var uppmätta PM 10 - och PM 2.5 -halterna vid Södervärn något högre än miljömålen. Skillnaden mellan uppmätt medelhalt för mätperioderna och den bedömda urbana bakgrundshalten för PM 10 var i genomsnitt 2-4 µg/m 3, det vill säga det lokala haltbidraget var 2-4 µg/m 3. För partiklar PM 2.5 bedöms den urbana bakgrundshalten ligga omkring 9-10 µg/m 3 och det lokala bidraget vid mätplatsen bedöms till 1-2 µg/m 3. Tabell 5. Uppmätta partikelhalter (PM 10 ) vid Södervärn före bussflytten ( till ) och efter bussflytten ( till ). MKN=Miljökvalitetsnorm Partiklar (PM 10 ) MKN PM 10 Före Periodmedelvärde (µg/m 3 ) PM 10 Efter bussflytten bussflytten Dygnsmedelvärde 90-percentil (µg/m 3 ) Timmedelvärde 98-percentil (µg/m 3 ) Tidstäckning (%) Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

71 Tabell 6. Uppmätta partikelhalter (PM 2.5 ) vid Södervärn före bussflytten ( till ) och efter bussflytten ( till ). MKN=Miljökvalitetsnorm Partiklar (PM 2.5 ) MKN PM 2.5 Före Periodmedelvärde (µg/m 3 ) PM 2.5 Efter bussflytten bussflytten Dygnsmedelvärde 90-percentil (µg/m 3 ) Timmedelvärde 98-percentil (µg/m 3 ) Tidstäckning (procent) Medelhaltsdistributionen för PM 10 i förhållande till vindriktning (se figur 15) före och efter bussomläggningen visar på något högre halter från ost till sydost. Efter omläggning var PM 10 -halterna relativt jämnt fördelade. För PM 2.5 syns en tydligt förhöjd halt när det blåser från sydost både före och efter bussomläggningen, se figur 15. µg/m 3 Figur 15. Redovisning av medelhalter av PM 10 under mätperioderna före och efter bussomläggningen i förhållande till vindriktningen. Enheten radiellt är µg/m Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

72 µg/m 3 Figur 16. Redovisning av medelhalter av PM 2.5, under mätperioderna före och efter bussomläggningen i förhållande till vindriktningen. Enheten radiellt är µg/m Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

73 Jämförelse med föregående mätning år Under perioden 3 november 2003 till 2 maj 2004 genomfördes mätningar vid Södervärn. Gemensam mätplats för mätningen och var Södra Förstadsgatan 102. I tabell 7 redovisas ett antal intressanta parametrar, så som trafikflöden, fordonfördelning, genomsnittliga emissioner och uppmätta halter mellan de två mätperioderna. Det kan konstateras att trafiken har minskat med cirka fordon per veckomedeldygn sedan Dessutom har antalet tunga fordonsrörelser på Södra Förstadsgatan minskat från cirka per dygn (år 2003) till cirka per dygn efter bussflytten (år 2014). Innan bussflytten var det en ökning av andel tunga fordon. Förutom trafikminskning har det skett en emissionsminskning från fordonsflottan under de tio åren på cirka 30 procent. De luftkvalitetsmätningar som gjorts på samma mätplats visar också på en tydlig nedgång. Exempelvis har årsmedelvärdet för NO 2 minskat med cirka 35 procent, vid jämförelse och efter bussomläggningen. Däremot är minskningen för dygnsvärdena inte lika stor, utan endast cirka 12 procent. NO x -halterna har under de samma period minskat med cirka 45 procent. Tabell 7. Jämförelse mellan mätningar och före och efter bussomläggningen för mätplatsen Södra Förstadsgatan 102 (mätpunkt 1). Miljökvalitetsnorm Mätning Mätning före buss- Mätning 2014 efter buss- Trafikflöden på Södra Förstadsgatan 102 (årdygnstrafik) omläggning omläggning Andel personbilar (%) 86,2 84,8 89,3 Andel regionbussar - (%) 4,5 5,9 6,3 Andel stadsbussar - (%) 6,3 7,3 1,5 Genomsnittlig emission av NOx = E f (gram/fordonskilometer) Utsläpp av NO x per km i kg (E f * Trafikflöde) 1,0 0,75 0,71 17,0 13,5 11,5 NO (årsmedel i µg/m 3 ) NO 2 (årsmedel i µg/m 3 ) NO 2 (dygn 98-percentil i µg/m 3 ) NO 2 (tim 98-percentil i µg/m 3 ) NO x (årsmedel i µg/m 3 ) NO x (tim 98-percentil i µg/m 3 ) Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

74 I figur 17 och 18 redovisas utvecklingen av NO 2 respektive NO x från till situationen efter bussomläggningen på Södra Förstadsgatan 102. Tydliga haltminskningarna kan noteras. Minskningen för uppmätta NO 2 - dygnsvärdena var cirka 12 procent. För periodmedelvärdena var minskningen cirka 35 procent, det vill säga betydligt större än dygnsvärdena. För NO x -halterna var minskning för både periodvärden och timvärden ungefär lika stor eller cirka 45 procent. Det kan också noteras att årsmedelhalterna av kvävedioxid (NO 2 ) överskred normen , medan i dag är halterna betydligt lägre än normen. µg/m 3 Figur 17. Redovisning av uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) för mätpunkten på Södra Förstadsgatan 102 för mätningen år 2003/2004, 2013/2014 före bussomläggningen och 2014 efter bussomläggningen. Enhet µg/m 3. µg/m 3 Figur 18. Redovisning av uppmätta kväveoxidhalter (NO x ) för mätpunkten på Södra Förstadsgatan 102 för mätningen år 2003/2004, 2013/2014 före bussomläggningen och 2014 efter bussomläggningen. Enhet µg/m Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

75 Kvävdioxidhalter (NO 2 ) med passiva provtagare Under perioden 14 mars till 4 april gjorde kvävedioxidmätningar (NO 2 ) med passiva provtagare kring Södervärn och Triangelområdet, strax efter flytten av bussarna. Utrustningen placerade i närheten av förskolan vid Rådmansgatan strax söder om Sankt Johannes kyrkan, vid Rådmansgatans norra del och vid Södra Förstadsgatan. I figur 19 redovisas uppmätta kvävedioxidhalter under mätperioden. Noterbart är att halterna på alla mätplatser var måttliga µg/m 3 som periodmedelvärde. De lägsta halterna uppmättes vid norra delen av Dekanens förskola (13 µg/m 3 ) och den del av Södra Förstadsgatan som var avstängd (14 µg/m 3 ). Högsta halterna uppmättes i det tydliga gaturummet på Rådmansgatan norra del mot Triangeln (18 µg/m 3 ) och på Smedjegatan mellan Södra Förstadsgatan och Bergsgatan (18 µg/m 3 ). De uppmätta halterna med passiva provtagarna under de tre veckorna kan jämföras med mätningarna vid Södervärn (röda siffrorna). Halterna vid Carl Gustafs väg 44 och Södra Förstadsgatan 102 var betydligt högre än de som gjordes med passiva provtagare. Figur 19. Uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) med passiva provtagare (vita siffror på svart botten) och med mätvagnens mätutrustning (röda siffror på svart botten) för perioden 14 mars till 4 april Enhet är µg/m Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

76 Beräkning av NO x - och NO 2 -halter Förutsättningar vid spridningsmodellering I datorsystemet EnviMan finns det möjlighet att simulera luftföroreningshalter eller beräkna utsläpp. Simuleringen baseras på olika typer av utsläppskällor, trafikflöden, den lokala geografin samt meteorologiska variationer. Emissionsdatabasen i EnviMan är ursprungligen från år 2002, men är uppdaterad och kompletterad i omgångar. Senast gjordes en omfattande uppdatering 2011/12. För detta arbete har den lokala biltrafiken uppdaterats och ny trafikemissionsmodell har introducerats (HBEFA 3.2) för år I emissionsdatabasen ingår cirka olika emissionskällor i Skåne. Huvudparten av källorna är trafiklänkar. Varje trafiklänk omfattar bland annat trafikflöden för lätta och tunga fordon, vägprofil och vägtyp. Övriga källor är bland annat sjöfart, industrier, värmeanläggningar, flyg, järnväg, småskalig uppvärmning och arbetsmaskiner/arbetsredskap. Detaljeringsgraden av emissionsdatabasen är högre i Skåne, medan utsläppen (emissioner) utanför Skåne behandlas mer schablonartat. I figur 20 redovisas utsläppet av kväveoxider (NO x ) i Öresundregionen per 0,25 kvadratkilometer. Malmö Figur 20. Översiktlig presentation av emissioner (utsläpp) av kväveoxider (NO x ) per 500x500 m i Skåne, Själland, Öresund och södra Östersjön. 29 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

77 I beräkningarna av halterna behövs meteorologiska data. Informationen kommer från den meteorologiska masten vid Heleneholm och uppfyller alla krav för att kunna göra spridningsberäkningar av luftföroreningar. Beräkningarna har gjorts med hänsyn till alla kända källor som finns i Öresundregionen, genom en mer översiktlig bakgrundsberäkning med en gaussisk spridningsmodell. Dessutom görs en lokal beräkning i respektive gatumiljö (OSPM-modell), som tar hänsyn till lokala instängningseffekter på grund av högre hus kring gatan. Denna lokala gatuberäkning adderas med den översiktliga beräkningen och en långväga bakgrundshalt adderas också till beräkningarna. Genom mångårigt arbete med beräkningsmodeller, emissionsmodeller och uppmätta halter har en beräkningskvalitet uppnåtts på cirka 10 procent eller bättre. Beräknade kväveoxidhalter (NO x ) med spridningsmodell I tabell 8 redovisas beräknade (med spridningsmodell) och uppmätta kväveoxidhalter (NO x ) för periodmedelvärde och 98-percentilhalt för timvärden. Det kan konstateras att beräknade NO x -halter stämmer mycket väl med uppmätta NO x -halter för Södra Förstadsgatan 102, både innan bussomläggningen och efter bussomläggningen. Beräknade NO x - halterna vid Carl Gustafs väg 44 stämmer i stort mycket bra med uppmätta halter. En viss skillnad erhålls för perioden innan bussomläggningen där beräknade halter är lägre än uppmätta halter. En bidragande faktor kan vara att trafikflödena och fördelning på Carl Gustafs väg innan bussomläggningen fick bedömas. Tabell 8. Redovisning av uppmätta och beräknade NO x -värden för gatorna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 före och efter bussomläggningen. Enhet µg/m 3. Södra Förstadsgatan 102 (före omläggning) Södra Förstadsgatan 102 (efter omläggning) Carl Gustafs väg 44 (före omläggning) Carl Gustafs väg 44 (efter omläggning) Uppmätta periodvärden av NO x Enhet µg/m 3 Beräknade periodvärden av NO x med spridningsmodell Enhet µg/m 3 medelvärde 98%-tim medelvärde 98%-tim Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

78 Beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) med spridningsmodell I tabell 9 redovisas beräknade (med spridningsmodell) och uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) för periodmedelvärde, 98-percentil dygnsvärden och 98-percentilhalt för timvärden. I stort visar en mycket god överenstämmelse och skillnaden mellan uppmätt och beräknad halt är 2 procent i genomsnitt för alla tre statistiska mått. I mer detalj ser man periodmedelvärdena överskatt i beräkningarna jämfört med uppmätta NO 2 -halter. Tabell 9. Redovisning av uppmätta och beräknade NO 2 -värden för gatorna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 före och efter bussomläggningen. Enhet µg/m 3. Södra Förstadsgatan 102 (före omläggning) Södra Förstadsgatan 102 (efter omläggning) Carl Gustafs väg 44 (före omläggning) Carl Gustafs väg 44 (efter omläggning) Uppmätta periodvärden av NO 2 Enhet µg/m 3 Beräknade periodvärden av NO 2 med spridningsmodell Enhet µg/m 3 Medelvärde dygn tim värde dygn tim 98%- 98%- Medel- 98%- 98% Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

79 Beräknade kväveoxidhalter för ett normalår I emissionsmodellen och spridningsmodellen kan jämförelse göras för samma meteorologiska period men med olika ingångsdata för exempelvis en väg. Exempel på olika ingångsdata är trafikflöden, fordonsfördelning, olika gaturumsutformningar och emissionsfaktorer. I denna jämförelse har beräkningar gjort för helåret 2003 för de två gaturummen Carl Gustafs väg 44 och Södra Förstadsgatan 102, med utgångspunkt från olika trafikflöden och trafikfördelningar, se tabell 7 eller tabell 1. I och med att det går att beräkna NO x - och NO 2 -halter med stor noggrannhet och god överenstämmelse mot faktiska uppmätta halter (se de föregående kapitel för respektive mätperiod), går det att med större säkerhet redovisa vilken skillnad i halthänseende det blivit efter bussomläggningen och den förändrade fordonsfördelningen i de två gaturummen för ett normalår. I tabell 10 redovisas beräknade NO 2 - och NO x -halter före och efter bussomläggningen för ett normalår. Resultaten utifrån beräknade halter (se tabell 10) på Södra Förstadsgatan visar att NO x - halterna minskade med cirka 17 procent och NO 2 -halterna minskade med cirka 10 procent i och med att det gick cirka färre bussar efter bussomläggningen den 3 mars Motsvarande ökning av busstrafiken skedde på Carl Gustafs väg och i dessa beräkningar konstateras att NO x -halterna ökade med cirka 25 procent och NO 2 - halterna ökade med cirka 13 procent jämfört med innan bussomläggningen. När uppmätta NO 2 - och NO x -halter jämförs för de två olika mätperioderna ser man inte lika stor haltskillnad. Orsaken är främst att de grundläggande meteorologiska förhållandena mellan mätperioderna (innan och efter bussomläggningen) inte är lika varandra. Detta är alltid ett stort problem vid mätningar som görs under en begränsad period. Tabell 10. Redovisning av beräknade NO 2 - och NO x -värden för gatorna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 före och efter bussomläggningen för normalåret Enhet µg/m 3. Beräknade NO x -halter Enhet µg/m 3 Års- 98%- medel- värde tim Beräknade NO 2 -halter Enhet µg/m 3 98%- dygn Årsmedelvärde 98%- tim Södra Förstadsgatan (före omläggning) Södra Förstadsgatan (efter omläggning) Procentuell förändring (%) Carl Gustafs väg (före omläggning) Carl Gustafs väg (efter omläggning) Procentuell förändring (%) Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

80 Källfördelning efter bussomläggningen En stor fördel med spridningsmodeller är att man kan bestämma vilka emissionskällor som ska tas med i beräkningarna. Detta innebär att det går att beräkna hur mycket olika emissionskällor bidrar med. I figur 21 och 22 redovisas en detaljared källfördelning efter bussomläggningen där hänsyn tas till hur mycket de olika trafikslagen i gaturummet bidrar med. Noterbart är att den lokala trafiken i gaturummet vid Södra Förstadsgatan 102 ger upphov till cirka 65 procent av beräknade årsmedelhalter. Motsvarande beräknat haltbidrag vid Carl Gustafs väg 44 är cirka 50 procent. Om man räknar med trafikens bidrag i näromgivningen, övriga Malmö och Skåne, ökar trafikens andel till cirka 85 procent vid Södra Förstadsgatan 102 och 75 procent vid Carl Gustafs väg 44. Figur 21. Detaljerad källfördelning till beräknade årsmedelhalter av kväveoxider (NO x ) vid Södra Förstadsgatan efter bussomläggningen. Trafiken från Malmö och Skåne är all trafiks påverkan på luftkvaliteten i gaturummet utom vad den lokala trafiken i gaturummet genererar. Figur 22. Detaljerad källfördelning till beräknade årsmedelhalter av kväveoxider (NO x ) vid Carl Gustafs väg efter bussomläggningen. Trafiken från Malmö och Skåne är all trafiks påverkan på luftkvaliteten i gaturummet utom vad den lokala trafiken i gaturummet genererar. 33 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

81 Slutsats Genom de luftkvalitetsmätningar som genomförts vid Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 under perioden den 19 juni 2013 och den 8 oktober 2014 har viktig kunskap erhållits om utvecklingen av luftkvaliteten kring Södervärn. Det är främst kvävedioxid (NO 2 ) och kväveoxider (NO x ) som har varit viktiga i luftkvalitetsundersökningen. Den 3 mars 2014 ändrades linjedragningen så att lokala gasbussar per dag flyttades från Södra Förstadsgatan till Rådmansgatan/Carl Gustafs väg. Detta innebar minskad påverkan på luftkvaliteten på Södra Förstadsgatan, men medförde en ökad påverkan på luftkvaliteten på Carl Gustafs väg/rådmansgatan. Förhoppningen var att minska utsläppen så att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (NO 2 ) underskreds på Södra Förstadsgatan. Dessutom var det intressant att jämföra den tidigare mätningen som gjordes för att få en bättre förståelse för luftkvalitetsutvecklingen. Resultaten från mätningar har varit svåra att utvärdera då de två mätperioderna (före och efter bussomläggningen) inte var meteorologiskt helt jämförbara. Från mätningarna kan det konstateras att NO 2 -halterna minskat med cirka 6 procent på Södra Förstadsgatan 102 efter bussomläggningen. Haltökningen utifrån uppmätta värden på Carl Gustafs väg av kvävedioxid (NO 2 ) var cirka 5 procent. I de spridningsmodelleringar som gjorts för att validera uppmätta halter konstateras att haltminskningen för kvävedioxid (NO 2 ) vid Södra Förstadsgatan 102 har blivit cirka 10 procent och haltökningen vid Carl Gustafs väg 44 blivit cirka 13 procent. När det gäller den viktiga frågan om miljökvalitetsnormen inte överskrids på Södra Förstadsgatan 102, blir svaret att dygnsnormen tangeras. En minskning av halterna har skett, men det är fortafarande en bit kvar tills man med säkerhet kan säga att normen inte överskrids. Emissionsutvecklingen tycks fortfarande vara positiv, men trafikflödesutvecklingen måste följas nogsamt. Ytterligare åtgärder kan på sikt vara nödvändiga. Jämfört med luftkvalitetsituationen kan man se en mycket positiv utveckling. Kvävedioxidhalterna vid Södra Förstadsgatan 102 har minskat med procent på tio år. NO x -halterna har under samma period minskat med cirka 45 procent. 34 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

82 Bilaga 1: Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnormen (MKN) är en föreskrift om lägsta tolererbara miljökvalitet för bland annat vatten, mark och luft. Fastställandet av en MKN görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Halterna för luft är främst avsedda att skydda befolkningen mot negativa hälsoeffekter. Speciell hänsyn är i viss mån tagen till personer med olika typer av överkänslighet, t.ex. astma och allergier. Halterna ska uppfyllas på platser där människor regelbundet uppehåller sig. Kommunerna måste mäta halter av luftburna ämnen om det finns risk för att miljökvalitetsnormer överskrids. Vägledande för kontrollen är förordningen SFS 2010:477 om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, samt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2010:8). Föreliggande mätningen är utförd i gatumiljö. Halterna ska vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan förväntas att allmänheten vistas längre perioder. Tabell 1_1. Sammanställning av miljökvalitetsnormer för ett urval av luftföroreningar. Miljökvalitets-normer Halt Träder i kraft Kommentar (MKN) Bensen 5 µg/m 3 1 januari 2010 Årsmedelvärde (C 6H 6) Kvävedioxid (NO 2) 40 µg/m 3 1 januari 2006 Årsmedelvärde Kvävedioxid (NO 2) 60 µg/m 3 1 januari 2006 Får max överskridas 7 dygn per år. Motsvarar 98-percentil baserad på dygnsmedelvärde Kvävedioxid (NO2) 90 µg/m 3 1 januari 2006 Får max överskridas 175 timmar per år. Motsvarar 98-percentil baserad på timmedelvärde Partiklar (PM 2.5) 25 µg/m 3 1 januari 2015 Årsmedelvärde Partiklar (PM 10) 40 µg/m 3 1 januari 2005 Årsmedelvärde Partiklar (PM 10) 50 µg/m 3 1 januari 2005 Får överskridas max 35 dygn per år. Motsvarar 90-percentil baserad på dygnsmedelvärde MKN för partiklar (PM 10 ) består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m 3 samt ett dygns-medelvärde på 50 µg/m 3 vilket får överskridas 35 dygn per år. År 2003 beslutades om miljökvalitetsnormer för kolmonoxid och bensen som ska uppfyllas senast den 1 januari 2005 respektive Den 1 januari 2006 trädde miljökvalitetsnorm för kvävedioxid (NO 2 )i kraft. Normen består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m3, ett timmedelvärde på 90 µg/m 3, som får överskridas 175 timmar per år, samt ett dygnsmedelvärde på 60 µg/m 3 som får överskridas 7 dygn per år. Under 2010 infördes en norm för PM 2.5 på 25 µg/m 3 som årsmedelvärde. Normen får inte överskridas efter 1 januari Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

83 Bilaga 2: Nationella miljömål Syftet med det nationella miljömålssystemet är att få ett strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Målstrukturen består av tre nivåer: Ett generationsmål som visar på inriktningen för samhällsomställningen. Miljökvalitetsmål med preciseringar som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmål som anger steg på vägen till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Generationsmålet: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till Miljökvalitetsmålen kompletteras med preciseringar som förtydligar innebörden av målet och vad som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för arbetet med insatser för att nå målen, utgöra kriterier för uppföljning av målen samt vara underlag för regionala miljömål och åtgärder. Etappmål anger steg på vägen till att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Under våren 2012 beslutade regeringen om 13 etappmål inom fyra prioriterade områden: luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Mer om Sveriges nationella miljömål kan läsas på Miljömålsportalen, samt om åtgärder för att nå dem på Länsstyrelsens hemsida, Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av följande ämnen och processer, se följande tabell. 36 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

84 Tabell 2_1. Sammanställning av aktuella miljömål för ett urval av luftföroreningar. Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m 3 1 år 1 Benso(a)pyren µg/m 3 1 år 0,0001 0,1 nanogram per kubikmeter luft Butadien µg/m 3 1 år 0,2 Formaldehyd µg/m 3 1 timme 10 PM 10 µg/m 3 1 år 15 PM 10 µg/m 3 1 dygn 30 PM 2.5 µg/m 3 1 år 10 PM 2.5 µg/m 3 1 dygn 25 Marknära ozon µg/m 3 8 timmar 70 Marknära ozon µg/m 3 1 timme 80 Marknära ozon AOT timme Under perioden april - september Kvävedioxid µg/m 3 1 år 20 µg/m 3 1 timme 60 Korrosion µm 1 år 6,5 Korrosion på kalksten 37 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

85 Bilaga 3: Meteorologi under mätperioden Juni 2013: Juli 2013: Augusti 2013: Inleddes svalt och ostadigt. Övergick till något stabilare sommarväder mot slutet av månaden. Ganska torrt, soligt och varmt hela månaden. Varmt och soligt, en del åska och lokalt stora nedbördsmängder. September 2013: Normalvarmt och soligt, men ändå en del regn. Oktober 2013: Blåsigt och regnigt, men normaltvarmt. November 2013: Blåsigt i övrigt normalt novemberväder. December 2013: Mycket blåsigt med stormarna Sven och Ivar som huvudnummer. Mycket milt. Januari 2014: Februari 2014: Mars 2014: April 2014: Maj 2014: Juni 2014: Juli 2014: Augusti 2014: Mild inledning, sista veckorna vinter, som förövrigt blev den enda under denna vintersäsong. Mycket milt väder och regnigt. Tidig vår! Varm månad, speciellt inledning av månaden. Varmt och soligt, med sommartemperaturer. Något nederbördsfattigare. Ganska blöt inledning, soligare och varmare mot slutet av månaden. Torrt väder men normalvarmt. Ostadigt i slutet av månaden. Varmt och mest soligt. Ostadigt i mitten av månaden. Många åskväder med stora nedbördsmängder. Bara något varmare än normalt. September 2014: Torrt och varmt. Oktober 2014: Varmt väder och mycket nederbörd. Jämförs förutsättningarna för högre luftföroreningshalter, genom ett stabilitetsindex, före och efter bussflytten och med hur det sett tidigare år, så kan följande konstateras: De mest stabila situationerna var något mer förekommande före bussflytten den 3 mars. Detta innebär att risken för högre luftföroreningar var större före bussflytten än efter bussflytten. 38 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

86 Redovisning av frekvensfördelning och medelvindhastighet görs för två fall: före och efter bussomläggningen. Före bussomläggningen var medelvindhastigheten något högre i flera sektorer, se figur 3_1. Frekvensfördelningen dominerades i något högre grad av sydliga vindar än genomsnittet, se figur 3_2. Fig ur 3_1. Medelvindhastigheten i m/s för olika vindriktningar under ett genomsnittligt år för och under mätperioden före bussomläggningen. Figur 3_2. Genomsnittlig frekvensfördelning (%) av olika vindriktningar under och under mätperioden före bussomläggningen. Enheten radiellt är procent (%). Efter bussomläggningen ( ) var medelvindhastigheten något lägre i de flesta sektorer, se figur 3_3. Frekvensfördelningen dominerades i något högre grad av ostliga vindar än genomsnittet, se figur 3_4. 39 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

87 Figur 3_3. Medelvindhastigheten i m/s för olika vindriktningar under ett genomsnittligt år för och under mätperioden efter bussomläggningen. Figur 3_4. Genomsnittlig frekvensfördelning (%) av olika vindriktningar under och under mätperioden efter bussomläggningen. Enheten radiellt är procent (%). 40 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

88 Bilaga 4: Termer och uttryck Emission F/åmvd IMM IVL Immission MKN mg/m 3 µg/m 3 Normalvecka Normalår NV ppb ppm Sommarsäsong Vintersäsong x-percentil Passiva provtagare Utsläpp Fordon per årsmedelvardagsdygn Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm Svenska Miljöinstitutet Förekomsten av luftföroreningar i atmosfären Miljökvalitetsnorm Milligram per kubikmeter luft Mikrogram per kubikmeter luft Genomsnittlig vecka över mätperioden Genomsnittligt år Naturvårdsverket Miljarddel Miljondel 1 april t.o.m. 30 september 1 oktober t.o.m. 31 mars Den högsta halt som uppnås i x procent av tiden. Vanligast förekommande är 98- percentil. Exempelvis redovisas en 98- percentilen till 85 enheter, så innebär detta att under 2 procent av fallen är halterna högre än 85 enheter. Utrustning där luftföroreningar ansamlas på ett prov och kan efter exponering analyseras. Gaussisk spridningsmodell - Är en vedertagen beräkningsmetod för att beräkna luftföroreningar i atmosfärens nedre delar. 41 Luftkvalitetsmätning vid Södervärn

89 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (3) Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Tid och plats kl. 13:00-14:05 Sessionssalen Stadshuset Paragrafer 77 Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) ordförande Andreas Schönström (S) 1:e vice ordförande Torbjörn Tegnhammar (M) 2:e vice ordförande Rose-Marie Carlsson (S) Carina Nilsson (S) ersätter Jamal El-Haj (S) Sofia Hedén (S) Jeanette Stojic (V) Karolina Skog (MP) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Anders Rubin (S) Mubarik Abdirahman (S) Momodou Jallow (V) kl. 13:05-14:05 Johanna Öfverbeck (MP) Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Jörgen Grubb (SD) Richard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S) Hanna Thomé (V) Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfrid, chefsjurist Tomas Bärring, sekreterare Pia Kanold, kanslichef Karin Ringman- Ingvarsson, planeringsdirektör Jan Haak, administrativ chef Ulla-Karin Holmberg, ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson, stadsjurist Claes- Inge Wennström, direktör Per-Erik Ebbeståhl, informationsdirektör Anders Mellberg, HR-direktör Liselott Nilsson, kommunikationsstrateg Karin Lindroth, budgetchef Mats Hansson och grundskoledirektör Anders Malmqvist 62. Ej närvarande Jamal El-Haj (S), Carina Svensson (S) och Frida Trollmyr (S). Justerat datum

90 Malmö stad Kommunstyrelsen 2 (3) 77 Rapport om insatser för hemlösa 2014 STK Sammanfattning Samtliga stadsområdesnämnder och sociala resursnämnden lämnar varje höst/vinter rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hemlösa. Rapporterna beskriver organiseringen av hemlöshetsarbetet, det förebyggande arbetet, resurser för hemlösa, andrahandsuthyrning av lägenheter, samarbete med andra aktörer inom området och pågående projekt och utvecklingsarbete. Eftersom bostadsbristen får allt större genomslag i hemlöshetsproblematiken och den strukturella hemlösheten ökat markant de senaste åren har samarbetet över förvaltningsgränserna ökat. Samarbetet behöver utvecklas ytterligare och framför allt behövs allianser och innovationer för att möjliggöra byggnation av hyresrätter med rimliga hyror så att även personer/familjer som saknar god ekonomi får tillgång till den reguljära bostadsmarknaden. Hemlöshetsproblematiken behöver lyftas fram i bostadspolitiska mål, bostadsförsörjningsprogram och i handlingsplaner för utbyggnad av bostäder. Den handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete som funnits sedan 2005 är inaktuell och föreslås upphöra att gälla. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete från 2005 ska upphöra att gälla, och att stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden även fortsatt ska avge årlig rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hemlösa. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att godkänna rapporten, samt att anmoda stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, servicenämnden samt styrelsen för MKB fastighets AB att beakta rapporten i sitt målarbete för Särskilda yttranden, reservationer Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M), Noria Manouchi (M) och Ewa Bertz (FP) anmäler, med instämmande av Linda Simonell Wirje (M), John Roslund (M), Helena Nanne (M) och Roko Kursar (FP), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 14. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) anmäler, med instämmande av Jörgen Grubb (SD) och Rickard Åhman-Persson (SD), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 15. Beslutsunderlag Rapport från stadsområdesnämnd Innerstaden Rapport från sociala resursnämnden Rapport från stadsområdesnämnd Norr

91 Malmö stad Kommunstyrelsen 3 (3) Rapport från stadsområdesnämnd Söder Rapport från stadsområdesnämnd Väster Rapport hemlöshet från stadsområdesnämnd Öster(1/2) Rapport hemlöshet från stadsområdesnämnd Öster (2/2) Särskilt yttrande från stadsområdesnämnd Söder (M, FP) Beredningsbrev vård- och omsorgsberedningen G-Tjänsteskrivelse - Vård- och omsorgsberedning 11/2 - Rapport om insatser för hemlösa 2014 Särskilt yttrande, VoO , SD Handlingsplan 2005 Boenden för hemlösa i Malmö stad 2014 december Särskilt yttrande, VoO beredning (M o FP)

92 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende: STK Ang: Rapport om insatser till hemlösa 2014 Situationen för hemlösa i Malmö är ohållbar och ovärdigt vårt samhälle. Den växande hemlösheten är ett strukturellt problem, där bostadspolitiken är central. Fler bostäder skulle innebära färre hemlösa, men ändå finns det från majoriteten ingen hållbar strategi för att lösa den akuta bostadsbristen i Malmö. Därtill förvärrar social utslagning och hög arbetslöshet situationen. Vi vill även uppmärksamma att de hundratals hemlösa EU-migranterna som sover på Malmös gator inte nämns i rapporten. Vi tycker att det är fantastiskt att så många aktörer från civilsamhället ställer upp för att erbjuda EU-migranterna hjälp. Men att den styrande majoriteten i Malmö inte gör vad som kan göras för att lindra dessa människors utsatta och inhumana situation är oacceptabelt. Politiken bör och kan göra mycket mer för att hantera den akuta situationen och minska det mänskliga lidandet. Torbjörn Tegnhammar (M) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Med instämmande av: Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP)

93 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende: STK Rapport om insatser för hemlösa Sverigedemokraterna har tagit del av rapporten om insatser för hemlösa i Malmö I vanlig ordning kan vi konstatera att hemlösheten i Malmö är en direkt följd av den politik som bedrivs på såväl riksplanet som i kommunen. Kostnaderna når ständigt nya höjder och inget tyder på att detsamma kommer minska. Det byggs även för få lägenheter i Malmö, detta av flera olika anledningar, allt för många malmöbor uppbär försörjningsstöd och endast MKB accepterar detta som en inkomst. För oss Sverigedemokrater är det självklart att så aldrig kan bli fallet, att bidrag skall räknas som en lön. Malmös alla sociala problem riskerar att personer med utbildning och riktiga jobb väljer att flytta till våra kranskommuner. Magnus Olsson (SD) med instämmande av: Jörgen Grubb (SD) Anders Olin (SD) med instämmande av: Richard Åhman Persson (SD)

94 Malmö stad Stadskontoret 1 (11) Datum Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Karin.Andersson@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport om insatser för hemlösa 2014 STK Sammanfattning Samtliga stadsområdesnämnder och sociala resursnämnden lämnar varje höst/vinter rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hemlösa. Rapporterna beskriver organiseringen av hemlöshetsarbetet, det förebyggande arbetet, resurser för hemlösa, andrahandsuthyrning av lägenheter, samarbete med andra aktörer inom området och pågående projekt och utvecklingsarbete. Eftersom bostadsbristen får allt större genomslag i hemlöshetsproblematiken och den strukturella hemlösheten ökat markant de senaste åren har samarbetet över förvaltningsgränserna ökat. Samarbetet behöver utvecklas ytterligare och framför allt behövs allianser och innovationer för att möjliggöra byggnation av hyresrätter med rimliga hyror så att även personer/familjer som saknar god ekonomi får tillgång till den reguljära bostadsmarknaden. Hemlöshetsproblematiken behöver lyftas fram i bostadspolitiska mål, bostadsförsörjningsprogram och i handlingsplaner för utbyggnad av bostäder. Den handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete som funnits sedan 2005 är inaktuell och föreslås upphöra att gälla. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att Handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete från 2005 ska upphöra att gälla, och att stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden även fortsatt ska avge årlig rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hemlösa. Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen för egen del besluta att godkänna rapporten, samt att anmoda stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, servicenämnden samt styrelsen för MKB fastighets AB att beakta rapporten i sitt målarbete för Beslutsunderlag Rapport från stadsområdesnämnd Innerstaden Rapport från sociala resursnämnden Rapport från stadsområdesnämnd Norr Rapport från stadsområdesnämnd Söder SIGNERAD

95 Rapport från stadsområdesnämnd Väster Rapport hemlöshet från stadsområdesnämnd Öster(1/2) Rapport hemlöshet från stadsområdesnämnd Öster (2/2) Särskilt yttrande från stadsområdesnämnd Söder (M, FP) G-Tjänsteskrivelse - Vård- och omsorgsberedning 11/2 - Rapport om insatser för hemlösa 2014 Handlingsplan 2005 Boenden för hemlösa i Malmö stad 2014 december 2 (11) Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Rapport om insatser för hemlösa år 2014 I december 2004 fattade kommunfullmäktige beslut om en plan för arbetet mot hemlöshet enligt vilken samtliga stadsområdesnämnder, dåvarande stadsdelsfullmäktige, en gång per år ska lämna rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hem- och bostadslösa. Samtidigt ska sociala resursnämnden lämna en rapport om de kommunövergripande insatserna och resurserna samt i vilken utsträckning dessa täcker behoven. Den senaste rapporten om insatser för hem- och bostadslösa behandlades i kommunstyrelsen i februari/mars Kommunstyrelsen beslutade då att stadskontoret, i samband med 2014 års rapport om insatser för hemlösa, skulle återkomma med en lägesrapport om den översyn som initierades genom 2011 års rapport om insatser för hemlösa i vilken det angavs Nuvarande organisation för kommuncentralt ansvar för hemlösheten har funnits sedan år 2005 och hemlöshetsarbetet är betydligt mer omfattande nu och det finns tillgång till betydligt fler resurser än när den trädde i kraft. Det finns därför ett behov att göra en samlad översyn av hemlöshetsarbetet vilket innebär att, utöver ekonomin, även rutiner, handläggning, uppföljning, samarbete mellan kommunens förvaltningar och brukarmedverkan behöver granskas och, i förekommande fall, effektiviseras. I det arbetet måste stadsdelarnas individ- och familjeomsorg, sociala resursförvaltningen, fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, brukarorganisationer och framför allt stadskontoret involveras. Hur det arbetet har fortskridit har beskrivits i rapporterna 2012 och Denna rapport beskriver situationen i stadsområdena och för sociala resursförvaltningen den 1 oktober 2014 samt det utvecklingsarbete som initierats och bedrivits under det senaste året. I ärendet föreligger särskilt yttrande från (M) och (FP) i stadsområdesnämnd söder. Organisation av arbetet mot hem- och bostadslöshet Enligt beslut i kommunfullmäktige har fastighetskontoret ansvaret för att anskaffa lägenheter och andra objekt för målgrupper med speciella behov, som inte kan få sitt boende tillgodosett på den ordinarie bostadsmarknaden. Fastighetskontorets lägenhetsenhet har ansvar för kontraktsskrivning och all hyresjuridik förknippad med bostäderna och sköter bl a hyresdebitering i förhållande till andrahandshyresgästen hade Malmö drygt 600 lägenheter för andrahandsuthyrning och verksamheten med tre förvaltare finansierades genom att medel överfördes från dåvarande stadsdelsfullmäktiges resursfördelade budgetar. Enheten utökades 2012 med en för-

96 valtare och 2013 med ytterligare en och i budget för 2015 fick enheten ett tillskott för två nya tjänster. Bakgrunden var huvudsakligen den stora ökningen av antalet avtal men också att lägenhetsenheten utökat sitt ansvarsområde. De lägenheter som fastighetskontoret tecknar förstahandskontrakt på fördelas mellan stadsområdena enligt en särskild fördelningsnyckel som justeras årligen. Fördelningsnyckeln baseras på relationen mellan antalet hemlösa och det antal lägenheter respektive stadsområde disponerar och avsikten är att få en balans i de resurser som stadsområdena kan erbjuda så att det finns en likhet över staden. Ansvar för bedömning och tilldelning av boenden samt tillsyn och, vid behov, stöd i boendet ligger på stadsområdenas socialtjänst. 3 (11) Stadsområdesnämnd Söder tar i sin rapport upp att många av de hemlösa barnfamiljerna kommer från annat land och att de har svårt att hitta egna boendelösningar eftersom de saknar kunskap om hur man söker bostad. Socialtjänsten försöker vägleda genom egna bosökarinsatser vilket också framgår av övriga nämnders rapporter men man saknar tid för att på ett adekvat sätt hjälpa familjerna i någon större utsträckning. Samtliga stadsområden har personal som arbetar särskilt riktat mot hemlöshetsproblematiken. I stadsområde Norr finns en enhet för myndighetsutövning med 10 socialsekreterare och en enhet för tillsyn med 12 socialpedagoger som arbetar specifikt med hemlösa. I stadsområde Öster ingår hemlöshetsarbetet i vuxenenhetens uppdrag. Enheten har en särskild mottagningsgrupp för hemlösa bestående av tre socialsekreterare. Under både 2013 och 2014 ansökte 479 familjer/personer om akut hjälp med boende under perioden januari t o m september. Även stadsområde Söder har en särskild sektion för boende och en mottagningsgrupp som ansvarar för att utreda, besluta om och följa upp hemlöshetsinsatserna. En förändring sedan förra året är att stadsområdet har en förstesekreterare som samordnar arbetet och handleder personalen. I stadsområde Väster bedrivs hemlöshetsarbetet inom vuxenenheten och även här finns en särskild mottagningsenhet för att bl a utreda behov av akutboende för hemlösa. Stadsområdet arbetar aktivt med uppföljning av de personer som bor i akutboenden i syfte att hitta permanenta boendelösningar. I stadsområde Innerstaden finns, inom enheten för vuxna, en myndighets- och en insatssektion som arbetar med hemlösa. Till myndighetssektionen finns knutet en mottagning som gör en första bedömning och placering vid akuta behov. Enligt vad som anges i rapporterna så är 104 av stadsområdenas personal involverade i hemlöshetsarbetet varav minst 65 arbetar på heltid med problematiken. Kommungemensamma insatser mot hemlöshet Kommunövergripande strategiska frågor faller inom stadskontorets ansvarsområde medan operativa insatser som drift av egna kommungemensamma boenden och upphandling av kommungemensamma boenden tillhör sociala resursförvaltningens uppdrag. Under våren 2014 genomfördes den senaste upphandlingen av kommungemensamma härbärgesplatser och dygnsboenden. 20 platser med möjlighet att utöka till 25 vid behov avsåg biståndsfritt akutboende/natthärbärge i enbäddsrum för hemlösa kvinnor och män och även par. 43 dygnsboendeplatser upphandlades för hemlösa män i aktivt missbruk och 21 för kvinnor i samma situation med den skillnaden att 5 av de platserna är avsedda för kvinnor som dessutom blivit utsatta för våld. Underlaget till upphandlingen arbetades fram av en beredningsgrupp med representanter från stadsområdenas individ- och familjeomsorg, sociala resursförvaltningen och stadskontoret.

97 En grupp som funnits i många år är gruppen för socialt boende med representanter från fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, stadsfastigheter och sociala resursförvaltningen. Gruppen har i uppdrag att bevaka vilka av de lokaler som blir lediga i kommunen som kan användas för sociala boenden men även om det dyker upp tomter som kan bebyggas och fastigheter som kan förvärvas. 4 (11) I december 2013 öppnade Lugguden med 19 genomgångslägenheter för drogfritt boende och 11 lägenheter för drogfritt stödboende och i januari 2014 öppnade Hasselgården med 8 lägenheter för alkoholmissbrukande kvinnor. I december 2014 tillkom ett akutboende i Burlöv för hemlösa barnfamiljer utan social problematik där avsikten är att familjerna ska få aktivt stöd i sitt bostadssökande av personal på plats i huset. Uppsökarverksamheten för vuxna bedriver verksamhet riktad till vuxna med drogrelaterade problem som är eller riskerar att bli hemlösa. Under 2014 har verksamheten dessutom kartlagt situationen för EU-migranter i Malmö och följt hur situationen utvecklats när antalet personer ökat och boplatser etablerats. I Malmö finns sedan början av 2012 ett samarbete mellan kommunen och Region Skåne i form av ett multiprofessionellt ACT-team (assertive community treatment) som ger stöd till personer med psykossjukdom och svåra sociala problem där en del har en osäker boendesituation. Teamet ger i nuläget stöd till 56 personer varav 18 kvinnor. Sedan 2012 finns även en permanent Bostad först-verksamhet i Malmö. Inledningsvis var det svårt att få hyresvärdar att lämna lägenheter till verksamheten sannolikt eftersom den vänder sig till personer med en uttalad social problematik. Först under 2014 nåddes målet med 20 lägenheter. Resultaten har hittills varit mycket positiva och verksamheten har nu kunnat utöka till att arbeta med par och är öppna för att även arbeta med barnfamiljer. En person har fått avbryta och två personer har kunnat överta kontrakten. Det har funnits stort intresse för att delta i programmet och 65 personer står i kö. Förebyggande insatser mot hemlöshet Budget- och hyresrådgivningen är en mycket viktig resurs i det förebyggande hemlöshetsarbetet både när det gäller att hjälpa malmöbor att hantera sin vardagsekonomi och när det gäller att förhindra vräkning för de personer som har en egen bostad. De allra flesta som har kontakt med budget- och hyresrådgivningen har inte kontakt med socialtjänsten. Ibland räcker det med den rådgivning och hjälp budget- och hyresrådgivningen kan ge men ofta behövs mer omfattande insatser som socialtjänsten kan bistå med. Samarbetet med Kronofogdemyndigheten är också viktigt både när det gäller att förhindra avhysningar eller att se till att de sker på ett så bra sätt som möjligt. Både socialtjänst och kronofogdemyndighet ger uttryck för att man har ett väl utvecklat och bra samarbete. Kronofogdemyndighetens statistik visar att under första halvåret 2014 var 12 barn i Malmö berörda av verkställda avhysningar, medan motsvarande siffra för Stockholm och Göteborg var 59 respektive 8. Alla som riskerar att avhysas i Malmö kontaktas av stadsområdenas individ- och familjeomsorg antingen genom brev eller genom hembesök och information lämnas om vilken hjälp och vilket stöd som kan erbjudas. Hushåll med barn och äldre är särskilt prioriterade i det förebyggande arbetet.

98 Flera stadsområden anger att de arbetar med boenderådgivning, bl a i form av information och praktiskt hjälp i att söka bostad, för personer som bor i stadsområdet. Samarbetet mellan stadsområdenas enheter för boende och försörjningsstöd har också utvecklats för att bistå personer i att få och behålla bostäder. 5 (11) Flera stadsområden lyfter fram samarbetet mellan vård och omsorg inom ramen för Psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO), regeringens satsning t o m år 2016 för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa med särskild inriktning på barn och unga samt personer med omfattande eller komplicerade psykiatriska problem. Av rapporterna framgår att individ- och familjeomsorgen samarbetar med hyresvärdarna i respektive stadsområde för att kunna åtgärda eventuella missförhållanden i ett tidigt skede. Lägenheter för andrahandsuthyrning I januari 2014 hade stadsområdena och sociala resursförvaltningen tillsammans 1128 avtal om andrahandsuthyrning och i januari 2015 hade avtalen ökat till Av dem hyrs 469 av MKB, 148 är bostadsrätter som stadsfastigheter förvaltar och 568 hyrs av privata hyresvärdar. Av de 1185 avtalen är 477 (40 %) genomgångsboenden, dvs de ska fungera som referens- eller träningsboende och underlätta ingången på den reguljära bostadsmarknaden och kan därför inte övergå till förstahandskontrakt. De lägenheterna finns huvudsakligen i olika blockförhyrningar som t ex bostadsbyn Per Albin, Lugguden eller Hallingsgatan. 708 lägenheter är övergångsboenden som är avsedda att övergå till förstahandskontrakt, efter en med hyresvärden avtalad tid av skötsamhet som hyresgäst. MKB är flexibla när det gäller tidsramen för övertagen, de godkänner försörjningsstöd som inkomst, vissa betalningsanmärkningar och även viss skuldsättning, något som inte de privata hyresvärdarna gör. Fördelning genomgångs- respektive övergångslägenheter mellan stadsområden och sociala resursförvaltningen

99 Under 2014 har 193 lägenheter anskaffats och 148 andrahandskontrakt har övergått till förstahandskontrakt vilket innebär att de lägenheter som lägenhetsenheten förvaltar ökat med 45 under året. Helst skulle det gå jämt ut eller, med tanke på den stora ökningen av antalet avtal sedan lägenhetsenhetens tillkomst, så skulle övertagen vara fler än nyanskaffningen. Stadsområdena ska arbeta aktivt för att kontrakten ska övergå till förstahandskontrakt och för att en hyresgäst ska få överta kontraktet krävs det att hyrorna inbetalats i tid av hyresgästen själv eller av god man/förvaltare samt att det inte förkommit några störningar eller annan misskötsamhet under boendetiden. 6 (11) Övertag per stadsområde 2013 och Vid andrahandsuthyrning ingår tillsyn av att hyresgästen uppfyller hyreslagens krav som ett obligatorium. En schablonkostnad har räknats fram, den indexuppräknas och uppgår för närvarande till strax under kronor per lägenhet och år. Tillsyn görs av stadsområdenas socialtjänst och ska ske en gång per månad om inte annat överenskommits med hyresvärden och i princip är det bara MKB som medger tillsyn med längre intervall. Samarbete I samband med omorganisationen till fem stadsområden sågs nätverken kring hemlöshetsarbetet över och gjordes om. I nuläget finns ett chefsnätverk med enhets- och sektionschefer från individ- och familjeomsorgen där även sektionschefen för kommungemensamma boenden och enhetschefen för lägenhetsenheten ingår. Det finns också en beredningsgrupp som arbetar fram underlag för beslut på uppdrag av avdelningscheferna från stadsområdenas individ- och familjeomsorg och sociala resursförvaltningen. MKB är en mycket viktig samarbetspart både när det gäller att få lägenheter till stadsområdenas hemlösa och i utvecklingsarbetet inom hemlöshetsområdet i övrigt. I januari trädde ett nytt samarbetsavtal mellan MKB och fastighetskontoret i kraft som bl a innehåller mer flexibla överlåtelsetider hölls för första gången inspirations- och utbildningsdagar för all personal som arbetar med boendefrågor och försörjningsstöd. Dessa genomförs nu som introduktion för nyanställda en gång per termin i ett samarbete mellan fastighetskontorets lägenhetsenhet, miljöförvaltningens hyresrådgivning, stadsbyggnadskontorets Boplats Syd, MKB:s bosociala verksamhet och stadskontorets välfärdsavdelning. Avsikten är att dagarna ska bidra till att hemlöshetsarbetet i Malmö

100 bedrivs på samma sätt och från samma utgångspunkter i de olika stadsområdena. 7 (11) Flera stadsområden beskriver ett nära samarbete med psykiatrin och detta är något som huvudsakligen utvecklats de senaste åren. Även internt i stadsområdena har samarbetet utvecklats under senare år och gemensamma satsningar genomförs med stöd av t ex PRIO-medel. Pågående projekt och förändringsarbete Stadsområde Norr inledde under 2014 ett omfattande utvecklingsarbete för att förbättra arbetet med och för hemlösa barn. Implementering kommer att ske bl a genom en satsning på utbildning av personalen. Stadsområdet har också inlett ett utvecklingsarbete för att förbättra hemlöshetsarbetet generellt genom att utveckla redskap för personalen. Stadsområdet kommer, med stöd av stimulansmedel för strategiskt arbete inom socialpsykiatrin, att arbeta med boendestöd i samverkan mellan tre olika verksamhetsgrenar. Stadsområde Öster arbetar med stöd av LEAN för att ta tillvara kompetensen inom verksamheten i syfte att skapa en mer klientfokuserad organisation. Stadsområde Söder lyfter fram att det, på grund av bostadsbristen, blir allt svårare för skyddsbehövande att finna bostad. Eftersom majoriteten av ärendena rör barnfamiljer har stadsområdets samordningstjänst för skyddsärenden placerats i mottagningsgruppen för barn och familj i syfte att stärka barn- och familjeperspektivet. Utvecklingsarbete Under 2012/2013 samarbetade stadsdelarna/stadsområdena, sociala resursförvaltningen, fastighetskontorets lägenhetsenhet, MKB och stadskontoret primärt kring frågor som kunde underlätta för de nya stadsområdena att arbeta på ett likartat sätt. Exempelvis utarbetades ett gemensamt dokument med anvisningar för att tydliggöra arbetsfördelning och samarbete mellan individ- och familjeomsorgen och fastighetskontoret. Dokumentets innehåll implementerades under 2013 och det arbetet behöver kontinuerligt underhållas och följas upp bl a med tanke på den personalomsättning som finns inom individ- och familjeomsorgen. Samtidigt utarbetades för hela Malmö gemensamma rutiner för att hantera hyresfordringar. Implementering av rutinerna inleddes under 2013 men även det arbetet måste fortsätta och följas upp. Ett led i detta är de regelbundna sk saldomöten som lägenhetsenheten har med stadsområdena. Från 2013 deltar stadskontoret i den analys- och arbetsgrupp med representanter från stadsbyggnads- och fastighetskontoret som arbetar med handlingsplanen och den årliga lägesrapporten för bostadsförsörjningsprogrammet. I samband med att 2012 års rapport om insatser behandlades i april 2013 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt stadskontoret att undersöka förutsättningarna för att driva/upphandla boenden för barnfamiljer. I samarbete med sociala resursförvaltningen och LiMa konstaterades att det fanns störst behov av akutboende för strukturellt hemlösa barnfamiljer och att sådana boenden bäst drivs i kommunal regi eftersom kommunen har en starkare drivkraft att arbeta för att barnfamiljerna ska kunna flytta ut på den reguljära bostadsmarknaden. Samarbetet mynnade konkret ut i att kommunen under 2013 tecknade avtal om att hyra Disponentvillan i Arlöv som byggdes om till ett boende för barnfamiljer med 19 fullvärdiga lägenheter på kvm. Disponentvillan startade sin verksamhet i december Fyra socialsekreterare arbetar där för att bistå familjer-

101 na i att söka bostad och då inte bara i Malmö. 8 (11) Den 6 november 2013 behandlade kommunstyrelsen ärendet Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på bostadsmarknaden och socialtjänsten och beslutade då om flera uppdrag som på olika sätt berör hemlöshetsområdet. Ett handlade om hur bostäder kan produceras till rimliga kostnader för att minska bostadsbristen och kommunen ska med det syftet inleda ett utvecklingsarbete mellan olika förvaltningar, forskning och marknad. Det uppdraget finns nu inom ramen för det fortsatta arbetet med kommissionsrapporten. Ett annat uppdrag rörde en kommungemensam bostadsrådgivning där malmöbor kan få hjälp och stöd i sitt bostadssökande men också information om sina rättigheter och skyldigheter som hyresgäst mm. Den utredningen pågår i samarbete med miljöförvaltningen, stadsområdena och sociala resursförvaltningen och ett förslag kommer att redovisas under våren Ytterligare ett uppdrag handlade om att utreda förutsättningarna för en särskild tillsynsorganisation för att effektivisera arbetet med tillsyn i andrahandslägenheterna samtidigt som socialtjänstens personal då skulle kunna få bättre förutsättningar för att arbeta med individuellt anpassat boendestöd till de hemlösa som behöver det. Även när det gäller detta uppdrag kommer ett förslag att redovisas under våren Slutligen beslutade kommunstyrelsen att stadskontoret skulle genomföra en jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa i syfte att främja bästa praktik och likabehandling i kommunen. Studien genomfördes under våren 2014 och rapporten På jakt efter bästa praktik inom hemlöshetsområdet kommer att presenteras vid ett seminarium i februari i år och därefter redovisas till kommunstyrelsen Med anledning av att det sedan 2004 finns beslut om att servicenämnden kan köpa in bostadsrätter men så inte skett riktade kommunstyrelsen en uppmaning till servicenämnden att kommunicera rutinerna för inköp av bostadsrätter till stadsområdena. Rutinerna håller på att omarbetas vilket förenklar förfarandet. Det finns nu ett samarbete mellan stadsfastigheter, fastighetskontoret, stadsområdena och stadskontoret kring inköp av i första hand smålägenheter avsedda för ungdomar som i dagsläget placeras i dyra hvb-platser (hem för vård eller boende) på grund av bristen på bostäder. Avsikten är att ungdomarna ska kunna ha ett bra boende till rimliga kostnader med stöd vid behov under tiden de står i kö på Boplats Syd för att få en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. MKB har, som en särskild satsning under ett år från oktober 2014 t o m september 2015, beslutat att lämna 100 lägenheter utöver de som lämnas enligt samarbets- och markanvisningsavtal. De 100 lägenheterna är avsedda för barnfamiljer i dyra boendelösningar och är både en social investering och en möjlighet att minska kostnaderna och använda kommunens medel mer effektivt. Satsningen kommer att följas upp särskilt. En översyn av resursfördelningsmodellen inleddes redan 2011 men avstannade i samband med besluten om omorganisation till bl a stadsområden. Arbetet kommer att återupptas under 2015 och hela modellen, även fördelningen inom hemlöshetsområdet, ska ses över. I ett yttrande våren 2014 till revisorskollegiet anger kommunstyrelsen att det finns anledning att se över såväl resursfördelning som resurstilldelning och att sannolikt även kriterierna för fördelning av budget

102 för hemlösheten behöver ändras så att de i större utsträckning tar hänsyn till kostnadsgenererande faktorer. 9 (11) Handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete I december 2004 antog kommunfullmäktige en handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete att gälla från Förutom definition av begreppet hemlös innehöll planen mål för arbete samt en beskrivning av det arbete som då bedrevs. Planen har inte reviderats och det har hänt mycket sedan den antogs, t ex har gruppen hemlösa förändrats drastiskt från att i huvudsak ha omfattat personer med en social problematik till personer som har kontakt med socialtjänsten för att de inte har möjlighet att själv ordna en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. Det är hushåll med försörjningsstöd eller annan låg inkomst som inte kan konkurrera på en bostadsmarknad där det råder brist på framför allt hyresrätter med rimliga hyresnivåer. Den gruppen har de tre senaste åren ökat från 51 % till 63 % av de hemlösa. Hemlöshetsproblematiken har således utvecklats till att i allt högre omfattning handla om en brist på bostäder och måste i högre utsträckning beaktas i planeringen av stadens bostadsförsörjning. Även när det gäller arbetet med hemlösa har det hänt mycket. Det har tillkommit en rad resurser som exempelvis uppsökarverksamhet, ACT-team, (Assertive Community Treatment) och Bostad Först-team. Det har dessutom skett en stor utbyggnad av boenden, både kommungemensamma som drivs eller upphandlats av sociala resursförvaltningen och sådana som drivs av respektive stadsområde. (Se bilaga). Dessutom har antalet lägenheter för andrahandsuthyrning i det närmaste fördubblats sedan handlingsplanen skrevs. Även i andra avseenden är planen inaktuell. Den beskriver resurser som inte längre finns eller som utvecklats och förändrats. När det gäller utvecklings- och samarbete har det en helt annan karaktär än det som beskrivs i planen som i huvudsak rör samarbete kring enskilda hemlösa medan det under rådande förhållanden behövs samarbete över förvaltningsgränser och med andra aktörer på marknaden för att hitta innovativa insatser för att lösa bristen på bostäder. I ärende STK Revidering av handbok för kommuncentrala styrdokument samt upphävande av vissa styrdokument anges att handlingsplanen tillhör de styrdokument som bör ses över. Stadskontorets bedömning Stadskontorets uppfattning är att det i stadsområdena och inom sociala resursförvaltningen bedrivs ett omfattande och engagerat arbete för att tillgodose behoven hos hemlösa i staden. Det läggs ner mycket tid på att finna kort- och långsiktiga lösningar både för enskilda personer/familjer och för olika målgrupper. Socialtjänsten kan dock inte åtgärda den huvudsakliga orsaken till den ökande hemlöshetsproblematiken som är bristen på bostäder. Liksom i de andra storstäderna är det framför allt hyresrätter med rimliga hyresnivåer som låginkomsttagare kan få tillgång till och har råd med som saknas. För personer/familjer med försörjningsstöd är målet självförsörjning och för dessa kan en rimlig hyra innebära skillnaden mellan självförsörjning eller fortsatt behov av ekonomiskt bistånd. För de hemlösa som uppbär försörjningsstöd begränsas dessutom möjligheten att komma in på bostadsmarknaden genom att endast MKB godtar försörjningsstödet som inkomst. Boplats Syd arbetar aktivt med att förmå andra hyresvärdar att följa MKB:s exempel men hittills utan framgång. Däremot har man lyckats med att få till stånd en större spridning av vilka inkomster hyresvärdarna godtar vilket innebär att en del tidsbegrän-

103 sade inkomster som t ex a-kassa nu godkänns av en del. Eftersom bostadsmarknaden är så kärv har det blivit allt svårare för de som har en social problematik att få en bostad i det vanliga bostadsbeståndet och kommunen har därför under ett antal år utvecklat olika boendelösningar för särskilda målgrupper. Sociala resursnämnden anger i sin rapport att konkurrensen om lokaler lämpliga för boende ökar eftersom både förskoleverksamhet och LSS byggs ut och behoven av boenden för ensamkommande flyktingbarn och hemlösa ska tillgodoses samtidigt som det finns begränsat med lokaler och mark. 10 (11) Kommunen har ett stort antal lägenheter för andrahandsuthyrning och är på väg att bygga upp en allt större sekundär bostadsmarknad. Stadsområdena försöker arbeta strategiskt med andrahandslägenheterna så att fler hemlösa kan komma ut på den reguljära bostadsmarknaden och övertagen till förstahandskontrakt kan öka eftersom det är de insatserna som kan göra att beståndet inte växer ytterligare. Undantaget ett år har nytillskotten på lägenheter hittills varit fler än övertagen. Genom att kommunen bygger upp speciallösningar i form av blockförhyrningar för särskilda målgrupper har det skett en förskjutning så att andelen genomgångslägenheter, dvs de lägenheter som inte kan övergå till förstahandskontrakt för hyresgästen, ökar i förhållande till övergångslägenheterna. Under det senaste året har genomgångsboendena ökat från 37 % till 40 % av det totala antalet lägenheter. Genomgångsboendena kräver mer arbete i form av besiktning, avtalsskrivning osv eftersom där är en större genomströmning. Under 2015 kommer Malmö som en av fem kommuner att ingå i ett utvecklingsarbete som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, initierat för att undersöka de totala kostnaderna för kommunernas socialtjänst för hanteringen av de sociala kontrakten. Bakgrunden till initiativet är socialtjänstens ökade ansvar för följderna av kommunernas brist på framför allt hyresrätter. Samarbetet över förvaltningsgränserna har ökat och blivit bättre vilket även revisorskollegiet konstaterade i en granskningsrapport under våren Samarbetet mellan stadskontoret och stadsbyggnadskontoret är ett exempel på samarbete som inte funnit förrän de senaste åren vilket bl a medfört att det i den årliga lägesrapporten från stadsbyggnadskontoret om uppföljning och analys av bostadsförsörjningen finns ett särskilt avsnitt om hemlösheten och dess koppling till bostadsbristen. Revisorskollegiet tar också upp att omorganisationen till stadsområden har fått positiva konsekvenser, särskilt för de tidigare små stadsdelarna, som nu fått tillgång till fler boendealternativ. En annan positiv förändring är att samtliga stadsområden nu har särskilda mottagningsenheter dit personer som behöver hjälp kan vända sig vid första kontakten med socialtjänsten. I sin rapport riktade revisorskollegiet enbart kritik i ett avseende och det gällde relationen mellan kostnader och budgeterade medel för hemlösheten som inte legat i nivå sedan Hemlöshetskostnaderna har ökat kraftigt utan att budgeten räknats upp i motsvarande grad utan det har endast gjorts en normal indexuppräkning av resursfördelningen. Från 2015 har budgeten räknats upp till 196 Mkr i enlighet med den prognosticerade kostnaden för Medlen har fördelats till stadsområdena enligt nuvarande kriterier i resursfördelningen vilket är olyckligt eftersom flera av dem inte är kostnadsgenererande. Detta kommer ett beaktas i den i den kommande översynen av resursfördelningsmodellen.

104 Kommunen har sedan 2005 en handlingsplan för hemlöshetsarbetet som inte reviderats utan är inaktuell. Stadskontorets uppfattning är att det inte behövs en särskild plan för hemlöshetsarbetet och att nuvarande plan bör upphöra. Ett skäl är att socialtjänsten enligt lag har ett särskilt ansvar för att bistå den grupp hemlösa som har en social problematik med boendelösningar så för den gruppen förstärks inte ansvaret av en särskild handlingsplan. Ett annat skäl är att när det gäller gruppen som ökar, som är hemlösa på grund av strukturella skäl, är det mer relevant att lägga tyngdpunkten på kommunens ansvar för bostadsförsörjning för kommuninvånarna och lyfta fram hemlöshetsproblematiken i bostadspolitiska mål, bostadsförsörjningsprogram och handlingsplaner för utbyggnad av bostäder. 11 (11) Ansvariga

105 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (2) Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Tid och plats kl. 13:00-14:05 Sessionssalen Stadshuset Paragrafer 79 Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) ordförande Andreas Schönström (S) 1:e vice ordförande Torbjörn Tegnhammar (M) 2:e vice ordförande Rose-Marie Carlsson (S) Carina Nilsson (S) ersätter Jamal El-Haj (S) Sofia Hedén (S) Jeanette Stojic (V) Karolina Skog (MP) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Anders Rubin (S) Mubarik Abdirahman (S) Momodou Jallow (V) kl. 13:05-14:05 Johanna Öfverbeck (MP) Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Jörgen Grubb (SD) Richard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S) Hanna Thomé (V) Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfrid, chefsjurist Tomas Bärring, sekreterare Pia Kanold, kanslichef Karin Ringman- Ingvarsson, planeringsdirektör Jan Haak, administrativ chef Ulla-Karin Holmberg, ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson, stadsjurist Claes- Inge Wennström, direktör Per-Erik Ebbeståhl, informationsdirektör Anders Mellberg, HR-direktör Liselott Nilsson, kommunikationsstrateg Karin Lindroth, budgetchef Mats Hansson och grundskoledirektör Anders Malmqvist 62. Ej närvarande Jamal El-Haj (S), Carina Svensson (S) och Frida Trollmyr (S). Justerat datum

106 Malmö stad Kommunstyrelsen 2 (2) 79 Rapporter om nordiskt forum 2014 STK Sammanfattning Den juni 2014 stod Malmö stad värd för ett historiskt möte om jämställdhet och kvinnors rättigheter med syfte att sätta agendan för framtidens jämställdhetspolitik. Efter Nordiskt forum skrevs en rapport om Malmös mottagande. I december 2014 hölls en workshop för att samla gemensamma erfarenheter av Nordiskt forum. Föreliggande ärende innehåller en sammanfattning av rapporten och dokumentationen av workshopen. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapporten och dokumentationen och översända dem till Malmö stads nämnder att beakta i det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering. Särskilda yttranden, reservationer Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) anmäler, med instämmande av Jörgen Grubb (SD) och Rickard Åhman-Persson (SD), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 16. Beslutsunderlag Dokumentation av workshop om nordiskt forum Slutrapport Malmö stads värdskap G-Rapporter om nordiskt forum Beredningsbrev Särskilt yttrande SD

107 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende: STK Rapporter om nordiskt forum 2014 Sverigedemokraterna är fullständigt övertygade om att summan staden spenderat på detta engagemang är betydligt större än vad som kan anses vara rimligt. Ett politierat feministiskt arrangemang, som kostat Malmö stads skattebetalare 3,5 miljoner kronor, anser vi knappast kan vara staden till gagn. Att den rödgröna majoriteten är positiv till arrangemanget som sådant är ingenting som Sverigedemokraterna är förvånade över. Arrangemang som ligger helt i deras smak och tycke är givetvis något de kan kasta pengar på, Sverigedemokraterna däremot är väldigt tveksamma till arrangemangets syfte och den höga kostnaden. Magnus Olsson (SD) med instämmande av: Jörgen Grubb (SD) Anders Olin (SD) med instämmande av: Richard Åhman Persson (SD)

108 1

109 Workshop om Nordiskt Forum 2014 I juni 2014 stod Malmö värd för Nordiskt Forum New Actions on Women s Rights. Malmö stads värdskap och det förvaltningsövergripande samarbetet gav upphov till många bra erfarenheter som kan användas i det fortsatta jämställdhetsarbetet. För att samla de gemensamma erfarenheterna från Nordiskt Forum arrangerades en workshop i Folkets hus, Nobeltorget, den 10 december Några av utgångspunkterna för workshopens diskussioner var: Vad har Nordiskt Forum betytt för att synliggöra jämställdhet och jämställdhetsarbetet i Malmö stad? Hur kan Malmö stad framöver arbeta med jämställdhet tillsammans med de andra diskrimineringsgrunderna? Vilka erfarenheter har vi fått från samarbetet med civilsamhället och hur kan vi arbeta med dessa framöver? Vad tar vi med oss av de överenskommelser och krav som finns i slutdokumentet? Workshopen leddes av Birgitta Andersson från Jämkomp. Övriga talare var: Ditte Nielsen, projektledare för Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum och Ida Andersen, Skambyrån. Anders Eriksson och Katarina Fehir, från Stadskontoret, höll i dagen. Sammanfattning Syftet med workshopen var att diskutera erfarenheterna från Nordiskt Forum 2014 och hur dessa kan användas i det fortsatta arbetet med Malmö stads utvecklingsplan. Ett av målen för respektive grupp i workshopen var att formulera medskick till Stadskontoret och till politiker. Flera av deltagarna konstaterade att jämställdhetsarbetet är en fråga som politikerna måste äga och vara tydliga kring. I medskick till Stadskontoret fanns också önskemål om att stadsdirektören ska sätta jämställdhetsfrågan på agendan och agera ambassadör i de forum som är lämpliga. Deltagarna var även överens om att det bör finnas en hållbar styrkedja för att få synliga resultat av jämställdhetsarbetet. Politikerna måste formulera tydligare mål och utveckla bättre system för att målen verkligen ska bli styrande i organisationen. Ett förslag var att ha ett jämställdhetsperspektiv i samtliga handlingar och en konsekvensanalys baserad på kön. En annan återkommande åsikt var att det behövs mer utbildning på alla nivåer. Framförallt chefer behöver mer kunskap eftersom jämställdhetsarbetet kräver stöd från ledningen. Behovet av att tala om osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor togs också upp. En positiv erfarenhet från förberedelserna inför Nordiskt Forum, som många nämnde, var det förvaltningsövergripande samarbetet. Flera deltagare önskade att det framöver kommer att finnas fler möjligheter att arbeta tillsammans över förvaltningsgränserna. Några deltagare såg gärna att Malmö stad arrangerar årligen återkommande jämställdhetsfestivaler. 2

110 Inledning Malmö stad var i juni 2014 värd för Nordiskt Forum New Actions on Women s Rights. Konferensen, som arrangerades av den nordiska kvinnorörelsen, besöktes av personer, fick mycket positiv respons och ett stort genomslag i media. Nordiskt Forum resulterade i ett slutdokument som sedan lämnades över till Nordens jämställdhetsministrar. Det här var en stor händelse i Malmö och vi är stolta över allt beröm vi fått för hur vi arrangerade Malmö stads mottagande, sa Anders Eriksson när han inledde workshopen i Folkets hus. De här erfarenheterna måste vi ta med oss i vårt fortsatta arbete och det är därför vi är här idag för att försöka fånga upp vad vi har lärt oss och vad vi kan vara stolta över. Ditte Nielsen, projektledare för Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum med Peter Gustafsson, Gatukontoret. Tillbakablick på Nordiskt Forum Ditte Nielsen, projektledare för Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum, tog vid för att göra en kort tillbakablick på konferensen. Hon betonade först att framgången var ett resultat av ett fantastiskt teamwork på olika nivåer och nämnde den politiska representationen, projektets styrgrupp, den operativa projektgruppen, jämställdhetsintegreringsnätverket samt Stadskontoret. Dessutom bedrivs redan ett ambitiöst jämställdhetsarbete i Malmö och det var också därför som Sveriges kvinnolobby tillsammans med sina nordiska systerorganisationer valde att lägga Nordiskt Forum här, menade Ditte Nielsen. 3

111 I sin tillbakablick tog hon upp flera arrangemang, bland andra Jämstället, en interaktiv installation som genomfördes på Gustav Adolfs torg med hjälp av skådespelare, genuspedagoger och studenter från Malmö högskola. Här kunde besökarna ta upp samhällsnyttiga frågor kring jämställdhet utifrån ett kommunalt perspektiv, allt från fotbollsplaner till trafik. Arrangemanget blev ett sätt att göra frågor om jämställdhet mer tillgängliga för alla och var mycket uppskattat av Malmöborna. Ditte Nielsen nämnde även projektet Jämstället på turné, ett filmteam som åkte runt i staden och ställde frågor till invånarna om hur Malmö kan bli mer jämställt. Resultatet blev en film som visades på Nordiskt Forum och som, för att föra frågorna vidare, även kommer att visas för Malmös politiker. Inom Malmö stad har man arbetat målmedvetet sedan 2011 med en utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering, underströk Ditte Nielsen. För att förmedla den kunskap som finns och få andra att bli inspirerade arrangerade Malmö stad nio seminarier under Nordiskt Forum. Jag vågar påstå att det varit en stor resa för många att skapa ett seminarieprogram, sa Ditte Nielsen. Medarbetare på flera nivåer var med i arbetet, våra kommunalråd, fackexperter och andra som arbetar direkt med brukare. Allt finns dokumenterat och det är något jag vill skicka vidare idag: Hur kan vi använda den här kompetensen i vårt arbete? Genuspedagogiken lyftes fram För att fortsätta tillbakablicken fick Ditte Nielsen hjälp av bland andra Peter Gustafsson på Gatukontoret, som blev involverad i arbetet med Nordiskt Forum eftersom han då arbetade som projektledare för utbyggnaden i Hyllie. Han satt också med i projektgruppen som bestod av olika förvaltningar i Malmö. Att arbeta förvaltningsövergripande var verkligen en framgångssaga för det här projektet, menade Peter Gustafsson. Han tog upp att han i sitt arbete med planering av gator, torg och parker har börjat tänka mer på jämställdhet och nämnde den så kallade 8 80-regeln. Planerar man för 8-åringar och 80-åringar samtidigt kan alla invånare fungera på ett säkert och tryggt sätt i staden oavsett kön och ålder, sa Peter Gustafsson och la till att när det gällde Gatukontoret, och framför allt ledningen, finns fortfarande en del kvar att göra angående jämställdhet. Men något som är positivt på den avdelning jag tillhör är att det är lika många tjejer som killar på chefstjänsterna och det är ett steg i rätt rikting. Camilla Löf, som är samordnare för den genuspedagogiska satsningen i förskolor och skolor i Malmö stad, pratade om de effekter som Nordiskt Forum gett nationellt och tog upp flera framgångsexempel. Hon berättade att genuspedagogik funnits i Malmö sedan 2007 efter ett beslut fattat av kommunfullmäktige och därför var en av punkterna som varit viktig att lyfta fram. Camilla Löf nämnde två av seminarierna med detta tema som arrangerades av staden, Genuspedagogik ett sätt att upptäcka normer och Trubbla genus i barnböcker. Ett annat gott exempel är arbetet med hbtq-frågor i utställningen Queerkids vem får en lov att vara?, som fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Fler än 200 barn och ungdomar deltog i att arbetet med att utveckla genus- och jämställdhetsbegreppen för att inte fastna i mans- och kvinnonormer som exkluderar personer som inte identifierar sig som hon eller han. 4

112 Camilla Löf berättade också att hon skulle delta i ett möte på Världskulturmuseet i Göteborg gällande ett regeringsuppdrag om queerfrågor och hbtq-arbete på landets museer. Det är en het fråga just nu, menade hon. Det är viktigt med nyanserna i jämställdhetsdiskussionen så att vi inte diskriminerar vissa personer för att vi enbart lyfter fram män och kvinnor. Vi måste också komma ihåg personer med annan könsidentitet än den vi alltid utgår ifrån. Genuspedagogiken var en av de viktigaste punkterna som lyftes fram av Malmö stad. Camilla Löf, som är samordnare för den genuspedagogiska satsningen i förskolor och skolor, betonade att Malmö ses som en föregångskommun nationellt när det gäller jämställdhet. Malmö föregångskommun nationellt Camilla Löf betonade att hon under Nordiskt Forum fått bekräftat att Malmö lyfts fram som föregångskommun nationellt när det gäller genus och jämställdhet. Vi har fått enormt mycket uppmärksamhet för det vi gör och ses som ett gott exempel, vilket i sig är något att leva upp till i framtiden. Det är inget vi bara kan vila i utan det är ett fortsatt arbete. Ditte Nielsen avrundade med att berätta om den interna kommunikationskampanj om jämställdhet i samband med Nordiskt Forum som nästan hälften av Malmö stads anställda tagit del av. På kort tid blev kampanjens klistermärken med olika budskap som Kvinnor lägger en timme mer på obetalt hemarbete än män varje dag uppmärksammade på flera av Malmö stads arbetsplatser. Utvärderingen av kommunikationskampanjen visar att 70 procent av Malmö stads anställda var positiva till den och att 16 procent valde att aktivt delta i konferensen. Nu fortsätter arbetet med utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering och vi har knappt sex år på oss för att Malmö stad ska kunna erbjuda jämställd service till Jag vill återigen tacka för allt arbete som lagts ner, avslutade Ditte Nielsen. 5

113 Anders Eriksson från Stadskontoret, till vänster. Kommunfullmäktiges mål för jämställdhet Anders Eriksson fortsatte därefter att redogöra för våra nationella jämställdhetspolitiska mål som togs Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns även fyra delmål (förkortad version): Jämn fördelning av makt och inflytande. Ekonomisk jämställdhet. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det är alltid bra att vi påminner oss om varför vi arbetar för jämställdhet, sa Anders Eriksson. Hade delmålen redan varit uppfyllda skulle vi inte behöva arbeta med jämställdhet, men tyvärr är det en bit kvar. När det gäller målet om en jämn fördelning av makt och inflytande är kvinnors representation i bolagsstyrelser fortfarande betydligt lägre än mäns, cirka 24 procent 2013, underströk Anders Eriksson. Kvinnor arbetar i högre grad deltid, tar ut mer av föräldraförsäkringen och har lägre lön. Det leder till att kvinnor får lägre pension än män, i genomsnitt kronor mindre i månaden. För att kvinnor ska kunna vara delaktiga i samhället, arbeta mer och få högre pension måste män och kvinnor dela mer på hem- och hushållsarbetet. Anders Eriksson lyfte fram statistik som visar att kvinnor lägger i genomsnitt 9 veckor mer än män på obetalt hemarbete per år. Statistiken visar också att 25 procent av alla kvinnor i åldrarna år väljer en annan väg eller annat färdsätt på grund av oro för att utsättas för våld, motsvarande siffra för män är 5 procent. 6

114 Malmö en stad fri från diskriminering Anders Eriksson redogjorde vidare för kommunfullmäktiges mål och de nya mål som berör jämställdhet och jämlikhet: Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. Det är dessa mål som vi är satta att arbeta med. Det är stor skillnad på målen nu mot tidigare, dessa är mer visionära, tyckte Anders Eriksson. När jag läste dem första gången blev jag uppriktigt glad över att vi har en så framstående stad som har så här bra kommunfullmäktigemål för vem vill inte bo i en stad som är öppen, jämställd, inkluderande och fri från diskriminering? Anders Eriksson nämnde att stadsområdesförvaltningarna har fått i uppdrag att ta fram gemensamma mål, vilket han menade är en spännande utveckling. Vårt möte idag är ett bra sätt att delge och utbyta information. Hur ska vi bli riktigt bra på att jobba med jämställdhet och jämlikhet? Och hur ska Malmö bli en öppen och inkluderande stad fri från diskriminering? 7

115 Ida Andersen från Skambyrån läste ur sin egen autentiska tonårsdagbok från 1975 för att försätta workshopgrupperna i rätt stämning. Skambyrån jämställdhet på 70-talet Anders Eriksson presenterade därefter Ida Andersen från Skambyrån för att försätta workshopgrupperna i rätt stämning. Hon berättade först kort om Skambyrån som är en komediklubb på Moriskan där vanliga människor kan läsa högt ur sina gamla dagböcker som en gång i tiden var superhemliga. När Ida Andersson läste ur sin egen autentiska tonårsdagbok från 1975 lockade det till många igenkännande skratt från publiken. Mina största bekymmer var att jag var så sent utvecklad och att det var så svårt att hitta en kille på dansbanor och bland bilburen ungdom. Så var det med jämställdheten på 70-talet, konstaterade hon. 8

116 Workshopen leddes av Birgitta Andersson, Jämkomp, och syftet var att samla ihop de gemensamma erfarenheterna från Nordiskt Forum och diskutera hur dessa kan användas i det fortsatta arbetet. Utgångspunkter för workshopens diskussioner Birgitta Andersson från Jämokomp tog vid och inledde föreberedelserna för dagens workshops. Syftet var att diskutera erfarenheterna från Nordiskt Forum 2014 och hur dessa kan användas i det fortsatta arbetet med Malmö stads utvecklingsplan. På forumet formulerades krav och förslag till de nordiska regeringarna och politiker som är kopplade till framtidens jämställdhetspolitik. Resultatet blev det slutdokument som Malmö stad skrivit under. utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=subscription&utm_content=current_news Teman som diskuterades i olika workshops: Grupp 1 och 2: Slutdokumentet överenskommelser och krav Grupp 3: Förvaltningsövergripande arbete Grupp 4: Samverkan med civilsamhället Grupp 5: Flerfaldig maktanalys Grupp 6: Synliggörande av jämställdhet och jämställdhetsarbetet i Malmö stad 9

117 Frågeställningar som grupperna arbetade utifrån: Viktiga erfarenheter positiva och negativa Hur använder vi erfarenheterna i det fortsatta arbetet? Hur vidgar vi perspektivet? Medkrafter Motkrafter Medskick Livliga diskussioner i workshopens olika grupper. Många efterlyste fler möjligheter att få diskutera över gränserna, exempelvis fler förvaltningsövergripande samarbeten. Resultatet av workshopens diskussioner Grupp 1 och 2: Slutdokumentet överenskommelser och krav Viktiga erfarenheter Det här evenemanget kan påverka stadens värdegrundsarbete och ger ett helt annat mervärde än exempelvis ett sportevenemang. Positivt att Malmö stad arrangerade boende för tillresta som inte hade råd med hotell, exempelvis gratis boende för studerande. Hur vidgar vi perspektivet? Fler förvaltningsöverskridande erfarenhetsutbyten. Alla måste arbeta med frågan både män och kvinnor. Utbildning på olika nivåer ständigt. Öka kunskapen bland chefer, alla chefer måste ha insikter för att de ska kunna bli bra ledare i den här frågan. 10

118 Arbeta normkritiskt även med jämställdhet, gör normkritiska jämställdhetsanalyser som ett sätt att vidga perspektiven. Bättre uppföljning och analys, se till att resultatet får konsekvenser. Bli bättre på att prioritera och inte behandla alla frågor på en gång, då flyter det lätt ut i ingenting. Medkrafter Malmös åtaganden i kommunfullmäktigemålen. Att stadsdirektören vill att vi ska formulera ett uppdrag för det förvaltningsövergripande nätverket. Förvaltningsövergripande samarbeten, tillsammans blir vi starka. Bli bättre på att tolka målen och bryta ner dem till den egna verksamheten. Vad är applicerbart på just det vi gör? Motkrafter När jämställdhetsfrågorna behandlas som om de vore valbara, att man kan välja att inte arbeta med detta. Att det inte görs någon analys av hur nedskärningar drabbar flickor och pojkar, män och kvinnor vid budgetunderskott. Lönefrågan. Var är HR? Medskick Till HR: Våga tala om att finns osakliga löneskillnader. Till Stadskontoret: Stadsdirektör och stab måste ge tydligare signaler om att den här frågan är viktig. Mer fokus på och stärkande av kvinnligt ledarskap. Jämställda löner, en fokusfråga vi verkligen måste driva. Fler verktyg och mer kunskap för att öka insikterna vi kräver handling. Arbetet mot våld i nära relationer måste integreras i alla kärnverksamheter. Arbeta tillsammans över förvaltningsgränserna, vi tror att många är ensamma tillsammans är det lättare att känna sig starkare. Ökad internkommunikation, och kommunicera begripligt tvärs över så att vi förstår. Till politiker: Be om ett jämställdhetsperspektiv i samtliga handlingar och en konsekvensanalys baserad på kön. Grupp 3: Förvaltningsövergripande arbete Viktiga erfarenheter Positiva: Att det fanns förutsättningar att jobba övergripande, att det är Malmö stad som är avsändare och inte en förvaltning. Tydlig beställare och tydlig styrgrupp. Att få kolleger och samarbetsparters, istället för att arbeta ensam i sin förvaltning. Det var kompetenshöjande att ta del av andra förvaltningars och tjänstemäns erfarenheter. Negativa: Ofta roligt och lockande att få vara med i de här sammanhangen, men man blir inte avlastad utan måste dessutom utföra sina vanliga arbetsuppgifter. Hur använder vi erfarenheterna? Fortsätt ta tillvara erfarenheterna även i andra sammanhang, fortsätt arbeta övergripande. Låt kommunikationsavdelningarna på de olika stadsområdena arbeta tillsammans i vissa frågor. Det ska inte spela någon roll var man bor i Malmö, alla ska få samma service oavsett. 11

119 Hur vidgar vi perspektivet? Utbildning och ökad medvetenhet krävs, det är svårt att vidga perspektivet om man inte ens är medveten om att det finns olika perspektiv. Frågorna har blivit officiella, nu är det enklare att prata om jämställdhet Medkrafter Ledningens stöd. De nya kommunfullmäktigemålen är till stor hjälp. De som arbetat med frågan blir ambassadörer i sin förvaltning. Motkrafter Vardagens arbete gör oss hemmablinda. Vi tror att vi kan det här även om det inte alltid stämmer. Viktigt att vända på resonemangen så att de inkluderar fler. Prata inte enbart om vad kvinnor vinner utan även om vad män vinner på jämställdhet. Medskick Till Stadskontoret: Det är ett stort symbolvärde om stadsdirektören sätter jämställdhetsfrågan på agendan och agerar ambassadör i de forum som är lämpliga. Till förvaltningschefer: Uppmuntra och initiera mer förvaltningsövergripande samarbeten. Till alla medarbetare: Hur normkritisk är du? Våga ifrågasätta och våga fråga. Till politiker: Hållbar målkedja: Kräv resultat, uppföljning och jämställdhetsanalyser. Grupp 4: Samverkan med civilsamhället Viktiga erfarenheter Positiva: Att hela Malmö var fyllt av arrangemang kring Nordiskt Forum, det ökade intresset för frågorna. Nordiskt Forum upplevdes som en del av en större process. Från Feministisk festival tyckte vi att det var positivt att det fanns en flexibilitet från Malmö stad i relation till att både Nordiskt Forum och Feministisk festival arrangerades. Det fanns en viss spänning däremellan, men den hanterades bra. Negativa: Uppmuntrade Nordiskt Forum lokalsamhället? Kunde gjorts bättre. Det fanns en viss rollförvirring gällande Malmö stad, Nordiskt Forum och civilsamhället. Det fanns också en kommunikationsförvirring för allmänheten gällande Nordiskt Forum och Feministiskt festival. Vad var skillnaden mellan de två arrangemangen och vad var gratis? Hur använder vi erfarenheterna? För att få arrangemang inkluderande och tillgängliga, tänk på plats, tid, kostnad och kommunikation. Kommunicera bättre med civilsamhället och andra institutioner. Men det fanns samverkan och då har kunskapen om civilsamhället ökat från Malmö stads sida. 12

120 Hur vidgar vi perspektivet? Bli bättre på att analysera vilka som är målgrupperna. Vilka får vara med i planeringsprocessen? Samarbeta bättre med civilsamhället, lokala föreningar och institutioner, de måste få vara med i hela processen. Medkrafter Positivt att det var gratis att åka till forumet. Folkets park som institution och plats var ett ställe där både Nordiskt Forum och civilsamhället kunde mötas på ett positivt sätt, där fanns en lyckad samverkan. På Feministisk festvial och klubbar fanns en feministisk kraft som tog sig en rad olika uttryck och Nordiskt Forum samspelade med detta. Motkrafter Det fysiska uttrycket och placeringen av Nordiskt Forum i Hyllie var både positivt och negativt. Det kostade mycket att vara med på Nordiskt Forum även att delta som representant från civilsamhället. Medskick till Stadskontoret: Tydligare kommunikation med civilsamhället och allmänheten inför, under och i en återkopplingsprocess efteråt. Inkludera flera lokala aktörer för att nå fler grupper av människor. Det är bra att vara medveten om konflikter och olika intressen inom civilsamhället för att kunna hantera dessa konflikter på ett konstruktivt sätt. Grupp 5: Flerfaldig maktanalys Hur använder vi erfarenheterna? Gå från ord till handling, kunskapen finns. Vi är duktiga på att samla information, men vi har redan mycket kunskap, nu handlar det om att använda den också. Medkrafter Flera insatser gjordes för att så många som möjligt skulle kunna delta i arrangemanget oavsett ekonomi. Exempel: Besökare kunde bo billigt på skolor, det fanns en gratis alternativfestival. Politiken ägde innehållet. Det fanns ett politiskt ägandeskap kopplat till de frågor som lyftes på Nordiskt Forum och det var en stor framgångsfaktor. Inför valet blev det attraktivt även för rikspolitiker att vara på plats. Motkrafter Vem var delaktig? Och vilka anspråk gjorde arrangörerna av Nordiskt Forum på att tala för hela den feministiska rörelsen? Den debatten, som kom efter konferensen, riskerade att flytta fokus från jämställdhetsfrågorna och det faktum att det faktiskt var ett mycket framgångsrikt forum. Medskick Till Stadskontoret: Hur mycket styr de politiska målen i Malmö stad? Politiker måste formulera bättre mål och utveckla bättre system för att se till att målen verkligen blir styrande i organisationen. Ha en hållbar styrkedja, om det finns brister i kedjan neråt så händer det inte så mycket, speciellt om inte någon efterfrågar resultat. Arrangera årligt återkommande jämställdhetsfestivaler i Malmö stad. Anordna en seminarieserie med Malmö stads seminarier från Nordiskt Forum. 13

121 Grupp 6: Synliggörande av jämställdhet och jämställdhetsarbetet i Malmö stad Viktiga erfarenheter Positiva: Mötet med representanter från andra länder och möjligheten att få ta del av deras jämställdhetsarbete. Negativa: Kunskapsbrist om jämställdhet. Det är svårt att diskutera ämnet och leda diskussioner utan kunskap. Utan kännedom om de riktiga begreppen är det även svårt att övertyga alla. Hur använder vi erfarenheterna? Bryt mönster, överraska genom att låta en kvinna föreläsa om ett ämne då publiken förväntar sig en manlig föreläsare. Använd fikakort om jämställdhets- och mångfaldsfrågor på arbetsplatsen för att starta diskussioner och öka medvetenheten om jämställdhet. Fikakorten används på stadsområdesförvaltningen Väster (mer information finns på Stadskontoret). Samla goda exempel så att vi inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Vi måste dela med oss mera så att det blir mer konkret vad vi kan göra i jämställdhetsarbetet. Hur vidgar vi perspektivet? Ha diskrimineringsgrupperna som grund i jämställdhetsarbetet utan att glömma bort kön. Ofta fokuserar vi enbart på kön, det kan leda till mer motstånd, eftersom det betraktas som mer tillåtet att vara motståndare till jämställdhetsarbete när det bara gäller kön. Vi tycker ofta att vi arbetar på en jämställd arbetsplats, men gör en jämställdhetsanalys så syns skillnaderna. Medkrafter Lyft fram goda exempel i arbetet till diskussion. Internationell och nationell uppmärksamhet kräver att vi fortsätter vårt arbete och att vi inte stannar upp. Vi måste fortsätta kämpa, tillsammans är vi starka. Motkrafter Undvik att lägga frågan på att personligt plan det blir ofta en motkraft utan lägg den istället på ett organisationsplan. Alla på chefsnivå måste arbeta aktivt med antidiskriminering, utan att ha med chefen i arbetet kommer vi ingenstans. Medskick Till chefer: Hur konkretiserar du som chef kommunfullmäktigemålen? Till alla chefer: Hur synliggör du som chef Malmö stads jämställdhetsarbete? Ge fortsatt stöd till och förutsättningar för jämställdhetsintegreringsnätverket. Till alla: Hur ser man i Malmös offentliga rum att Malmö ligger i framkant inom jämställdhetsområdet? 14

122 Anders Eriksson avslutade dagen med att kort informera om vad Stadskontoret kommer att arbeta med under Tanken är att Malmöborna ska få mer konkret information om hur Malmö stad arbetar med jämställdhet. Avslutning Birgitta Andersson avrundade workshopen och sa att flera grupper återkommit till att jämställdhetsarbetet är en fråga som politikerna måste äga och vara tydliga kring. Dessutom måste det finnas en hållbar styrkedja om det ska bli resultat, underströk hon. Därför är medskicken ni diskuterat fram så viktiga. Det är också bra att ni återigen arbetat över gränserna med personer ni inte brukar jobba med varje dag. Det kan vara något att ta med sig: att bjuda in personer från olika ställen för att tillsammans arbeta med och processa olika frågor. Birgitta Andersson betonade återigen att Malmö rönt stor uppmärksamhet i övriga landet för sitt jämställdhetsarbete, men att arbetet inte är lätt, det finns fortfarande mycket motstånd. Men ju fler som jobbar med frågan och ju tydligare ledningen är med att detta inte är ett fritt valt arbete desto mer kommer att hända, sa hon. Anders Eriksson avslutade dagen med att kort berätta om vad som kan förväntas från Välfärdsavdelningen på Stadskontoret under Tanken är att arbeta aktivt med att informera Malmöborna om hur Malmö stad arbetar med jämställdhet. Även det interna arbetet fortsätter med kunskapsutveckling och utbyte av goda exempel mellan förvaltningarna. Dokumentationen av workshopen kommer att presenteras för folkhälso- och jämställdhetsberedningen och för kommunalrådet Martina Skrak. Under eftermiddagen har vi fått massor av information som vi kan ta med oss när vi gör vår detaljplanering för arbetet Här finns även exempel som jag hoppas ni kan använda i ert eget arbete. Tusen tack för idag, för året som gått och för ert engagemang. 15

123 Text: Agneta Larsson Foto: Jenny Ljunggren 16

124

125 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Producerad av Kulturförvaltningen, Malmö stad 2014 Grafisk form: Jan Petterson Tryck: Trydells, Laholm 2014 malmo.se FOTO: LINNEA SVENSSON ARBAB

126 FOTO: JENNY ELIASSON FOTO: LINDA KAPUSTA FOTO: JENNY ELIASSON FOTO: JENNY ELIASSON FOTO: JENNY ELIASSON Nordiskt Forum Malmö 2014 New Action on Womens rights nådde en publik på FOTO: JENNY ELIASSON FOTO: JENNY ELIASSON Nordiskt Forum 2014?... 8 Syfte Malmö som värdstad för Nordiskt Forum... 9 Mål... 9 Hållbarhet i fokus Tillgänglighet Kulturinstitutionerna i Malmö Projektinnehåll Uppdrag Organisation Ekonomi Arbetsprocess Malmös aktiva värdskap...15 Mobilisering inom Malmö stad Egna programpunkter under konferensen Malmö stads utställningsmonter Det börjar här Frågor kring jämställdhet i Malmös offentliga rum Kommunikation Malmö stads värdskap i Folkets Park Slutord...25 Fakta i siffror Malmö stad skriver under Nordiskt Forums slutdokument...29 Dokumentation av Malmös värdskap...30 För dig som vill veta mer Nordiskt Forum Uppföljning av kommunikationsarbetet så arbetade vi inom malmö stad Fakta om nordiskt forum exponering i sociala medier samt traditionella medier malmö stads seminarier under nordiskt forum Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 5

127 Inledning Den juni 2014 stod Malmö stad värd för ett historiskt möte om jämställdhet och kvinnors rättigheter med syfte att sätta agendan för framtidens jämställdhetspolitik. Nordiskt Forum Malmö 2014 New Action on Women s rights nådde en publik på och fick ett stort genomslag i både tryckt och digital media. Inget liknande möte har hållts i Norden på över 20 år. Politiker, aktivister, kulturpersonligheter och forskare från hela Norden och världen var på Nordiskt Forum för att samtala, debattera och träffas. En historisk kraftsamling ägde rum, både på konferensen som tog plats på Malmö Arena och Malmömässan, och i Malmö Folkets park där den lokala feministiska uppslutningen var enorm. Besökarna från när och fjärran gav Malmö högsta betyg i fråga om bemötande, atmosfär och stämning. Under fyra dagar i Malmö förändrades världen något med Nordiskt Forum. Ett stort tack till samtliga engagerade medarbetare i Malmö stad. Det börjar här! I den här slutrapporten sammanfattas projektet Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum Elisabeth Lundgren, Kulturdirektör och styrgruppsordförande, Ditte Nielsen, projektledare för Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 7

128 Syfte Malmö som värdstad för Nordiskt Forum Ett syfte med att välkomna Nordiskt Forum till Malmö var att fortsätta arbetet med att utveckla Malmö som en attraktiv mötesstad där angelägna frågor diskuteras. Ett annat syfte var att genom samverkan mellan konferensen Nordiskt Forum och Malmö stad använda stadens arrangemangserfarenhet och använda sig av stadens medvetna arbete med jämställdhetsintegrering i planeringen. Samtidigt kunde placeringen av konferensen i Malmö bidra till kompetenshöjning av stadens egna medarbetare och invånare i frågor kring jämställdhet. Projektet syftade även till att engagera medarbetare i Malmö stad i pro graminnehållet på konferensen genom att skapa delaktighet och stolthet samt sprida vidare det arbete som bedrivs inom staden. FOTO: LINDA KAPUSTA Nordiskt Forum 2014? Den juni 2014 stod Malmö stad värd för ett historiskt möte om jämställdhet och kvinnors rättigheter med syfte att sätta agendan för framtidens jämställdhetspolitik. Nordiskt Forum Malmö 2014 New Action on Women s Rights arrangerades av den nordiska kvinnorörelsen och resulterade i bland annat ett slutdokument, Feministiska överenskommelser och krav, som har överräckts till nordens jämställdhetsministrar. Konferensen var en fortsättning på de nordiska konferenser som hölls i Oslo 1988 och i Turku (Åbo) Konferensen skickade även en signal till FN som inte genomfört någon ytterligare konferens om kvinnors rättigheter sedan 1995 i Beijing då Platform for Action och Kvinnokonventionen (CEDAW) antogs. Mål Följande mål sattes upp för värdskapet. 1) Malmöbon ska känna till att Nordiskt Forum 2014 äger rum. 2) Malmöbon ska besöka Folkets park. 3) Kommunikationskampanjen ska väcka nyfikenhet och förvåning. 4) Malmö stads anställda ska känna till att konferensen äger rum. 5) Malmö stads anställda ska besöka konferensen. 6) Projektet ska skapa engagemang för frågorna inom alla stadens verksamheter. 7) Folkfesten i Folkets park ska locka besök och vara en central samlingsplats för både konferensdeltagare och Malmöbor i centrum. 8) Folkets park ska vara en plats med fri entré som väcker nyfikenhet för en icke-invigd publik. 9) Malmö stad ska arrangera egna programpunkter på konferensen och därmed inspirera andra med goda exempel och konkreta förslag och metoder. 10) Innehållet i programpunkterna ska vara hållbart och kunna återanvändas. 11) Programinnehåll och utställningsplats ska vara angelägna och välbesökta. Måluppfyllelsen har mätts både kvalitativt och kvantitativt. Måluppfyllelsen kommer att redovisas under rubriken Projektinnehåll och under rubriken Fakta i siffror. På uppdrag av Malmö stad genomfördes en större kvantitativ attitydundersökning av direkta och dynamiska effekter av konferensen, samt av de aktiviteter om jämställdhet som Malmö stad genomförde i anslutning till konferensen. 8 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 9

129 Projektinnehåll Uppdrag Sveriges Kvinnolobby inkom till Malmö stad redan 2012 med en förfrågan om stöd och samarbete gällande genomförande av Nordiskt Forum Malmö 2014 New Action on Women s rights. Kommunstyrelsen beslutade i februari 2013 att välkomna konferensen till Malmö och erbjuda ett aktivt värdskap samt inleda ett samarbete med särskilt beaktande av Malmö stads jämställdhetsintegreringsarbete. Organisation Sveriges Kvinnolobby, en paraplyorganisation för svensk kvinnorörelse, var juridisk huvudarrangör och arrangerade konferensen tillsammans med sina systerorganisationer i övriga Norden. De hade i sin tur knutit en mässorganisatör till sig (MCI) och ett sekretariat för Nordiskt Forum med huvudsäte i Stockholm. Beställare av projektet inom Malmö stad var Kommunstyrelsen via MINT. 1 Ansvarig förvaltningschef, tillika styrgruppens ordförande, var Elisabeth Lundgren, kulturdirektör. Ansvarig styrgrupp startade sitt arbete i juni 2013 och höll regelbundna styrgruppsmöten där viktiga beslut för projektet togs. Ordförande för styrgruppen var Kulturförvaltningens direktör Elisabeth Lundgren. I styrgruppen ingick också Gatudirektören Kerstin Gustafsson, Miljödirektören tf. Jeanette Silow, Turistdirektören Johan Hermansson, Förvaltningsdirektör för Sociala resursförvaltningen Annelie Larsson, avdelningschefen för Välfärdsavdelningen Birgitta Vilén Johansson och Trygghets- och säkerhetsdirektör Per-Erik Ebbeståhl. För att skapa en effektiv samverkan mellan arrangören och Malmö stad bildades en lokal projektgrupp. Projektgruppen leddes av en utvald projektledare, Ditte Nielsen. Till stöd hade hon Gina Kling, projektassistent, från Kulturförvaltningen. Till sitt förfogande hade de också deltagande projektgruppsmedlemmar från berörda förvaltningar; i första hand Gatukontoret, Miljöförvaltningen, Sociala Resursförvaltningen och Stadskontoret. Väsentliga uppgifter för projektledaren var att leda arbetet med Malmö stads insatser kopplade till konferensen samt vara kontaktperson till arrangören. Projektledarens uppdrag beräknades omfatta en 50 % tjänst fr.o.m. september 2013 t.o.m. juni Detta omprioriterades efter årsskiftet till 100 % och en projektassistent på 50 % tillsattes fr.o.m. september 2013 t.o.m. juni kommunintert samrådsorgan, marknadsföring-information-näringsliv-turism. Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 11

130 För politisk ledning och förankring har regelbundna möten hållits med representant för kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) och beredningsansvarigt kommunalråd Martina Skrak (V). Vid genomförandet av aktiviteter på Nordiskt Forum fanns politisk representation från hela den politiska majoriteten. Den operativa projektgruppen tillsattes under sommaren 2013 och hade sitt första uppstartsmöte i september månad. Gruppens väsentliga arbetsområden var att koordinera arbetet med Malmö stads programpunkter på konferensen utifrån Malmös pågående jämställdhetsintegreringsarbete; att samverka kring en välkomstfest; att koordinera och samverka kring synlighet och upplevelser i stadsrummet; ge stöd och samverkan kring transport och logistikfrågor; stödja arrangörens ambitioner om en hållbar konferens och att undersöka möjligheten för ytterligare samverkansorganisationer. Projektgruppen bestod av erfarna medarbetare från olika förvaltningar inom Malmö stad. Ett teamarbete genomfördes med hög professionalitet och stort engagemang. Projektgruppen bestod av: Peter Gustafsson, Gatukontoret, Susanna Winblad, Miljöförvaltningen, Katarina Olsson, Stadskontoret, Malin Björk, Stadsområdesförvaltning Väster, Dick Fredholm, Kulturförvaltningen, Andreas Wil nerzon, Kulturförvaltningen, Lotta Ström, Gatukontoret, Magnus Fjällström, Stadskontoret, Margot Olsson, Sociala resursförvaltningen, Mårthen Gunnarsson, Gatukontoret, Santiago Troché, Gatukontoret, Camilla Löf, Grundskoleförvaltningen, Anna Krook, Gatukontoret, Katarina Fehir, Stadskontoret, Kristin Olsson, Sociala resursförvaltningen, Anders Eriksson, Stadskontoret. FOTO: JENNY ELIASSON Ekonomi En budget på 3,5 miljoner knöts till Malmö stads projektgrupp och administrerades av Kulturförvaltningens ekonomiavdelning. 1,7 miljoner av dessa medel var redan beslutade om och gick till lokalkostnad för Malmömässan, projektledning och administration samt stöd till NGO. Resterande medel användes till arrangemangen i Folkets park juni, aktiviteter i stadsrummet och kostnader för seminarier och utställningsplats på mässan. Ett tilläggsäskande på sek beviljades i februari Det var framförallt kost nader för kommunikationsinsatser, extra personal, säkerhetsarbete och kostnader för en kvantitativ attitydundersökning som dessa medel användes till och som inte fanns med i den ursprungliga budgeten. Förutom dessa medel har Kommunstyrelsens budget för jämställdhetsintegrering bekostat deltagaravgifter för kommunens personal till ett värde av sek samt andra dokumentations- och fortbildningsinsatser på sek. Värdskapet kostade alltså 5,125 miljoner kronor totalt, utöver medarbetarnas arbetstid. Arbetsprocess Regelbundna möten mellan Nordiskt Forums sekretariat och projektledning hölls från augusti 2013 fram till genomförandet. Styrgruppsmöten har genomförts varje månad och den operativa projektgruppen har träffats varje månad. Varje projektgruppsmedlem har lett sina egna arbetsgrupper och i sin tur involverat en mängd medarbetare både i Malmö stads organisation, men även konsulter, företag och ideella organisationer. Under både styrgrupp- och projektgruppsmöten har minnesanteckningar förts. Jämställdhetsintegreringsnätverket som redan fanns upparbetat och representerades av stadens förvaltningar har följt arbetsprocessen kring värdskapet för Nordiskt Forum, blivit involverade och informerade. 12 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 13

131 Malmös aktiva värdskap Mobilisering inom Malmö stad Samtliga förvaltningschefer informerades tidigt om såväl konferensens syfte och vikten om att engagera varandra och medarbetarna som i det pågående jämställdhetsintegreringsarbetet. Under hela projektets gång höll pro jektledningen presentationer om Malmös värdskap för Nordiskt Forum på ett flertal arbetsplatser och sammanhang. Processen kring planeringen av det interna- och externa kommunikationsarbetet leddes av Kulturförvaltningens kommunikationschef, Dick Fredholm, i nära samarbete med kommunikationschefer från de övriga berörda förvaltningarna. Detta samarbete har varit nödvändigt för kommunikationsarbetet. En intern kommunikationskampanj på arbetsplatserna i Malmö stad genomfördes i början av maj med hjälp av kommunikatörer på samtliga förvaltningar. Kampanjens syfte var att öka kunskapen hos Malmö stads medarbetare om Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering samt att väcka engagemang i ämnet, och förstås också för att informera om att Nordiskt Forum skulle äga rum. 180 konferenspass köptes in och fördelades till samtliga 18 förvaltningar i syfte att prioritera yrkesgrupper som möter många Malmöbor och som traditionellt inte prioriteras vid jämställdhetssatsningar och kompetensutveckling. Även jämställdhetsnätverkets representanter erbjöds konferenspass. Utöver dessa pass köpte förvaltningarna själva in drygt 400 stycken konferensbiljetter. Enligt attitydundersökningen som genomfördes bland anställda i Malmö stad har nästan varannan anställd uppmärksammat den interna kommunikationskampanjen. Var sjunde anställd deltog på Nordiskt forum eller en av stadens jämställdhetsaktiviteter i anslutning till konferensen. Folkets park och Hyllie fick positiva omdömen av de anställda. De anställda hade en positiv inställning till att Malmö satsar på jämställdhetsevenemang och tyckte att ett sådant evenemang bidrar till stadens önskade image. Egna programpunkter under konferensen Nio seminarier genomfördes under Nordiskt Forums öppna program. Urvalet av ämnen bereddes av Stadskontoret i samarbete med projektledningen med stöd av projektgruppen innan förslaget beslutades av styrgruppen. De nio programpunkterna delades upp på fyra stycken 90-minuters seminarier och fem stycken 25-minuters miniseminarier förlagda i den öppna mässdelen. 14 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 15

132 FOTO: JENNY ELIASSON Storseminarier Jämställdhetsintegrering Malmös väg från ord till handling Genuspedagogik ett sätt att upptäcka normer Malmös nya plan för Kvinnofrid hur tänker vi framåt? Ett jämställt offentligt rum hur aktiverar vi staden? Miniseminarier Malmö stads arbete med jämställda löner Bryta eller bevara? Normkritisk kulturförvaltning Jämställd aktivitet i det offentliga rummet hur gör vi det möjligt? Jämställd rekrytering genustvätta din annons Trubbla genus i barnböcker Arbetet med de nio seminarierna har gett nya erfarenheter och involverat en mängd medarbetare på olika nivåer, även folkvalda. Målet att arrangera egna seminarier har uppfyllts och dessa har även dokumenterats. Goda exempel lyftes fram och konkreta förslag redovisades. Majoriteten av seminarierna var välbesökta. Förutom seminarierna genomfördes även utställningen Queerkids vem får en lov att vara? Arbetet med seminarierna kommer att följas upp internt i det fortsätta arbetet med jämställdhetsintegreringen. Mer om innehåll och medverkande på seminarierna och utställningen finns i Bilaga 3. Malmö stads utställningsmonter Det börjar här Förutom seminarierna hade Malmö en centralt belägen utställningsmonter i form av en gul trappa som uppmuntrade till häng, samtal och lek. Montern var hela tiden bemannad av personal från Malmö turism samt medarbetare inom Malmö stads jämställdhetsintegreringsarbete som kunde svara på besökarnas frågor. I montern samlades även åhörare och seminariedeltagare för eftersnack efter seminarierna. Utställningsmontern var en publikmagnet redan innan mässan öppnades och var ständigt fullsatt under konferensens alla fyra dagar. Frågor kring jämställdhet i Malmös offentliga rum Inför konferensen genomfördes Jämstället under två helger på Gustav Adolfs torg (30 31 maj och 6 7 juni). Jämstället var en interaktiv installation med moduler som på ett enkelt och lustfyllt sätt ställde frågor om jämställdhet till nyfikna besökare. På Jämstället fanns fyra värdar som samtalade med besökarna om så önskades. Värdarna hade olika professioner, några var unga genusvetare, andra skådespelare och var vana vid interaktion. Jämstället var mycket välbesökt och engagerade alla generationer. 16 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 17

133 För att väcka frågorna i hela Malmö genomfördes även Jämstället på turné, ett kringresande filmteam med Emma Knyckare, komiker och reporter, som åkte runt i Malmö under Kristi himmelsfärdshelgen (30 31 maj) och intervjuade Malmöbor om varför jämställdhet är viktigt och hur Malmö kan bli en mer jämställd stad att leva i. Jämstället på turné resulterade i en 10-minutersfilm som visades loopat i entrén till Malmömässan under Nordiskt Forum som ett inspel från Malmöbon och används nu i den interna kommunikationen. Genom de här aktiviteterna i det offentliga rummet inför Nordiskt Forum, i kombination med den externa kommunikationskampanjen, är projektmålen om att malmöbon skulle känna till att Malmö stad arbetar med jämställdhet och att Nordiskt Forum 2014 äger rum, väl uppfylld. Kommunikation Den externa kommunikationskampanjen genomsyrades av en bredd av aktiviteter såsom stortavlor och infartsskyltar till butiks-tv och gerillamarknadsföring. 2 Den externa kampanjen genomfördes under slutet av maj och början av juni för att uppmärksamma konferensens syfte, engagera Malmöborna i ämnet och för att få dem att besöka Folkets park och konferensen på Hyllieområdet. Detta kommunikationsarbete koordinerades med Nordiskt Forums kommunikationsinsatser, vilket resulterade i ett stort genomslag. Kommunikationskampanjen hade som mål att väcka nyfikenhet och förvåning, vilket attitydundersökningen visade har uppnåtts. Varannan Malmöbo kände till kampanjen och 85 % var positiva till den vilket är mycket höga siffror. 2 okonventionella marknadsaktiviteter som ofta är oväntade och överraskande. 18 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 19

134 FOTO: MIR GREBÄCK VON MELEN Malmö stads värdskap i Folkets Park Ett stort antal evenemang och aktiviteter genomfördes i Malmö Folkets Park den juni. Folkets park blev en mötesplats mellan konferensdeltagarna, Malmöbor och Malmös aktivister och kulturaktörer som bjöd in till Feministisk Festival på Moriska Paviljongen. Folkets park smyckades tematiskt med banderoller och jämställdhetshinder och bjöd på ett stort kulturprogram som koordinerades med Nordiskt Forum och kompletterade konferensens utbud. Lördagen den 14 juni genomfördes den stora folkfesten Årets mest jämställda fest. På stora scen framträdde bland annat Marit Bergman, Say Lou Lou och både DJs och rappare från kollektivet Femtastic. Komikerna Emma Knyckare och Josefin Johansson underhöll i pauserna som quizmasters och kommunstyrelsens ordförande, Katrin Stjernfeldt Jammeh, och jämställdhetskommunalrådet, Martina Skrak, hälsade välkomna från Stora scen. Samtliga restauratörer hade fri entré till kulturarrangemang och klubbar av alla de slag. Ladyfest Malmö producerade ett samtals- och podcastprogram på en tältscen i parken tillsammans med en mängd kulturinslag som dök upp runt om i parken under hela lördagen. I samarbete med Nordiskt Forum arrangerade Malmö stad en parad för jämställdhet. Paraden med cirka 1200 deltagare avgick från Konsthallstorget och mynnade ut i Folkets Park. När paraden nådde Folkets park startade programmet på Stora scen. Hela upplägget av planeringen utgick från målet att Folkets park skulle vara en plats med fri entré som väckte nyfikenhet hos en ickeinvigd publik. Detta märktes i allt från arbetsmetoder, gestaltning, artistval och genomförande. Målsättningen att locka besök till Folkets park under den 14 juni uppnåddes väl. Enbart Feministisk festival lockade i sig besök på Moriskan under tre dagar. Hållbarhet i fokus Hållbarhet har genomsyrat hela processen i arbetet med värdskapet. Projektorganisationen har tagit lärdom av Eurovison Song Contest och använt sig av mallar i både beredskaps- och säkerhetsarbetet samt i miljöarbetet. Hållbar evenemangskompetens har lärts ut, Malmö stad har hållit i utbildningar för Nordiskt Forums volontärer och delat ut tomma vattenflaskor med equality tapwater på konferensen som ett sätt att kommunicera Malmös syn på hållbarhet. Den viktigaste hållbarhetsaspekten är kanske den att arbetsprocessen har dokumenterats, både under planerings- och genomförandefas och har använt sig av den kompetens som redan finns i Malmö stad kring jämställdhetsintegrering, kunskap hos civilsamhället och de samverkansformer som redan fanns upparbetade. Andra stora förvaltningsövergripande processer kan ta del av värdskapets för Nordiskt Forums erfarenheter och viktig kunskap kan tas tillvara inför kommande satsningar. 20 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 21

135 Tillgänglighet För att göra jämställdhetsfrågorna tillgängliga för Malmöbor som ännu inte är intresserade genomfördes tidigare nämnda Jämstället och Jämstället på turné såväl som en extern kommunikationskampanj inför konferensen. På Hyllie stationstorg placerades 17 lokalt designade gula pargungor ut. Där hängde konferensdeltagare, Emporias shoppare och förbipasserande. Gungorna var väldigt välbesökta som andningshål i det intensiva programutbudet på konferensen. Pargungorna fanns också i Folkets park och har efter projektets slut stått på Malmö museers borggård och användes under Malmöfestivalen. De ägs av Malmö stad och kommer att användas i andra sammanhang framöver. För att tillgängliggöra konferensen för fler öppnade Malmö stad upp sovsalar i idrottssanläggningar för tillresta besökare. Detta arbete var ett pilotprojekt inom Malmö stad och kommer att bana väg för framtida satsningar på differentierat boende. Lokalbesiktning och det operativa sköttes av tjänsteman i beredskap på Stadskontoret. Administrationen sköttes av Nordiskt forums sekretariat. 300 sovplatser användes och det dubbla kunde lätt ha gått åt. Detta innebar att unga människor, eller människor som använt sina resurser på resan hit hade möjlighet att vistas i Malmö och delta på Nordiskt Forum. I framtiden kan det kanske röra sig om idrottande ungdomar eller människor som behöver en plats att bo på med låga omkostnader. Öppna förskolan från Familjens Hus i Malmö flyttade till Malmö Arena under fyra dagar och erbjöd en genus- och hbt-certifierad öppen förskola för föräldrar med barn. Öppna förskolan med den inriktningen är en av de få av sitt slag i Sverige. Det var en väldigt uppskattad aktivitet för konferensdeltagarna. Här bjöds det på gratis kaffe och möjlighet till blöjbyte och sångstunder flera gånger om dagen. Detta visade sig också vara ett sätt att väldigt handgripligt belysa Sveriges syn på föräldrarollen. Kulturinstitutionerna i Malmö På två av Malmös stora konstinstitutioner planerades tidigt utställningar med frågor med anknytning till Nordiskt Forum. På Malmö Konstmuseum erbjöds en utställning med nyproducerade verk på temat kvinnlig rösträtt och rättigheter som gick under namnet En egen röst. Som en del av denna utställning anordnades söndagen den 15 juni premiärvisningen av stadsvandringen med Sofia Hultins verk I m every lesbian. I samband med Nordiskt Forum anordnade Moderna Museet Malmö en utställning med verk av en av den svenska modernismens stora konstnärer, Tora Vega Holmström. Moderna museet ordnade även Feministisk fredag fredagen den 13 juni med performanceverk av samtida kvinnliga konstnärer. På Malmö Museer öppnade en del av utställningen om immigrantkvinnors liv och arbete i Malmö, Women Making History. Detta projekt fanns också representerat på plats på Malmömässan under Nordiskt Forum. FOTO: LINNEA SVENSSON ARBAB 22 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 23

136 Slutord juni i år genomfördes den största kraftsamlingen kring jämställdhetsfrågor i Norden på 20 år uppskattade besök på konferensen möttes, deltog och diskuterade framtidens jämställdhetspolitik både lokalt, nationellt, och internationellt. Huvudorganisationen bakom Nordiskt Forum, Sveriges kvinnolobby och den Nordiska styrgruppen, är mycket nöjda med Malmö som värdstad. Känslan ni gav av att saker går att lösa har varit befriande! Malmö har visat ett fantastiskt värdskap och det har varit så roligt att samarbeta med er. Vi är verkligen glada att vi valda just Malmö för Nordiskt Forum Det förvaltningsövergripande samarbetet inom staden har än en gång visat sig vara väldigt framgångsrikt och berikande. Projektorganisationen för Malmös värdskap bestämde sig tidigt för att lägga sig på en ambitiös nivå om hur frågorna skulle drivas. Projektet har arbetat inkluderande med ideella organisationer och gett förtroende och utrymme i genomförande av exempelvis Feministisk Festival i Folkets park som har bidragit till ett stort mervärde som gagnat både Malmö, Nordiskt Forum och de aktuella frågorna. Även internt inom Malmö stad har projektet drivit mobiliseringsoch kommunikationsarbete på ett sätt som förhoppningsvis kan inspirera andra arbeten framöver. Arbetet med värdskapet för Nordiskt Forum har lett till ny kunskap, till en upphöjd medvetenhet samt till kompetenshöjning kring jämställdhet. Det har bidragit till erfarenhetsutbyte mellan arrangörsvana och fackexperter och har lett till flera förvaltningsövergripande samarbeten. Det har även inneburit kompetenshöjning i det egna arbetsfältet genom att pröva sig fram i nya sammanhang under begränsad tid. Att fler förvaltningar inom Malmö stad har fått erfarenhet av att komma i kontakt med ideella organisationer och andra aktörer i sitt arbete och vice versa är också en viktig lärdom som säkerligen kommer att resultera i nya samarbeten framöver. Malmös Värdskap för Nordiskt Forum har inneburit ökat intresse för Malmö som värdstad för andra evenemang med fokus på angelägna frågor i vår samtid. Att arbeta med jämställdhetsfrågor på många olika nivåer, både internt och externt, både i planering och praktik är en förutsättning för utveckling. Nu fortsätter arbetet med jämställdhetsintegreringen i Malmö. 24 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 25

137 Arbetet drivs av Välfärdsavdelningen på Stadskontoret. Erfarenheterna från Nordiskt Forum kommer att arbetas vidare under hösten Där kommer medarbetare från samtliga förvaltningar att delta i workshops i syfte att återkoppla och involveras i det framtida jämställdhetsarbetet. Gällande slutdokumentet som togs fram under Nordiskt Forum Feministiska överenskommelser och krav har den politiska majoriteten i Malmö antagit det och kommer att se till att leva upp till det. It s time for action och det börjar här! Fakta i siffror Evenemangsundersökningen visar att Malmöborna har en mycket positiv inställning till Nordiskt Forum. De Malmöbor som besökt den avgiftsbelagda delen och/eller gratisdelen av Nordiskt Forum var nöjda med konferensen. 15 % av Malmöborna har besökt festplatsområdet Hyllie. En majoritet av dessa upplevde den som en inspirerande och lekfull mötesplats. 90 % tycker att helhetsintrycket av Folkets Park lördag 14 juni var mycket bra eller ganska bra. Även program, artistutbud och utsmyckning får positiva omdömen. Den externa kommunikationskampanjen har uppmärksammats av varannan Malmöbo. Av dessa var 85 % positiva unika personer deltog i konferensen av besökarna var tillresta turister, varav internationella besökare från 50 olika nationer av konferensbesökarna besökte även andra kultur evene mang, såsom Malmö museer, Malmö konstmuseum, Moderna museet med mera. Wiberg&Berglund Consulting genomförde tre stora attitydundersökningar utifrån målgrupperna konferensdeltagare, Malmöbor och malmöstadanställda. Rapporterna finns att tillgå hos Kulturförvaltningen. FOTO: LI GREBÄCK 26 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 27

138 Malmö skriver under Nordiskt forums slutdokument Malmö stad har som mål att vi ska ligga i framkant vad de gäller verksamhetsutveckling inom jämställdhet. Under fyra dagar var Malmö stad värd för kvinnokonferensen Nordiskt forum, den största kvinnokonferensen på 20 år. Nordiskt forum har varit viktigt för att ytterligare uppmärksamma och driva på frågor om kvinnors rättigheter. Under forumet har forskare, aktivister, politiker, föreningar och författare samlats för att diskutera och dra upp strategier för framtidens jämstä lldhetspolitiska utmaninga r. Engagemanget för jämställdhetsfrågorna har sträckt sig långt utanför mässhallarna i Hyllie och vi är glada över att vi är många som driver på för en jämställd och rättvis värld. Det är viktigt att de krav och det enþagemang som finns är fortsatt levande i hela samhället och att tillsammans bygger vidare för förändring. Nordiskt forum resulterade bland annat i ett slutdokument Feministiska överenskommelser och krov med politiska krav till myndigheter och regeringar i Norden, kraven har sin utgångspunkt ifrån handlingsplanen som världens regeringar skrev under i Beijing 1995 för att förverkliga kvinnokonventionen. Malmö stad vill ta en aktiv roll i att skapa ett jämställt samhälle, vi har redan ett aktivt arbete med jämställdhet i alla våra verksamheter och har en jämställdhet som går från ord till handling därför vill vi också ta till oss de krav och rekommendationer som ställs i Nordiskt forums slutdokument. Därför kommer vi, i den idag styrande majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, att titta på vilka rekommendationer som kan bli en del av Malmös framtida utveckling och jämställdhets politik om vi får fortsatt förtroen de efter september. Det innebär bland annat att vi kommer: Ha en jämställdhetsintegrerad kommunal verksamhet så att könsperspektivet synliggörs i underlag och beslut och att de jämställdhetspolitiska målen systematiskt följs upp och läggs till grund för nya insatser (se slutdokumentet punkt 9) Arbeta förebyggande mot mäns våld mot kvinnor. (punkt 4) Följa upp och verka för minskad inkomstskillnad mellan manligt dominerade respektive kvinnligt dominerade yrkesgrupper i Malmö stad såvälgenom löneöversyn som trygga villkor (punkt 3 och 6) 28 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 29

139 Arbeta för att synliggöra det obetalda omsorgsarbetet och ta fram åtgärder som leder till ökad jämställdhet. Detta ska ske bland annat med stöd från malmökommissionens arbete (punkt 1) Fortsätta att stötta och uppmuntra kvinnorörelsens organisationer och se dem som en viktig och aktiv part för en mer jämställd stad (punkt 12) Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) Martina Skrak (V) Karolina Skog (Mp) Dokumentation av Malmö värdskap Jämstället på turné-filmen där Malmöbor och stadens politiker inter vjuas om jämställdhet går att hitta på video.malmo.se: Det gjordes även en längre (4.27 min) och en kortare (2.25 min) film med Röster från Nordiskt Forum: Alla storseminarier filmades och finns att tillgå hos Kulturförvaltningen. Det arbetas på hur materialet ska göras mera lättillgängligt. video.malmo.se FRÅN VÄNSTER: KAROLINA SKOG (MP), GERTRUD ÅSTRÖM (SVERIGES KVINNOLOBBY), ELISABETH LUNDGREN (KULTUR DIREKTÖR I MALMÖ), MARTINA SKRAK (V), KATRIN STJERNFELDT JAMMEH (S). FOTO: JENNY ELIASSON 30 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 31

140 FOTO: ANDREAS LARSSON För dig som vill veta mer 32 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 33

141 Nordiskt forum uppföljning av kommunikationsarbetet Inledning Kommunikationsarbetet med Nordiskt Forum genomsyrades av en bredd i kommunikationsaktiviteter, och i budskap. Ambitionen var att överraska och inspirera genom att kommunicera på oväntade platser med oväntade budskap. Internt använde vi till exempel arbetsplatsernas väggar, hissar, personalrum som kanalval. Externt fick bland annat skulpturer bära budskapen. Kampanjerna lyckades engagera såväl medarbetare i Malmö stad som Malmöborna visar de utvärderingar som genomförts. Kulturförvaltningen hade kommunikationsansvaret för Mal mös värd skap. För att starta arbetet sammankallades en grupp av kommunikationschefer och kommunikatörer från de förvaltningar som var representerade i styrgruppen, samt representanter från projektledningen, för att etablera en kommunikationsplan. Det förvaltningsövergripande samarbetet var en framgångsfaktor för kommunikationsarbetet, utan det stora engagemanget bland stadens kommunikatörer hade inte resultatet blivit så bra. Kommunikationsplanen För att påbörja kommunikationsarbetet genomfördes en uppstartsworkshop med representanter från de förvaltningar som var representerade i styrgruppen. Kommunikationsplanen var ett bra verktyg för kommunikatörerna i projektets genomförande. Utan ett gediget förarbete på en förvaltningsövergripande nivå hade kommunikationsplanens relevans inte blivit så stor. Nu blev det en plan som blev ett bra arbetsredskap under processen och inte bara ett dokument som måste tas fram. Kommunikationsplanen var grunden till de två kommunikationskampanjer som genomfördes inför, under och efter konferensen en intern kampanj och en extern kampanj. Arbetet med att ta fram kampanjen skedde stadsövergripande och flera förvaltningar deltog i framtagandet. I processen med att ta fram kommunikationsplanen gav representanter från olika förvaltningar sina perspektiv vilket medförde till exempel att en fördjupad målgruppsanalys genomfördes. Kommunikationsplanen beslutades om i den förvaltningsövergripande styrgruppen. Under projektets gång blev kommunikationsplanen ett verktyg för att leda tillbaka kommunikationen till det vi faktiskt åtagit oss att genomföra kommunikativt (dvs kommunikationens syfte, målgrupper etc aktualiserades med regelbundenhet i styrgruppen för att på så sätt säkerställa att kommunikationen levererade på det som beslutats om). 34 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 35

142 Så här arbetade vi inom Malmö stad Kommunikationschefen på Kulturförvaltningen sammankallade den förvaltningsövergripande kommunikationsgruppen vid ett antal tillfällen för att diskutera och fördela kommunikativa perspektiv. Det bildades särskilda arbetsgrupper för medierelationer och presscenter (ansvarig: Gatukontoret), grafisk produktion (ansvarig: Kulturförvaltningen), intern kommunikation (ansvarig: Stadskontoret), samt en grupp för att plocka upp de behov som huvudorganisationen flaggade för (ansvarig: Sociala resursförvaltningen). Genom dessa gruppers insatser blev projektets kommunikation ännu bättre och mer relevant. Genom hela projektet informerades stadens kommunikationschefer regelbundet via det kommunikationschefsnätverk som finns om aktuell status i kommunikationsarbetet. Vid ett tillfälle bjöds samtliga kommunikatörer in till en särskild träff för att ta del av aktuell status i kommunikationsarbetet men också ytterligare engageras i genomförandefasen av den interna kommunikationskampanjen. Under själva konferensen deltog cirka 25 kommunikatörer från Malmö stad i det operativa arbetet på presscentret och i och kring programpunkter etc. Dessa kommunikatörers insatser var ovärderliga både för stadens del av projektet och för huvudorganisationen. En annan dimension att lyfta fram är de positiva effekterna av att jobba tillsammans med kollegor som man normalt inte jobbar med nätverket inom staden stärks. Utvärderingen Utvärderingen av kommunikationskampanjerna visar på mycket goda resultat. Nästan hälften av Malmö stads anställda tog del av den interna kampanjen och 16 % av dem valde att aktivt delta i konferensen (70% av positiva till den interna kampanjen). Var tredje Malmö stad medarbetare uppmärksammade den externa kampanjen, medan nästan hälften av Malmöborna tog del av den externa kampanjen och 85% av dessa var positiva till kampanjen (och i åldersgruppen år var över 90% positiva!). 78% av Malmöborna var positiva till att Malmö stad satsar på jämställdhetsfrågor. Nordiskt Forums genomslag i press och medier Nordiskt Forum fick stort genomslag i såväl lokal media, rikstäckande media och sociala medier både innan och under evenemangsdagarna. Framförallt i Sverige, där forumet hölls. En sökning på Nordiskt Forum på mediadatabasen Cision ger 843 pressklipp i Sverige under perioden 1 april och 1 juli Liknande siffror rapporteras i omvärldanalysverktyget Retriever. Rapporteringen har också fortsatt ibland annat föreningspress och fackpress under juli och augusti Utöver detta producerade det nordiska sekretariatet en tidningsbilaga om Nordiskt Forum som gick ut med Sydsvenska Dagbladet den 1 juni och med City Malmö den 10 juni. Bilagan nådde cirka läsare i Skåne regionen i Sverige. Nordiskt Forum har inneburit en uppgradering av informationsarbetet mellan och inom den nordiska kvinnorörelsen. Förutom ett stort genomslag i traditionella medier har Nordiskt Forum också fått ett stort genombrott i sociala medier. Lärdomar i kommunikationsarbetet När flera perspektiv möts når vi nya nivåer och detta stämmer verkligen i kommunikationsarbetet med värdskapet av Nordiskt Forum Utan det stora engagemanget bland stadens kommunikatörer hade resultatet inte blivit så bra. Den goda relationen med både styrgrupp och huvudorganisationen är också en framgångsfaktor för kommunikationsarbetet. Utan en öppen dialog hade processen blivit omständlig. Ett av utvecklingsområdena handlar om relationen med det kommunikationsbyråer som upphandlades tydligare kontaktrapporter (där ansvarsfördelning, deadlines, etc etableras) hade underlättat arbetet. Kontaktrapporter kunde även använts i de interna processerna. Något att ta med sig för framtida projekt. 36 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 37

143 Fakta: 900 nyhetsklipp om Nordiskt Forum i Norden. 843 pressk lipp i Sverige under perioden 1 april och 1 juli Exponering av Nordiskt Forum i media motsvarande 55 miljoner kronor (1 juni 20 juni) ex av programtidningen för Nordiskt Forum delades ut runt om i Norden. Över personer har bläddrat i pdf-format av programtidningen ex av programbilaga delades ut i samband med Sydsvenskan och City. Över tweets med hashtagen #nf2014 registrerades mellan den juni st bilder och videos på Instagram med hashtagen #nf2014registrerades mellan den juni. Hashtagen #nf2014 låg på plats 9 på trendlistan i Sverige under fredagen den 13 juni. Över tweets med hashtagen nf bilder & videor på Instagram Twitter var toppkällan för att dela med sig av forumets diskussion tittartimmar förbrukade med Bambusers livesändingar registrerades 15 juni Tweets har producerats sedan ett år följare på Twitter likes på Facebook sidan noterat fram till juli unika besökare till nf2014.org från den juni visningar av filmen om Nordiskt Forum på Youtube. Torsdagen den 12 juni producerades mest nyheter kring Nordiskt Forum. Mellan 11 juni och 19 juni gjordes omkring 998 Facebookinlägg. Könsfördelningen på de sociala identiteter som används på internet visar att 75 % av de som nämner något av de in lagda sökorden som Nordiskt Forum eller #nf2014 har en kvinnligt kodad identitet och 25 procent med manliga identiteter. Mellan 11 och 19 juni gjordes 998 Facebookinlägg visningar av filmen om Nordiskt Forum på You Tube 38 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 39

144 Exponering i sociala medier samt i traditionella medier. Exponering i sociala medier Nordiskt forum 23/5-26/ Exponering i sociala medier Jämförelse 28/5-26/ Volymtal Jämförelse 28/5-26/ Volymtal Malmö Stad bred Malmö Stad soc. media Nordiskt forum Nyckeltal Medievolym Totalt % Nyheter idag Nyheter period Genomsnitt / dag Tendens period Malmö Stad bred Malmö Stad soc. media Nordiskt forum Medievolym 750 Totalt Utveckling Malmö Stad brand Malmö Stad soc. media Nordiskt forum Share of voice 250 Tendens Malmö Stad brand Malmö Stad brand Malmö Stad soc. media Nordiskt forum Mediafördelning Twitter 55% Könsfördelning Video Artiklar Bloggar Twitter Facebook Forum Insatgram Share of voice Tendens Malmö Stad soc. media Malmö Stad brand Nordiskt forum Malmö Stad brand Malmö Stad soc. media Nordiskt forum Malmö Stad soc. media -100% 0% 100% 200% 300% 400% 500% 600% 700% 800% 900% Källa: Notified Nordiskt forum Malmö Stad brand Malmö Stad soc. media Nordiskt forum -100% 0% 100% 200% 300% 400% 500% 600% 700% 800% 900% Källa: Notified 77% 23% Kommentar: Den största andelen av träffar i sociala medier genererades i Twitter och fokus låg av naturliga skäl under de dagar som konferensen genomfördes. Men även Facebook sticker ut som en kanal där Nordiskt Forum diskuterades i stor omfattning. När det kommer till delningar ligger Facebook i särklass högst. Exponering i traditionella medier perioden Medieexponering över 31 tid: maj Nordiskt Forum 31 juni Över tid: Artiklar Medieexponering över tid: Nordiskt Forum Artiklar vecka 22 vecka 23 vecka 24 vecka 25 vecka 26 vecka 27 Nordiskt forum vecka 22 vecka 23 vecka 24 vecka 25 vecka 26 vecka 27 Nordiskt forum 40 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 41

145 Per källa: Antal potentiella läsare: Medieexponering per källa: Nordiskt forum Visa alla (263) Källa 22/14 22/14 24/14 25/14 26/14 27/14 Total Sydsvenskan Sydsvenskan My Newsdesk City Malmö Skånska dagbladet City Lund TT Nyheterbyrån Aftonbladet Nordvästa Skånes tidningar Landskrona Posten Helsingborgs Dagblad Total Medieexponering antal läsare: Nordiskt Forum Läsare 100 M 75 M 50 M 25 M Medieexponering per mediekanal: Nordiskt Forum 0 vecka 22 vecka 23 vecka 24 vecka 25 vecka 26 vecka 27 Nordiskt forum 1% Medieexponering antal läsare: Nordiskt Forum 47% artiklar 52% Webb Tryckt press TV / Radio Medieexponering antal läsare: Nordiskt Forum 100% 100% läsare läsare Nordiskt Forum Nordiskt Forum Per län: Estimerat annonsvärde: Högst Mellan Lägst Ingen Valt län Skåne län 654 Västra Götlands län 419 Norrbottens län 384 Kalmar län 373 Västernorrlands län 371 Västerbottens län 370 Gävöeborgs län 369 Östergötlands län 367 Södermanlands län 366 Hallands län 361 Dalarnas län 361 Gotlands län 356 Uppsala län 354 Blekinge län 353 Jönköpings län 353 Örebros län 353 Stockholms län 350 Kronobergs län 349 Västmanlands län 349 Värmlands län 348 jämtlands län 340 Medieexponering annonsvärde: Nordiskt Forum Medieexponering annonsvärde: Nordiskt Forum 100% 100% sek sek Nordiskt Forum Nordiskt Forum Medieexponering antal läsare: Nordiskt Forum 100 M 42 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen M Läsare 50 M

146 Malmö stads seminarier på Nordiskt Forum Jämställdhetsintegrering Malmös väg från ord till handling Malmö stad lyfter fram framgångsfaktorerna med sitt jämställdhetsintegreringsarbete; från politiska beslut till konkreta förändringar. Visionen är ett jämställt Malmö år Detta exemplifierades bland annat genom en presentation av hur det går att arbeta med jämställd biståndsbedömning. Malmö stads arbete med jämställda löner I Malmö stads plan för jämställd personalpolitik finns ett avsnitt kring jämställda löner, där anges mål, åtgärder och förslag till handlingsvägar. Mot bakgrund av genomförd yrkesvärdering och lönekartläggning identifierades 2012 fyra yrkesgrupper med cirka medarbetare där det gjordes löneökningar utöver avtalsenlig löneöversyn med 1000 kronor. Genuspedagogik ett sätt att upptäcka normer Genuspedagogiken syftar till att etablera en förskole- och skolmiljö där alla barn, oavsett kön, ges samma möjligheter att lära och utvecklas som individer. Under seminariet delgav Malmö stads genuspedagoger sina mest lärorika erfarenheter. Hur arbetar en genuspedagog? Hur hänger genuspedagogik, värdegrundsarbete och jämställdhetsintegrering ihop? Vad säger kollegorna på en förskola/skola om utvecklingsarbetet? Vilket motstånd möter genuspedagogerna och hur kan det hanteras? Bryta eller bevara? Normkritisk kulturförvaltning Offentliga kulturinstitutioner har traditionellt en roll som bärare av nationella kulturarv och uttolkare av såväl historia som samtid. Moderna kulturinstitutioner arbetar förstås medvetet i en ständigt pågående tolkning och omtolkning av kulturarv och kulturbegrepp i föränderliga nationella och internationella kontexter. Men hur balanserar en mellan att vara bärare av ett historiskt kulturarv och ändå våga utmana de normer som institutionen är delaktig i att skapa och förvalta? Malmös nya plan för Kvinnofrid hur tänker vi framåt? Malmö stad håller på att ta fram en ny plan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer. En person som vill ta sig ur en våldsam relation kan behöva kontakt med upp till 30 verksamheter för sig själv, för barnen och för den som utövat våld. Olika former av förebyggande insatser, stöd och skydd behövs. Under seminariet presenterades de nya idéerna. Ett jämställt offentligt rum hur aktiverar vi staden? Som offentlig verksamhet ansvarar Malmö stad för att leda och utveckla nya sätt att jobba aktivt med jämställdhet, jämlikhet och hållbarhet för ett inkluderande stadsrum. I ett samtal kring ett offentligt rum för alla berättade representanter från Malmö stad om hur de arbetat med allt från stora kulturarrangemang till hållbara mötesplatser i stadens offentliga rum. Ett exempel är Rosens Röda Matta, en annorlunda aktivitetsyta skapad av och för unga tjejer i samarbete med Malmö stad. Jämställd aktivitet i det offentliga rummet hur gör vi det möjligt? I ett framåtblickande samtal försökte vi hitta konkreta strategier för en mer jämställd tillgång till fysisk aktivitet i det offentliga rummet. Hur kan vi genom motion och aktivitet ta plats i staden, och hur kan vi använda våra kroppar för att omförhandla begränsande normer? Jämställd rekrytering genustvätta din annons Hur rekryterar vi jämställt? Malmö stads Fritidsförvaltning berättade om hur de arbetat för att rekrytera jämställt. I en workshop fanns även möjlighet att genustvätta sin egen platsannons. Trubbla genus i barnböcker Med utgångspunkt i barns perspektiv på sagorna erbjuds möjligheter för barn att ifrågasätta och omskapa barnböcker. Samtidigt öppnas sagorna för ett trubblande där de normer som genomsyrar litteraturen synliggörs. På så vis får sagostunderna en ny dimension där vanliga föreställningar om kön och ålder ställs på kant. 44 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 45

147 Queer Kids vem får en lov att vara? QUEER KIDS vem får en lov att vara? En bok, en utställning och ett samtal. Syftet med insatsen var två: Dels att nyansera frågan om jämställdhet, som alltför ofta polariserar kön till två stereotypiska kategorier. Problemet som projektet belyser är risken att i jämställdhetsarbetet diskriminera eller exkludera personer som inte identifierar sig som han eller hon. Utifrån detta perspektiv blev queer ett centralt begrepp. Ett begrepp som tillät oss att både inkludera alla och som bråkar med samhällsnormer. Det andra syftet var att utveckla arbetssätt för att jobba med värdegrundsfrågor som jämställdhet, demokrati på ett sätt där barns och elevers erfarenheter och reflektioner är utgångspunkten. De estetiska ämnena var i fokus, eftersom dessa lätt kommer i skymundan i diskussionen om kunskap och skola. 46 Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen Malmö stads värdskap för Nordiskt Forum slutrapport Kulturförvaltningen 47

148 FOTO: LI GREBÄCK

149 Enligt sändlista Remiss angående Översiktsplan för del av Kirseberg (samrådsförslag) Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett samrådsförslag till Översiktsplan för del av Kirseberg. Samrådsförslaget är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen för Malmö. Förslaget godkändes som underlag för samråd av kommunstyrelsen den 14 januari Översiktsplan för del av Kirseberg med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning finns i sin helhet på Där kan man också följa den pågående planprocessen och få information om föredrag, utställningar med mera. Synpunkter på förslaget skickas skriftligen till Malmö stadsbyggnadskontor, Malmö, senast 29 maj Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" på kuvertet eller synligt i brevet. Det går också att skicka synpunkterna i form av e-post till stadsbyggnadskontoret@malmo.se. Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" i brevets rubrik. Planförslaget bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens inriktning, att skapa förutsättningar för en nära, tät, grön och funktionsblandad stad. Den idag dåligt utnyttjade centrala marken föreslås därför få en betydligt effektivare markanvändning som möjliggör för ca 4000 nya bostäder och ca 4000 nya arbetstillfällen. Bebyggelsen minskar barriären mellan Kirseberg och den centrala staden samtidigt som Östervärns station får ett större resandeunderlag, vilket är viktigt då den åter planeras för trafikering. Med hjälp av de synpunkter som kommer fram under samrådet kommer detta samrådsförslag att bearbetas och ett nytt förslag (utställningsförslag) att sammanställas. Efter utställning och remiss av utställningsförslaget ska alla nödvändiga avvägningar och preciseringar vara gjorda så att planförslaget kan antas av kommunfullmäktige, vilket beräknas ske hösten Upplysningar om planförslaget finns på Ytterligare information kan även ges av Lars Böhme (lars.bohme@malmo.se) eller Kenneth Fryklander (kenneth.fryklander@malmo.se). Utskrivna exemplar kan beställas av Lotta Hansson (lotta.hansson@malmo.se). Johan Emanuelson chef strategiavdelningen

150 Översiktsplan för Del av Kirseberg, januari 2015 Sändlista För yttrande Fritidsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Räddningstjänsten Syd Servicenämnden Sociala resursnämnden Tekniska nämnden VA SYD Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Norr Stadsområdesnämnd Söder Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Öster Länsstyrelsen i Skåne län Region Skåne För kännedom och eventuellt yttrande Centrala pensionärsrådet Konsument Malmö Malmö Turism Malmö stads råd för funktionshinderfrågor MKB Fastighets AB Minc Näringslivskontoret Parkering Malmö Segeå Vattendragsförbund och Vattenråd Stadskontoret SYSAV Centrala patient- och handikappsrådet Skånes universitetssjukhus Boverket Försvarsmakten Södra Skånska reg Lantmäterimyndigheten i Malmö Luftfartsverket Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB Naturvårdsverket Polismyndigheten i Skåne Riksantikvarieämbetet Statens Fastighetsverk Statens Geotekniska Institut SIG Swedavia Sveriges Geologiska Undersökning SGU Tillväxtverket 1 Trafikverket Vinnova VTI Formas Institutet för hållbar stadsutveckling ISU Institutet för transportforskning TFK Instituttet for Fremtidsforskning Øresundsinstituttet Öresundskomiteen Burlövs kommun Eslövs kommun Höör kommun Kävlinge kommun Lomma kommun Lunds kommun Staffanstorps kommun Svedala kommun Trelleborgs kommun Vellinge kommun Göteborgs stadsbyggnadskontor Linköpings stadsbyggnadskontor Stockholms stadsbyggnadskontor Centerpartiet Feministiskt Initiativ Folkpartiet Liberalerna i Malmö Kristdemokraterna i Malmö Miljöpartiet de Gröna i Malmö Moderata Samlingspartiet i Malmö Skånepartiet i Malmö Socialdemokraterna i Malmö Sverigedemokraterna i Malmö Sveriges pensionärers intresseparti Vänsterpartiet i Malmö E.ON AB E.ON Elnät AB E.ON Gas AB E.ON Värme AB Swedegas AB Svenska Kraftnät AB Sydvatten AB TeliaSonera Skanova Access AB Vattenfall AB Bulltofta Företagsgrupp Östergruppen AB Malmö Bromsservice AB Vattenhammar Akham Fastighets AB A Nibor AB Catena i Malmö AB Centria Hospitality Malmö AB Fastighets AB Sallerupsvägen 92 Interlam AB

151 IVL Förvaltning AB Jernhusen AB Region Syd KB Heimstaden Bredablick 3 Klövern Malmö AB Kungsleden Muren 08 AB Lifra Fastigheter i Malmö AB Lindskog, Leif Billy Clerens Lorentzon Malmö AB Mossfelts Billackering AB Odalen Hammaren AB Singelgatans fastighets AB Skånesund i Malmö AB Stabbesteinen Fastigheter AB Ström, Thorsten Claes Tommy Svenska McDonalds AB Svenska Statoil AB Annehem Fastigheter AB Atrium Ljungberg AB Dagon Fastigheter Diligentia AB Fastighets AB Briggen Fastighets AB Malmö City HSB Sundsfastigheter AB Ikano fastigheter AB JM AB Region Malmö/Syd KF Fastigheter Karyd Fastigheter AB Midroc Property Development AB NCC Property Development AB Newsec Asset Management AB Parkfast AB PEAB Riksbyggen Skanska Skanska Nya Hem Skanska Öresund AB Skanstornet Stena Fastigheter Vasakronan AB Veidekke Sverige AB Wihlborg Fastigheter AB Volito fastigheter AB Bjurfors fastighetsmäklare Bocenter fastighetsförmedling Bostadsagenten Bülows Fastighetsförmedling AB Cymko Mäklarna AB Erik Olsson Fastighetsförmedling Fastighetsbyrån Malmö Hallonqvist fastighetsbyrå AB HusmanHagberg AB Håkan Sköld Fastighetsbyrå AB MOHV Mäklare Duivens AB Mäklare Lind & Co Mäklarfirman A Cronholm AB Mäklarhuset 2 Peter Landgren & Co Svensk Fastighetsförmedling Våningen & Villan AB Advokatfirman Engström & Co AHA Agneta Hahne Arkitekter AB Arkitekterna Krook och Tjäder Arkitektgruppen i Malmö AB Arkitektkontoret Rydstern & Liliedahl AB Atkins Sverige AB CF Möller Danmark AB Carsten Andersson arkitekter AB Chroma Arkitekter AB COBE Colliers International AB Copenhagen Capacity Cowi AB Deloitte Ernst & Young FOJAB Arkitekter Gauffin Advise AB Gehl Architects Grontmij AB Hauschild+Siegel Henning Larsen tegnestue Horisont arkitekter AB Jacobson & Sjögren arkitekter AB Jaenecke Arkitekter AB Jais-Nielsen White arkitekter AB Johan Celsing arkitektkontor AB Juul & Frost arkitekter Kamikaze Arkitekter Kanozi arkitekter KPMG Link arkitektur AB Loyd Arkitektkontor AB Lundgaard & Tranberg Arkitekter A/S Malmö Cleantech Center Malmö Kongressbyrå AB Marie Ericsson Arkitekter Metro Arkitekter AB Mima arkitekter AB MM Matsson Konsult AB Nyréns Arkitektkontor Malmö Plan- och Byggnadskonst PwC Ramböll Sverige AB SAMARK Arkitektur & Design Sandell Sandberg Schmidt/Hammer/Lassen architects SWECO Sweco Eurofutures SYD ARK AB Sydväst Arkitektur & landskap Tage Møller arkitektbyrå AB Tema Arkitekter AB Tengbom Trivector Tyréns

152 Vattenfall power consultant AB Vectura White arkitekter AB Wingårdh Arkitektkontor AB WSP Sverige Arriva Bergkvarabuss AB Green Cargo Nobina Sveriga AB Veolia Axfood AB Bergendahlgruppen AB Coop Sverige AB ICA Lidl Sverige KB Netto Marknad AB Aktion Skåne-Miljö Branchföreningen Tågoperatörerna Byggnads Södra Skåne Cykelfrämjandet DHR Malmöavdelningen Europaporten/Malmö Pingstförsamling Fastighetsägarna Syd Fotgängarnas förening FOT Friluftsfrämjandet Förbundet Allt åt alla Malmö Föreningen Industrihistoria i Skåne Föreningen för Samhällsplanering Gröna Bilister HSB Malmö HSO i Malmö Hyresgästföreningen Södra Skåne Håkanstorp-Johanneslust Egnahemsförening Islamic Center i Malmö Jagvillhabostad.nu Judiska Församlingen i Malmö Katolska Kyrkan i Malmö KF Ekonomisk Förening Kirseberg Tillsammans! Koloniföreningen Östra Sommarstaden Koloniträdgårdsförbundet Region Syd Kommunförbundet Skåne Kronohage invest Kulturföreningen Vi på Backarna LO-sektionen i Malmö Lundavägens koloniområde Makedonsk-ortodoxa kyrkan Malmö Burlöv Golfklubb Malmö Citysamverkan Malmö Dövas Förening Malmö ideella för paraplyorg, MIP Malmö-Lunds byggmästareförening Malmös elevråd Malmös Unga Media Evolution Miljöförbundet Jordens Vänner 3 MISO Malmö idrottsföreningars samorg Motormännen Sydvästra Skåne Muslimska församlingen i Malmö Naturskyddsföreningen i Malmö NTF Skåne PRO Samorganisation i Malmö Referensgruppen Boende på Kirseberg Rostorps Egnahem SACO-rådet i Malmö Serbisk-ortodoxa kyrkan Skånes Fältbiologer Skånes Ornitologiska Förening Skönhetsrådet i Malmö Spurt brevduveklubb Spårvagnsstäderna Spårväg i Skåne SSBS Stad Solidar Stiftelsen Fontänhuset Malmö Strokeföreningen Studentkåren i Malmö Svensk Handel Syd Svensk Kollektivtrafik AB Svenska Bussbranschens Riksförbund Svenska Kommunalpens Förbund SKPF Svenska Kyrkan i Malmö Svenskt Näringsliv Sveriges Arkitekter Skåne Sveriges Byggindustrier Sveriges Pensionärers Riksförbund SPRF Sveriges Pensionärsförbund SPF Sydsvenska Industri- och Handelskammaren Synskadades Förening i Malmö Synskadades Riksförbund Södra Skånes scoutdistrikt TCO Skåne TransportGruppen Transportindustriförbundet Region Syd Unionen Sydväst Watch it! Folkbildningsföreningen i Malmö Villaägarna i Malmö Villaägarna Riksförbund Region Syd Vi på Backarna Vision SKTF Vårdförbundet Värnhems byalag Åkeriföreningen Syd Blekinge Tekniska Högskola Chalmers Tekniska Högskola Danmarks Tekniske Universitet Det Biovidenskabelige Fakultet Institut för Geografi og Geologi Institutionen för Kulturgeografi Kungliga Tekniska Högskolan Kunstakademiet Arkitektskole Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Malmö Högskola

153 Sveriges lantbruksuniversitet WMU ABF Malmö Folkuniversitetet Medborgarskolan Sensus studieförbund Studiefrämjandet Studieförbundet Vuxenskolan Arkitekten Berlingske City Malmö Grön Stad Kvällsposten Metro Redaktionen för PLAN Skånska Dagbladet Sveriges Radio Sveriges television Malmö Sydnytt Sydsvenska Dagbladet Tidskriften Arkitektur TV4 Nyheterna 4

154 ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ SAMRÅDSFÖRSLAG JANUARI

155 Innehåll Synpunkter Förord 3 Sammanfattning 4 Stadsbyggnadsvision 7 Planområdets värden och mål 8 Planens huvuddrag 10 Planeringsriktlinjer 16 Bostadsbyggande 17 Arkitektur och stadsmiljö 18 Samhällsservice 20 Plats för näringsliv och handel 22 Grön stad 24 Naturmiljöer 26 Vatten 27 Kultur- och fritidsaktiviteter 28 Trafikkopplingar och prioritering mellan olika trafikslag 30 Lokal och regional kollektivtrafik 32 Hållbar avfallshantering 34 Resurseffektivt byggande och lokalt producerad förnybar energi 35 Risk, säkerhet och markföreningar 36 Buller och luftföroreningar 38 Riksintressen 39 Utblickar bortom översiktsplanens tidshorisont 41 Genomförande 43 Konsekvenser 47 Planförutsättningar 52 Området i ett regionalt perspektiv 54 Historik och kulturhistoriska värden 55 Planprocessen och fortsatt arbete 58 Det finns möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till Översiktsplan för del av Kirseberg. Synpunkterna ska vara stadsbyggnadskontoret till handa senast Hit kan du vända dig för att få dem framförda. hemsida: e-post: stadsbyggnadskontoret@malmo.se. Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" i mejlets rubrik. postadress: Malmö stadsbyggnadskontor Malmö Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" på kuvertet eller synligt i brevet. Översiktsplan för del av Kirseberg och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning finns att hämta på stadsbyggnadskontoret, kan laddas ner på hemsidan eller beställas från stadsbyggnadskontoret. Kontaktpersonen är Lotta Hansson. e-post: lotta.hansson@malmo.se telefon: LÄSANVISNING Rapporten inleds med planens visioner, mål och planområdets värden. Själva planförslaget presenteras på sidorna inklusive riksintressen, genomförandefrågor och konsekvensbeskrivning). Planförutsättningarna har samlats i slutet av rapporten (sidorna 52-57). Där finns bakgrundsinformation om planområdets historia och nuläge. Vad är en fördjupning av översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Översiktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling. Det innebär att delar av det som redovisas i översiktsplanen kan komma att realiseras relativt långt in i framtiden. Översiktplanen ska säkerställa en handlingsberedskap men är inte juridiskt bindande. Fördjupningar av översiktsplanen tas fram när det finns behov av mer ingående utredningar av ett geografiskt eller tematiskt avgränsat område. Denna översiktsplan analyserar, med utgångspunkt i den kommuntäckande översiktsplanen, planeringsförutsättningarna för delar av Kirsebergstaden, Östervärn, Ellstorp och Johanneslust (se planområdets avgränsning på sidan 3). Avsikten är att sätta ramarna för planområdets långsiktiga utveckling och bygga vidare på de ställningstaganden som redovisas i den kommuntäckande översiktsplanen.

156 Förord Kommunstyrelsen gav den 8 maj 2013 stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att påbörja arbetet med Översiktsplan för del av Kirseberg. Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens inriktning, att skapa förutsättningar för en mera nära, tät, grön och funktionsblandad stad innanför Yttre Ringvägen. Planområdet kännetecknas i dag av ett ineffektivt markutnyttjande med oanvänd industrimark, breda trafikleder och järnvägar. När Östervärns station tas i bruk är det möjligt att skapa förutsättningar för en hållbar och attraktiv stadsdel i centralt läge med goda gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har visat att det finns hälsomässiga skillnader mellan befolkningen i stadens västra och östra delar. Utvecklingen av planområdet är ett steg på vägen i att läka samman staden genom att göra det enkelt och tryggt att röra sig mellan områden, skapa nya mötesplatser och en mer funktionsblandad stad med liv och rörelse. Genom att investera i infrastruktur och bebyggelse i ett stationsnära läge i Malmös nordöstra delar, skapas goda förutsättningar för fler verksamhetsetableringar, handel, bostäder, skolor och förskolor längs tillväxtaxeln Köpenhamn- Malmö-Lund. Utvecklingen av planområdet är en viktig pusselbit i att göra Malmö till en ännu mer attraktiv, nära och hållbar stad. Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör Geografisk avgränsning 3

157 SAMMANFATTNING Sammanfattning STADSBYGGNADSVISION I början av 2030-talet är området runt Östervärns station en central nod för nordöstra Malmö med tusentals fler boende, besökare och verksamma. Många fler har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen har bidragit till att läka samman stadens östra och västra delar till en mer sammanhängande och integrerad stad. PLANOMRÅDETS VÄRDEN OCH MÅL Områdets värden i dag är, bland annat, dess varierade och funktionsblandade karaktär, kvarterskänslan, småskaligheten, engagemanget och den relativt goda tillgången till servicefunktioner i form av bibliotek, koloniområden och lokaler för förenings- och idrottsutövning. Målen är att integrera planområdet med den övriga staden genom att förbättra gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser och lokalisering av servicefunktioner, att utveckla områdets gröna kvalitéer samt att bevara och utveckla områdets särdrag och identiteter i den tillkommande bebyggelsen. PLANENS HUVUDDRAG Planförlaget innebär att Kirsebergsstaden växer ihop med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av området norr om Hornsgatan. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och kontor, med fördel vid Östervärns station samt längs områdets huvudstråk. Området har kapacitet att rymma minst nya bostäder och lika många arbetsplatser. När planen är genomförd skulle det betyda att antalet boende och arbetande ökar till mer än inom gångsavstånd från Östervärns station. RIKTLINJER Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer. Riktlinjerna går ett steg vidare i att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen utifrån planområdets specifika förutsättningar. Jämlikhets-, hälso- och barnperspektiven har integrerats i planeringsriktlinjerna. GENOMFÖRANDE Genomförandet kräver en intensifierad samverkan med markägare, fastighetsutvecklare, regionen och myndigheter för att prioriteringar och investeringar ska samord- Attraktiv och hållbar stad Plats för kommunal service Fler bostäder med olika upplåtelseformer Attraktiva mötesplatser Fler arbetsplatser Överbrygga barriärer socialt ekonomiskt Förbättra och förstora innerstaden ekologiskt Nya parker och plats för biologisk mångfald Samverka med näringslivet Stationnära förtätning Hushålla med jordbruksmarken Främja miljöanpassade transporter FAKTARUTA Planområdets areal: ca 15 ha Tillkommande bebyggelse (preliminär bedömning). Bostäder kvm BTA Kontor kvm BTA Handel kvm BTA Förskola kvm BTA Skola kvm BTA Totalt: ca nya bostäder ca nya arbetsplatser 4

158 SAMMANFATTNING nas på ett strategiskt, målinriktat och långsiktigt sätt. Utbyggnadstakt och utbyggnadsordning är svår att bedöma på grund av markägarförhållanden. Kvarteren närmast Östervärns station bör dock prioriteras för att vara i fas med öppnande av Malmöringen, som beräknas ske under 2015/2016. RIKSINTRESSEN Planområdet sammanfaller geografiskt med riksintresseområden för järnväg, bangård, Östervärns tågstation, kulturmiljö och kustzon. Planförslaget bedöms inte påverka syftet med riksintressena negativt. KONSEKVENSER En analys av planförslagets konsekvenser har genomförts för att undersöka hur det bidrar till de övergripande målen om en attraktiv och hållbar stad socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Planförslaget, som bygger på funktionsblandad förtätning i stationsnära läge, skapar förutsättningar för ett mer hållbart resande, en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik, en förbättrad tillgång till stadens utbud för fotgängare, cyklister och kollektivtrafiksresenärer, ett ökat utbud av service och verksamheter vid kollektivtrafiksnoder och samlande stråk, en bättre hälsa, fler arbetstillfällen och bostäder. Förekomst av markföroreningar behöver undersökas och ökad trafik kan påverka luftkvalitén och bullernivåer negativt. Effekterna kan dock minimeras om planering, byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärder erfordras för att klara exempelvis miljökvalitetsnormerna för luft. STRATEGIER FÖR FORTSATT ARBETE Placera mötesplatser så att utbyggnadsområden tillgängliggörs och nya rörelsemönster skapas. Öka utbudet av servicefunktioner i närheten av Östervärns station för att underlätta resande med kollektivtrafik. Skapa nya kopplingar för att integrera området med den övriga staden och utnyttja service och infrastruktur så effektivt som möjlig på båda sidor av järnvägen. Hitta nya användningar och kreativa lösningar för att bevara värden i kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader och utemiljöer i Järnvägsverkstäderna. Skapa innovativa lösningar för samutnyttjande av byggnader och ytor för service, rekreation och idrott. Utveckla området kring Östervärns station i tidigt skede för att skapa områdets viktigaste mötesplats först och samtidigt höja kollektivtrafikens status. ÖVERGRIPANDE STRUKTUR Östervärns station blir en viktig mötesplats. Tillkommande bebyggelse, två nya huvudaxlar och många kopplingar förbi Kontinental- och den kommande Simrishamnsbana läker samman staden. Grön- och fritidsområden ska alltid finnas i närheten. 5

159 6 VISION OCH MÅL

160 VISION OCH MÅL Stadsbyggnadsvision I början av 2030-talet är området runt Östervärns station en central nod för nordöstra Malmö med tusentals fler boende, besökare och verksamma. Ytterligare många fler har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen har bidragit till att läka samman stadens östra och västra delar som förut präglats av socioekonomiska - och hälsomässiga - skillnader. ÖSTRA MALMÖS NYA HOTSPOT När man kliver av tåget vid Östervärns station i början av 2030-talet möts man av ett myller av människor från olika delar av Malmö och regionen. Vissa ska till kontoren vid stationen, andra ska handla vid någon av de närbelägna butikerna innan de går hem till lägenheten, radhuset eller gatuhuset. Några ska promenera till Järnvägsverkstäderna, som med sina spännande verksamheter, arkitektur och historia blivit en ny målpunkt Malmö. Andra ska byta till spårvagn för att åka till Segevång eller kliva på tåget för att åka till Rosengård. Nu när det blivit enklare att gå, cykla och åka kollektivt väljer fler bort bilen, vilket gjort stadsrummet livligare och tryggare med fler platser där människor möts. Utvecklingen har gett underlag till ett större utbud av butiker och verksamheter kring Östervärns station. Simrishamnsbanan är återigen i bruk och Kirseberg har blivit Malmös port till Österlen. Nya, grönskande stadsgator och broar förbinder områdena längs järnvägen och det är naturligt att ta cykelvägen från Johanneslust till Östervärn genom Järnvägsverkstädernas trivsamma kvarter. Innan Pågatågen började köra igen var området längs Simrishamnsbanan ett temporärt grönt attraktionsstråk som löpte från Östervärns station till Beijers park och knöt ihop Johanneslust med Järnvägsstaden. Ett smalt grönstråk finns fortfarande kvar, kantat av små gröna platser för till exempel odling. SMÅSTADEN I STORSTADEN Öster om Kontinentalbanan finns småstadskänslan kvar trots närheten till centrala Malmö. Den nya bebyggelsen är tät och har inspirerats av Kirsebergsstadens variationsrikedom. För de boende är vardagslivet enklare. Resvägen till jobbet har förkortats och på vägen hem ligger förskolan, mataffären och lekplatsen inom gångavstånd. Grannarna samlas vid odlingslotterna, i den nya grannskapsparken eller vid återbrukscentralerna där föremål kan återanvändas av dem som behöver dem. Många umgås på de nya kaféerna eller på det aktivitetsstråk som går genom området. Det finns möjlighet att leva och trivas här hela livet. Tack vare det centrala läget och det breda utbudet av bostäder, service, stadskaraktärer och kommunikationer är detta ett område för såväl tonåringar som barnfamiljer och pensionärer. Det som förenar hela planområdet är närvaro av grönska. En varm sommardag skuggar trädens kronor, en blåsig vinterdag lindrar de vindbyarna. Gatuträd, klätterväxter på väggar, stadsodling och trädgårdar, allt gör att denna del av Malmö, inklämd mellan vägar och järnvägar, ändå känns behaglig och mänsklig. 7

161 VISION OCH MÅL Planområdets värden och mål Målen för planområdets utveckling utgår från de värden som finns idag och som identifierats under dialog med bland annat boende, verksamma och fastighetsägare. Guidningar, som den om det historiska Kirseberg, är mycket populära. INTEGRERAD OCH SAMMANHÅLLEN STAD Den befintliga bebyggelsen inom planområdet präglas av en kvarterskänsla och av människornas engagemang, vilket skapat förutsättningar för en god sammanhållning och välfungerande mötesplatser. Detta har i sin tur gett området en stark identitet. Kirsebergstadens och Johanneslusts intima skala skapar lugna boendemiljöer som uppmuntrar till möten. I det fortsatta arbetet är målet att bättre integrera alla delar av planområdet med den övriga staden. Det ska bland annat ske genom att minska biltrafikens och järnvägarnas barriäreffekter. Det ska vara enkelt och tryggt att passera Hornsgatan, Sallerupsvägen, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan till fots, med cykel och med kollektivtrafik. Nya kopplingar ska binda ihop planområdet med den övriga staden och på så sätt skapa förutsättningar för nya möten och rörelsemönster, samtidigt som folkhälsan främjas. Med satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik ska planområdet göras tillgängligt för fler, vilket också är en viktig jämlikhetsfråga. Målet är att Östervärns station blir en trygg och viktig möteplats. LIVSKVALITÉ GENOM NÄRHET Den förhållandevis goda tillgången till servicefunktioner, i form av exempelvis livsmedelsbutiker, bibliotek, motionslokaler och skolor är av stort värde. Målet är att förenkla för människors vardagsrörelser till och från arbetsplatsen, skolan, affären och fritidsaktiviteterna. Det sker genom att lokalisera nya servicefunktioner i närheten av Östervärns station, längs kollektivtrafiks- och andra huvudstråk. Samtidigt som närhetsprincipen vid lokalisering av service förenklar vardagslivet så belastas miljön i mindre utsträckning och folkhälsan främjas. Beijers park är den mest populära mötesplatsen för Kirsebergsborna. DEN GRÖNA STADSDELEN De gröna värdena består bland annat av närheten till Ellstorpsparken, Beijers park och koloniområdena, gröna platser som alla är viktiga för möjlighet till rekreation, motion, lek och möten. Att göra grönskan mer framträdande inte bara genom fler gröningar och grannskapsparker utan även genom att utveckla de gröna kvaliteterna på torg, i gaturum och på fasader är ett mål för utvecklingen av planområdet. Stadsodling är ett populärt inslag i området idag och nya innovativa former av urban odling ska främjas. Ett samnyttjande av grönytorna för flera olika ändamål eftersträvas. Det ger en effektiv markanvändning och livfullare mötesplatser. Grönskan kommer också att bli ett allt viktigare inslag i kombination med hanteringen av dagvatten, dels för att ta hänsyn till klimatförändringarna och dels för att kompensera för en ökad mängd hårdgjorda ytor. Stadsodling i form av odlingslotter. 8

162 VISION OCH MÅL KULTURELL IDENTITET I VARIERADE MILJÖ Den varierade och funktionsblandade karaktären som finns inom och kring planområdet är värdefull att ta till vara. Här återfinns många olika funktioner, bostadstyper och arkitektoniska stilar. Människor med olika bakgrunder och socioekonomiska förutsättningar har bosatt sig här vilket ger förutsättningar för ett varierat utbud och uttryck. Målet är att bevara och utveckla Järnvägsverkstädernas, Kirsebergsstadens, Johanneslusts, Ellstorps och Östervärns arkitektoniska särdrag och identiteter i den tillkommande bebyggelsen, möjliggöra ett varierat utbud av service och funktioner och att skapa användbara och trivsamma miljöer som bidrar till ett gott stadsliv. Många befintliga byggnader i planområdet är unika och har högt kulturhistoriskt värde. Dessa värden ska tas tillvara för att öka planområdets attraktivitet och stärka dess kulturella identitet. Ny bebyggelse ska utformas så att det finns en variation i karaktär och funktion. En blandning av bostadstyper och upplåtelseformer ska göra det enklare att flytta inom området när livssituationen förändras. Mötet mellan byggnad och det offentliga rummet ska utformas varsamt och ske på platsens villkor. Generellt inom planområdet ska fasadlängder vara korta och där förgårdsmarken planeras ska dess bredd och karaktär variera beroende på byggnadernas funktion och typ av gata. Kulturhistoriska minnen inom området Järnvärksverkstäderna idag. ROBUST STRUKTUR SOM TÅL OLIKA FRAMTIDSSCENARIER Ett av planområdets värden består av den variation som uppstått genom dess successiva framväxt under lång tid. Översiktsplanens mål är att skapa en robust struktur för områdets fortsatta framväxt som kan hantera flera scenarier under områdets utbyggnad. Även tillfällig användning av marken ska välkomnas så länge den inte äventyrar översiktplanens intentioner. Oklarheter kring satsningarna på spårburen kollektivtrafik och kommunens begränsade markinnehav förutsätter att funktioner kan utvecklas och förändras över tid. Vagnhallens tegelfasad och storskalighet är identitetsskapande för området. Brokighet i skala och stil är ett kännetecken för Östervärns befintliga bebyggelse. Lummiga gröna gårdar vid Österhagsgatan Funktionalistisk arkitektur vid Ellstorpsparken. 9

163 PLANENS HUVUDDRAG Planens huvuddrag Denna översiktplan bygger vidare på de prioriterade inriktningar som lagts fast i den kommuntäckande översiktsplanen. Planen tar fasta på planområdets värden, i form av dess blandade och kontrastrika bebyggelse, Kirsebergsstadens småstadskaraktär, samt det aktiva föreningsliv som präglar delar av området. Nyhamnen Malmö C mot Lund Sjölunda Sege Park Planområdet PLANOMRÅDET I ETT REGIONALT PERSPEKTIV En fortsatt utveckling av den så kallade tillväxtaxeln Köpenhamn-Malmö-Lund är av stor betydelse för hela regionen. Planområdet utgör tillsammans med Nyhamnen ett av stadens största omvandlingsområden med potential att ytterligare stärka denna axel. Planområdets centrala läge och närhet till Östervärns station, samt på sikt möjligheten till ytterligare en station vid Sjölundaviadukten, bidrar till att planområdet blir intressant ur ett regionalt perspektiv. Triangeln Norra Sorgenfri Rosengård mot Hyllie Planområdet utgör tillsammans med Nyhamnen strategiska omvandlingsområden längs tillväxtaxeln Köpenhamn-Malmö-Lund. ÖSTERVÄRNS STATION EN NYCKEL FÖR UTVECKLINGEN Utgångpunkt för planområdets omvandling är införandet av tåglinjen Malmöringen, med stationer i Hyllie, Triangeln, Malmö C, Persborg, Svågertorp, Rosengård och Östervärn. Dessutom kan Simrishamnsbanan på sikt stärka Östernvärns ÖVERGRIPANDE STRUKTURKARTA Läkning av staden sker genom förtätning. Möjliga alternativ se även sida

164 PLANENS HUVUDDRAG station ytterligare. När stationen tas i bruk möjliggörs ett ökat utbyte mellan de östra och västra delarna av Malmö och området kring stationen kan, tillsammans med Värnhem, bli nordöstra Malmös nya "hot spot" med handel, kontor och nöjesutbud. En hög exploatering runt stationen, även på höjden, ska vara identitetsskapande för området. Värdet av att utnyttja marken effektivt i det stationsnära läget har mycket hög prioritet. UTBYGGNAD AV PLANOMRÅDET Planförslaget medför att Kirsebergsstaden växer ihop med centrala Malmö och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station och norr och söder om Simrishamnsbanan. Utgångspunkten för förtätningen är att på bästa sätt utnyttja de goda kollektivtrafikförbindelserna som finns vid Östervärns station och Värnhemstorget men även framtida spårvagnslinjer på Södra Bulltoftavägen och Sallerupsvägen. I ett framtidsscenario kan även förtätning och nya strukturer i området mellan Hornsgatan och Byggmästaregatan bli möjliga. Utvecklingen av planområde innebär främst ett tillskott av bostäder men även handel och kontor, framför allt kring Östervärns station och längs planområdets huvudstråk. Ny infrastruktur och vistelseytor i form av mötesplatser, torg, parker, gator, gång- och cykelstråk ska också tillkomma. Grönska som signum för området Nästan hela planområdet ligger inom meters avstånd från Östervärns station. Två av stadens befintliga/planerade tågstationer, vid Östervärn och Sjölundaviadukten, bidrar till att knyta planområdet till övriga regionen. 11

165 PLANENS HUVUDDRAG STRATEGIER FÖR FORTSATT ARBETE Placera mötesplatser så att nybyggnadsområdena tillgängliggörs och nya rörelsemönster skapas. Öka utbudet av servicefunktioner i närheten av Östervärns station för att underlätta resande med kollektivtrafik. Skapa nya kopplingar för att integrera området med den övriga staden och utnyttja service och infrastruktur så effektivt som möjlig på båda sidor av järnvägen. ska uppnås genom träd längs gator, ett nät av stråk och gröningar, plats för stadsodling och en större grannskapspark centralt inom Järnvägsverkstäderna. Planförslaget innebär ett tillskott av minst arbetsplatser och nya bostäder som genererar ett behov av två nya grundskolor för sammanlagt elever och flera förskolor med plats för totalt ca 850 platser och annan samhällsservice. När översiktsplanen är genomförd har ca boende och verksamma gångavstånd till Östervärns station. Gång- och cykeltrafik ska vara prioriterad inom boendekvarteren. För att undvika högt belastande biltrafik går genom planområdet ska parkering i huvudsak lösas i parkeringshus, som genom en lokalisering nära järnvägar och längs huvudgator samtidigt kan fungera bullerdämpande. Den befintliga bebyggelsen och stadsstrukturen i och kring planområdet är i högsta grad diversifierad och brokig avseende till exempel skala, typologi, graden av detaljering och material. Karaktären i den tillkommande strukturen och bebyggelsen behöver därför anpassas till respektive närområde. Det är viktigt att de olika delområdenas arkitektoniska och stadsbyggnadsmässiga karaktärer förvaltas och utvecklas vidare så att inte goda kvaliteter går förlorade i processen. Detta gäller särskilt för de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöerna som finns inom planområdet. Samtidigt ska det finnas utrymme för nyskapande arkitektoniska tillägg och nya funktioner, väl anpassande till kontexten. Den nya bebyggelsen i Järnvägsverkstäderna ska ha en likartad skala och utformning som Kirsebergsstaden, med en stigande täthetsgrad mot Östervärns Vy från Södra Bulltoftavägen mot Östergården. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 12

166 PLANENS HUVUDDRAG station, Södra Bulltoftavägen och runt den befintliga vagnhallen. Längs Sallerupsvägen ska tätheten gradvis öka från Johanneslust i öst till Ellstorp i väst. Det nordvästra planområdet skall i skala och täthet efterlikna bebyggelsen kring Värnhem, Östervärn och Ellstorp. NYA KOPPLINGAR SOM LÄKER STADEN Planförslaget innebär en utbyggnad som kan förenkla människors vardagsrörelser. Det sker genom att bryta de barriärer som omgärdar området i form av järnvägar, trafikleder, överbliven mark och nedlagda industriområden. Barriärbrytande infrastruktursatsningar skapar förutsättningar för en mer integrerad, hållbar och yteffektiv exploatering i stationsnära läge. En ny huvudgata ska länka ihop Södra Bulltoftavägen i norr med Sallerupsvägen i söder. En gång- och cykelkoppling något längre österut ska främja möjligheten att röra sig mellan Johanneslust och Kirseberg via Järnvägsverkstäderna. En andra gång- och cykelkoppling ska anläggas under Kontinentalbanan söder om Södra Bulltoftavägen för att förenkla möjligheten att röra sig mellan Ellstorp och Järnvägsverkstäderna och bland annat tillgängliggöra Ellstorpsparken för de boende inom Järnvägsverkstäderna. När Simrishamnsbanan öppnar igen förespråkar Malmö stad att den grävs ner i schakt med stödmur för att minska dess barriäreffekter. En nedgrävning av Simrishamnsbanan skulle innebära behov av ett antal broar för att bevara kopplingarna mellan de södra och norra delarna av planområdet. När Simrishamnsbanan tas i bruk ska möjligheten att skapa ännu en ny gång- och cykelkoppling, parallellt med spåret under Kontinentalbanan, som förbinder Ellstorpsparken med Johanneslust, ses över. STRATEGIER FÖR FORTSATT ARBETE Hitta nya användningar och kreativa lösningar för att bevara värdena i kulturhistorisk betydelsefulla byggnader och utemiljöer i Järnvägsverkstäderna. Skapa innovativa lösningar för samutnyttjande av byggnader och ytor för service, rekreation och idrott. Utveckla området kring Östervärns station i tidigt skede för att skapa områdets viktigaste mötesplats först och samtidigt höja kollektivtrafikens status. Planförslaget innebär två nya kopplingar under Kontinentalbanan och tre nya kopplingar över Simrishamnsbanan UTBLICKAR BORTOM ÖVERSIKTSPLANENS TIDSHORISONT Området mellan Hornsgatan, Stockholmsvägen och Byggmästaregatan har potential att på lång sikt utvecklas till en del av centrala Malmö, samtidigt som de miljöoch barriäreffekter som trafiken ger upphov till kan minimeras. Det goda kommunikationsläget nära Malmö Centralstation och Östervärns station samt närheten till Nyhamnen kommer att innebära ett stort flöde av människor som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. En sådan utveckling skulle betyda stora infrastrukturförändringar och därför behövs djupgående studier i framtiden. Norr om Hornsgatan och Stockholmsvägen finns det potential att skapa en stadsmässig struktur på lång sikt. 13

167 PLANENS HUVUDDRAG NORR OM HORNSGATAN Bortom översiktsplanens tidshorisont har detta delområde potential att bli en del av centrala Malmö med en liknande stadbyggnadsstruktur som den kring Värnhemstorget. Mot bangården ska verksamheter lokaliseras som avskärmar den blandade stadsbebyggelsen från bland annat buller och luftföroreningar. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. ÖSTERVÄRNS STATION Östervärns station ska vara en identitetsskapande och arkitektonisk attraktiv knutpunkt som är lättillgänglig, trygg och välintegrerad i stadsbilden. Ett intensivt markutnyttjande runt det stationsnära läget, även på höjden, ska tydligt signalera förändringen från en baksida till en livfull mötesplats med innerstadskänsla. Den nya bebyggelsen ska utvecklas nära och integreras med stationen. STADSKARAKTÄR OCH BEBYGGELSETÄTHET Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. ÖSTERVÄRN OCH ELLSTORP Norr om Östervärn och Ellstorp ska den tillkommande bebyggelsen anpassas till den befintliga när det gäller täthet och struktur. I norr innebär det sluten kvartersstad som i Östervärn och i söder kommer bebyggelsen att inspireras av Ellstorps funktionalistiska stil. JOHANNESLUST OCH SALLERUPSVÄGEN Dagens verksamhetsområde ska successivt utvecklas till blandad stadsbebyggelse. Mellan Singelgatan och Kontinentalbanan ska karaktär och täthet likna Ellstorp medan de östliga delarna ska anpassas till den intilliggande bebyggelsen mellan Sallerupsvägen och Singelgatan. 14

168 PLANENS HUVUDDRAG Visionsbild: Fojab Arkitekter på uppdrag av Jernhusen. JÄRNVÄGSVERKSTÄDERNAS CENTRUM Järnvägsverkstädernas centrala delar med sina karaktärshistoriska industrilokaler ska kompletteras med ny bebyggelse som struktureras så att de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna lyfts fram och blir tillgängliga. Här möts planområdets nord-sydliga och öst-västliga huvudaxlar vilket innebär en något högre exploateringsgrad än i den närmaste omgivningen. Det ska finnas utrymme för att skapa spännande kontraster mellan den småskaligare bebyggelsen och industrilokalernas storskalighet. SÖDRA OCH ÖSTRA JÄRNVÄGSVERKSTÄDERNA Järnvägsverkstädernas södra och östra delområden ska i likhet med Kirsebergsstaden präglas av en brokighet i skala och arkitektur och ha en liknande täthetsgrad. Här ska det förekomma olika upplåtelseformer med skalskillnader mellan 1 och 5 våningsplan. Liksom i Kirsebergsstaden är heterogenitet prioriterad med en något högre täthetgrad mot Södra Bulltoftavägen, Singelgatan och Östervärns station. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 15

169 PLANERINGSRIKTLINJER Planeringsriktlinjer Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer. De planeringsriktlinjer som redovisas här går ett steg vidare i att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen, utifrån planområdets specifika förutsättningar. ANVÄNDANDET AV PLANERINGSVERKTYGEN För att kunna uppnå den samlade målbilden måste planeringen inom och mellan olika sektorsområden och dess aktörer samverka. För att tydliggöra hur varje sektorsområde kan bidra till att uppnå målbilden redovisas planeringsriktlinjer för varje område. I vissa fall är riktlinjerna av svepande karaktär medan de i andra är mer pre- cisa. Avsikten är att inte ange riktlinjer som är mer detaljerade än vad som anses nödvändingt för att kunna uppnå planens intentioner. Planeringsriktlinjer inom jämlikhets-, hälso- och barnperspektiven spänner över flera sektorsområden och har därför integrerats i planeringsriktlinjerna för dessa. Vy från Singelgatan norrut mot Järnvägsverkstäderna. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 16

170 PLANERINGSRIKTLINJER Bostadsbyggande Planområdets nuvarande bostadsbestånd kännetecknas av en blandning av upplåtelseformer och hustyper, med en relativt jämn fördelning mellan hyresrätter och bostadsrätter. Men det finns ett behov av fler stora hyresrätts- och bostadsrättslägenheter och en större andel markbostäder för att fler ska ha möjlighet att stanna kvar i området även när bostadsbehoven förändras. Ett allsidigt bostadsutbud främjar kontinuitet, trygghet och stabilitet i området och motverkar boendesegregation. Planområdet kan rymma cirka nya bostäder när det är fullt utbyggt. Den tätaste och mest funktionsblandade bebyggelsen ska lokaliseras till området kring Östervärns station, väster om Kontinentalbanan och det nord-sydliga stråket som skär igenom Järnvägsverkstäderna. På sikt kan områdena vid Östervärns station erbjuda fler urbana kvalitéer för dem som vill bo i en tätare stadsmiljö med goda kommunikationer, såväl regionalt som inom staden. Utbyggnaden och omvandlingen av Järnvägsverkstäderna kännetecknas av en bostadsbebyggelse med lägre täthetsgrad och med verksamheter i bottenvåningarna längs större stråk. Området kan bli attraktivt för, bland annat, de barnfamiljer som vill bo i centralt placerade markbostäder i lugna kvarter med plats för lek, rekreation och avkoppling. PLANERINGSRIKTLINJER Befintligt bostadsbestånd ska kompletteras med en större andel stora hyresoch bostadsrättslägenheter och med ett större inslag av markbostäder. Markbostäderna kan utföras i form av radhus, parhus och gatuhus, eller genom att skapa trädgårdar för dem som bor i flerfamiljshusens bottenvåningar. Förtätning ska ske med en blandad stadsbebyggelse avseende funktioner, upplåtelseformer, bostadsstorlekar och hustyper. Blandningen ska förekomma både på områdes- och kvartersnivå. Barnvänliga bostadsmiljöer ska skapas genom att ta hänsyn till barns och andra oskyddade trafikanters rörelsebehov och behov av trygghet. Olika former av verksamhetsetableringar ska möjliggöras i flerfamiljshusens bottenvåningar längs större stråk och noder. A Läs mer i Förslag till handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande i Malmö (antaget av Kommunstyrelsen i oktober 2009). 17

171 Arkitektur och stadsmiljö PLANERINGSRIKTLINJER Den industriella historien ska kunna lämna sitt avtryck inom området. A Läs mer om stadens gestaltning i den kommuntäckande översiktsplanen på Östervärns station kommer bli motorn för utvecklingen av planområdet och har potential att vara identitetsskapande för omgivningen. En samlad upprustning och utveckling av såväl stationen som dess närområde, likande den som skett vid Anna Lindhs plats och Hyllie station behövs, med ambitionen att skapa en attraktiv och livfull mötesplats med innerstadskänsla. En trygg och befolkad stationsmiljö är avgörande för attraktiviteten för kollektivtrafiken. Hur det kulturhistoriska värde som finns i Lundavägens koloniområde skall kunna tas tillvara i framtida struktur behöver studeras vidare. Planområdets delområden har potential att utveckla sina identiteter och uttryck genom att ta utgångpunkt i det befintliga och föra det vidare till morgondagens kontext. Tillkommande bebyggelse behöver anpassas till den befintliga i täthet och karaktär. Värnhem med dess variationsrikedom, Östervärn med dess kvartersstruktur och det funktionalistiska Ellstorp kan växa österut mot Kontinentalbanan. Ljus och grönska är vägledande principer för det offentliga rummet norr om Ellstorp medan gestaltningen av området intill Östervärn kan utgå från angränsande kvartersstruktur. Längs Sallerupsvägen möts Ellstorps och Johanneslusts stilar och skalor vid Singelsgatan, som blir den samlande gatan. Kirsebergsstaden kan växa söderut mot järnvägsverkstäderna med dagens tomma ytor, sin storskaliga tegelarkitektur och industriella prägel. Järnvägsverkstädernas delvis tomma byggnader, som saknar skydd i dag, och utemiljöerna har kulturhistoriska värden som måste bevaras och utvecklas kreativt i en ny arkitektonisk kontext. Att etablera Kirsebergsstadens småstadskänsla här innebär en varierad utformning av byggnaderna från 1 till 5 våningar. Utemiljöernas utformning ska också kunna anknyta till omgivningen. Det kan göras genom att exempelvis lämna kvar spåren i marken eller bevara traverserna i området Järnvägsverkstäderna. Gröna men även stadsmässiga mötesplatser länkas samman med smala gaturum som främst är till fotgängare och cyklister där barn även kan leka tryggt. Vagnhallen, Järnvägsverkstäderna. Visionsbild: Fojab Arkitekter på uppdrag av Jernhusen. 18

172 PLANERINGSRIKTLINJER PLANERINGSRIKTLINJER Med utgångspunkt i befintliga strukturer ska en tät och funktionsblandad stadsdel byggas. Grundläggande kvaliteter som främjar trygghet och gemenskap såsom funktionsblandning, gångvänlighet, livfulla bottenvåningar, en mänsklig skala och detaljrikedom ska vara vägledande vid planeringen. Att koppla ihop områdets offentliga rum så att de blir tillgängliga för de boende är väsentligt. Längs viktiga och prioriterade rörelsestråk ska kantande funktioner bidra till ökat folkliv och trygghet. Dessa stråk ska erbjuda den säkra vägen som komplement till andra mindre aktiva stråk. Med tanke på den långa genomförandetiden ska tillfälliga lösningar kunna utvecklas inom området, till exempel i de befintliga storskaliga lokalerna, i avvaktan på mer permanenta projekt. Särskild hänsyn ska tas till befintliga kulturhistoriska värden i samband med framtida detaljplanering och bygglovsbeslut. Hänsyn ska tas till såväl helhetsmiljön som de enskilda byggnadernas kulturhistoriska värden. Industriella inslag i form av till exempel traverser, ledningsstolpar, stoppbockar, grönytor och järnvägsspår, ska förvaltas och utvecklas så att området får karaktär. Ett program för bebyggelsens karaktär i områdets olika delar ska utarbetas. Olika former för samutnyttjande av ytor och byggnader ska prioriteras och utvecklas. Det finns en stor potential att finna innovativa lösningar och synergieffekter vid samutnyttjande. Förståelse för och tolkning av platsens karaktär ska alltid vara utgångspunkten när nya tillägg och förändringar görs i Malmö." En tematisk översiktsplan för Arkitekturstaden Malmö som ska förmedla visioner och ambitioner för Malmös arkitektur tas fram under Arbetet ska fungera som ett verktyg som kan väcka intresse och engagemang för den arkitektur som vi förvaltar och bygger i Malmö. En möjligt utformning av Södra Bulltoftavägen vid Östervärns station. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 19

173 PLANERINGSRIKTLINJER Samhällsservice Som ett steg på vägen mot en bättre strategisk planering av den offentliga servicen håller ett brett, förvaltningsövergripande samarbete under ledning av stadsbyggnadskontoret på att ta fram Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö. Beträffande samhällsservice har planen flera syften, däribland att finna en gemensam struktur för planeringsprocesserna, att förtydliga behovet av olika serviceslag, att erbjuda riktlinjer för planering i tät stadsmiljö, samt att upplysa om hanteringen av mark- och avtalsfrågor. Arbetet med Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö har delvis legat till grund för detta avsnitt om offentlig service. Dagens utbud av samhällsservice är en del av planområdets attraktionskraft och det är av stor betydelse att dessa kvalitéer bibehålls när områdets byggs ut. I planområdets östra delar är balansen mellan tillgång och efterfrågan på för- och grundskoleplatser god. I de västra delarna är utbudet av platser dock sämre. Behovet av särskilda boendeformer för äldre bedöms på sikt öka kraftigt vilket planeringen behöver ta höjd för. Staden behöver även kontinuerligt planera för att nya LSS-bostäder ska finnas tillgängliga i alla delar av staden. Det finns två vårdcentraler i området vilka för närvarande ger ett bra utbud. För att kunna möta det ökade behovet av samhällsservice som det planerade befolkningstillskottet ger, och då särskilt behovet av för- och grundskoleplatser, är det viktigt att utbyggnaden av servicen löper parallellt med eller före bostadsbyggandet. Planområdets läge på gränsen till Malmös centrum, där brist av förskoleplatser råder, gör att det finns ett ansvar att ligga i överkant avseende kapaciteten. Förutom barnomsorg, LSS- bostäder och särskilda bostäder för äldre genererar planförslaget även behov av ytterligare en vårdcentral som bör placeras nära annan offentlig- och kommersiell service. Närheten till servicefunktioner är en viktig jämlikhetsfråga för att alla, oavsett ålder, funktionsnedsättning och kön, ska kunna ta del av dem på ett enkelt och tryggt sätt. Därför är goda kollektivtrafikförbindelser samt närhet till gång- och cykelstråk viktiga. Yteffektiva lösningar, till exempel samutnyttjande av utemiljö och placering av samhällsservice i bostadskvarter, bör prioriteras i den allt tätare staden. När planområdet är fullt utbyggt bedöms servicebehovet uppgå till cirka 850 förskoleplatser och cirka grundskoleplatser. Utöver detta tillkommer ett beräknat samlat behov av cirka 200 LSS-bostäder, samt ytterligare några hundra boendeplatser för äldre och för sociala ändamål samt en vårdcentral. Till dessa behov tillkommer de underskott som finns i Malmös centralare delar, vilka inte inkluderats i beräkningarna ovan. PLANERINGSRIKTLINJER För att inte förlora sin attraktivitet ska planområdet kunna bära sina egna behov av samhällsservice och ha en viss överkapacitet för att avlasta närliggande områden, där bebyggelsestrukturen begränsar möjligheterna till utbyggnad av samhällsservice. Byggs fler bostäder än vad som från början planerats ska platsbehovet i för- och grundskola öka på motsvarande sätt. För att undvika bristsituationer i samband med utbyggnaden av planområdet ska mark i ett tidigt skede reserveras för samhällsservice. I utbyggnadsskedet ska etapper med dessa funktioner prioriteras. Markutnyttjandet ska vara effektivt, exempelvis genom integrerade lösningar och genom att bedriva samhällsservice i planområdets befintliga bebyggelse. Integrerade, innovativa lösningar ska prioriteras vad det gäller placering av förskolor och dess uteytor. För att effektivisera markutnyttjandet ska solitära byggnader och enplanslösningar undvikas så långt det är möjligt. Möjligheterna att skapa spännande utformningar av gårdarna och att i verksamheten nyttja närliggande grönstrukturer ska beaktas, liksom möjligheten för boende i närområdet att använda gårdarna under tider då verksamheten inte pågår. 20

174 PLANERINGSRIKTLINJER Grundskolor ska gestaltas så att de lyfts fram som centrala funktioner och smälter samman med övrig bebyggelse. De grundskoleplatserna föreslås fördelas på två skolor om cirka 525 elever. Ett samutnyttjande av grundskolornas gårdar och lokaler, när skolverksamhet inte pågår, ska eftersträvas. För- och grundskolor ska lokaliseras till lägen med goda förbindelser för framför allt gång- och cykeltrafik. Om en lokalisering nära biltrafikleder inte kan undvikas ska byggnaden och gården utformas med hänsyn till hälsooch säkerhetsperspektiv. Bostäder, LSS-bostäder och bostäder för äldre ska vara integrerade med den övriga bebyggelsen. Samhällsservice kan även samlokaliseras men då med extra fokus på gestaltning så att de smälter in väl med annan bebyggelse. Kollektivtrafik ska kunna nyttjas för att enkelt nå samhällsservice i området. Ytterligare en vårdcentral ska möjliggöras inom planområdet. Så som övrig service ska vårdcentralen lokaliseras med goda gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser och vara välintegrerad i övrig bebyggelse. SAMHÄLLSSERVICE Tänkbara placeringar av grundskolorna, vars ytbehov skalenligt visas i rött. De grundskoleplatserna föreslås fördelas på två skolor om cirka 525 elever. Majoriteten av planområdets bostadsbebyggelse finns i den östra delen och därför föreslås också de två grundskolorna förläggas dit. Förskolornas och idrottsplatsens ytbehov visas skalenligt och är placerade på kartan på ett schematiskt sätt. Nya gång- och cykelkopplingar förbi järnvägsspåren är nödvändiga för att göra skolorna tillgängliga på ett säkert sätt. 21

175 PLANERINGSRIKTLINJER Plats för näringsliv och handel A Läs mer i Näring till näringslivet! Näringslivspolitisk strategi för Malmö stad (antagen av Kommunfullmäktige ). Med sin placering i nordöstra Malmö utgör planområdet en del av den starka tillväxtaxeln mellan Malmö och Lund. Det sker en betydande pendling mellan städerna, något som kan inverka positivt på företagsetableringar i området. När Malmöringen invigs får särskilt delarna vid Östervärns station ett bra läge ur handels- och näringslivssynpunkt. Stationens närområde trafikeras i dag av många busslinjer och på sikt kanske även med spårväg. Även närheten till det stora utbudet av busslinjer vid Värnhemstorget är en styrka. Stationsområdet är också enkelt att nå med bil men det är inte bara områdets goda tillgänglighet som är av vikt, även det rika serviceutbudet och dess centrumsnära läge utgör en stor kvalitet. I huvudsak bedöms området vid Östervärns station attrahera kunskapsintensiva tjänsteföretag som går att integrera med andra funktioner i den blandade staden och efterfrågar kontorslägen i en spännande, central, stadsmässig och stationsnära miljö. En ökande befolkning och det ökade antalet sysselsatta, som de nya verksamheterna bidrar till, kommer att stärka såväl ny som befintlig handel. Även utbudet av restauranger, frisersalonger och annan service förväntas öka. Detta sammantaget bidrar till att utvidga den centrala staden och tydligare knyta den samman med Kirseberg. Handel och annan service förväntas kunna sprida sig längs med Södra Bulltoftavägen i Kirseberg, där den kan fånga upp kundunderlag både från närområdet och den genomgående trafiken. I området närmast bangården, vid byggmästaregatan, ligger i dag bland annat Trafikverkets trafikledningscentral, en transformatorstation och Rosendals avloppspumpstation. Området har ett ineffektivt markutnyttjande och kan på sikt utgöra en resurs för framtida förtätning. Mot Sallerupsvägen finns möjlighet för betydligt fler arbetsplatser och där finns redan i dag inslag av handel som kan spela en värdefull roll för de som kommer att bosätta sig söder om Södra Bulltoftavägen. Även i övriga planområdet ska det finnas möjligheter för verksamheter i bottenvåningarna. Järnvägsverkstädernas gamla verkstadslokaler kan i framtiden utgöra en resurs för verksamheter som söker en spännande och kreativ miljö. Det finns en flexibilitet i de stora byggnadsvolymerna som skulle kunna rymma såväl små specialiserade företag som större evenemang, sport och kulturfunktioner. Det är dock viktigt att framtida verksamheter och aktiviteter är förenliga med bostadsbebyggelse. 22

176 PLANERINGSRIKTLINJER PLANERINGSRIKTLINJER Den nya bebyggelsen kring Östervärns station ska rymma ett flertal olika funktioner som till exempel kontor, handel och annan utåtriktad service. För att Kirsebergstaden och det centrala Malmö ska kunna växa samman ska bottenvåningar mot Hornsgatan, Lundavägen och Södra Bulltoftavägen rymma handel och service, med fördel med korta avstånd mellan entréerna. Vid Östervärns station ska stads- och gaturummet ges en attraktiv, säker och stadsmässig utformning som uppmanar till ett sansat trafiktempo, så att handeln kan tillgodogöra sig de många trafikrörelserna. Dessutom är det allt fler som vill arbeta ute i stadsrummet, om detta då är varierat och tillåtande utgör det en konkurrensfördel gentemot andra lokaliseringsalternativ. Verksamheter som medför störningar eller som utgör en säkerhetsrisk för omgivningen ska inte lokaliseras inom planområdet. Kontor och andra verksamhetslokaler ska med fördel lokaliseras som skydd mot Kontinentalbanan. Området närmast bangården, vid Byggmästaregatan, ska på sikt utvecklas till blandad stad och rymma ett flertal olika sorters arbetstillfällen. Längs Södra Bulltoftavägen i Kirseberg ska bottenvåningarna i den nya bebyggelsen kunna rymma utåtriktade verksamheter. Järnvägsverkstädernas stora vagnsverkstad ska utformas så att den ges flexibilitet och anpassningsförmåga att kunna rymma ett föränderligt antal funktioner. Nya arbetsplatser och ett utbud av handel och servicefunktioner ska ges etableringsmöjligheter vid Singelgatans koppling till Sallerupsvägen. NÄRINGSLIV OCH HANDEL 23

177 PLANERINGSRIKTLINJER Grön stad Principiell bild av ett nätverk av parker och gröna stråk. Stora parker är ett självklart stadsbyggnadselement i blandad stadsbebyggelse och ska finnas strategiskt placerade i stadsstrukturen. Inom och angränsande till planområdet finns det gröna kvalitéer att bygga vidare på. Stadsdelsparken Beijers park och Östra Sommarstadens koloniområde är attraktiva och nära planområdets östra delar och Ellstorpsparken är en viktig grannskapspark väster om Kontinentalbanan. Det finns även ett litet antal gröningar av olika kvaliteter, koloninområden, odlingslotter och överbliven ruderatmark med delvis höga naturvärden. Inom Järnvägsverkstäderna är de gröna kvaliteterna dock begränsade. Ett nätverk av parker och gröna stråk är tillsammans med grönska i gaturummen det viktigaste och mest synliga redskapen för att ge planområdet en grön profil. Inom Järnvägsverkstäderna finns det god potential att komplettera den befintliga grönskan med nya gröningar och en grannskapspark så att de boende i området får tillgång till de mindre parkrummen som används till vardags. Eftersom grönområdena inte blir särskilt stora i jämförelse med dem i andra stadsdelar bli det viktigt att åstadkomma nya kopplingar över eller under Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan som underlättar tillgänglighet till större grönområden som Beijers park, Sege Park, Flygfältsparken och Ellstorpsparken. Områdets koloniområden är vackra, varierade, aktiva och hälsofrämjande mötesplatser men är också värdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv och som platser för den biologiska mångfalden i staden. Odling på ett sätt som fortsatt ger förutsättningar för biologisk mångfald och möten ges utrymme inom planområdet även i framtiden. Det fortsatta planarbetet kommer studera på vilket sätt befintliga koloniområdens värden kan tas till vara i den framtida stadsstrukturen. MÖTESPLATSER, GRÖN- OCH FRITIDOMRÅDEN 24

178 PLANERINGSRIKTLINJER Gatuplanteringar blir mer betydelsefulla i den täta staden. Grönskande förgårdsmarker, gårdar och fickparker är tillsammans med trädplanteringar i befintliga och nya gaturum åtgärder som ger grönska efter principen alltid något grönt i sikte. Inom planområdet finns det stor potential att skapa detta, inte bara av arkitektoniska skäl, det bidrar även till att förbättra människors hälsa och därmed sänka de långsiktiga samhällskostnaderna. För att ge plats för grönska i gaturummen behövs dock ett nytänkande vid till exempel ledningsdragningar och vid ledningsunderhåll. Marken inom planområdet är begränsad samtidigt som den ska utnyttjas effektivt i det stationsnära läget. Olika gröna miljöer och funktioner kan därför med fördel samlas till större sammanhängande ytor. Det finns goda möjligheter till en utformning av framtida dagvattenlösningar inom planområdet, som också skapar förutsättningar för biologisk mångfald och stora upplevelsevärden. Om öppna dagvattenlösningar och samhällsservice samlokaliseras med grönstruktur ökar även invånarnas möjlighet till möten och rekreation. PLANERINGSRIKTLINJER Den fysiska strukturen med stråk, kopplingar och funktioner ska underlätta för invånarna i området att mötas och vara fysiskt aktiva. Ett brett utbud av exempelvis torg, grannskapsparker och gröningar ska lokaliseras maximalt 300 meter från bostaden, utan att huvudgator eller liknande barriärer behöver korsas. Gröningar ska ligga väl integrerat med bebyggelsen. Planområdet ska innehålla en grannskapspark om cirka 1 hektar. Parken ska placeras centralt inom Järnvägsverkstäderna. Ett grönt aktivitetsstråk i Östergårdsgatans förlängning ska ge plats för rekreation, fritidsaktiviteter och möten. I gator som i plankartan utpekas som gröna, ska utrymme ges för trädplantering. Övriga gator ska planeras enligt principen alltid något grönt i sikte. Öppen dagvattenhantering och samhällsservice ska där det är möjligt samlokaliseras med den rekreativa grönstrukturen. Odling ska fortsatt ges utrymme inom planområdet. A Läs mer i Grönplan för Malmö (antagen av Kommunfullmäktige ). Längs Spångatan i Malmö finns alltid något grönt i sikte. Principen "alltid något grönt i sikte". 25

179 PLANERINGSRIKTLINJER Naturmiljöer Simrishamnsbanan idag. BALANSERINGSPRINCIPEN innebär att betydande negativ påverkan på ekologiska värden i första hand ska undvikas eller så långt möjligt minimeras. I andra hand ska kompensationsåtgärder genomföras på plats. Kan negativ påverkan inte undvikas, minimeras eller kompenseras ska ersättningsåtgärder genomföras i ett annat funktionellt sammanhang. Inom och intill planområdet finns det gröna kvaliteter i form av ett antal gröningar, flera koloninområden, odlingslotter och överbliven ruderatmark med delvis höga naturvärden. De miljöer som ligger i anslutning till järnvägen i norra Ellstorp och intill järnvägverkstädernas vagnhall, har utvecklat en särskild flora med flera sällsynta arter. Delar av markmiljön och träden hyser naturvärden som blir alltmer sällsynta i det sydskånska landskapet och den täta staden. Befintlig grönska, särskilt de stora träden, utgör en resurs för området. Planering enligt balanseringsprincipen är ett sätt att vid exploatering undvika eller kompensera negativ påverkan på naturvärdena och därmed höja kvaliteten i planområdet. Området närmast och längs Simrishamnsbanan har möjlighet att i ett tidigt skede utvecklas till ett grönstråk, så att rekreativa och biologiska värden kan etableras innan järnvägen trafikeras. Att länka samman Simrishamnsbanans grönstråk med övrig grönstruktur inom planområdet, till exempel gröningar och odlingsområden, Beijers park, parkstråket vid Mölledalsgatan och Flygfältsparken, förstärker stråkets positiva effekt. PLANERINGSRIKTLINJER Ett grönstråk längs Simrishamnsbanan ska bli ett permanent stråk för rekreation, odling och naturmiljö av ruderatmarkstyp. Möjligheten att temporärt utnyttja spårområdet till rekreation och för biologisk mångfald innan järnvägen trafikeras ska utredas. Möjligheten att använda grönytefaktorn, som är en räknemodell för att säkerställa gröna kvaliteter, ska prövas i nya detaljplaner där det är tillämpligt. Underbyggda gårdar ska undvikas så att de kan rymma stora träd och rik grönska. Befintlig vegetation ska så långt som möjligt tillvaratas i den framtida planeringen av planområdet. Vid ingrepp i ekologiskt känsliga miljöer ska balanseringsprincipen användas i planeringsprocessen. A Läs mer i Naturvårdsplan för Malmö stad (antagen av Kommunfullmäktige ). Steg 1 GRÖNYTEFAKTOR är ett arbetsredskap för att säkerställa att gröna kvaliteter uppnås vid byggande. Syftet är att bidra till goda livsbetingelser för människor, djur och växter genom att skapa bra mikroklimat och luftkvalitet, god jordkvalitet och vattenbalans. Grönytefaktorn är en räknemodell där kvalitativa värden skapas med hjälp av en kvantitativ formel. Steg 2 Utveckling av grönstråk längs Simrishamnsbanan. Ett grönstråk längs banan avsätts tidigt för att kunna rymma enkel eller dubbelspår i framtiden. Mindre platser längs stråket ger variation, livsutrymme för olika arter men även för olika rekreativa aktiviteter. 26

180 PLANERINGSRIKTLINJER Vatten Det finns många fördelar med ett medvetet och långsiktigt vattenvårdsarbete. Det finns möjligheter att säkra grundvattnet, skapa ekosystemtjänster, gynna växt- och djurliv, skapa upplevelsevärden, reducera översvämningsrisker och minska läckage av näringsämnen till Öresund. Inom planområdet finns ett kombinerat avloppsystem för spill- och dagvatten, byggt i början av 1900-talet. Det finns risk för skadliga uppdämningar i systemet i samband med kraftiga regn- och källaröversvämningar har redan inträffat på flera håll. Ett duplikatsystem med separerata spill- och dagvattenledningar finns i planområdet väster om Kontinentalbanan men spillvattenledningarna har inte kapacitet att användas för hela den planerade utbyggnaden. Inom planområdet kan det finnas läckande markföroreningar som infiltrerar ner till grundvattnet. Vid sanering av inkapslade markföroreningar finns risk för att läckage uppstår som i sin tur kan påverka grundvattnet. Skulle Simrishamnsbanan grävas ner i schakt kan det påverka både grundvattnets nivå och dess kemiska status. För att klara den ökad dagvattenbelastningen när området bebyggts kommer det att bli nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet. Redan i dagsläge finns det behov av nya systemlösningar som kan klara starka nederbördstillfällen, något som bedöms bli allt vanligare. Förutom förebyggande av kapacitetsproblem så kan öppen dagvattenhantering tillföra såväl estetiska, pedagogiska som ekologiska värden, samtidigt som fördröjning kan medföra att vattnet renas. Öppen dagvattenhantering är ett viktigt, attraktivt och väl beprövat gestaltningselement i stadsbilden och kan lyfta områden som ligger långt ifrån kanalerna och havet. Fördröjning av dagvatten behöver inte bara ske på allmän mark utan kan med fördel även ske på kvartersmark och då samtidigt ge de boende upplevelsemässiga kvaliteter. En tematisk översiktsplan för vatten kommer att tas fram under 2014/2015. Där behandlas miljökvalitetsnormer för vatten, grundvatten, dricksvattenförsörjning, VA- och dagvattenhantering med mera. Med förbättrade kunskapsunderlag och kompletterande undersökningar kommer planen att utgöra ett planeringsunderlag i syfte att uppnå och bibehålla god vattenstatus i kommunens vatten. PLANERINGSRIKTLINJER Avloppssystemen ska dimensioneras så att risken för skadlig uppdämning minimeras. Ytor för lokalt omhändertagande av dagvatten ska säkerställas så att dagvattnet fördröjs, renas och infiltreras. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska ske på ett markeffektivt sätt, exempelvis genom att ytor för dagvattenhantering även kan fungera för andra ändamål när de inte är vattenfyllda. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska så långt möjligt uppnås genom reglering i detaljplan. Nya lösningar för en resurseffektiv användning av vatten ska eftersträvas, till exempel återanvändning av tvättvatten för toalettspolning eller bevattning av trädgården med regnvatten. Restriktivitet ska gälla för fasad- och byggnadsmaterial som kan medföra att tungmetaller når dagvattnet, exempelvis zink och koppar. Koloniområden ska vara anslutna till det kommunala VA-nätet. 27

181 Kultur- och fritidsaktiviteter PLANERINGSRIKTLINJER Att få utrymme för fysisk aktivitet i det offentliga rummet kräver ibland nytänkande men behöver inte vara så komplicerat. Detta är ett exempel från en gatumiljön i Bejing, Kina. Stadsodling ger möjlighet till möten mellan olika samhällsgrupper. Bilden visar odlingslotter på bostadsgård i Hindby i Malmö. Kultur- och fritidsaktiviteter är en viktig del i ett hållbart samhälle. De utgör kittet mellan människor och kan bidra till att skapa gemenskap, möten och mening i tillvaron. Ett rikt och varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter bör därmed eftersträvas. Inom planområdet finns det delar med ett rikt och etablerat kulturliv med engagerade invånare. Det finns dock få lokaler och institutioner för kulturella aktiviteter. Befintliga byggnader skulle kunna bidra med billiga lokaler och därmed kunna användas för att stödja det lokala kulturlivet. Utrymme finns också för etablering av ett kulturcenter som riktar sig till hela Malmö och som skulle kunna öka områdets attraktivitet. Det skulle också bidra till att integrera planområdet i övriga staden. Vikten av fysisk aktivitet för hälsa och välbefinnande är väldokumenterad och det har visat sig att benägenheten att röra sig ökar om det finns ett gott utbud av aktiviteter nära hemmet. I den allt hårdare konkurrensen om mark i staden tenderar grönska och plats för fritidsaktiviteter nedpriorieras relativt andra funktioner. För att få till stånd en god tillgång till hälsofrämjande aktiviteter i området blir det därför nödvändigt att vara kreativ, utnyttja ytorna smart och se på möjligheterna till samutnyttjande med andra funktioner. Nytänkande bör eftersträvas vid planering av olika fritidsaktiviteter så att en bredare målgrupp kan nås. Traditionella idrottsanläggningar tenderar på grund av sin tydliga fysiska och funktionella avgränsning att bli relativt exkluderande och domineras av unga män. Unga tjejers och kvinnors möjlighet att utöva fysisk aktivitet bör därför ges särskilt fokus. Genom att i planeringsprocessen arbeta mer målgruppsinriktat kan utformningen och val av aktiviteter anpassas för olika användares behov. Att integrera ytor för fysisk aktivitet med andra mötesplatser gör att gränserna mellan idrott, lek och socialt umgänge blir mindre tydliga och skapar bättre förutsättningar för ett bredare deltagande och oväntade möten. Förutom ett basutbud för spontan aktivitet kan också en målpunkt som riktar sig till hela Malmö ytterligare stärka planområdets attraktivitet. En sådan målpunkt bör vara lättillgänglig från kollektivtrafik och övergripande cykelstråk. Olika slags stadsodling kan bli en gemensam nämnare för stora delar av planområdet. Stadsodling kan skapa förutsättningar för delaktighet och samhörighet samt bidra till bättre hälsa. Planområdet kommer att utvecklas under lång tid och tillfälliga verksamheter och aktiviteter kan bli en viktig del i kultur- och fritidsutövandet. Byggnader och ytor som står tomma i väntan på utveckling har potential att fyllas med aktiviteter, även om användningen inte är permanent. 28

182 PLANERINGSRIKTLINJER PLANERINGSRIKTLINJER Inom planområdet ska det finnas en målpunkt med inriktning på fysisk aktivitet och kultur som lockar användare från andra delar av Malmö. Permanenta lokaler för kulturutövning ska finnas inom planområdet och bostäder ska ha tillgång till ett basutbud av ytor för spontan fysisk aktivitet inom 500 meter. För att uppnå en effektiv markanvändning ska markens och lokalernas möjligheter till samutnyttjande och flexibilitet alltid ses över. Nytänkande kring sådana lösningar ska prövas i området. Då fysiska aktiviteter ska förläggas till en skolgård är det dock viktigt med insyn in i skolgården så den upplevs som trygg. Ett grönt aktivitetsstråk ska planeras söderut längs Österhagsgatan och dess förlängning. Längs detta stråk ska det ges utrymme för ett antal olika spontana fysiska aktiviteter. Dessa funktioner ska kunna samutnyttjas av närliggande skolor. I östra delen av planområdet, längs Simrishamnsbanan, ska en fullskalig fotbollsplan förläggas. Planen ska även vara öppen för allmänheten och ge möjlighet till andra idrottsaktiviteter. Möjligheterna att i anslutning till fotbollsplanen även placera ytterligare aktiviteter bör eftersträvas. Förutsättningarna för att anlägga en längre motionsslinga genom och runt området ska undersökas. Utrymme för olika former av odling ska finnas, till exempel stadsodling och kolonilotter. Östra Sommarstadens koloniområdet ska bevaras. Nya odlingsmöjligheter ska etableras längs Simrishamnsbanan. Möjlighet till etablering av odlingslotter i nya grönområden eller på tak ska prövas. I väntan på en omvandling av planområdet ska tillfälliga användningar av såväl mark som lokaler, för till exempel fysisk aktivitet och kultur, välkomnas. Rosens Röda Matta har utvecklats tillsammans med en grupp unga tjejer och utgått från deras behov. Resultatet blev en anläggning med inriktning mot musik och dans. Tagensbo Skole i Köpenhamn är ett bra exempel på samutnyttjande. Skolan rustade upp sin skolgård Bland annat anlades en delvis nedgrävd multisporthall, med vistelseytor på taket, samt ett antal multisportplaner. Samtliga aktiviteter är öppna för allmänheten utanför skoltid och blir därmed ett tillskott i närmiljön. 29

183 PLANERINGSRIKTLINJER Trafikkopplingar och prioritering mellan olika trafikslag Med Simrishamnsbanan i schakt skapas en yteffektiv lösning som både underlättar passager över banan som bullerskyddsåtgärderna. Källa Järnvägsutredning för Simrishamnsbanan delen Malmö-Tomelilla, Utformningen av trafiksystemet, både på övergripande- och detaljnivå, är avgörande för att kunna nå målen avseende attraktiva boende- och näringslivsmiljöer. Det spelar också en roll för möjligheten att nå en jämlik och jämställd, trygg och säker, hälsofrämjande och barnanpassad stadsmiljö. Det råder olika förutsättningar i planområdets olika delar men överlag finns det en stor potential att uppnå en bättre trafikmiljö och en tydligare prioritering mellan trafikslagen. I Malmö stads pågående arbete med att ta fram en trafikoch mobilitetsplan, kommer prioriteringarna mellan trafikslagen att konkretiseras. Planområdets centrala läge i staden ger tillsammans med närheten till Östervärns station och annan kollektivtrafik goda förutsättningar för att prioritera fotgängare och cyklister. Nya bostäder och målpunkter på båda sidor av Simrishamnsbanan och Kontinentalbanan kan tillgängliggöras via nya trafikkopplingar över eller under järnvägarna. Området vid Lundavägen, Stockholmsvägen och Hornsgatan domineras av starka biltrafikströmmar. Dit anländer den större delen av den regionala bil- och regionsbusstrafiken som kommer till Malmö norrifrån, innan den fördelas mellan de anslutande gatorna. Trafiklösningarna har stor betydelse för närmiljön och områdets attraktivitet. Åtgärder som leder till sänkta fordonshastigheter skulle särskilt underlätta för barn och äldre att vistas i gatumiljön. NYA OCH BEFINTLIGA KOPPLINGAR FÖRBI JÄRNVÄGEN 30

184 PLANERINGSRIKTLINJER PLANERINGSRIKTLINJER Vardagsaktiviteter ska vara enkla att nå till fots eller med cykel. Fotgängare och cyklister ska samlas till aktiva stråk och i stadsmiljön ska det tydligt synas att fotgängare och cyklister är prioriterade. Kollektivtrafiken kan dock behöva prioriteras i vissa korsningspunkter. Lokalgatorna ska med fördel kunna utformas och regleras som gång- eller cykelfartsgator. Det ska vara säkert och tryggt att ta sig till och från skolor och förskolor i gatuplan. Detta gäller även för stråken till Östervärns station och busshållplatserna, som är viktiga mötesplatser. De ska utformas så att det upplevs som trygga miljöer och gärna placeras nära andra utåtriktade funktioner. Hornsgatan, Lundavägen och Sallerupsvägen, som är hårt trafikerade, ska utformas så att stadsmässighet uppnås. De ska således inte enbart utformas för transporter i längsgående riktningen utan även för tvärgående rörelser. På så sätt minskar gatornas barriärverkan. Även på andra huvudgator och kollektivtrafikstråk ska det vara tätt mellan tydligt angivna och säkra passager för fotgängare och cyklister. Genom att anlägga broar över den i schakt nedgrävda Simrishamnsbanan och tunnlar under den högt belägna Kontinentalbanan ska stadsbebyggelsen på båda sidor järnvägarna läkas samman. Befintliga korsningsmöjligheter vid Vattenverksvägen, Östra Fäladsgatan och Mölledalsgatan ska bibehållas. En ny huvudgata ska via en bro över Simrishamnsbanan koppla samman Singelgatan med Södra Bulltoftavägen. Huvudgatan ska ha en urban utformning med gatuträd och cykelbana. I och med skapande av denna gata minskar genomfartstrafiken på Johanneslustgatan/Mölledalsgatan. Nya gång- och cykelkopplingar ska skapas mellan Järnvägsverkstäderna och Ellstorp och mellan Järnvägsverkstäderna och Johanneslust. I samband med anläggning av Simrishamnsbanans planskilda korsning under Kontinentalbanan ska en gång- och cykelkoppling skapas parallellt med Simrishamnsbanan. Där service, handel och andra publika aktiviteter planeras ska möjligheter till angöring, lastning och lossning vid kantsten studeras. Detta ska dock inte omöjliggöra för gång, cykling eller vistelse längs gatan. Kantstensparkering ska om möjligt kombineras med trädplanteringar. Återvändsgator med vändplatser ska undvikas. Genom ett öppet lokalt rutnät ska biltrafiken silas istället för att koncentreras till några få genomfarter. Lågt bilinnehav ska uppmuntras till exempel genom anslutning av bostäderna till bilpooler. Av kostnads- och stadsutvecklingsskäl ska parkering så långt möjligt lösas i parkeringshus, som med fördel lokaliseras i anslutning till huvudgatorna eller vid Östervärns station. De kan även placeras invid järnvägarna och på så sätt utgöra bullerskydd för bakomliggande bebyggelse. Markparkering ska så långt möjligt undvikas för att utnyttja marken så effektivt som möjligt. A Läs mer i Fotgängarprogram Malmö den gångvänliga staden (antaget av Tekniska nämnden ). A Läs mer i Cykelprogram för Malmö stad (antaget av Tekniska nämnden ). A Läs mer i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm, Pr 3087 (antaget i Kommunfullmäktige september 2010). 31

185 PLANERINGSRIKTLINJER Lokal och regional kollektivtrafik Två av stadens befintliga och planerade tågstationer, vid Östervärn och Sjölundaviadukten, bidrar till att sammanlänka planområdet med den övriga regionen. Planområdet genomkorsas av två järnvägar, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan. I dag trafikeras ingen av dessa med persontåg. Simrishamnsbanan är i princip igenvuxen och Kontinentalbanan trafikeras bara med godståg. Det pågår dock ett arbete med att få till stånd trafikering med persontåg på Kontinentalbanan, den så kallade Malmöringen. Det är en ringlinje med pågatåg som trafikerar Kontinentalbanan och Citytunneln med fyra avgångar i timmen och som beräknas kunna förverkligas 2015/2016. Östervärns station skulle i så fall åter tas i bruk och de i dagsläget boende och arbetsplatser som ligger inom meter från stationen skulle få direkt tillgång till det regionala tågnätet. Med detta räknesätt har stationen Skånes sjätte största resandeunderlag och vid full utbyggnad av planområdet ökar detta till sammantaget boende och sysselsatta. Stationen utgör då en samlande kraft och ger planområdet ett tydligt regionalt sammanhang. Malmö stad arbetar även med att på sikt få till stånd persontågstrafik på Simrishamnsbanan, som binder samman Malmö med Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn. Trafikverket håller på att ta fram en järnvägsutredning som avser att beskriva, analysera och utvärdera alternativa järnvägssträckningar och järnvägslösningar längs sträckan samt redovisa dess konsekvenser. Det närbelägna Värnhemstorget är en av stadens viktigaste och tyngsta kollektivtrafikknutpunkter och trafikeras av ett flertal stads- och regionbussar som inkommer från orter norr och öster om staden. Många av regionbussarna når Malmö via Stockholmsvägen medan en del trafikerar Lundavägen och Sallerupsvägen. Av stadsbusslinjerna är det bara linje 4 som går genom de centralare delarna av Kirseberg. KOLLEKTIVTRAFIK 32

186 PLANERINGSRIKTLINJER Det finns stor potential att utveckla busstrafiken med tätare trafik med bättre komfort och framkomlighet, med fler destinationer och med nya linjer. På sikt kan vissa linjer komma att ersättas med spårvagn. Utvecklingen av gatunätet och områdets övergripande struktur är avgörande för att möjliggöra en sådan utveckling. I och med öppnandet av Östervärns station blir nya kopplingar mellan stads- och regionsbussar och därmed Värnhemstorget intressant att se över. PLANERINGSRIKTLINJER Ett reservat ska säkerställas längs Simrishamnsbanan så att den på sikt kan göras dubbelspårig. Banan ska även kunna trafikeras med duo-spårvagn. Det kan bli aktuellt som alternativ till pågatåg eller användas på delsträckor där turtätheten behöver bli större, till exempel mellan Malmö och Staffanstorp. Duospårvagnen ska då som alternativ kunna kopplas till Södra Bulltoftavägen och trafikera gatan vidare in mot Värnhemstorget. Detta förutsätter emellertid att ett lokalt spårnät först har etablerats i Malmö. Tåg som kommer från Simrishamnsbanan ska kunna stanna vid Östervärns station, som ligger på den västra sidan av Kontinentalbanan, och sedan fortsätta mot Malmö centralstation. För att detta ska vara möjligt ska Simrishamnsbanan ges möjlighet att planskilt korsa Kontinentalbanan så att den når stationen på den västra sidan. I händelse av att Citytunneln når sitt kapacitetstak ska det eftersträvas att tekniskt kunna åstadkomma direkta persontågsförbindelser från Östervärns station till Köpenhamn och Lund. Möjligheten att på sikt anlägga en tågstation längs Stambanan i anslutning till Sjölundaviadukten ska utredas. Ett sådant stationsläge skulle stärka tillväxtaxeln mellan Malmö och Lund och inte bara lyfta Kirseberg utan även Östra Hamnen till ett mer lättillgängligt och attraktivt etableringsläge. En spårväg ska kunna anläggas mellan Värnhemstorget och Segevång. Området vid Östervärns station ska utformas så att byten mellan spårväg och tåg underlättas. I enlighet med förslaget till den kommuntäckande översiktplan ska det studeras om det är möjligt att flytta kollektivtrafikens stomlinjestråk till Östervärnsgatan, Södra Bulltoftavägen och sedan vidare norrut genom centrala Kirseberg mot Segevång. Som alternativ till att låta kollektivtrafiken trafikera Östervärnsgatan kan bussarna ledas via Lundavägen och en framtida spårväg gå Nobelvägen-Sallerupsvägen. Södra Bulltoftavägen ska ha en frihöjd under Kontinentalbanan så att den kan passeras med spårvagn. Även på Sallerupsvägen ska en spårvagnsförbindelse från Malmö centrum till Husie, Bara och Klågerup möjliggöras. Såväl stadsbussarna som regionbussarna som passerar Östervärns station ska erbjudas en stationsnära angöringsmöjlighet för resandeutbyte med regiontågen. I stomlinjestråken där bussarna riskerar att fastna i bilköer ska kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras med egna körfält och signalprioritering. A Läs mer i Framtidens kollektivtrafik - Strategi för genomförande (antaget av Kommunstyrelsen ). 33

187 PLANERINGSRIKTLINJER Hållbar avfallshantering A Läs mer i Avfallsplan för Malmö och Burlöv Återvinningscentraler är för återbruk, grovavfall och farligt avfall. Återvinningsstationer är till för förpackningar och tidningar. Fastighetsnära insamling är till för förpackningar och tidningar. Energi och resurser sparas genom materialåtervinning av avfallsfraktioner som samlas in genom källsortering. Malmö har i den antagna avfallsplanen satt mål på sorteringsgraden av olika fraktioner och huvudmålet är att reducera den mängd som går till förbränning. Stadens mål är att det år 2015 är 35 procent av matavfallet som samlas in och behandlas biologiskt och att 50 procent av hushållsavfallet återvinns genom materialåtervinning. Utsortering av matavfall är på väg att införas i hela Malmö. Av matavfallet produceras biogas som framför allt används inom transportsektorn. Från restavfallet utvinns sedan energi genom förbränning. Detta utgör en viktig del av fjärrvärmeförsörjningen i Malmö. I den hållbara staden är det grundläggande att avfallshanteringen kan ske i och nära bostaden, med utrymme för sortering. Även insamlingsplatser i stadens offentliga rum är avgörande för att alla ska kunna hantera olika typer av avfall på ett tillgängligt, säkert och miljöeffektivt sätt. Genom att införa kvartersnära återvinningscentraler kan Malmö stad förbättra sin service och förbättra tillgängligheten. En sådan återvinningscentral kräver mindre plats än en konventionell och vänder sig i större utsträckning till besökare från närområdet som anländer till fots eller med cykel. Här kan kommuninvånare byta grejor, göra sig av med avfall samtidigt som en ny naturlig mötesplats skapas i området. PLANERINGSRIKTLINJER En plats för en kvartersnära återvinningscentral, med inslag av återbruk och reparationer, ska planeras i samband med att ny bebyggelse tillkommer i södra Kirsebergsstaden. Plats för ett antal återvinningsstationer för avlämning av papper, glas med mera ska säkerställas tidigt i planprocessen. Vid planeringen av bostäder och verksamheter ska det finnas utrymme för fastighetsnära insamling och sortering av avfall som uppkommer i vardagen, till exempel matavfall. Exempel på kvartersnära återvinningscentral. En kvartersnära återvinningscentral med återbruk kan bli en naturlig mötesplats i området. 34

188 PLANERINGSRIKTLINJER Resurseffektivt byggande och lokalt producerad förnybar energi Energisektorn inklusive transporter står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaserna och bidrar därmed till miljöproblem och global uppvärmning. Mot bakgrund av det i Energistrategi för Malmö uppsatta målet att fram till år 2030 öka andelen förnybar energi till 100 procent, måste planområdets framtida energibehov leda till en reducering av koldioxidutsläppen. Lokalt producerad förnybar energi bedöms i det sammanhanget få allt större betydelse. Dessutom krävs det en avsevärd effektivisering av energianvändningen för att reducera energibehovet. Framtidens bostäder och verksamhetslokaler behöver därför bli resursmässigt effektivare, byggda med sunda material och ge ett gott inomhusklimat. Som ett naturligt resultat av bebyggelsetillskottet kommer det totala energibehovet i form av värme, kyla, varmvatten och el att öka. Målet är att ökningen avseende det totala energibehovet blir så lågt som möjligt. Detta kan uppnås genom att ny bebyggelse uppförs energieffektivt, att äldre byggnader med sämre energiprestanda energieffektiviseras eller rustas upp och genom lokal förnybar energiproduktion i området, exempelvis i form av solenergi eller aquifer med värmepump. Långsiktig hushållning med resurser innebär byggnader med lång livslängd, hög energiprestanda och därmed låga drifts- och underhållskostnader. En hög och långsiktig energieffektivisering kan förutom miljövinster även ge en värdehöjning i området. En tätare stad ger sannolikt bättre förutsättningar att minimera systemförluster inom energiförsörjningen och ger mer kostnads- och resurseffektiva lösningar, exempelvis genom att nyttja lokalt energiöverskott och spillenergi inom området. Med hög ambitionsnivå kan lösningar som kombinerar god arkitektur och intressant miljöteknik hittas. Antalet boende och arbetande inom området kommer att öka och därmed även persontransporter med bil. Planområdets centrala läge och rika utbud på alternativa färdmedel medför dock att andelen bilresor inte förväntas öka sett i förhållande till övriga resesätt. A Läs mer i Energistrategi för Malmö (antagen av Kommun fullmäktige ). A Läs mer i Miljöprogram för Malmö stad (antaget av Kommunfullmäktige ). PLANERINGSRIKTLINJER För ny bebyggelse ska förutsättningarna för en miljöcertifiering utredas. En energistrategi för planområdet ska tas fram i ett tidigt skede av planprocessen. Energieffektivisering av gamla och nya byggnader är ett kostnadseffektivt sätt att minimera koldioxidutsläpp och ska tillämpas så långt som möjligt. Malmö stads eget fastighetsbestånd kan stå som föredöme. Energisamverkan mellan olika byggnader ska eftersträvas, så att spillenergi från till exempel verksamhetslokaler och handel överförs till bostäder. Utveckling av hus som är självförsörjande på energi och hus som skapar energiöverskott, så kallade noll- och plusenergilösningar, ska prövas för att höja planområdets attraktionsvärde. Etablering av lokala förnybara energikällor ska utredas, till exempel i form av solenergipaneler på tak och fasader. "Grön" fjärrvärmeförsörjning av området ska eftersträvas. Sunda material som ger ett gott inomhusklimat ska användas för att minska negativ miljöpåverkan och risk för allergier och sjukdomar. A Läs mer i Miljöbyggprogram SYD (antaget av Kommunfullmäktige ). Programmet är Malmö stads och Lunds kommuns verktyg för att stimulera ett mer ekologiskt hållbart byggande. Det gäller på kommunal mark, men kan också användas som riktlinjer på privat mark. 35

189 PLANERINGSRIKTLINJER Risk, säkerhet och markföreningar Uppmärksamhetsavstånd för bebyggelse nära järnväg. Då bebyggelse placeras närmare järnvägen än vad uppmärksamhetsavståndet anger ska en särskild riskanalys genomföras. A Läs mer i Riskanalys för Malmö rangerbangård som har varit på samråd under vintern 2012 (Trafikverket). Riskerna i planområdet består i huvudsak av rangerbangården, de transporter av farligt gods som sker på Kontinentalbanan och eventuellt på Simrishamnsbanan. Inom området finns det inga andra verksamheter som medför betydande risk för omgivningen, inte heller vägar som rekommenderats för farligt gods och till vilka riskhänsyn behöver tas. Vetskapen om att det transporteras farligt gods på till exempel Kontinentalbanan kan väcka oroskänslor hos de närboende samtidigt som samhället är beroende av dessa transporter. För att säkra en balans mellan hög säkerhetsnivå, god stadsmiljö och yteffektiv markanvändning har Malmö stad antagit ett så kallad uppmärksamhetsavstånd till järnvägar med farliga godstransporter. Kontinentalbanan ligger på bank och angivna uppmärksamhetsavstånd räknas därför från släntslutet. Bebyggelse ska kunna placeras närmare järnvägen än vad uppmärksamhetsavståndet anger men då måste en särskild riskanalys genomföras. Om det behövs ska riskanalysen visa på förslag till riskreducerande åtgärder. En sådan riskanalys genomförs i enlighet med den metodik som anges i länsstyrelsens RIKTSAM (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen). Befinner sig bebyggelsen bortom Malmö stads angivna uppmärksamhetsavstånd behöver inga riskreducerande åtgärder genomföras. I antagna uppmärksamhetsavstånd är hänsyn tagen till urspårningsrisken. I den kommuntäckande översiktsplanen är även Simrishamnsbanan markerad som järnväg för farligt gods. Det ligger i linje med att kommunen av säkerhetsskäl gärna ser godstrafik förflyttas från väg till järnväg. Det är dock inte sannolikt att det blir godstrafik på sträckan och i Trafikverkets järnvägsutredning för Simrishamnsbanan, som är under framtagande, utgår man från att banan inte kommer att trafikeras med gods. I utredningen beaktas dock risken för urspårning av persontåg. Malmös bangård består av två delar, en personbangård och en godsbangård. Godsbangården är lokaliserad i de nordliga delarna av bangården och hanterar stora mängder farligt gods. Trafikverket har under utarbetat en riskanalys för Malmö godsbangård och anger där ett uppmärksamhetsavstånd på 270 meter för personer utomhus och 200 meter för personer inomhus. Ingen del av planområdet innefattas av uppmärksamhetsavståndet för personer inomhus. Området norr om Stockholmsvägen och Hornsgatan ligger dock inom uppmärksamhetsavståndet för personer som vistas utomhus. Uppförs ny bebyggelse inom uppmärksamhetsavståndet ska riskanalyser genomföras för att visa om, och i så fall hur, bebyggelsen kan skyddas och hur godsbangårdens fortsatta verksamhet kan säkerställas. Stora delar av planområdet har använts för olika typer av förorenande verksamheter, vilket medför att det finns både påträffade och misstänkta markföroreningar. För de områden som består av fyllnadsmassor finns det en generell misstanke om markföroreningar. Någon genomarbetad kartläggning är dock inte gjord. 36

190 PLANERINGSRIKTLINJER PLANERINGSRIKTLINJER Riskanalyser ska genomföras för bebyggelse som lokaliseras inom Malmö stads angivna uppmärksamhetsavstånd till järnvägar och Trafikverkets angivna avstånd till godsbangården. Ett fåtal godstransporter ska kunna trafikera Simrishamnsbanan, kanske 1-2 godståg per dygn, förutsatt att konsekvenserna av de åtgärder som behövs för att bibehålla en god säkerhetsnivå inte blir för omfattande för ekonomin, stadsbilden eller möjligheten att bygga en tät och blandad stad. Simrishamnsbanan ska ligga i tråg, vilket höjer säkerheten för intilliggande bebyggelse både vid urspårning och vid olycka med farligt gods. Malmö stad ska, i enlighet med den kommuntäckande översiktsplanen, fortsätta verka för en yttre godsbana utanför stadsbebyggelsen så att mängden farligt gods på Kontinentalbanan på sikt kan reduceras. Åtgärder som avsevärt försvårar denna funktion ska inte planeras så länge inte en ny järnväg för godståg anläggs utanför Malmös stadsbebyggelse. Fortsatt planläggning behöver föregås av markundersökningar för att lokalisera markföroreningar och fastställa behov av åtgärder. Området norr om Ellstorp idag. UPPMÄRKSAMHETSAVSTÅND Uppmärksamhetsavstånd för kontor längs järnväg där det transporteras farligt gods (30 meter). Uppmärksamhetsavstånd för bostäder längs järnväg där det transporteras farligt gods (80 meter). Uppmärksamhetsavstånd för risker vid vistelse utomhus vid olycka på godsbangården. Bebyggelse kan placeras närmare järnväg och bangård än vad riktlinjerna anger men då ska en särskild riskanalys genomföras. 37

191 PLANERINGSRIKTLINJER Buller och luftföroreningar A Läs mer i Malmö stads Tillämpningstidskrift för buller (godkänd av Stadsbyggnadsnämnden ). God ljud- och luftkvalitet är viktig för att Malmö ska vara en hälsosam stad att leva i men även för att stärka Malmös attraktivitet. Buller och luftföroreningar måste därför uppmärksammas och beaktas i den fortsatta planeringen. Planområdet exponeras av vägtrafikbuller från framför allt Stockholmsvägen, Lundavägen, Hornsgatan och Sallerupsvägen och tågtrafikbuller från Kontinentalbanan, Stambanan och bangårdsområdet. Beroende på hur Simrishamnsbanan utformas kan även denna ge upphov till bullerstörningar. Om Simrishamnsbanan läggs i ett nedsänkt läge minskar bullerstörningarna och möjliggör bebyggelse närmre spåren utan att ytterligare bullerskydd behöver uppföras. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxid, bly, bensen, kolmonoxid och finpartiklar. Inom planområdet är det endast vid Hornsgatan där miljökvalitetsnormerna överskrids, det är för kvävedioxid. En ökad befolkning i kombination med nya målpunkter och servicefunktioner kan i sig medföra ökad biltrafik med tillhörande störningar som följd. En tätare bebyggelse i anslutning till gatorna bidrar visserligen till tystare miljöer på den skyddade sidan men kan ytterligare belasta luftkvaliteten lokalt. Med en variation av hushöjder och en medveten utformning av bebyggelsestrukturen kan luftcirkulationen underlättas. Malmö stad arbetar för att minska antalet onödiga transporter med bil till förmån för gång, cykel och resor med kollektivtrafik. Detta ger förutsättningar för en bättre ljud- och luftkvalitet än vad som annars hade varit fallet. PLANERINGSRIKTLINJER Dygnsekvivalenta ljudnivåer på 2 m höjd. Grönt motsvarar 55 dba. Färgfält i 5dB-intervall. Sammanlagda ljudnivåer från väg- och tågtrafik. Verksamheter som medför bullerstörningar för omgivningen ska inte lokaliseras inom planområdet. Den nya bebyggelsens innehåll och utformning behöver ta hänsyn till spridningen av luftföroreningar och buller. I de mest bullerstörda delarna ska verksamhetslokaler och parkeringshus kunna användas för att skydda bakomliggande bostadsbebyggelse. Möjligheten att bygga genomgående lägenheter för att klara kraven på "tyst sida" ska också prövas. Där bullerskydd är oundvikliga ska de ges en stadsmässig och yteffektiv utformning. För att minimera buller och utsläpp ska såväl huvudgator som lokalgator utformas så att ett lugnt trafiktempo uppnås. Vegetation ska finnas längs gatorna för att förbättra luftkvalitén. Åtgärder som bidrar till ökat användande av kollektivtrafik eller cykel ska uppmuntras. 38

192 RIKSINTRESSEN Riksintressen PLANOMRÅDET BERÖRS AV FÖLJANDE SJU RIKSINTRESSEN. Riksintresse för järnväg, Arlöv-Malmö C-Lockarp/Lernacken (Stambanan) Riksintresse för järnväg Godsstråket genom Skåne (Kontinentalbanan) Riksintresse för järnväg, Östervärn-Brågarp (Simrishamnsbanan) Riksintresse för tågstationer (Östervärns station) Riksintresse för Malmö godsbangård Riksintresse och föreslaget till utökning av riksintresse för kulturmiljö, M:K 114 Malmö Riksintresse för kustzonen RIKSINTRESSEN FÖR JÄRNVÄG Planområdet berör riksintresset för järnväg avseende Stambanan, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan. Vid genomförande av planförslaget kommer ny bebyggelse att lokaliseras i närheten av dessa riksintressen. Bebyggelsens läge och utformning kommer att behöva anpassas avseende buller, vibrationer, säkerhet och luftkvalitet för att inte inkräkta på riksintressena. Vilka åtgärder som behöver vidtas kommer att studeras vidare i efterföljande detaljplanearbete i samråd med bland annat Trafikverket. Avsikten är att tillkommande bebyggelse inte ska påverka riksintressena på ett sätt som medför nya begränsningar för dagens eller den framtida tågtrafiken. För att stärka kapaciteten för godstransporter på järnväg har Malmö stad i den kommuntäckande översiktsplanen redovisat ett reservat för en yttre godsbana parallellt med Yttre Ringvägen. Riksintresset för Simrishamnsbanan innefattar endast enkelspår. Med tanke på de lokala, regionala och nationella satsningarna på att öka kollektivtrafiken och spårbundna tranporter lämnar planförslaget utrymme för dubbelspår längs Simrishamnsbanans sträckning. På så sätt stärks riksintresset ytterligare. Godstransporter kan bli möjliga och planförslaget tar höjd för detta men sannoliktheten bedöms i Trafikverkets järnvägsutredning som låg. För att minska Simrishamnsbanans konflikter med andra intressen föreslås banan förläggas i tråg på en del av sträckan. Att Simrishamnsbanan passerar under Kontinentalbanan medför ingen påverkan på riksintressena då Kontinentalbanans funktion kommer att kvarstå. En dialog med Trafikverket kommer att föras i tidiga skeden så att störningarna under byggskedet kan begränsas. Den järnvägsutredning som Trafikverket har utarbetat för Simrishamnsbanan visar att åtgärder på spårområdet vid Östervärns station snarare förbättrar för riksintressena än försvårar. A Läs mer om Trafikverkets järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning för Simrishamnsbanan som har varit på samråd under våren 2013 på RIKSINTRESSE FÖR TÅGSTATIONER I samband med att Simrishamnsbanan tas i bruk för persontrafik kan läget för Östervärns station komma att behöva justeras. Detta påverkar inte riksintressets funktion. Däremot medför det föreslagna bebyggelsetillskottet ett ökat resandeunderlag, vilket stärker riksintresset. A Läs mer om värdebeskrivningen av riksintressen i Malmö stads digitala översiktsplan på op/karta. RIKSINTRESSE FÖR MALMÖ GODSBANGÅRD Malmö godsbangård är en strategiskt viktig rangerbangård med internationell trafik. En fortsatt utveckling av spårburen trafik ligger i linje med inriktningen i översiktsplanen för Malmö. Föreslagna åtgärder försvårar inte påtagligt nyttjandet av anläggningen. Förändrad markanvändning i riksintressets närhet kommer att genomföras med hänsyn till anläggningens funktionalitet, buller, vibrationer, säkerhet med mera. Detta är framför allt aktuellt i planområdets nordligaste delar. 39

193 RIKSINTRESSEN RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖ Västra delen av planområdet sammanfaller med gällande riksintresse för kulturmiljö. Riksintresset anger att förändringar som berör den bebyggelse och de miljöer riksintresset är knutet till, ska ske med största möjliga varsamhet och med respekt för dess värden och karaktär. Som stöd för riksintresset har Malmö stad i den kommunövergripande översiktsplanen pekat ut vilka områden som bedömts vara särskilt skyddsvärda ur ett lokalt perspektiv, så kallade kulturhistorisk särskilt värdefulla miljöer. Därutöver har bebyggelsen klassificerats i olika stadskaraktärer för vilka planeringsriktlinjer utarbetats. Planförslaget innebär en utbyggnad med blandad stadsbebyggelse med goda förutsättningar för bevarande av kulturmiljövärden, både avseende byggnader och strukturer. Planförslaget innebär till stor del nybyggnation på ruderatmark, industrimark och lågt exploaterad mark, vilket medför begränsad påverkan på värdefull bebyggelse. Intill Östervärn station ligger idag Malmös äldsta koloniförening Lundavägen. Koloniområdet har höga kulturhistoriska värden som kan påverkas negativt av utvecklingen kring Östervärns station och den därmed förknippade satsningen på kollektivtrafiken. Den framtida strukturen kring stationen behöver därför studeras vidare. Den huvudstruktur som planförslaget anger har tagit fasta på den historiska strukturen i området i form av byggnader, öppna platser och genombrytningar genom Kontinentalbanans banvall. Ytterligare tillvaratagande av områdets kulturmiljövärden blir viktiga frågor i samband med plan- och lovbeslut. Malmö stad har i den kommunövergripande översiktsplanen också utarbetat ett förslag till utvidgning av riksintresseområdet, där hela planområdet inbegrips. RIKSINTRESSEN FÖR KUSTZONEN Planområdet tangerar riksintresset för kustzonen som omfattar stora delar av västra Malmö. Främsta syftet med riksintresset är att skydda natur- och kulturvärden som är knutna till kustområdena och säkra dem allmänhetens tillgänglighet, för rekreation och turism. Eftersom planområdet avskärmas från kusten av hamn-, spår- och industriområden berörs det inte av syftet med riksintresset. RIKSINTRESSEN 40

194 ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG Utblickar bortom översiktsplanens tidshorisont Det nordvästra planområdet har potential att på lång sikt utvecklas till en del av centrala Malmö. Samtidigt kan de miljö- och barriäreffekter som trafiken ger upphov till minimeras. Det goda kommunikationsläget och entréfunktionen innebär ett stort flöde av människor som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. En utveckling skulle innebära stora infrastrukturförändringar som bör föregås av fördjupade studier. BAKGRUND Området mellan bangården, Byggmästaregatan, Stockholmvägen och Hornsgatan är avskärmat av trafikleder. Bara 350 meter från Östervärns station och meter från Malmö Centralstation är stora delar av marken obebyggd eller utgörs av lågt utnyttjad industrimark. Den täta blandade staden slutar abrupt vid detta mellanrum som sammantaget ger ett intryck av att vistas i en utpräglat trafiktillvänd miljö. I området finns det omistliga byggnader med viktiga samhällhällsfunktioner som Trafikverkets ledningscentral och den fortfarande aktiva och kulturhistorisk värdefulla avloppspumpstationen Rosendal, uppförd i början av 1900-talet. Andra delar av området domineras av en transformatorstation, industrilokaler, trafikleder och dåligt använda parkeringsplatser. Norr om Hornsgatan och Stockholmsvägen finns det potential att skapa en stadsmässig struktur på lång sikt. Alternativa vägdragningar behöver studeras vidare. Vy från korsningen Lundavägen/Hornsgatan. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 41

195 ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG Stockholmsvägen kommer att vara den trafikled norrifrån som under överskådlig framtid ska ta hand om stora mängder motortrafik till och från en växande innerstad även om det finns ambitiösa mål om att minska mängden biltrafik inom, till och från staden. Den stora mängden trafik (personbilar, godstrafik och bussar) som i dag passerar igenom detta område ska ses både som en tillgång för Malmö som ett regionalt centrum men kan å andra sidan ha en negativ påverkan på stadens utveckling. Målet är att skapa en mer sammanhållen stad, en bättre och mer effektiv markanvändning och ett rikare stadsliv som gynnar gående och cyklister. Schematisk karta som visar hur mer blandad stad kan tillskapas. Om en utbyggnad med blandad stad visar sig vara möjligt även i den nordvästra delen av planområdet finns det potential för upp till 600 bostäder, arbetsplatser med ett behov av 150 förskole- och 200 skolplatser. ETT ALTERNATIV TILL DAGENS STADSSTRUKTUR Syftet med att utveckla det nordvästra planområdet är att utnyttja marken effektivare i ett centralt och stationsnära läge. Nya innerstadsliknande strukturer kan förbättra integrationen av hela planområdet i Malmö generellt och i Nyhamnen i synnerhet. Målet är en ny, tätare bebyggelse med nya målpunkter i närheten av Östervärns station, en offentlig miljö som är anpassad till fotgängare och cyklister, ett rikt stadsliv och en mer integrerad stad. Det finns ett flertal olika möjligheter att bryta den barriärskapande trafikstrukturen. Ett alternativ till dagens stadsstruktur är att flytta de stora trafikströmmarna till ett läge närmare Kontinentalbanan och bangården. Detta skulle skapa större utvecklingsmöjligheter för kvarteren runt om det nuvarande köpcentret söder om Hornsgatan. En ny gatustruktur skulle kunna uppnås med samma funktion och kapacitet som i dag men med en större blandning av trafikslag, ett lugnare trafiktempo, fler korsningspunkter för fotgängare och cyklister samt en förbättrad kollektivtrafik med reserverade körfält för bussar och anknytning till Östervärns station. Den mark som frigörs skulle kunna bebyggas och läka den fragmenterade stadsstrukturen. Mellan de trafikerade gatorna kan större sammanhängande och lugnare kvarter skapas. Luftkvalitén och skyddet mot bullret från Kontinentalbanan och trafiklederna kan då förbättras genom varierande byggnadshöjder och en sluten kvartersstruktur. VIDARE UTREDNINGAR NÖDVÄNDIGA Avsikten är att uppnå en utveckling som ger positiva sociala, miljömässiga och stadsmässiga effekter, men det krävs stora investeringar för att kunna förändra den befintliga infrastrukturen. I dagsläget kan det vara svårt att finna dessa resurser. Bortom genomförandetiden för översiktsplanen, som ligger ungefär 20 år framåt, kan markvärdet ha ökat så pass mycket att en innerstadsliknande exploatering av det nordvästra planområdet blir möjlig. Till dess behövs fortsatt dialog med markägarna, myndigheter och djupgående analyser samt en kostnadskalkyl. Det är viktigt att fastställa att en möjlig utveckling av detta delområde inte påverkar en tidigare utbyggnad av fastigheterna söder om Stockholms- och Lundavägen i anslutning till Östervärns station. 42

196 GENOMFÖRANDE Genomförande Malmö stad, markägare, fastighetsutvecklare och myndigheter bär gemensamt ansvar för att förverkliga de mål som ställs upp i översiktsplanen. Här beskrivs översiktligt vilka processer som behöver följa efter planens antagande. Under genomförandet behöver samverkan mellan nämnder, förvaltningar och bolag ytterligare intensifieras så att prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat, strategiskt och målinriktat sätt och med ett långsiktigt perspektiv. Dialogen med medborgarna och andra aktörer, som har skett under översiktsplaneprocessen, behöver vidareutvecklas under genomförandetiden. Det är särskilt viktigt att boende i området upplever att de har möjlighet att ta del av och ge synpunkter på områdets utveckling. Dialogen bör utformas så att mäns, kvinnors, äldres, ungdomars och barns synpunkter blir hörda. STOR POTENTIAL MEN OKLAR UTBYGGNADSORDNING Planområdet beräknas rymma cirka bostäder och arbetsplatser. Detta generar i sin tur ett behov av minst 850 förskolplatser och drygt skolplatser. Tillsammans utgör den nya bebyggelsen cirka kvm BTA. Genomförandet av översiktsplanen kommer till stor del att vara beroende av faktorer som Malmö stad inte själv råder över. Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt kan vara svår att styra eftersom kommunens markinnehav är begränsat. Det är därför angeläget att alla förvaltningar inom Malmö stad anammar en öppen och positiv attityd till goda initiativ från fastighetsägare och byggherrar. Vissa delar av planen kan förverkligas inom fem år medan andra förslag får ses på års sikt. När det gäller området mellan Hornsgatan och Byggmästaregatan ligger en möjlig utveckling bortom översiktsplanens tidshorisont. Ett positivt ställningstagande för en långsiktig utveckling av detta område betyder dock inte att en utbyggnad av kvarteren mellan Södra Bulltoftavägen, Lundavägen och Stockholmsvägen inte är möjlig i ett längre perspektiv. ÖSTERVÄRNS STATION Att Östervärns station åter tas i bruk är av stor betydelse för planområdet. Det kommer finnas goda möjligheter att ta tillvara hela planområdets potential när Malmöringen öppnas, vilket beräknas ske under I samband med öppnandet kommer det i första fasen ske mindre ombyggnader av Östervärns station. En tidig planering av området närmast stationen, både öster och väster om Kontinentalbanan, behövs för att ge en positiv signal för hela planområdets utveckling och för att skapa ett större resandeunderlag. Malmö stad har därmed ett stort intresse av att samarbeta med Trafikverket, som äger spårområdet, och privata markägare som driver planeringsprocessen för området kring stationen. Vidare utredningar om angöring av lokala och regionala bussar, risk- och konsekvensanalyser i samband med byggnation nära Kontinentalbanan och en möjlig framtida spårvagnsdragning längs Södra Bulltoftavägen behöver göras. Förutom Trafikverket, Malmö stad och de privata markägarna behöver samordning inledas med Länsstyrelsen, Skånetrafiken, Räddningstjänsten Syd och andra berörda aktörer inom Malmö stad. 43

197 GENOMFÖRANDE Det är viktigt att området närmast stationen används så att det kollektivtrafiknära läget utnyttjas på ett bra sätt. Hur området ska utformas för att skapa en levande och trygg stationsmiljö behöver studeras vidare. Malmö stad äger marken intill Östervärns station som arrenderas av koloniföreningen Lundavägen. Om koloniområdet inte ska vara kvar i sitt nuvarande läge eller form behöver ett ersättningsområde inom rimligt avstånd säkras i god tid. Hur platsens kulturhistoriska värde ska tillvaratas behöver utredas, bland annat i samarbete med Malmö Muséer. SIMRISHAMNSBANAN OCH KONTINENTALBANAN När Simrishamnsbanan kommer att realiseras är i dagsläget inte möjligt att svara på. Under 2014 tar Trafikverket fram en järnvägsutredning för banan. Där redovisas järnvägens läge, utformning och konsekvenser. Innan nästa planeringsskede, som är att utarbeta en järnvägsplan, måste finansieringen vara säkrad. Har inte järnvägsbygget påbörjats senast fem år efter järnvägsplanen har vunnit laga kraft så upphör den, enligt dagens lagstiftning, att gälla. Arbetet med att finna en finansiering måste intensifieras och ske gemensamt av kommunerna längs järnvägen, Region Skåne och Trafikverket. Medan arbetet med att lösa finansieringen pågår så ska föreslagen järnvägssträckning bibehållas som reservat. Investeringarna för att starta trafik på Simrishamnsbanan behöver inte vara lösta för att planområdet ska kunna bebyggas. I dagsläget trafikeras det befintliga järnvägsspåret längs Simrishamnsbanan inte. Under planeringstiden skulle det vara fördelaktigt att spårområdet, som ägs av Trafikverket, blir temporär tillgängligt som en del av ett aktivitetsstråk. Samordning mellan Malmö stad och Trafikverket behöver ske i detta fall. Oklarheter om tidplanen kring Simrishamnsbanans tillkomst ska inte fördröja en utveckling av planområdet intill järnvägen. Markägarna längs Simrishamnsbanan och Malmö stad behöver samordna gatusträckningar och bebyggelsegräns längs banan med Trafikverket och Räddningstjänsten Syd. För att byggelsen ska kunna lokaliseras nära Simrishamnsbanan bör riskbedömning ske och säkerhetsscenarier ska prövas i fortsatt planarbete. Planeringsarbetet med att åstadkomma en yttre godsbana parallellt med Yttre Ringvägen har inte utvecklats vidare. En överföring av godstrafik från Kontinentalbanan skulle vara till fördel för planområdet. Reservatet ska därför kvarstå och dialogen för att skapa en samsyn mellan kommunerna i sydvästra Skåne ska fortsätta. Bibehållandet av befintliga och skapandet av nya möjligheter att korsa den nedsänkta Simrishamnsbanan är väsentligt för att läka staden. Källa: Järnvägsutredning Simrishamnsbanan delen Malmö-Tomelilla KOPPLINGAR OCH EXPLOATERINGSGRAD Områdets centrala läge tillsammans med järnvägarnas barriärverkan gör det särskilt viktigt att vidta åtgärder som bryter barriärer och läker samman staden. Singelgatans förlängning genom Södra Kirsebergsstaden har stor betydelse för områdets tillgänglighet och framtida exploatering. Den kan temporärt anläggas utan att invänta Simrishamnsbanans trafikering och därefter byggas om till bro över den nya nedsänkta järnvägen. Detta gäller även den nya gång- och cykelförbindelse som föreslås sammanbinda Södra Kirsebergsstaden med Johanneslust. Andra kopplingar som behöver tillkomma är gång- och cykelförbindelser (kanske även som lokalgator) under Kontinentalbanan mellan Ellstorp och Södra Kirsebergsstaden och mellan Ellstorp och Johanneslust. Dessa kan eventuellt till- 44

198 GENOMFÖRANDE komma först i samband med anläggandet av Simrishamnsbanan. Östra Fäladsgatan, Vattenverksvägen och Mölledalsgatan korsar i dag Simrishamnsbanan i plan. Det kan de fortsätta göra men när trafikeringen av banan kommer igång ska de byggas om så att de korsar banan på bro. Kostnader för de tillkommande och bibehållna kopplingarna kan ställas emot områdets förbättrade integration med Malmö och effekter som ger bättre förutsättningar för en högre exploatering, större trygghet, bättre tillgänglighet till kollektivtrafik, handel och grönområden. Det förbättrar också möjligheten att skapa verksamheter och nya målpunkter inom planområdet, framför allt i Södra Kirsebergsstaden. Livskvalitén hos de boende och värdet på området förväntas öka. Kopplingar gynnar både utvecklingen av marken längs järnvägen men även Malmö stad. Markägarna behöver tillsammans med Malmö stad ta ansvar för att tillsammans med Trafikverket reda ut möjligheter att finansiera och genomföra förbindelser förbi Kontinental- och Simrishamnsbanan. Även möjligheter till tillfälliga kopplingar mellan Johanneslust och Järnvägsverkstäderna i väntan på att Simrishamnsbanan åter tas i bruk ska prövas. Vid planering av Simrishamnsbanan behöver Trafikverket samordna planeringen med Malmö stad, markägarna och andra berörda förvaltningar och myndigheter. KOMMUNAL SERVICE Att tillhandahålla service, plats för fritid och ytor för rekreation och offentliga möteplatser skapar trygghet, höjer områdets attraktivitet och hjälper människor att ha en arena för delaktighet och dialog. Eftersom Malmö stad inte äger mycket mark inom området är det viktigt att ytorna för skolor, förskolor, olika typer av serviceboenden, fritidsanläggningar, parker, torg, gator och ytor för öppen dagvattenhantering reserveras i ett tidigt skede. Därför behöver markförvärv göras av Malmö stad. Inför detaljplanläggning behöver markägarna koordinera sina planer med Malmö stad som samordnar behovet för hela planområdet i enlighet med översiktsplanens intentioner. Det råder brist på förskolor, skolor, grönområden och andra typer av mötesplatser i planområdets närhet. Tillkommande funktioner behöver därmed även täcka de behov som finns i dag. Förutom att i tidigt skede förvärva mark finns det möjlighet att säkerställa tillkomsten av service genom att prioritera detaljplaner med sådant innehåll. Vissa servicefunktioner kan även tillhandahållas av privata aktörer. Skulle en sådan lösning innebära att nya multifunktionella och yteffektiva lösningar blir möjliga ska detta bejakas. EFFEKTIVARE MARKUTNYTTJANDE Genom samordning av olika funktioners eller intressenters ytanspråk kan marken användas effektivt. Då mark för dagvattenhantering inte är vattenfylld kan de till exempel användas för lek och bollspel. Samutnyttjande av fritidsytor, parker och skolgårdar kan också leda till att markanspråken sänks. Detsamma gäller parkeringsbehovet. Kontorsanställda och boende har behov av parkeringsplatser vid olika tidpunkter på dygnet. Genom samordnade parkeringslösningar sparas både mycket plats och pengar. Denna typ av lösningar ska eftersträvas varför dialog mellan flera olika parter behöver initieras. 45

199 46

200 KONSEKVENSER Konsekvenser Översiktsplanen för del av Kirseberg bygger på den kommuntäckande översiktsplanens mål att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Konsekvenser av översiktsplanens genomförande redovisas nedan för varje aspekt. Miljökonsekvenser Miljöaspekterna har fått en allt mer betydande roll i planeringen och miljöfrågor genomsyrar därför i hög grad översiktsplanen, som är framtagen för att som helhet minimera påverkan på miljön. Genomförande av översiktsplanen kan ge både positiva och negativa miljöeffekter som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). En avvägning av miljökonsekvenser görs kontinuerligt i arbetet med översiktplanen från framtagande av samrådsunderlaget till utställningsförslaget och antagandehandlingar. Miljökonsekvensbeskrivningen ska behandla frågeställningar på en översiktlig nivå motsvarande vad översiktsplanen anger. Beskrivningen tar upp områden som behöver utredas ytterligare som en vägledning kring vilka underlag som krävs för kommande detaljplaner. OLIKA ALTERNATIV Översiktsplanens miljökonsekvenser skall jämföras med ett så kallat nollalternativ, vilket innebär att gällande planer fortsätter att verka utan förändringar. Malmös kommuntäckande översiktsplan antogs maj 2014 och den fördjupade översiktsplanen för del av Kirseberg är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen, där riktlinjer för utveklingen av området har angetts. Planområdet är i översiktsplanen fastställd som ny blandad stadsbebyggelse och Simrishamnsbanan förordas nedsänkt. Planförslaget skiljer sig inte i väsentlig grad från den kommuntäckande översiktsplanen. I förhållande till nollalternativet finns det mindre justeringar i planförslaget, framför allt har fler gröna kopplingar införts, för att stärka tillgängligheten mellan planområdet och övriga staden och grönområden. Nollalternativet ställs mot två utvecklingsalternativ. I och med att nollalternativet inte innebär stora skillnader med planförslaget kommer miljökonsekvenserna i stort sätt vara de samma. Mera relevant är det att jämföra med alternativet oförändrad markanvändning, Alternativet får benämningen Oförändrad markanvändning. Planförslaget jämförs också med alternativet Simrishamnsbanan förläggs i markplan. Vid Simrishamnsbanan förlagd i markplan förloras möjligheterna till kopplingar mellan områdets olika delar i markplan över spåren. Färre och oattraktiva kopplingar, och minskade rörelser genom området. Konsekvenserna av om den förläggs i markplan eller nedgrävt blir olika framför allt vad det gäller bullerfrågan och möjligheten att bygga nära spåren, och risker i samband med den spårbunden trafiken ökar. A Läs mer: Miljökonsekvensbeskrivning till översiktsplan för del av Kirseberg, som redovisas i ett separat dokument och fungerar som ett beslutsunderlag vid antagandet av översiktsplanen. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Området innehåller kända markföroreningar på ett flertal platser kopplat till tidigare verksamheter i området. Om översiktsplanen inte genomförs finns det en risk att markföroreningarna inte kommer att åtgärdas. 47

201 KONSEKVENSER Den ökade trafiken, som en större utbyggnad innebär, kan medföra negativa konsekvenser för luft och öka bullernivåerna. Luftkvalitén ligger redan i dag nära gränsen för det tillåtna intill planområdets större vägar. Delar av området är redan starkt bullerutsatta från infartsvägen till Malmö och från järnvägarna som skär genom området. Nollalternativet skulle kunna ge en mindre risk för försämrad luftkvalitet och buller som förorsakas av transporter, som den nya bebyggelsen i planförslaget ger upphov till. Men dagens utveckling innebär att risken för buller och luftkvalitetsproblemen ändå ökar längs befintliga gator och järnvägsspår på grund av en ökad inpendling med bil. Genom medveten planering och byggande kan problem med buller och luftkvalitet minimeras. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärdar erfordras för att klara till exempel miljökvalitetsnormerna (MKN) för luft och buller. Förutsättningar för att klara normerna för luft och buller bedöms inledningsvis bra om hänsyn tas i den efterföljande planeringen, till exempel genom lokalisering av verksamheter mot järnvägar, genomgående lägenheter med en tyst sida mot gården eller varierande byggnadshöjder för att öka luftcirkulationen. En utbyggnad nära Malmö centrum och Östervärns station skapar förutsättningar för ett hållbart resande. En tätare stad ger fler människor kortare avstånd till arbete, service, kultur och annat. Genom att förbättra gång-cykel och kollektivtrafikförbindelser skapas förutsättningar för mer miljövänligt resande. Bilberoendet kan minskas, hälsoläget förbättras och de negativa effekterna på klimat och lokal miljö begränsas. När ytterligare ytor hårdgörs och bebyggs kommer ytavrinningen öka. Likaså kommer utsläppen från reningsverket öka i och med att antalet anslutna fastigheter kommer att bli fler. Dagvatten och avloppsfrågorna ska lösas så att miljökvalitetsnormer för vatten och gällande miljökvalitetsmål inte åsidosätts. Genomförandet av planen bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för ytvatten. POSITIV SAMLAD BEDÖMNING Sammanfattningsvis är översiktsplanens positiva miljökonsekvenser följande: Ett effektivare markutnyttjande när tidigare verksamhetsområden tas i anspråk för ny, tät bebyggelse. Blandad stadsbebyggelse i stationsnära läge med god tillgång till lokal och regional kollektivtrafik och en god infrastruktur för gående och cyklister. Bevarande av kulturhistorisk viktig bebyggelse och miljöer genom detaljplanläggning. Skapande av nya rekreativa stråk, kompletterade med parker, ytor för fritidsaktiviteter, gång- och cykelstråk. Skapande av nya naturmiljöer och kompensation för negativ påverkade naturvärden. Sammantaget görs bedömningen att genomförandet av översiktsplanen bidrar till en hållbar utveckling av Malmö och motiveras av denna. Stadsutveckling i ett stationsnära läge är i linje med inriktningen i den kommuntäckande översiktsplanen. Genom förtätning och utnyttjande av de befintliga markresurserna sparas 48

202 KONSEKVENSER åkermark utanför den täta staden. I takt med att planprocessen fortsätter och frågor och delområden studeras i detalj behöver också förslagens miljökonsekvenser studeras vidare. MILJÖKVALITETSMÅL Miljömål finns framtagna på nationell, regional och lokal nivå. Lokalt har Malmö lagt fast höga ambitioner på klimat och energiområdet. Staden ska vara självförsörjt med förnybar energi 2030 vilket innebär behov av särskilda insatser för lokal energiproduktion och energieffektiva byggnader. Totalt finns sexton miljökvalitetsmål och ett stort antal delmål. Översiktplanen bedöms i huvudsak medverka till uppfyllandet av de relevanta nationella miljömålen och Malmö stads miljömål. Sociala konsekvenser Införandet av sociala konsekvensbeskrivningar under planeringsarbetet är en av de åtgärder som Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö lett till. Beskrivningen av planförslagets sociala konsekvenser är strukturerad efter planområdets mål (sida 8 ). INTEGRERAD OCH SAMMANHÅLLEN STAD Tillgänglighet är en viktig jämlikhetsfråga för att alla, oavsett ålder, kön och funktionsnedsättning ska kunna ta del av stadens utbud. En ökad tillgänglighet är även en viktig förutsättning för att befintliga och nya mötesplatser ska kunna aktiveras av människor med olika bakgrund och intressen. Nya gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser som binder ihop planområdets delområden med Malmö centrum bidrar till att det blir lättare för fler att röra sig till, från och inom planområdet. Liv och rörelse i planområdet under olika tider på dygnet ökar möjligheterna till möten mellan människor med olika bakgrund. Dessutom kan den upplevda tryggheten i området öka. När Östervärns station tas i bruk kan den bli en viktig mötesplats för boende- och verksamma i området. Stationen kan skapa förutsättningar för en ökad funktionsblandning, med fler verksamheter och ett ökat serviceutbud i närområdet och längs samlande stråk. Genom att erbjuda ett varierat bostadsbyggande vad gäller hustyper, lägenhetsstorlekar, upplåtelseformer och arkitektur, kan människor med olika förutsättningar och behov ges möjlighet att bosätta sig i planområdet. Om nya kopplingar och ett varierat bostadsutbud uteblir och Östervärns station inte utformas som en samlande och trygg mötesplats blir området mindre attraktivt att bo i och vara verksam i och det finns sämre möjligheter för ett aktivt stadsliv. Inflyttningen riskerar att avta eller stanna av vilket minskar underlaget för service och ytterligare försämrar områdets attraktivitet. Det blir även svårare att aktivera befintliga och nya mötesplatser i området som kan upplevas isolerade från resten av staden. 49

203 KONSEKVENSER LIVSKVALITÉ GENOM NÄRHET Konsekvensen av att lokalisera servicefunktioner och mötesplatser nära kollektivtrafiknoder, huvudstråk samt gång- och cykelstråk är att det blir enklare och närmare för fler att ta sig till, exempelvis, förskola, skola, arbete, livsmedelsbutik och fritidsaktiviteter. Genom att uppmuntra till aktivare rörelser ökar förutsättningarna för en jämlik livskvalité och hälsa. Ett ökat folkliv kring kollektivtrafiknoder och längs samlande stråk kan även förbättra den upplevda tryggheten. Gång- eller cykelavstånd till kvalitativa utemiljöer är särskilt viktiga för barn som är mer beroende av miljön nära hemmet. När servicefunktioner lokalieras nära kollektivtrafiknoder kan fler uppmuntras till att välja kollektivtrafik före bilen vilket förbättrar luftkvalitén, ökar trafiksäkerheten, minskar buller och främjar folkhälsan. Den positiva utvecklingen hotas om servicefunktioner och mötesplatser inte lokaliseras nära kollektivtrafiknoder, huvudstråk samt gång och cykelstråk. Vardagsrörelserna blir längre, biltrafiken ökar och säkerheten för fotgängare och cyklister försämras. Möjligheten att skapa aktiva mötesplatser och förbättra tryggheten i utemiljöer kan även minska. KULTURELL IDENTITET I VARIERANDE MILJÖ Genom att bevara och utveckla den kulturhistoriska strukturen och bebyggelsen och låta nya byggnader inspireras av den äldre arkitekturens uttryck kan områdets identitet stärkas och dess historia levandegöras. En ökad förståelse för områdets historia kan skapa en gemensam stolthet och öka engagemanget för områdets fortsatta framväxt. Genom att utveckla nya former för stadsodling, som är en populär företeelse i området i dag, tillsammans med de boende kan samhörigheten, identiteten och engagemanget för området stärkas. Det finns en risk att områdets identitet och det engagemang som finns på sikt urholkas om det inte utvecklas i enlighet med planförslagets intentioner. Bevarandet av äldre byggnader av kulturhistoriskt värde kräver investeringar i marksaneringar och att bebyggelsen anpassas till dagens behov och lagkrav. Om inte de utmaningar som detta innebär kan tillgodoses är risken stor att attraktivteten minskar och att det blir svårare att skapa intressanta målpunkter för andra Malmöbor i området. Engagemanget riskerar dessutom att minska om mycket av den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen försvinner. Om inte den stadsodlingskultur som finns i området i dag tas om hand och utvecklas i nya former när vissa av de befintliga koloniområdena försvinner kan trivseln, gemenskapen och sammanhållningen i området minska. DEN GRÖNA STADSDELEN Genom att skapa mer grönska och förbättra tillgängligheten till gröningar, parker och rekreationsområden kan förutsättningarna för hälsa, rekreation och trivsel förbättras. Mer grönska bidrar till förbättringar av luftkvalitén. Grönområden och gröna stråk uppmuntrar till motion, lek och rörelse. Om inte de gröna kvalitéerna och gång- och cykelkopplingarna förbättras enligt planens intentioner minskar förutsättningar för trivsel och hälsa i området som i dag präglas av infrastruktur och hårdgjorda ytor. Barn, äldre och funktionshindrade bedöms påverkas särskilt negativt då de är mer beroende av miljön nära hemmet. 50

204 KONSEKVENSER Ekonomiska konsekvenser Att bedöma översiktsplans ekonomiska konsekvenser är ytterst komplext. Det finns inte några direkta målformuleringar för översiktsplanearbetet som rör kommunens ekonomi. Däremot finns outtalade mål om rimliga investeringar och låga driftskostnader. Att omvandla ett centralt område med goda kollektivtrafikförbindelser har bästa förutsättningar att på sikt ge samhällsekonomiska vinster. Genom att bebygga centralt belägen mark och minska områdets barriärer ökar möjligheterna att uppnå rationella storlekar på enheterna inom förskola, grundskola, omsorg och andra kommunala verksamheter. Ett nytillskott av boende och verksamma ger också möjlighet till bättre användning av redan gjorda investeringar i form av befintliga parker, gator och VA-nät. Planförslaget medför vidare att jordbruksmark inte behöver tas i anspråk eller att busslinjer måste förlängas. Det finns således fördelar med att marken bebyggs trots att det inom planområdet knappt finns någon kommunal mark avsedd för ny bebyggelse. Den föreslagna utvecklingen av ett mer miljöanpassat transportsystem kan initialt medföra stora kostnader för uppbyggnad av infrastruktur och utökad kollektivtrafik. Simrishamnsbanan bedöms i Trafikverkets järnvägsutredning kosta 4 5 miljarder kronor. Att i Malmö kommun gräva ner banan i schakt skulle enligt samma utredning ge en kostnadsökning på ytterligare cirka 500 miljoner kronor. Eftersom Simrishamnsbanan inte finns med i Trafikverkets åtgärdsplan för så är kostnaderna inte möjliga att tidsätta. När järnvägen kan komma till stånd är beroende av finansiärernas vilja. I väntan på detta kan planområdet omvandlas med reservat för järnvägen. Stationen kan byggas om till starten av Malmöringen och i väntan på trafikeringen av Simrishamnsbanan kan tillfälliga plankorsningar byggas över spåren. En hög sysselsättningsnivå är bra av många skäl, bland annat för att öka kommunens skattekraft. Ur det perspektivet ger planområdet stora möjligheter. Översiktsplanen visar på goda etableringsmöjligheter för många av näringslivets olika grenar, tät kontorsbebyggelse i stationsnära miljö och spännande uppstartsmiljöer i de gamla järnvägsverkstäderna. Ett dynamiskt näringsliv är viktigt för staden och till förmån för Malmöborna och andra i regionen. En nyöppnad Östervärns station ger också Malmöborna i den nordöstra delen av staden tillgång till den regionala arbetsmarknaden på ett enklare sätt än idag. Stora delar av planområdet har varit under utredning en lång tid och därför blivit eftersatt. Efter hand som staden växt har det blivit allt mer intressant att se till områdets möjligheter. Bedömningen är att det är till godo för kommunen att planområdet bebyggs på så framåtsyftande sätt att uppsatta mål kan nås. Ambitionen att skapa ett attraktivt område med social balans och att nå ett effektivare markutnyttjande i ett centralt läge går i riktning mot en långsiktig kommunekonomiskt fördelaktig stadbyggnadsstruktur. 51

205 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Planförutsättningar I den kommuntäckande översiktsplanen anges prioriterade inriktningar för att skapa en attraktiv och socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt hållbar stad. Ett hållbart samhälle ger förutsättningar för ett gott liv, både för dagens och för framtidens medborgare. De prioriterade inriktningarna syftar till att generera en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som är tät och grön, som läker samman staden socialt och fysiskt och som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv och fler arbetstillfällen. Den kommuntäckande översiktsplanens inriktningar är vägledande för arbetet med översiktsplan för del av Kirseberg. NÄRA, TÄT, GRÖN OCH FUNKTIONSBLANDAD STAD Malmö är en stad som ska vara "nära". Den nära staden är flexibel, yteffektiv och sparar värdefull jordbruksmark. Malmö ska också byggas som en funktionsblandad stad så att en enklare vardag och ett intensivt och rikt stadsliv kan uppnås. Parker behöver utvecklas för att ge en växande befolkning möjlighet till rekreation och stillhet men det behöver också ske ett tillskott av gröna platser som är lättillgängliga och integrerade med bostäderna. Gång-, cykel- och kollektivtrafiken ska utgöra grunden i trafiksystemet och bidra till att länka ihop områden som i dag är omgärdade av trafikleder och järnvägar. Målet är att alla Malmöbor ska få en likvärdig och nära tillgång till stadens utbud och samhällsservice. Att förtäta i befintliga miljöer ställer krav på att finna nya lösningar så att stadens samhällsfunktioner blir yteffektiva. Denna fördjupning av översiktsplan för Malmö omfattar ett område som med sitt centrala läge har god potential att tillgodose behovet av en effektivare och grönare markanvändning. Det finns också möjligheter att minska de barriärer som finns i området och tydligare knyta det samman med stadens mer centrala delar. REGIONAL MOTOR FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING Öresundsregionen är en motor för grön tillväxt och en plats där tillväxt och hög livskvalitet går hand i hand. Köpenhamn-Malmö-Lund ska vara en sammanhängande metropol som skapar ekonomisk dynamik i Öresundsregionen. Malmö ska vidareutvecklas som en attraktiv stad för boende, besökande och företagsetableringar. Regional tillväxt utan negativa konsekvenser för klimat och miljö förutsätter att bostäder och arbetsplatser huvudsakligen lokaliseras till goda kollektivtrafiklägen. Malmös alla delar ska vara fysiskt lättillgängligt att nå från omvärlden, nya barriärer ska inte skapas. Östervärns station kan i detta sammanhang utgöra en viktig nod som knyter Malmö bättre till övriga regionen och bidrar till att öka områdets attraktivitetet för såväl verksamheter, företag och boende. 52

206 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR STADEN SOM KULTURELL OCH DEMOKRATISK ARENA Stadsrummet är viktigt för en god samhällsutveckling. Det skapar en gemensam kontaktyta för möten mellan människor och stimulerar demokrati och delaktighet. Genom att bryta barriärer, förstärka stråk och skapa nya målpunkter och attraktioner kan staden och stadsdelarna läkas samman socialt. Möjligheten att röra sig till fots eller med cykel främjar folkhälsan som i sin tur är en förutsättning för en positiv utveckling, för välfärd och för tillväxt. Att minska skillnaderna i hälsa inom staden har hög prioritet. Bäst hälsa och välmående finns hos människor som känner sig delaktiga. Staden stärks socialt av medborgares medverkan och det är väsentligt att inom stadsplaneringens ramar verka för ett ökat deltagande i förändringsprocesser. Genom att bryta de barriärer som omgärdar planområdet underlättas rörselser och befintliga och nya lokala målpunkter tillgängliggörs även för övriga Malmöbor. A Läs mer i Översiktsplan för Malmö (antagen av Kommunfullmäktige ). 53

207 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Området i ett regionalt perspektiv Malmö befinner sig i en expansiv region och har potential att tillsammans med Köpenhamn och Lund bli Skandinaviens näringslivscentrum med bästa möjliga förutsättningar för ett internationellt näringsliv. En rad satsningar pågår för att öka regionens attraktivitet för etableringar av verksamheter, besöksmål och bostäder. Bland dessa är utbyggnadsområdena Hyllie, Västra Hamnen, Nyhamnen och etableringen av ESS och Max IV i Lund, nya Öresundstågstationer och infrastruktursatsningar i spårburen kollektivtrafik. På sikt kan det även bli aktuellt med ytterligare en fast förbindelse över Öresund. De regionala visioner som finns i till exempel Öresundsregional utvecklingsstrategi (ÖRUS) och Regionalt utvecklingsprogram i Skåne (RUP) om hållbar tillväxt, klimatanpassning och goda levnadsförhållanden stämmer väl överens med Malmös regionala inriktning. Bland de frågor som berörs i de regionala visionerna är helhetssyn på kollektivtrafik och bebyggelsestruktur särskilt viktiga för Malmö. Ett attraktivt område för bostadsbebyggelse och verksamhetsetableringar som erbjuder stadsliv, kommunikationer och service kring Östervärns station kan stärka Malmös och Malmö centrums roll i den regionala strukturen. Värnhem är redan i dag en viktig knutpunkt för regional busstrafik, med expressbussar till och från bland annat Lund. Vid öppnandet av Östervärns station för persontrafik stärks Östervärn och Värnhems roll som regional kommunikationsnod vid Malmös entré norrifrån ytterligare. När Simrishamnsbanan åter trafikeras med persontåg knyts också östra Skåne till Malmö. Det minskar avståndet mellan orterna längs Simrishamnsbanan och mellan Malmö och Lund samtidigt som det ger ytterligare flöde av människor genom planområdet. I samrådsunderlaget till en gemensam strukturbild för Malmö-Lund föreslås den flerkärniga ryggraden som konkretiserad framtidsbild för Malmö-Lund med sikte på år Underlaget betonar vikten av att Malmös nordostliga miljöer längs ryggraden utvecklas till täta, urbana noder. En ny regionaltågstation vid Sjölundaviadukten kan förstärka nordöstra Malmös regionala betydelse ytterligare. MALMÖ-LUND LÄNKEN I NORRA MALMÖ Burlöv Malmö C Sjölunda Triangeln Hyllie I det långa perspektivet kan en ny station vid Sjölundaviadukten koppla Kirseberg närmare Malmö-Lund-länken och Mellersta hamnen. 54

208 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Historik och kulturhistoriska värden Från att ha varit ett område till stor del bestående av odlingar och ängsmark med sporadiska inslag av bebyggelse, blev Kirseberg under slutet av 1800-talet en allt mer befolkad stadsdel. Industrialismen innebar en stor inflyttning till Malmö med ett behov av fler bostäder för den växande arbetarbefolkningen. Den ökande befolkningen och en stor trångboddhet fick till följd att många människor levde under mycket ohälsosamma förhållande och i social misär. För att försöka råda bot på detta byggde Malmö, som en av de första städerna i Sverige, nödbostäder på flera ställen. Kirsebergs vattentorn byggdes 1915 om till bostäder för behövande och ett par år senare stod arbetarbostäderna i kvarteret Östergård klart, vilket befäste Kirseberg som arbetarstadsdel. Delar av planområdet ingår i riksintresse för kulturmiljö (M:K 114) där Kirsebergsstaden är omnämnd i egenskap av arbetarstadsdel. I slutet av 1800-talet byggdes även järnvägen ut. Planområde genomkorsades av tre järnvägsspår; Kontinentalbanan, som fick sin nuvarande dragning, Simrishamnsbanan vars spår inte är i bruk och Malmö-Genarp som lades ner Järnvägsverkstäderna tillkom när Malmö Centralstation byggdes om i början av 1900-talet och de dåvarande verkstäderna behövde mer plats. I samband med detta fick Simrishamnsbanan sin nuvarande sträckning. Som mest arbetade personer vid verkstäderna och det var Malmös näst största arbetsplats. Nu hyrs området ut till andra icke järnvägsanknuta verksamheter. På platsen där den rivna lokverkstaden låg ligger i dag ett bussgarage med tillhörande verkstad. På det hela taget är det dock fortfarande verkstadsbebyggelsen från 1910-talet som dominerar området. Bebyggelsen har en arkitektur som är karaktäristisk för den tidens industribyggnader. Den lilla grönytan som ursprungligen hade en dekorativ plantering är, trots att den idag bara består av en gräsmatta, en centralpunkt i området kring vilken de historiska byggnaderna är placerade. Utemiljön i övrigt präglas av de omfattande spårsystemen samt bevarade traverser och lastkajer. Det lokalhistoriska värdet är därmed stort. I Malmö Museers översiktliga kulturmiljöutredning för Järnvägsverkstäderna och omnejd (2013) beskrivs området och de olika delområdenas kulturhistoriska värden mer ingående. I kölvattnet av industrialiseringen och den stora inflyttningen till städerna startade kolonirörelsen för att ge arbetarbefolkningen möjlighet att ta del av grönska, frisk luft och odlingsmöjligheter. Det har tidigare funnits ett antal koloniområden inom planområdet men efterhand som bebyggelsen brett ut sig har de reducerats till två. Östra Sommarstadens koloniområde har kvar sitt ursprungliga utbredningsområde och en del kolonistugor från anläggandet på 1920-talet, vilket gör området kulturhistoriskt värdefullt. I den norra delen av kvarteret Tyr finns en rest av det äldsta bevarade koloniområdet i Malmö, Lundavägens koloniområde. Koloniområdet anlades 1905 men har sedan dess decimerats av infrastruktur och bebyggelse. Kolonierna i kvarteret Tyr hängde tidigare ihop med ett annat område, Hagstorp, som avvecklades 1990 och som har legat för fäfot sedan dess. Även egnahemsrörelsen, som inom planområdet finns representerat av Johanneslust egnahemsområde, var en reaktion på den ökande trångboddheten i städerna. Johanneslust egnahemsområde är, trots att de individuella husen genomgått stora förändringar, värdefullt tack vare sin karakteristiska stadsplan med enhetligt placerade huskroppar och byggnadsvolymer. Trädgårdarna är relativt stora vilket ger en lummig kvalitet till området. A Läs mer om den översiktliga kulturmiljöutredningen för Järnvägsverkstäderna med omnejd som Malmö Museer har tagit fram under 2013 på 55

209 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR På 1930-talet byggdes flerbostadshus i Ellstorp med en tydlig funktionalistisk prägel. Området uppfördes av HSB och var ett av de första storskaliga bostadsområdena i Malmö. Under efterkrigstiden förtätades den östra delen av Kirsebergsvången med flerbostadshus. Bebyggelsen uppfördes efter stadsingenjör Eric Bülow Hübes stadsplan och består till största delen av lamellhus i tre våningar. Ellstorp byggdes efter en stadsplan från Bild: Malmö Museer. Inom, eller angränsande till, planområdet finns flera parker med kulturhistoriska värden. Beijers park anlades på privat initiativ men öppnades 1905 för allmänheten. Även Gerlachs park och Garnisonsparken har gamla anor och ett miljöskapande värde. I dag är industrimarken dåligt utnyttjad, glest bebyggd och utgör tillsammans med järnvägen och de hårt trafikerade gatorna en tydlig barriär mellan Kirsebergs- SJ-verkstädernas område, vy från Huvudförrådets tak söderut över gården med prydlig plantering, ång- och kraftcentralen i fonden. Bild: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation,

210 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR STADSKARAKTÄRER INOM PLANOMRÅDET staden och det centrala Malmö. Verksamheterna som ligger inom området har en låg sysselsättningsgrad. Området utgör ingen trivsam miljö att vistas i och de tidigare järnvägsverkstäderna från början av 1900-talet, med sina öppna ytor, sin storskaliga tegelarkitektur och tydliga industriella prägel, är därutöver inhägnat. Den angränsande bebyggelsen, den som en ny bebyggelse inom planområdet ska förhålla sig till och samspela med, är i högsta grad diversifierad och brokig. Den har vuxit fram efterhand och dess brokighet gör sig gällande på flera nivåer, såsom bebyggelsens skala och typologi som varierar starkt, precis som graden av detaljering och val av material. Vagnverkstaden med travers i förgrunden. Bild: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation,

211 ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG Planprocessen och fortsatt arbete PLANPROCESSEN Det är en förhållandevis lång process att ta fram en översiktsplan. I inledningsskedet inhämtas information från bland annat kommunens olika förvaltningar, institutioner, företag och boende. Detta utgör sedan underlag för det fortsatta planarbetet. När samrådsförslaget godkänts av Kommunstyrelsen inleds samrådsskedet. Då ges allmänhet, intresseföreningar, politiska partier, myndigheter, förvaltningar, grannkommuner med flera möjlighet att framföra sina åsikter på planen. Därefter följer ett arbete med att revidera förslaget. Under utställningsskedet är det möjligt att lämna synpunkter på det reviderade förslaget. Efter justeringar vidtar den politiska beslutsprocessen och översiktsplanen antas slutligen av kommunfullmäktige. TIDPLAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömning gäller för en översiktsplan. Miljökonsekvensbeskrivningen är den rapport som tas fram under en miljöbedömning. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen ska löpa parallellt med framtagningen av en översiktsplan. Miljökonsekvensbeskrivningen redovisas i ett separat dokument. 58

212 Medverkande Denna översiktsplan är resultatet av ett förvaltningsövergripande arbete på uppdrag av kommunstyrelsen. BESTÄLLARE Kommunstyrelsen Christer Larsson, beställarens ombud, stadsbyggnadskontoret STYRGRUPP Johan Emanuelson, ordförande, stadsbyggnadskontoret Josephine Nellerup, stadsbyggnadskontoret Ingemar Gråhamn, stadsbyggnadskontoret Håkan Thulin, fastighetskontoret Ola Melin, gatukontoret Magnus Fahl, gatukontoret Per-Arne Nilsson, miljöförvaltningen PROJEKTGRUPP Lars Böhme, projektledare, stadsbyggnadskontoret Jonna Sandin, stadsbyggnadskontoret MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Lotta Hansson, stadsbyggnadskontoret Džiugas Lukosevicius, stadsbyggnadskontoret Malin Backman, stadsbyggnadskontoret Tyke Tykesson, stadsbyggnadskontoret Marianne Dock, stadsbyggnadskontoret Philip Tanimura, stadsbyggnadskontoret Kristoffer Arvidsson, stadsbyggnadskontoret Gustav Aulin, stadsbyggnadskontoret Kenneth Fryklander, stadsbyggnadskontoret Åse Andreasson, stadsbyggnadskontoret Daniel Svanfelt, stadsbyggnadskontoret Tor Fossum, stadsbyggnadskontoret Katarina Garre, stadsbyggnadskontoret Andreas Nordin, gatukontoret Ola Nielsen, gatukontoret Sven Vordank, fastighetskontoret Oskar Berglund, fastighetskontoret Johanna Block, miljöförvaltningen LAYOUT, KARTOR OCH FOTO Lars Böhme, stadsbyggnadskontoret Gustav Aulin, stadsbyggnadskontoret Om inget annat anges äger Malmö stad upphovsrätten. ILLUSTRATIONER Džiugas Lukosevicius, stadsbyggnadskontoret Fojab Arkitekter MODELLBYGGE Björn Andersson, stadsbyggnadskontoret INFORMATION OM ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG Lotta Hansson, stadsbyggnadskontoret, Lars Böhme, stadsbyggnadskontoret, Telefon vx TRYCK Bojana Lukac, stadsbyggadskontoret 59

213 Den kommunövergripande översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska styrdokument för den långsiktiga utvecklingen och förvaltningen av stad och landsbygd. Enligt plan- och bygglagen (PBL) är kommunen skyldig att ha en aktuell översiktsplan för hela kommunen. En översiktsplan syftar i första hand till att ge vägledning inför kommande beslut gällande, mark, vatten och bebyggelse. Stadsbyggnadskontoret fick i maj 2013 i uppdrag av kommunstyrelsen att påbörja Översiktplan för del av Kirseberg, en fördjupning av den kommunövergripande översiktsplanen för ett geografiskt avgränsat område. Denna typ av fördjupningar har till uppgift att pröva, konkretisera och på en mer detaljerad nivå tydliggöra de ställningstaganden som redovisas i den kommunövergripande översiktsplanen. Vissa delar av planen kan förverkligas inom fem år medan andra delar kan genomföras på tio till tjugo års sikt, ibland är tidsperspektiven ännu längre. Föreliggande förslag till översiktsplan är ett så kallat samrådsförslag. Under samrådsperioden, som beräknas genomföras under våren 2015, finns det möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter revideras det och ytterligare synpunkter inhämtas under utställningsskedet. Slutlig beredning sker till kommunfullmäktige inför antagande.

214 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING till Översiktsplan för del av Kirseberg Samrådsunderlag januari 2015

215 2 Innehåll Vad är en miljökonsevensbeskrivning? 2 Miljökonsekvensbeskrivning 3 Sammanfattning och samlad bedömning 4 Avgränsning 6 Alternativ 7 Riksintressen 8 Risk och säkerhet 9 Föroreningar i mark och byggnader 11 Naturmiljö 12 Kulturmiljö 13 Resurseffektivitet 15 Energi 16 Klimatanpassning 17 Dagvatten 17 Miljökvalitetsnormer för vatten 18 Miljökvalitetsnormer luft 19 Buller 20 Miljökonsekvenser i relation till miljömål 22 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan 25 Uppföljning 26 Vad är en miljökonsevensbeskrivning? Konsekvenserna av en översiktsplan ska enligt Plan- och bygglagen (PBL) kunna utläsas av planförslaget. En miljöbedömning ska också göras enligt Miljöbalken. En översiktsplan bedöms alltid innebära en betydande miljöpåverkan vilket medför att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) alltid ska göras. Miljökonsekvensbeskrivningen ingår som en bilaga till samrådsförslaget till Översiktsplan för del av Kirseberg. MKBn kommer inte att antas av kommunfullmäktige men är ett väsentligt beslutsunderlag vid antagande av översiktsplanen. MKBn utgör därtill ett stöd i fortsatta planeringsprocesser. Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens översiktliga planering. Kommunstyrelsen är beställare och leder arbetet med översiktsplanen. Planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen har utarbetats av stadsbyggnadskontoret. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer efter samråd av den fördjupade översiktsplanen uppdaterats och i vissa avseenden förtydligas och kompletteras. KONTAKT Tor Fossum, strategiavdelningen, stadsbyggnadskontoret telefon: e-post: tor.fossum@malmo.se

216 3 Miljökonsekvensbeskrivning BAKGRUND OCH SYFTE Syftet med Översiktsplan för del av Kirseberg är att möjliggöra en fortsatt strukturerad och välplanerad utveckling av planområdet i anslutning till den planerade Östervärn station. Huvuddragen i den fördjupade översiktsplanen är: Ny bebyggelse i stationsnära och kollektivtrafiknära lägen Tät, blandad bebyggelse av bostäder och verksamheter med tillhörande service Attraktiva gröna stråk och kopplingar mellan planområdet, befintlig bebyggelse, stationen och centrum Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med mark, vatten, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. En samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön ska finnas beskriven utifrån vad som framkommit i MKB:n (Miljöbalken 6 kap. 3 MB). Genomförande av planen kan ge både positiva och negativa miljöeffekter och bådadera redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar frågeställningar på en översiktlig nivå motsvarande vad den fördjupade översiktsplanen anger. Beskrivningen ska peka på vilka konsekvenser som behöver studeras närmare i fortsatt detaljplanering. METOD OCH PROCESS En avvägning av miljökonsekvenserna har skett kontinuerligt under framtagandet av översiktsplanens samrådsförslag. I miljökonsekvensbeskrivningen fokuseras på miljökvalitetsnormer för luft och buller, säkerhet och riskfaktorer. Konsekvenser för kulturmiljö, naturmiljö, dagvatten och resurseffektivitet har också bedömts. Bedömning har gjorts av hur översiktsplanen följer nationellt och regionalt uppsatta miljökvalitetsmål, samt Malmö stads miljöprogram. Miljökonsekvenserna har i första hand bedömts utifrån ett helhetsperspektiv. Det är väsentligt att olika miljöaspekter och konsekvenser på särskilda platser betraktas i ett större sammanhang, såväl geografiskt som tidsmässigt. Miljö konsekvenser måste också ses i sammanhang med sociala och ekonomiska aspekter. Miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om den fördjupade översiktsplanen inte genomförs, behandlas under punkten "Alternativ". Samrådsförslaget innehåller en kortfattat beskrivning av de miljömässiga konsekvenserna. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen, enligt de formella kriterier som anges i Miljöbalken, inleddes under arbetet med framtagande av samrådsförslaget. Underlag till miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av WSP. Dessa underlag har stadsbyggnadskontoret sedan använt vid framtagande av såväl samrådsunderlaget som miljökonsekvensbeskrivningen. Samråd har hållits med Länsstyrelsen om avgränsning och alternativ. Underlagen handlades upp i ett tidigt skede i processen, och de alternativ som var utgångspunkt för miljöbedömningarna utöver nollalternativet, Simrishamnsbanan i nedsänkt läge och i markplan har legat till grund för utformningen av planförslaget. Under projektets gång har förutsättnignarna för nollaternativet ändrats i och med att den nya Översiktsplan för Malmö har antagits. Miljökonsekvensbeskrivningen ska en ligt Miljöbalken 6 kap. 12 innehålla 1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program, 2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs, 3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt, 4. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, 5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet, 6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, fornoch kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter, 7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan, 8. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes, 9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför 10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-9.

217 4 Sammanfattning och samlad bedömning Översiktsplan för del av Kirseberg följer strategin att bygga en mer koncentrerad stad som ger en totalt sett minskad påverkan på miljön och ligger i linje med den kommuntäckande Översiktsplan för Malmö, som antogs av kommunfullmäktige 22 maj Inriktningen är att fortsätta enligt de principer som lades fast redan i den kommuntäckande översiktsplanen från år 2000 och i dess aktualisering från år På några punkter anges dock nya eller tydligare inriktningar för att stärka en positiv utveckling miljömässigt, socialt och ekonomiskt: en mer accentuerad inriktning på att bygga staden tätare och överbrygga barrierer en inriktning enligt målen i Miljöprogram för Malmö stad en satsning på en mer attraktiv och effektiv kollektivtrafik i form av tåg med persontrafik på Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan en förstärkning av Malmös profil som grön stad genom mer vegetation i stadsrummen och utveckling av nya parker och naturområden Vid realiseringen av ett utbyggnadsområde i storlek med planområdet i Översiktsplan för del av Kirseberg så ökar risken för negativ belastning på miljön såväl lokalt som regionalt. Trafiken ökar, avloppsutsläppen blir större, fler bostäder måste värmas upp. Miljökonsekvensbeskrivningen koncentrerar sig på denna typ av övergripande effekter på miljön. I miljökonsekvensbeskrivningen tas områden upp som behöver utredas ytterligare som en vägledning kring vilka underlag som krävs för kommande detaljplaner. Miljökonsekvenserna av en utbyggnad av planområdet bedöms sammantaget som förhållandevis små. Sambandet mellan Östervärn station, Malmö centrum och regionala målpunkter skapar förutsättningar för ett hållbart resande. Inga riksintressen bedöms påverkas negativt. Förutsättningarna för att klara miljökvalitetsnormerna för luft respektive vatten bedöms inte försämras under förutsättning att planeringsriktlinjerna följs. KONSEKVENSER En tätare stad ger förutsättningar för fler människor att få kortare avstånd till arbete, service, kultur och annat. Fler får möjlighet att gå och cykla och kollektivtrafiken blir mer konkurrenskraftig. Även bättre regional kollektivtrafik ger förutsättningar för mer miljövänligt resande. Bilberoendet kan minska, hälsoläget förbättras och de negativa effekterna på klimat och lokal miljö begränsas. Ett av de uppställda målen i Miljöprogram för Malmö stad är att Malmö ska vara försörjt med lokalt producerad förnybar energi år Det kräver en satsning på energieffektiva byggnader och satsningar på vind- och solkraft och andra energikällor som inte ger utsläpp av växthusgaser. Positiva miljökonsekvenser av Översiktsplan för del av Kirsebergs genomförande är i korthet: Blandad stadsbebyggelse i stationsnära läge med goda kommunikationer med regional och lokalbusstrafik i tillägg till tåget, och en god infrastruktur för gång och cykel Tidigare verksamhetsområden tas i anspråk för ny bebyggelse Bevarande av kulturhistorisk viktig bebyggelse och miljöer

218 5 Skapande av nya rekreativa stråk genom parker, gång och cykelstråk Skapande av nya naturvärden Sammantaget görs bedömningen att genomförandet av Översiktsplan för del av Kirseberg bidrar till en hållbar utveckling av Malmö. Trafikstrategin i översiktsplan strävar till att minska andelen resor som sker med bil vilket också ger positiva konsekvenser för utsläpp och luftföroreningar och buller. Om utbyggnaden sker på någon annan mindre central plats i Skåne är det sannolikt att den genererar betydligt mer trafik. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Markföroreningar utgör den enskilt största negativa påverkan på den planerade utbyggnaden. Området innehåller kända och mistänkta föroreningar på ett flertal platser kopplat till tidigare och nuvarande verksamheter i området, och vidare provtagningar erfordras för att fastslå lämpliga åtgärder. Andra negativa konsekvenser är den ökade trafiken som en större utbyggnad innebär, med eventuella konsekvenser för miljökvalitetsnormerna för luft och buller vid hårt trafikerade gator. Miljökvalitetsnormerna för luft ligger redan i dag nära gränsen för det tillåtna intill några större vägar kring Värnhem. Området är i vissa delar redan starkt bullerutsatta från infartsvägen till Malmö, och från järnvägarna som skär genom området. Lokalt kan den täta staden ge problem med buller och utsläpp till luft och vatten om inte planering, byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärder erfordras för att klara till exempel miljökvalitetsnormerna för luft. Brukningsvärd jordbruksmark påverkas inte negativt, en ny tät och blandad stadsbebyggelse i ett unikt stationsnära läge ligger i linje med stadens intentioner om att växa inåt och därigenom spara åkermark. Utbyggnaden är också viktig för Malmös tillväxt och har även stor betydelse för den regionala tillväxten. Planområdets lokalisering är även viktig för utvecklingen av Malmö-Lundregionen. MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer finns för luftkvalitet, buller, vattenförekomster samt fiskoch musselvatten. De senare är inte aktuella i planområdet. Risk för ett överskridande av miljökvalitetsnormer för luftkvalitet bedöms ringa, men måste beaktas särskilt tillsammans med bullerfrågan i den fortsatta planeringen. Miljökvalitetsnormerna för ytvatten ska uppnås till När ytterligare ytor hårdgörs och bebyggs kommer ytavrinningen att öka. Likaså kommer utsläppen från reningsverket att öka i och med att antalet anslutna fastigheter kommer att bli fler. Dagvatten och avloppsfrågorna ska lösas så att miljökvalitetsnormer för vatten och gällande miljökvalitetsmål inte åsidosätts. Genomförandet av den fördjupade översiktsplanen bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna. MILJÖKVALITETSMÅL Miljömål finns framtagna på nationell, regional och lokal nivå. Lokalt har Malmö lagt fast höga ambitioner inom klimat och energiområdet. Staden ska vara självförsörjt med förnybar energi Totalt finns sexton nationella miljökvalitetsmål och ett stort antal delmål. Översiktplan för del av Kirseberg bedöms i huvudsak medverka till uppfyllandet av dem. Jämfört med alternativen anger översiktsplanen en utveckling som har större möjlighet att minska bilberoendet och spara

219 6 åkermark, och därigenom nå fler miljökvalitetsmål och beakta miljökvalitetsnormerna på ett systematisk och åtgärdsinriktat sätt. Avgränsning Översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning fokuserar på de frågor som kan innebära betydande miljöpåverkan på övergripande nivå. Bedömning av konsekvenser på detaljerad nivå är mer relevanta att göra i kommande detaljplaner. Eftersom det är översiktsplanen som ska miljökonsekvensbeskrivas är det i första hand de konsekvenser som uppkommer om planen efterlevs som tas upp. Bedömningen sker således utifrån förutsättningen att planen i alla väsentliga delar genomförs. Det betyder att konsekvensbeskrivningen tar upp såväl positiva som negativa miljökonsekvenser. Eftersom de olika åtgärderna som beskrivs i flera fall samverkar och syftar till att leda mot samma mål, finns det ett visst mått av upprepning avseende konsekvenserna. Planområdets avgränsning GEOGRAFISK AVGRÄNSNING För miljöbedömningen används samma geografiska avgränsning som planområdet i Översiktsplan för del av Kirseberg. TIDSAVGRÄNSNING Översiktsplanen ska utgöra ett styrande dokument för utvecklingen av planområdet i det långa perspektivet, i detta fall satt till två decennier. Tidsperspektivet gör att konsekvenserna bedöms på en översiktlig nivå med utgångspunkt i nuvarnade kunskapsläge. De reella konsekvenserna av genomförandet av planen kommer att påverkas av förändrade förutsättningar, hur samhället och miljön ändras under tidsperioden. BEDÖMDA MILJÖASPEKTER De miljömässiga konsekvenserna har utgått ifrån nationella, regionala och lokala miljömål och beskriver de betydande konsekvenser som mål, inriktningar, strategier och planeringsriktlinjer ger för risker och störningar. Fokus har särskilt lagts på konsekvenser för människors hälsa, luftkvalitet, buller samt klimatpåverkan. Dessa aspekter bedöms som särskilt kritiska i relation till planens genomförande.

220 7 Alternativ Nollalternativ Enligt PBL ska planförslaget i miljökonsekvensbeskrivningen jämföras med ett så kallat nollalternativ, vilket innebär att gällande planer fortsätter att verka utan förändringar. Malmös nya kommuntäckande översiktsplan antogs i maj 2014 och den fördjupade översiktsplanen för del av Kirseberg är just en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen, där riktlinjer för utveklingen av området har angetts. Planområdet är i översiktsplanen fastställd som ny blandad stadsbebyggelse och Simrishamnsbanan förordas nedsänkt. Planförslaget skiljer sig inte i väsentlig grad från nya översiktsplanen. I förhållande till nollalternativet finns det i planförslaget mindre justeringar, framför allt har fler gröna kopplingar införts, för att stärka tillgängligheten mellan planområdet och övriga staden och grönområden. Andra alternativ Planförslaget jämförs utöver Nollalternativet med två utvecklingsalternativ. I och med att Nollalternativet inte innebär stora skillnader med planförslaget kommer miljökonsekvenserna i stort sätt vara de samma. Mera relevant är det att jämföra med alternativet oförändrad markanvändning, som får benämningen Oförändrad markanvändning. Detta alternativ innebär att nya arbetsplatser och bostäder lokaliseras i ett mindre centralt och kollektivtrafiknära läge. Planförslaget jämfördes i de upphandlade underlag utöver nollalternativet med två utvecklingsalternativ. Alternativen var A; Simrishamnsbanan förläggs i markplan, B Simrishamnsbanan förläggs nedgrävt i tråg. Konsekvenserna av om den förläggs i markplan eller nedgrävt blir olika framför allt vad det gäller bullerfrågan och möjligheten att bygga nära spåren. I planförslaget förordas en nedsänkt Simrishamnsbana efter en avvägning av fler aspekter, kopplingar över spåren, tillgängligheten till området och miljökonsekvenserna. Detta alternativ är i samrådsförslaget med andra ord lika med planförslaget. Det andra alternativet kvarstår och är således att Simrishamnsbanan förläggs i markplan. ALTERNATIV OFÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING Alternativet innebär att det inte byggs inom planområdet och att markanvändningen fortsätter som idag. Alternativet kan lokalt innebära något mindre risk för försämrad luftkvalitet och ökat buller i stadsmiljön, eftersom det inte tillkommer ny bebyggelse inom planområdet. Å andra sidan kan det innebära att staden inte förmår skapa en socialt hållbar och attraktiv stad med kollektivtrafiknära bebyggelse, vilket kan medföra att fler verksamma i Mal mö flyttar till kranskommunerna. Det leder i sin tur till mer inpendlingstrafik vilket ökar buller och luftföroreningar. Om spårvägar ej införs finns risk att staden inte kan erbjuda en konkurrenskraftig kollektivtrafik som kan ta andelar från biltrafiken. Om planförslagets satsningar på förnybar energi inte kommer till stånd finns risk att stadens mål om att bli självförsörjande med lokalt producerad förnybar energi inte kan uppfyllas. Som helhet kommer resursförbrukning och ut släpp av exempelvis koldioxid att bli större i detta alternativet jämfört med planförslaget.

221 8 ALTERNATIV SIMRISHMANSBANAN FÖRLÄGGS I MARKPLAN Vid Simrishamnsbanan förlagd i markplan förloras möjligheterna till kopplingar mellan områdets olika delar i markplan över spåren. Färre och oattraktiva kopplingar, och minskade rörelser genom området. Bebyggelsen får också förläggas med något större avstånd till spåren, eftersom buller och risker i samband med den spårbundna trafiken ökar. Riksintressen Geografiskt sammanfaller planområdet med åtta riksintressen och föreslaget riksintresse. Riksintresse för järnväg, Arlöv-Malmö C-Lockarp/Lernacken (Stambanan) Riksintresse för järnväg Godsstråket genom Skåne (Kontinentalbanan) Riksintresse för järnväg, Östervärn-Brågarp (Simrishamnsbanan) Riksintresse för tågstationer (Östervärns station) Riksintresse för Malmö godsbangård (angränsar till planområdet) Riksintresse för kustzonen Riksintresse och förslag till riksintresse för kulturmiljö, M:K 114 Malmö KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Planområdet tangerar riksintresset för kustzonen. Då Kirseberg ligger i inlandet och därmed inte bidrar till syftet med riksintresset, inkluderas inte Riksintresse för kustzonen i analysen. Däremot skulle hänsyn kunna tas till riksintresset i form av att gröna korridorer leder till kustzonen och skapar så kallade utblickar mot havet. Planområdet tangerar endast riksintresset för godsbangården och därmed uteslöts riksintresset ur analyserna. En större riskavstånd än vid järnväg erfordas dock och ska beaktas i planeringen. Översiktsplanen har ingen påtaglig påverkan på riksintressena för järnväg och tågstationer. En vidare dialog med Trafikverket i tidiga skeden vid utbyggnaden längs järnvägen rekommenderas för att säkra att utvecklingen av järnvägarna inte förhindras i framtiden. Anläggningen av tunnlar och broar för att skapa planskilda väg- och järnvägskorsningar innebär nya inslag i stadsstrukturen. Deras påverkan på kulturmiljön beror på utformning och dimensioner. Västra delen av planområdet sammanfaller med gällande riksintresse för kulturmiljö och hela planområdet sammanfaller med det föreslagna riksintresset för kulturmiljö. Riksintresset består i olika delar som tillsammans utgör en historieresa genom Malmö stads olika skeden. Planen kan ha en påverkan på riksintressena för kulturmiljö, både gällande och föreslagna då förtätning kan påverka områdena som kategoriserats som öppen kvarterstad och småskalig bebyggelse. Att stadsutvecklingen fortgår behöver i sig inte vara något hot mot riksintresset, men utbyggnaden måste ske varsamt. Det är viktigt att tillse att ny bebyggelse och nya strukturer inte raderar ut tidigare epoker från den fysiska miljön utan istället varsamt binder dem samman till en sammanhängande stadsdel. Påverkan på riksintresset beror därför på utformningen av åtgärderna. Beroende på hur varsamt och medvetet utbyggnaden sker kan konsekvenserna bli positiva, men vid avsaknad av god planering kan det omvända ske. Planeringsriktlinjerna i den nya Översiktsplan för Malmö kan utgöra delar av underlaget, men detta bör kompletteras i enlighet med före-

222 9 slagna åtgärder. Konsekvenser för kulturmiljön i området redovisas i ett eget kapitel på sidan 12. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skilnader i konsekvenser. Alternativet Oförändrad markanvändning innebär att inga förändringar av strukturen i området kommer till stånd, däremot påverkas området av en del yttre faktorer. Som att kontinentalbanan tas i bruk för persontrafik igen och transporter med farligt gods ökar ytterligare på banan. Ökad tågtrafik väntas på rangerbangården och till Malmö station. Simrishamnsbanan tas i bruk för persontrafik (enkelspår i plan). Planskildheter får byggas mellan Simrishamnsbanan och korsande gator, där Singelgatan förläggs på bro och övriga korsande gator i tunnel. Verksamheter som behöver större ytor och avstånd till bebyggelse dominerar i industriområdet. Att Simrishamnbanan trafikeras stärker i sig järnvägens intresse, men det bör utredas om den ökade trafikeringen på järnvägarna innebär behov av utökade skyddsområden för järnvägen och hur denna i så fall påverkar omgivande kulturvärden. Likaså bör utredas vilken mark planskildheterna tar i anspråk, hur de påverkar siktlinjer och i vilken utsträckning de bryter kulturella sammanhang. Alternativetet Simrishamnsbanan förläggas i markplan, innebär inte någon skillnad i påverkan på riksintressena enligt ovan. Risk och säkerhet KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Inom området finns det inga verksamhetslokaler som medför betydande risk för omgivningen, inte heller vägar som rekommenderats för farligt gods och till vilka riskhänsyn behöver tas. Däremot finns verksamheter som medför risker inom korta avstånd. Risker till vilka riskhänsyn måste tas, utgörs i huvudsak av transporterna av farligt gods på Kontinentalbanan, rangerbangården och eventuellt av Simrishamnsbanan. För att säkra en balans mellan hög säkerhetsnivå, god stadsmiljö och yteffektiv markanvändning har Malmö stad antagit uppmärksamhetsavstånd till järnvägar med farliga godstransporter. Bebyggelse ska kunna placeras närmare järnvägen än vad uppmärksamhetsavståndet anger men då måste en särskild riskanalys genomföras, med förslag på möjliga riskreducerande åtgärder. En sådan riskanalys genomförs i enlighet med den metodik som anges i länsstyrelsens RIKTSAM (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen). Befinner sig bebyggelsen bortom Malmö stads angivna uppmärksamhetsavstånd behöver inga riskreducerande åtgärder genomföras. I antagna uppmärksamhetsavstånd är hänsyn taget till urspårningsrisken. Malmös bangård består av två delar, en personbangård och en godsbangård. Godsbangården är lokaliserad i de nordliga delarna av bangården och hanterar stora mängder farligt gods. Trafikverket har under 2013 utarbetat en riskanalys för Malmö godsbangård (Riskanalys Malmö rangerbangård, remisshandling ) och anger där ett uppmärksamhetsavstånd på 270 meter för personer utomhus och 200 meter för personer inomhus. Ingen del av planområdet innefattas av uppmärksamhetsavståndet för personer inomhus. Området norr om Stockholmsvägen och Hornsgatan ligger dock inom uppmärksamhetsavståndet för personer som vistas utomhus. Uppförs ny bebyggelse inom uppmärksamhetsavståndet

223 10 ska riskanalyser genomföras som visar hur bebyggelsen kan skyddas och godsbangårdens fortsatta verksamhet säkerställas. Simrishamnsbanan nedsänkt i tråg, innebär enkelspår till en början men med utrymme för dubbelspår. Viktigt är att utrymme lämnas för tillträde för räddningsinsatser. Enligt Trafikverket bör ny bebyggelse generellt inte tillåtas inom ett område på 30 meter från spårmitt. Det ger ett skyddsavstånd för farligt gods vid urspårning samt utrymme för eventuella räddningsinsatser. Om tråget är konstruerat på sådant sätt att urspårande tåg inte kan komma längre från spåret än avståndet till trågets vägg, kan det bebyggelsefria avståndet minskas, särskilt om inget farligt gods kommer att gå på sträckningen. Enligt Trafikverkets aktuella planer kommer tråget sannolikt inte att vara djupare än 6 meter. Ett sådant tråg kan antas reducera konsekvensen av både urspårning och flera typer av farligt gods-olyckor om tråget är utformat för att stå emot urspårning. Behov av utrymme för räddningsinsatser kvarstår dock. Enligt Räddningstjänsten Syd brukar servicevägar kunna användas som räddningsväg. Räddningstjänstens tillgänglighet ska säkerställas och bör stämmas av med räddningstjänsten i ett senare skede. I planförslaget utförs korsningar med både väg och Kontinentalbanan planskilda, vilket innebär att risk för kollision i korsningar elimineras, vilket är fördelaktigt ur risksynpunkt. Beroende på trågets djup och utformning kan det även bidra till reduktion av konsekvenser till följd av en del scenarier med farligt gods, exempelvis utsläpp av brandfarlig vätska och giftig gas. Eftersom Simrishamnsbanan nedsänkt i tråg innebär lägre sannolikhet för olycka påverkar det också miljökvalitetsmål om giftfri miljö och skydd av natur- och kulturvärden mindre jämfört med alternativet i markplan. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skillnader i konsekvenser i förhållande till planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvändning innebär bland annat att Kontinentalbanan tas i bruk för persontrafik igen och farligt gods ökar ytterligare på banan samt ökad tågtrafik på rangerbangården och till Malmö station. Simrishamnsbanan, enkelspårig i markplan tas i bruk för persontrafik till en början och eventuellt farlig godstrafik. Industriområdet förblir industriområde. Alternativet innebär få personer inom området, vilket innebär färre personer som utsätts för riskpåverkan från yttre riskkällor, jämfört med de övriga alternativen. Alternativet innebär också troligen att flera av verksamheterna med tillstånd för brandfarlig vara fortsätter att bedriva verksamhet med de riskkällor som de innebär. Förtätning förekommer vid noder inom området, till exempel vid Östervärns tågstation och vid korsningen mellan Södra Bulltoftavägen och Singelgatan. Alternativet Simrishamnsbanan i markplan, medför enligt nuvarande planer inga korsningar i markplan, vilket är positivt ur risksynpunkt. Det skulle innebära ökad risk för olyckor i korsningen mellan tåg- och biltrafik, vilket i sin tur ökar risken för urspårning. Planskild korsning mellan bil- och tågtrafik är att föredra. Alternativet innebär mindre bebyggelse nära spåret och med andra ord något mindre bebyggelsestäthet och därmed färre boende inom eventuellt riskområde.

224 11 Föroreningar i mark och byggnader Planområdet är stort och innefattar drygt 400 fastigheter. Stora delar av planområdet har genom tiderna använts för olika slags verksamheter vilket medför att det finns påträffade eller misstänkta föroreningar där. I en tidigare utförd kulturhistorisk utvärderingen delades planområdet in i 12 delområden. Delområdesinventeringen har även använts i en översiktlig markmiljöinventering (redovisat i underlag PM FÖP Kirseberg - Markföroreningar). En inledande grov bedömning av risken för markföroreningar inom de 12 delområdena har gjorts utifrån beskrivningarna i kulturmiljöutredningen. I området har det påträffats föroreningar på många av planområdets fastigheter. Några fall är redan sanerade, i andra fall har kända föroreningar lämnats, men i de flesta fall är omfattningarna inte kända. Fastigheten med järnvägsverkstäderna är den största fastigheten i området och fler undersökningar har utförts. I 2007 utfördes en översiktlig miljöteknisk undersökning varvid föroreningar påträffades. Denna undersökning kompletterades ch Dessa undersökningar bekräftar att det finns föroreningar i området, bland annat koppar, zink och bly. Ett markprov visade t ex halter av bly 20 gånger över riktvärden. Grundvattnet är starkt påverkad av koppar och krom. Dessa undersökningar har utgått ifrån riktvärden för MKM, mindre känslig användning, med andra ord dagens användning. Och bedömningar har gjorts att de påträffade föroreningar inte utgör hälsorisk vid dagens anvvändning. Vid ny exploatering och förändrad användning gäller andra riktvärden och kompletterande prover måste tas och åtgärder vidtas. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET För att bedöma om möjliga föroreningar påverkar utbyggnadsstrategin inom planområdet och/eller anläggandet av Simrishamnsbanan rekommenderas provtagningar. Vid fortsatt planläggning behöver lokalisering av kända föroreningar pekas ut genom fördjupade inventeringar och kompletterande provtagningar för bedömning om behov för sanering av både mark och äldre verksamhetsbyggnader. Eventuella föroreningar i byggnader är viktigt att lokalisera tidigt, då detta påverkar hur dessa byggander sedan kan användas i det färdigutbyggda området. Det är inte lämpligt att inhysa förskolor eller annan verksamhet där människors hälsa sätts i fara i kontaminerade byggnader. Åtgärder för att rena massor med föroreningar eller annan lämplig åtgärd måste vidtas innan mark bebyggas för att säkerställa att människors hälsa inte riskeras påverkas negativt, eller att föroreningar når grundvattnet. Vid schaktning för nedsänkt järnväg finns det dock risk att föroreningar i mark kan nå eller komma i kontakt med grundvattnet. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skillnader gentemot planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvändning innebär att befintliga föroreningar finns kvar i området. En del av dessa härstammar från pågående verksamhet. Risk för negativ påverkan kvarstår till exempel genom att föroreningar kan nå grundvattnet. Risken för negativa konsekvenser från markföroreningar inom området är inte beroende av om järnvägen anläggs ovan mark eller nergrävd i mark. Det avråds dock

225 12 att utföra markarbeten i anslutning till de områden det har påträffats höga halter av metaller i jord vid nuvarande användning, och innan kompletterande analyser gjorts och åtgärder belutats. Naturmiljö Det finns idag områden med biologiska värden i form av ruderatmark på icke asfalterade ytor invid järnvägsmiljöer och i industriområden, koloniområden, trädgårdar, flerfamiljshusens gårdar, parker och alléer. Stora delar av planområdet täcks idag av ruderatmark. Den biologiska mångfalden är låg i klippta gräsytor och bedöms öka där mångformigheten ökar. Som högst bedöms den vara i koloniområdena där olika miljöer samverkar. Avsaknaden av vattenmiljöer är slående. Bristen är också stor på äldre träd. Det bästa exemplet på trädstrukturer finns i Ellstorpsparken där det finns spärrkroniga ekar. Få arter är rapporterade från området och kunskapen om arter i området är bristfällig. I Malmö stads PM från 2013 anges två fynd av rödlistade växtarter; klotullört (VU, sårbar) samt piggtistel (NT, nära hotad). Båda arterna är knutna till ruderatmark med stor mänsklig påverkan, det vill säga de är beroende av en störningsregim i likhet med den grusmark som finns invid till exempel järnvägar. I planområdet är idag bristen på samverkan med övriga ytor stor där det finns höga naturmiljövärden. Tillgängligheten för boende och verksamma i närområdet till naturmiljöer är bristfällig. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Avsikten med planförslaget är att bygga en tät stadsdel, samtidigt som en ny grönstruktur planeras och tillgängligheten till omkringliggande parker och grönområden stärks genom planerade gröna kopplingar. Detta är en positiv konsekvens då det gynnar såväl människors välbefinnande som den biologiska mångfalden. En väl genomtänkt utformning av områdets gröna ytor kan även gynna en rad ekosystemtjänster som luft- och vattenrening, vattenutjämning, bullerdämpning, pollinering, koldioxidupptag samt bättre lokalklimat. Det är få andra ytor i en stad som kan ha lika hög biologisk mångfald som koloniområdena. I planförslaget behålls det största av dessa Östra Sommarstaden, området vid Östervärn station väster om Simrishamnsbanan där Lundavägens koloniområde ligger ska utredas. Planförslaget anger dock att förutsättningar för urban odling ska skapas. Dagens version av koloniområden, stadsodlingarna, har potential att höja områdets biologiska och rekreativa värden, samt öka gemenskapen för människor som bor i området, och kompenserar till viss del ett eventuellt bortfall av koloniområdernas biologiska värden. Stora ytor ruderatmark kommer att försvinna, med risk att de hotade arterna klotullört och piggtistel kommer påverkas negativt. Om dessa arter ska bevaras måste andra liknande habitat skapas, inom eller utanför planområdet. Det bedöms som en måttlig negativ konsekvens om ruderatytorna minskar i omfattning. En möjlig åtgärd kan vara att inom järnvägsmiljön bibehålla vissa grusytor och inte belägga/byta ut all mark till makadam som är för torr miljö för växterna att finns kvar på. I sista hand kan kompensation vara lämplig i järnvägsmiljöer även utanför planen. Görs tillräcklig kompensation så leder inte planen till negativ påverkan på arterna. Det är viktigt att det i den nya strukturen finns kvar inslag av ruderatmark för

226 13 att behålla de rödlistade arter som idag finns i området. Det är positivt att planlägga för en tidig etablering av ett permanent stråk för rekreation, odling och naturmiljö av ruderatmarkstyp längs Simrishamnsbanan. Koloniområdena fungerar som mycket viktiga strukturer redan idag längs detta stråket, med goda förutsättningar för hög biologisk mångfald. Vid utbyggnad av området kommer det att bli nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet. Goda förutsättningar finns med andra ord för att inkludera vattenmiljöer i natur- och parkmark, både inom befintliga och nyskapade ytor. Öppna dagvattenlösningar inom området skapar förutsättningar för ökad bioligisk mångfald och nya upplevelsesvärden. Detta innebär en positiv konsekvens av utbyggnaden. Om de negativa konsekvenserna av naturvärden som förloras vid utbyggnaden kompenseras med åtgärder inom området blir sammanfattningsvis konsekvenserna av planförslaget positiva då det tillkommer nya naturvärden inom planområdet. Genom en god planering kan områdets rekreativa potential och naturvärden säkerställas samtidigt som störningar och slitage på känsliga ytor minimeras. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Inga betydande skillnader avseende naturmiljön bedöms mellan planförslaget, Nollalternativet och alternativet Simrishamnsbanan förlagd i markplan. Alternativet Oförändrad markanvänding innebär att planområdets värden till största delen består av de värden som finns i dag på ruderatmark och i koloniområdena. Eventuellt kommer dagvattenhanteringen att utvecklas då detta idag är bristfälligt. Tas nya blåa strukturer fram i samband med det arbetet så förstärks förutsättningarna för högre biologisk mångfald. Bristen på kopplingar mellan de värdefulla naturmiljöerna och den dåliga tillgängligheten för allmänheten till dessa kvarstår. Kulturmiljö Planområdet är stort och heterogent. Det består av flera delområden med varierande karaktär. De centrala delarna i området är de som i översiktsplanearbetet är utpekade som omvandlingsområden, nämligen SJ:s gamla järnvägsverkstäder i Kirseberg, området kring Östervärn station samt den idag obebyggda ruderatmarken norr om Ellstorp. Delar av planområdet ingår i riksintresseområde för kulturmiljövård (M:K114). Kirsebergsstaden är omnämnd som ett av uttrycken för riksintresset, i egenskap av arbetarstadsdel. Malmö Stad har i samband med arbetet med en ny översiktsplan tagit fram ett nytt förslag på avgränsning av riksintresseområdet, och i det förslaget ingår hela planområdet. I tillhörande text nämns Ellstorp som exempel på funktionalistisk arkitektur och stadsplanering. Den gamla bebyggelsen som tillhört Simrishamnsbanans järnvägsverkstäder i Johanneslust är skyddad i detaljplan med skyddsbestämmelser. För kolonierna i Östra sommarstaden finns områdesbestämmelser med syfte bland annat att slå vakt om de kulturhistoriska värdena i området. Järnvägsverkstadsområdet är idag inte planlagt, vilket innebär att bebyggelsen står utanför det kontrollsystem som lovplikt vid ändring eller rivning innebär. Området har genom Malmö stads framväxt successivt adderat värden från den tid då de skapades men sentida kvalitativa kulturmiljöobjekt saknas.

227 14 KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Då översiktsplanen fokuserar på blandad stadsbebyggelse finns det förutsättningar för att bevara kulturmiljövärden. Planen innebär också till stor del nybyggnation på ruderatmark, industrimark och idag lågt exploaterad mark vilket inte medför någon påverkan på historiska byggnader. Dock kan de nya husens storlek, placering och uttryck förstärka eller skada historiska bebyggelsestrukturer och sammanhang. Det är viktigt att man även efter en förtätning kan tolka och läsa det historiska stadslandskapet. Likaså kan ny infrastruktur och ökad trafikering på befintliga vägar föranleda exempelvis bullerskyddsåtgärder, vilket också kan påverka kulturmiljön negativt. Kompensation med motsvarande kvalitet bör erbjudas om negativ påverkan inte kan undvikas. Bevarandet av kulturmiljövärdena blir viktiga frågor under detaljplaneskedet. Ny bebyggelse kan tillföra nya kulturvärden i området samtidigt som mer platskrävande verksamheter flyttas. Koloniområdena utgör viktiga påminnelser om industrialismens intåg och Malmö som arbetarstad. De utgör en värdefull kulturlämning både från 1900-talets början och tidigare. Östra Sommarstadens koloniområde lämnas kvar i planförslaget. Malmö stad äger marken intill Östervärns station som arrenderas av koloniföreningen Lundavägen, Malmös äldsta koloniförening. Koloniområdet har höga kulturhistoriska värden som kan komma att påverkas negativt av det föreslagna bebyggelsetillskottet. Utvecklingen kring Östervärns station och den därmed förknippade satsningen på kollektivtrafiken och förbättringen av stadsmiljön är viktig. Hur det kulturhistoriska värdet som finns i Lundavägens koloniomårde skall kunna tas tillvara i framtida struktur ska utredas innan beslut tas. Innan exploatering sker behöver koloniområdet dokumenteras i samarbete med Malmö Muséer. Införande av stadsodling i planområdet är en positiv konsekvens som adderar samtida kulturvärden i området och tar upp arvet från koloniområderna. Mellanrummen som uppkommit under stadens historiska framväxt, så som viss ruderatmark, kan utgöra viktiga värden för sammanhang inom stadsdelen. Dessa värden behöver tydliggöras. Vid närmare planering av området rekommenderas vidare studier av hur befintliga kulturvärden bäst bevaras och utvecklas. Informationsskyltar kan med fördel sättas upp vid värdefulla element och en kulturpromenadslinga anläggas. Hänsyn krävs till fornlämningar vid planering och exploatering. Noggrannare utredningar kan komma att krävas och om okända fornlämningar upptäcks kan dessa behöva undersökas. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skillnader i konsekvenser i förhållande till planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvänding innebär att inga förändringar av strukturen i området kommer till stånd, däremot påverkas området av en del yttre faktorer. Som exempel kan nämnas att Kontinentalbanan tas i bruk för persontrafik igen och att transporter med gods ökar ytterligare på banan. Ökad tågtrafik väntas på rangerbangården och till Malmö Centralstation. Simrishamnsbanan tas i bruk för persontrafik (enkelspår i markplan). Planskildheter får byggas mellan Simrishamnsbanan och korsande gator, där Singelgatan förläggs på bro och övriga korsande gator i tunnel. Verksamheter som behöver respektavstånd till annan bebyggelse dominerar i industriområdet. Järnvägsverkstadsområdet är inte planlagt, vilket innebär att bebyggelsen står utanför det kontrollsystem som lovplikt vid ändring eller rivning innebär. Risk finns att övriga kulturhistorisk intressanta byggnader rivs eller förfaller då de inte är skyddade.

228 15 Påverkan på kulturmiljövärdena styrs till hög grad av hur en förtätning av stadsdelen sker samt hur kulturhistoriska strukturer bevaras och/eller lyftas fram i stadsdelen. Utbyggnad och förtätning av planområdet kommer att ge konsekvenser på de kulturmiljövärden som finns om exempelvis ett koloniområde försvinner och ny infrastruktur tillförs. Tydliga riktlinjer för området kan dock som helhet innebära att en del av de kulturhistoriska värdena stärks. Det är ingen betydande skillnad mellan planförslaget och alternativet Simrishamnsbanan i markplan, men en järnväg i markplan kan skapa problem för tydliga samband mellan stadsdelarna, och avskärmningar mot järnvägen försvagar läsbarhet av kulturmiljön. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget ge positiva konsekvenser för områdets kulturmiljö. Det sker genom att befintliga kulturhistoriska värden bevaras och kan skyddas genom detaljplanering, samtidigt som satsningar på att utveckla områdets framtida kultur planeras. Det är viktigt att inse att kulturmiljöer inte är statiska värden, utan att dessa ska tillåtas att utvecklas i takt med stadens framväxt. Dagens planering skapar förutsättningar för nya kulturvärden i framtiden. Genom en utbyggnad av planområdet finns det en möjlighet att tillföra nya nutida kulturella värden till området. Resurseffektivitet KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET En utbyggnad enligt planförslaget innebär att tidigare verksamhetsområden och annan extensivt använd mark tas i anspråk för ny blandad stadsbebyggelse. Detta ligger i linje med Malmö stads beslut om att i första hand växa inåt och stöds av planeringsriktlinjerna i den nya föreslagna kommuntäckande översiktsplanen (ÖP2012). Genom förtätning i den befintliga stadsstrukturen sparas den högklassiga åkermarken i kommunen utanför Yttre ringvägen. Planförslaget innebär att marken bebyggs med hög täthet i ett centralt och mycket gynnsamt kollektivtrafikläge. I planförslaget anges även att nya grönområden och odlingsmöjligheter för de boende ska skapas. Planförslagets intentioner med tät bebyggelse i kombination med grönytor är positiv för att öka resursutnyttjandet genom att minimera den andel mark som tas i anspråk för byggnader och maximera nyttan i form att bostäder och verksamhetslokaler i det goda pendlarläget. Området har även goda förutsättningar för att minska bilanvändandet till förmån för kollektivtrafiken, vilket i sig är en positiv konsekvens av utnyttjandet av resurserna i stort. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skillnader i konsekvenser i förhållande till planförslaget. Aternativet Oförändrad markanvänding kan innebära negativa konsekvenser för odlingsmarken utanför Yttre Ringvägen då trycket på att bebygga denna ökar. Staden har ökt sitt invånarantal de senaste 20 år och trenden visar på en fortsatt ökning. Det innebär samtidigt att det goda stationsläget och de stora investeringar och resurser som läggs och har lagts ned i områdets infrastruktur, inte utnyttjas till fullo. Alternativet bedöms medföra störst negativa konsekvenser för det samlade utnyttjandet av stadens resurser. Alternativet Simrishamnsbanan i markplan ger mindre möjlighet för en bebyggelse närmre spåren, och därmed en något lägre exploatering. Alternativet

229 16 vill därmed ge en något lägre resurseffektivitet. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser för fortsatt nyttjande av högklassig jordbruksmark. Planförslaget bedöms innebära ett resurseffektivt nyttjande av planområdets mark, dess infrastruktur och det synnerligen gynnsamma kollektivtrafikläget. Energi Malmö stad har högt ställda ambitioner inom energiområdet. Målet är att hela staden skall försörjas med förnybar energi år Det är en stor utmaning och innebär att insatser måste göras av många aktörer för att nå målet. En del i att nå målet är att befintlig bebyggelse energieffektiviseras och nya byggnader byggs energieffektiva. Utöver detta måste anläggningar för produktion av förnybar energi som täcker stadens behov uppföras. Alla nya utbyggnadsområden innebär ett behov av ny eller utökat förnybar energiproduktion. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Planförslaget innebär att ny tät stadsbebyggelse uppförs i anslutning till Östervärns station och i omvandlingsområdet Järnvägsverkstäderna. Enligt riktlinjerna till planförslaget skall nya byggnader uppföras energieffektiva. Inom den långa tidshorisonten i översiktsplanen kommer nationell lagstiftning att revideras i enlighet med EUs direktiv om nära noll byggander vilket innebär att energikraven i BBR skärps mot dagens krav som inte är särskilt utvecklingsdrivande gentemot byggbranschen. Ett bebyggelsetillskott av denna storlek innebär dock ett utökat behov för förnybar energiproduktion i stadens energissytem, förutom byggnadernas egen energianvändning tillkommer hushålls- och verksamhetsel, kyla och varmvatten. Denna del av energianvändningen har visat en tendens att öka över lång tid. Ambitionen att möta behovet av ny förnybar energiproduktion medför att det inom planområdet, eller på andra platser, måste uppföras anläggningar för förnybar energiproduktion. Möjligheterna för detta måste studeras ingående i det efterföljande planeringsarbetet. En energistrategi för området bör utarbetas. Möjligheten för lokal produktion inom fastigheterna kan till exempel optimeras genom lämplig orientering av kvarteren och/eller utformning av tak för solenergianläggningar. Utöver detta behöver energieffektivisering ske i befintlig bebyggelse, och möjligheten för energisamverkan mellan olika verksamheter utredas. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skillnader i att nå energimålen i förhållande till planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvänding innebär liten eller ingen effekt i förhållande till att nå energimålen. Endast en mycket begränsad mängd ny bebyggelse tillkommer. Och det totala energibehovet för staden ökar inte, samtidigt som ny energiprodukiton inte tillkommer. Energieffektivisering i den befintliga bebyggelsen kan påverka stadens energibalans och behov för ny energiproduktion positivt. Det är marginell skillnad mellan Simrishamnsbanan i markplan och planförslaget med nedsänkt tågbana i tråg. Sammanfattningsvis så har planförslaget möjlighet att kunna bidra till att Malmö stads energimål uppnås om riktlinjerna i planförslaget följs.

230 17 Klimatanpassning STIGANDE HAVSNIVÅER Området ligger inåt landet och kommer inte direkt att påverkas av stigande havsnivåer. ÖKADE NEDERBÖRDSMÄNGDER Dagens dagvattensystem är undermåligt och måste oavsett rustas upp i det långsiktiga perspektivet. Det finns redan i dagsläget behov för nya systemlösningar som kan klara kraftiga nederbördstillfällen. Vid ytterligare förtätning av området kommer det att bli nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet. Vid planeringen av grönytor bör fokus vara på hur dessa kan samverka med öppet dagvattensystem och fungera som översvämningsytor vid kraftiga regn. Malmö stad har låtit genomföra en skyfallsmodulering över stadens centrala delar, denna modulering visar inga större problem i dagens situation, med undantag för området kring ishallen och vid Östervärn station, där åtgärder måste vidtas för att förhindra översvämningar. Planförslaget måste detaljstuderas och projekteras för att förhindra att det nedsänkta tråget fylls med vatten vid kraftiga regn. VÄRMEBÖLJOR Vid byggande av en tät stadsdel riskerar andelen hårdgjorda ytor öka. För att motverka effekterna av värmeböljor är det viktigt att planeringsriktlinjerna följs så att det införs grönska i stadsmiljön. Plantering av träd i stadsmiljön ger skugga och grönytefaktorn är ett planeringsredskap som möjliggör grönska på fastigheterna, och som kan användas för att uppnå gröna tak och fasader så att negativa konsekvenser av värmeböljor motverkas. Dagvatten Planförslaget kommer medföra ökad andel hårdgjorda ytor som innebär en ytterligare belastning på dagvattensystemet. Inom planområdet finns ett kombinerat avloppsystem för spill- och dagvatten byggt i början av 1900-talet. Det finns risk för skadliga uppdämningar i systemet i samband med kraftiga regn och källaröversvämningar har redan inträffat på flera håll. En duplikatsystem med separata spill- och dagvattenledningar finns i planområdet väster om Kontinentalbanan, men spillvattenledningarna har inte kapacitet för att användas för hela den planerade utbyggnaden. Gällande dagvattenhanteringen måste översvämningsproblematiken utredas vidare med separata dag- och spillvattensystem. Eventuellt lokalt omhändertagande av dagvatten eller fördröjning av dagvatten måste studeras ingående för att belysa huruvida grundvattenkvalitén riskerar att försämras. Malmö stads Dagvattenstrategi skall följas för att undvika negativa konsekvenser. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skillnader i konsekvenser i förhållande till planförslaget. Det är marginell skillnad mellan Simrishamnsbanan i markplan och planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvändning medför ingen ytterligare utbyggnad som belastar dagvattensystemet, men då systemet redan i dag är undermåligt bör åtgärder genomföras för att förbättra situationen vid extrema regn.

231 18 Miljökvalitetsnormer för vatten Jordartskartan över planområdet visar att det i huvudsak består av utfyllnadsmassor (rött) och morän (gult). VATTENFÖREKOMST GRUNDVATTEN Området är beläget ovanför en del av vattenförekomsten som benämnas SV Skånes kalkstenar SE Vattenförekomsten bedömdes 2009 ha god kvantitativ och kemisk status. Kvalitetskravet är att den kvantitativa och kemiska statusen ska vara god år 2015, men det föreligger risk för att miljökvalitetskraven till 2015 inte kan uppnås. De kemidata som finns tyder på att det lokalt finns problem med höga halter klorid och en hög konduktivitet. I flera punkter har det också hittats rester av bekämpningsmedel. I Malmöområdet förekommer oftast två separata grundvattenmagasin dels ett i Köpenhamnskalkstenens övre uppspruckna delar och dels ett på ca meters djup i bryozokalkstenen. Över kalkstenen ligger ett jordlager, vilket till stor del består av moränlera. Påverkan från planområdet bedöms kunna bestå av läckande markföroreningar som infiltrerar ner till grundvattnet. Även vid sanering av inkapslade markföroreningar finns risk för läckage som påverkar grundvattnet. Skulle Simrishamnsbanan grävas ner i schakt kan det påverka både grundvattnets nivå och kemiska status. En nedgrävt järnväg möjliggör snabbare transport av eventuella föroreningar till och inom grundvattenmagasinet (främst under byggskedet). Beroende på metodval och anläggningsdjup finns risk för påverkan (tryckförändring) på grundvattenförhållandena i området. Om Simrishamnsbanan anläggs i markplan uppstår ingen förändring mot dagens läge. Inför utbyggnad av området och i synnerhet inför eventuell nedgrävt Simrishamnsbana måste fördjupade utredningar genomföras för att utreda lokala hydrogeologiska förhållanden och därmed kunna göra bedömningar avseende risker och skyddsåtgärder. VATTENFÖREKOMST YTVATTEN Planområdet utgörs idag till stor del av tidigare verksamhetsområden. Utredningsområdet ligger inom huvudavrinningsområde 89/90 och delavrinningsområde med avrinning mot Malmö hamnområde. Delavrinningsområdet, vars area uppgår till ca 60 km2, sträcker sig ända från Lockarp i söder till Staffanstorp i nordöst. Hela delavrinningsområdet är kraftigt urbaniserat och endast mindre områden (ca 1 %) utgörs av ytliga grövre jordarter. En utbyggnad enligt planförslaget medför en ökning av andelen hårdgjorda ytor, vilket leder till större dagvattenflöden jämfört med dagens markanvändning. En ökad trafikmängd innebär också en större mängd föroreningar i dagvattnet. Gällande dagvattenhantering finns redan i dagsläget behov för nya systemlösningar som kan klara starka nederbördstillfällen och det kommer att bli nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet. Sammanfattningsvis bedöms att de planerade förändringar inom utredningsområdet endast ha liten påverkan på grundvattnets nivåer och kvalitet om Simrishamnsbanan läggs i befintligt markplan. Det samma gäller påverkan på eventuella intressekonflikter gällande nyttjande av grundvatten dvs. befintiga brunnsanläggningar. Anläggs Simrishamnsbanan under befintlig marknivå finns risk för påverkan på grundvattnet, dock främst i anläggningsfasen. Tråget skall anläggas som vattentät tråg för att minimera påverkan på grundvattnet.

232 19 Miljökvalitetsnormer för luft Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, luftkvalitetsförordning (2010:477). Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Med utomhusluft avses enligt förordningen utomhusluften med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Vid planering och planläggning ska miljökvalitetsnormerna för utomhusluft följas. Det finns miljökvalitetsnormer för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxid, bly, bensen, kolmonoxid och partiklar. Inom planområdet överskrids idag miljökvalitetsnormen för kvävedioxid endast på Hornsgatan i områdets östra del. Enligt statistik från Miljöförvaltningen ligger medeltalet av 5 mätningar vid Vattenverksvägen 23 och Rosendalsvägen 13 på 21 respektive 29 µg/m3 (miljökvalitetsnormen ligger på 40 µg/m3). KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET En ökad befolkning inom planområdet kan medföra ökad vägtrafik. Detta i kombination med tätare bebyggelse kan skapa höga halter kväveoxider lokalt. Det finns dock möjligheter att anpassa förtätningen så att genomströmning gynnas och med närhet till Östervärn station, förbättrade cykelbanekopplingar, spårvagn och utökad kollektivtrafik kan ökningen i vägtrafik minimeras. Planen kommer att innebära att tung trafik till och från verksamheterna söder om Bulltoftavägen (bussgarage, avfallshantering och andra industrier) omlokaliseras utanför planområdet. Verksamheterna ersätts med bostäder istället men reduktionen av utsläpp av luftföroreningar från tunga trafiken riskerar att ätas upp av de boendes körmönster. Vidare tillkommer nya serviceverksamheter vid noderna som medför leveranstransporter. Dessa utgör dock endast en andel av den buss- och lastbilstrafik som förekommer i alternativet Oförändrad markanvändning. Med en ökad biltrafik till följd av fler boende inom planområdet ökar utsläppen lokalt. Om gaturummen dessutom förtätas, med hela fasader och höga hus på båda sidor om gatan, stängs luften inne och utspädning av luftföroreningar minskar. Genom att bryta fasader och skapa kvarter med gränder och bebyggelse i olika höjder, ökar luftomrörningen. Detta sker dock på bekostnad av ökad bullerspridning och svårigheter att skapa tysta sidor. Dessa frågor blir särskilt viktiga att utreda i det kommande planarbetet för Södra Bulltoftavägen och för Singelgatans förlängning, Lundavägen och Hornsgatan som blir huvudgator och sammanfaller med de tätaste exploateringstalen. Luftkvaliteten påverkas allmänt av trafiken inom planområdet. Vägtrafik släpper ut lägst mängder luftföroreningar när den rör sig med en jämn och låg hastighet. Detta främjar inte bara luftkvaliteten utan även bullernivåer då tomgångskörning, acceleration och inbromsning upplevs som störande av boende och personer som vistas i gaturummen. Översiktsplan för del av Kirseberg innehåller även åtgärder som bidrar till en reduktion i utsläpp av luftföroreningar. Närheten till Östervärn station, spårvagn, bussar och cykelbanor är positiva inslag. Spårbunden trafik planeras på Södra Bulltoftavägen och norrut på Sperlingsgatan och Kronetorpsgatan. I väntan detta utgör stråket en stomlinje för buss. Nya kopplingar över/under Simrishamnsbanan underlättar för cyklandet genom planområdet. Om dessa genomförs och nyttjas, minskar vägtrafiken och utsläppen till luft reduceras. Planen föreslår också p-hus vid entréerna till planområdet. Syftet är att reducera biltrafiken inom området. Om p-hus ska fungera väl för planens syfte, Gator i Malmö där miljökvalitetsnormerna för luft överskrids (rött) eller riskerar överskridas (gult). Illustration från Gator med relevans för planområdet ligger längst upp til höger i kartbilden.

233 20 bör det finnas få andra p-platser inom planområdet. För att förhindra att besökare undviker området på grund av upplevd otillgänglighet kan digitala busstidtabeller, hållplatskartor, lånecyklar, lånebarnvagnar, lånekärror av olika slag finnas att tillgå i p-huset. Vegetation påverkar partikelhalten i luft. Partiklar fastnar på blad och barr och transporteras vidare i samband med nederbörd. Viktigt i sammanhanget är att nederbörden för partiklarna till genomsläppliga ytor under vegetationen eller transporteras via dagvattensystem till en damm för sedimentering. Vid plantering bör inslag av barrväxter prioriteras då de bär barr året runt till skillnad från vegetation med lövverk. En viktig aspekt i planeringen är lokaliseringen av förskolor. För att skapa en smidig vardag är målet att förlägga förskolor mellan tågstationen Östervärn och bostadsområdena norrut och österut. Detta innebär att de lokaliseras i de tätare delarna där luftkvaliteten kan vara sämre. Miljöförvaltningens vägledning Starta förskola Lagkrav och miljöförvaltningens råd. Hänsyn bör tas till denna vid beslut om lokalisering av förskolorna och utformning av förskolornas närmiljö. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN I alternativet Oförändrad markanvändning bibehålls områdets användning, och tung trafik till bussdepån och verksamhetsområden kvarstår. Trenden för biltrafiken och tung trafik längs med Lundavägen, Stockholmsvägen och Hornsgatan visar på en ökning. Av inpendlarna använder 64% bilen vid arbetsresor. Dessa vägar ligger nära planområdet och kan påverka luftkvaliteten inom planområdet. Det finns en förhoppning om att denna trend bryts då Simrishamnsbanan tas i bruk, och spårväg introduceras. Simrishamnsbanan knyter an Sjöbo, Veberöd, Dalby och Staffanstorp till Malmö. Simrishamnsbanan kommer att medföra en överflyttning av resenärer främst från buss till tåg men även från bil till tåg. En spårbunden inpendling skulle kunna medföra en reducering av utsläpp av luftföroreningar på exempelvis Lundavägen, Stockholmsvägen och Hornsgatan. Det är ingen skillnad i luftföroreningshalterna i alternativet Simrishamnsbanan förlagd i markplan. Buller Dygnsekvivalenta ljudnivåer på 2 m höjd. Grönt motsvarar 55 dba. Färgfält i 5dB-intervall. Sammanlagda ljudnivåer från väg- och tågtrafik, Området är uppdelat I olika zoner avseende bullerexponering. I den västra delen präglas området starkt av både väg- och tågtrafik. Stockholmsvägen (E22, motorväg) sätter stark prägel på denna del av området med stark trafik som når toppar under tidiga morgontimmar mellan ca kl och 9.00 samt under eftermiddagar mellan ca kl.15 och 18. Trafik upp mot fordon per årsmedeldygn passerar vilket ger ekvivalenta ljudnivåer på strax under 70 dba vid intilliggande bostäder. Området väster om Stockholmsvägen är i huvudsak upptagen av en transformatorstation/ställverk och helt omgiven av järnväg (stambanan och rangerbangård) och gatutrafik (Hornsgatan med flera). Något kvarter öster om motorvägen börjar bostadsbebyggelse längs vattenverksvägen och bullerskärmningen som den första raden högre hus ger medför att bullret från motorväg och järnväg dämpas kraftigt. Ett kvarter in på Högamöllegatan ligger bakgrundsljudnivåerna en bit under 50 dba. Ett par hundra meter in i området österut längst Vattenverksvägen återstårendast en bakgrundsmatta från Stockholmsvägen och de bullerkällor som blir dominerande är trafiken på lokalgatorna. Nobina bedriver bussdepåverksamhet i områdets östra del och detta ger tidvis stark bullerpåverkan inom närområdet,

234 21 främst på morgonen och eftermiddagen då bussar kör ut och in till depåområdet. Även körning inom depåområdet och drift/service ger viss bullerpåverkan. I de sydvästliga delarna, väster om tågviadukten för Kontinentalbanan ligger en del mindre verksamheter, t ex bilverkstäder men även Kirsebergs ishall. Inget av detta ger någon väsentlig bullerpåverkan inom området. På Kontinentalbanan körs all södergående godstrafik till Trelleborg, Ystad och Köpenhamn. Kontinentalbanan ligger också på en ca 5 m hög bank i detta område vilket gör att bulleralstringen blir tydlig vid tågpassagerna som sker spridda under hela dygnet. Enligt tidigare utförda bullerutredningar (Malmö Stad, 2012) ligger de dygnsekvivalenta ljudnivåerna på ca dba vid fastigheter ca 40 m från spåret. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET En realisering av planforslaget innebär ny bebyggelse mot existerande vägar och järnvägar. Den nya bebyggelsestrukturen dämpar buller från väg och järnväg in i området. I översiktplaneförslaget föreslås i huvudsak kontor och handel och parkeringshus närmast kontinentalbanan. Då bostadskvarter placeras nära spår och starkt trafikerade vägar måste det arbetas aktivt för att säkerställa tysta sidor till lägenheterna. Malmö stads riktlinjer för trafikbuller ska följas i detaljplanearbetet och vid projektering av fastigheterna och placering av rekreativa ytor skyddade från större störningar. Med järnväg nedsänkt i tråg, kommer bulleralstringen att minska. Beroende på trågets utformning kommer reduktionen att variera. Malmö Stads riktvärden kommer att innehållas om man förlägger Simrishamnsbanan i ett 6 m djupt tråg. Om djupet minskas kommer bullret att öka med ca 3dB vid 8 meters avstånd till spåret. Men med ovan angivna trafikförutsättningar kommer ljudnivåerna att med god marginal ligga under Malmö Stads riktvärden. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär ingen skillnad i bullerpåverkan i området. I Alternativet Oförändrad markanvändning liknar bullersituationen i stort den som finns idag och kan jämföras med Malmö stads bullerutredning Detta alternativet innebär att Simrishamnsbanan realiseras men ingen väsentlig övrig förändring avseende bebyggelse med mera kommer att ske. Med en trafikerad Simrishamnsbana genom Kirsebergsområdet och med förläggning i befintlig sträckning kommer den utökade tågtrafiken att ge ökad bullerbelastning inom ett närområde till järnvägen. Alla eller de flesta tågen mot Simrishamn kommer att stanna vid Östervärn för att sedan passera delar av Kirseberg i 70 km/h och sedan öka till 110 km/h utanför området. Samma sak gäller för tåg mot Malmö Central där större delen av Kirseberg är hastighetsbegränsad till 40 km/h. I dagsläget ligger i huvudsak kolonilotter och industrilokaler längs sträckan. Det finns dock en fastighet, Södra Bulltoftavägen 59 som ligger på ca 20 meters avstånd från spåret. Även delar av Beijers park kommer att beröras av tågtrafiken. När det gäller fastigheten Södra Bulltoftavägen 59 ligger den lokaliserad i områdets östra del där tåghastigheten ökar för att ligga mellan 40 och 80 km/h. Exakt hastighet är oklar i dagsläget. I alternativet Simrishamnsbanan förlagd i markplan kommer Malmö Stads riktvärden inte att överskridas vid den lägre hastigheten (40 km/h) som planeras inom större delen av Kirseberg, men i områdets östra delar kan hastigheter upp mot 80 km/h uppnås. På avstånd närmare än ca 60 meter kan då riktvärdena för maximal ljudnivå överskridas. Ljudnivåerna på högre höjd än 2 meter kommer att vara oförändrade.

235 22 Miljökonsekvenser i relation till miljömål Nationella mål De nationella miljökvalitetsmålen beslutades 1999 och reviderades Dessa ligger till grund både för de regionala och lokala miljömålen och miljökonsekvenserna bedöms i förhållande till dessa. De nationella målen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. God bebyggd miljö 15. Ett rikt växt- och djurliv Regionala miljömål De skånska miljömålen bygger på de nationella målen, Länsstyrelsen har identifierat de särskilda Skånska utmaningarna: (relevanta för denna översiktsplan): Hållbara transporter Hänsyn till havet Hushållning med mark och vattenresurser Skydd av natur och kulturvärden Utmaningarna har konkretiserats i ett antal åtgärder som är centrala för att de nationella miljökvalitetsmålen (relevanta för denna översiktsplan): Ökat andel kollektivtrafikresande Nya bostäder planeras och byggs nära kollektivtrafik Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Hänsyn till klimatförändringar i fysisk planering Åtgärder för att minska näringsläckage och utsläpp av miljögifter till vatten Exploatering av åkermark begränsas Planer för hantering av spillvatten, dagvatten och dricksvatten tas fram Värdefulla naturområden skyddas Åtgärder för att hejda förlusten av biologisk mångfald Kompensationsåtgärder för att ersätta förlorade naturvärde

236 23 Malmö stads miljömål Malmö har antagit ett ambitiöst miljöprogram. Miljöprogram för Malmö stad har omformulerat de nationella miljömålen och sorterat dem in under fyra övergripande rubriker. Fördjupningar av översiktsplanen är ett av flera instrument för att uppnå de ställda målen i miljöprogrammet och det är logiskt att bedöma planförslaget mot stadens egna beslutade miljömål. Miljö- och klimatmålen är i sin tur konkretiserade genom Handlingsprogram för Miljö- och Klimatarbetet i Malmö som antogs hösten En ny handlingsplan för miljöprogrammet är under framtagande och förväntas antas våren MILJÖPROGRAMMETS MÅL ÄR: Sveriges Klimatsmartaste stad Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Naturtillgångar brukas hållbart I Malmö är det lätt att göra rätt Bedömning i relation till nationella, regionala och lokala miljömål De miljökvalitetsmål som anses vara av relevans för aktuellt planförslag är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, En god bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Planen möjliggör bostäder i ett mycket bra pendlingsläge vilket har en positiv inverkan på miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, liksom den stödjer de regionala målen genom att skapa förutsättningar för en minskad biltrafik. Likaså följer planerna intentionerna i Malmö stads mål Sveriges klimatsmartaste stad genom att gynna kollektivt resande med god infrastruktur för cykel och spårbunden trafik. Det är ingen skillnad mellan Alternativ A och alternativ B i förhållande till målet, medan Nollalternativet innebär endast en mindre positiv inverkan. I Nollalternativet utnyttjas inte det stationsnära läget för etablering av bostäder och verksamheter och skapar därmed inte lika goda förutsättningar för en minskad biltrafik, annat än för de boende och verksamheter som redan ligger i närområdet. Bostäder risikerar planeras på andra platser inom kommunen eller i kranskommunerna och med sämre förutsättningar för god kollektivtrafik. Produktion av energieffektiva byggnader och energieffektivisering av befintlig bebyggelse, tillsammans med möjligheterna för lokal produktion av förnybar energi på fastigheterna samverkar mot att nå Malmö stads energimål, avsaknad av en energistrategi i detta skede av planeringen riskerar att målet om Sveriges klimatsmartaste stad inte nås. Detta gäller alternativ A och B, medan nollalternativet ingen utbyggnad innebär ingen ökad energiförbrukning och mindre negativ påverkan på målet. Miljökvalitetsmålet Frisk luft kan påverkas negativt av alternativen A och B. De nationella miljökvalitetsmålens nivåer avseende kväveoxid och partiklar riskerar att inte innehållas på huvudgator. Det finns också risk för högre halter av luftföroreninger i den täta blandade staden som planeras. Planförslagets reningsdammar för dagvatten minskar belastningen av kväve och fosfor och bedöms därmed bidra till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, liksom de regionala målen kopplade till detta. Den ökade

237 24 mängden hårdgjorda ytor kan dock öka belastningen av andra föroreningar. Belastningen kommer att vara större jämfört med dagens markanvändning. Påverkan på miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård bedöms som mycket marginell och positiv ur övergödningsaspekten men negativ avseende övriga ämnen. Skillnaden mellan Alternativ A och B är marginell. Genom de möjligheter som ges att utnyttja en blå struktur med öppna dagvattenlösningar vid översvämningar bidrar planen även till uppfyllandet av regionens mål för planering av omhändertagande av dagvatten samt hänsyn till klimatförändringar i den fysiska planeringen. I Nollalternativet finns problemen kvar med dagvattenssytemets kapacitet och möjlighet för avledning. Om inte detta åtgärdas finns risk för negativ påverkan på miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. De geologiska förutsättningarna innebär en begränsad infiltration av dagvatten vilket gör att inget av alternativen bedöms påverka miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Ianspråkstagandet av tidigare verkamhetsområden genom förtätning av befintlig stadstrukturt uppfyller miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, liksom det regionala delmålet för hushållning med markresurser. Planförslaget innebär dock samtidigt en positiv påverkan på miljökvalitetsmålet ur andra aspekter, t.ex. genom att förutsättningarna för biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljöer stärks i och med planens intentioner. På motsvarande sätt bedöms påverkan på det lokala miljömålet Naturtillgångar brukas hållbart ske både positivt. En av de huvudsakliga intentionerna med planförslaget är att säkerställa att miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö uppfylls. Planen ger förutsättningar för en bebyggd miljö som ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Fastigheter ut mot större befintliga vägar och järnvägen bidrar till att skydda bostäderna inom planområdet mot buller. Bostäder mot större vägar inom området riskerar att överskrida riktvärdet 55 dba på bullerutsatt sida. Med dagens tekniska lösningar bedöms det dock som fullt möjligt att i samtliga fall uppfylla kraven på avsteg gällande ljudmiljön på uteplats samt en god boendemiljö inomhus. Avgörande är dock att ljudmiljöaspekterna tas med redan i planläggningen. Kulturvärden tas till vara och utvecklas i planen. Byggnader och anläggningar förutsätts kunna utformas på ett miljöanpassat sätt för en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser. Även Malmös mål Framtidens stadsmiljö finns i Malmö uppfylls med planförslaget som helhet, i och med sitt fokus på tät och blandad bebyggelse med närhet till goda vistelsemiljöer, grönska och de goda förutsättningarna för kollektivtrafik. Nollaternativet påverkar inte detta miljökvalitetsmål. Alternativ A med järnvägen kvar i markplan gör detta mål svårare att uppnå på grund av järnvägens barriäreffekt, Alternativ B uppfyller målet bättre i och med kopplingarna över järnvägen i markplan. Sammanfattningsvis bedöms den påverkan som uppstår på berörda miljökvalitetsmål i huvudsak ske i positiv riktning. Detta gäller Begränsad klimatpåverkan, En god bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. För miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt odlingslandskap är påverkan positiv på vissa delar av målet och negativ på andra. Målen Frisk luft påverkas inte negativt och Grundvatten av god kvalitet påverkas inte.

238 25 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan Översiktsplan för del av Kirseberg är ett vägledande dokument som påverkar vilka beslut som tas i den framtida planeringen. Planen samspelar med stadens beslut genom Malmö stads miljöprogram och den tillhörande Handlingsplan för klimat och miljöarbetet i Malmö. Andra styrande program är till exempel Trafikmiljöprogrammet och Naturvårdsplanen. De åtgärder som föreslås i dessa program kommer om de genomförs alla bidra till att minska den negativa miljöpåverkan. Vid byggande på stadens mark gäller Miljöbyggprogram Syd. Programmets riktlinjer kan följas även på privat mark och fungera som verktyg till byggherrar för att uppnå en god miljöprestanda och minska negativ miljöpåverkan. Malmö stads Tillämpningsskrift om trafikbuller och Åtgärdsprogram mot buller innehåller båda åtgärder för att minimera bullerpåverkan. Det senare är under revidering och nya åtgärder ska identifieras. Åtgärder för att ta hand om och fördröja dagvatten lokalt är viktiga för att minimera effekterna av ökade och kraftiga nederbördsmängder. Dagvattenstrategin ska följas. Åtgärder i tät stadsmiljö, med mycket hårdgjorda ytor prioriteras till exempel genom fördröjning med planteringar och gröna tak. Balanseringsprincipen ska användas i planeringsprocessen. Det innebär att betydande negativ påverkan på ekologiska värden så långt möjligt ska undvikas eller minimeras. I andra hand ska kompensationsåtgärder genomföras på plats. Kan negativ påverkan inte undvikas, minimeras eller kompenseras ska ersättningsåtgärder genomföras i ett annat funktionellt sammanhang. Fortsatt planering behöver föregås av fördjupade undersökningar och provtagningar för att lokalisera föroreningar i mark och byggnader och fastställa behov av åtgärder. Kulturvärdens tillvaratagande i byggnader och miljöer behöver studeras närmare. Byggherre eller ägare med hjälp av byggnadsantikvarie tar fram riktlinjer för omvandling av industribebyggelse till nya funktioner. De kulturhistoriska värdena skyddas långsiktigt genom bestämmelser i detaljplan. En energistrategi för området bör utarbetas av aktörer i området för att nå stadens mål om förnybar energiproduktion. ATT BEAKTA SÄRSKILT I KOMMANDE DETALJPLANER: Skydd av värdefull kulturmiljö och strukturer i bestämmelser Dagvattenhantering Tåg och vägbuller Miljökvalitetsnormer för luft längs hårt belastade gator Marföroreningar Risker

239 26 Uppföljning Det är nödvändigt att kontinuerligt följa upp översiktsplanens miljökonsekvenser. Det arbetas inom Malmö stad med uppföljningar av översiktsplanen, miljöprogrammet och andra beslutade mål, och det är önskvärt att hitta en struktur för uppföljning som är användbar på fler nivåer. Referenser, styrande dokument, PM och underlag UNDERLAG TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRVNING FÖRDJUPAD ÖVER- SIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG PM FÖP Kirseberg - Buller PM FÖP Kirseberg - Luftkvalitet PM FÖP Kirseberg - Risk och säkerhet PM FÖP Kirseberg - Markföroreningar PM FÖP Kirseberg - Naturmiljö PM FÖP Kirseberg - Kulturmiljö PM FÖP Kirseberg - Riksintressen PM FÖP Kirseberg - Energi PM FÖP Kirseberg - Dagvatten PM FÖP Kirseberg - Miljömålstabell (Alla underlag framtagna av WSP januari 2014) ÖVRIGA UNDERLAG Översiktlig kulturmiljöutredning - Järnvägsverkstäderna i Kirsebeg med omnejd, Kulturförvaltningen Malmö 2013 Översiktlig naturinventering av delområdena Ellstorp och Järnvägsverkstäderna, stadsbyggnadskontoret 2013 Översiktlig miljötekninsk markundersökning, Järnvägen 1:5 Malmö, Golder 2007 Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom fastigheten Järnvägen 1:5, Bo Altenstam AB, Hörby, DGE 2013 Miljöteknisk markundersökning, Markundersökningsrapport Järnvägen 1:5, Ramböll 2014 Järnvägsplan inklusive miljökonsekvensbeskrivning Simrishamnsbanan, delen Malmö Tomelilla, remissutgåva Trafikverket 2014 ÖVERGRIPANDE DOKUMENT Miljöprogram för Malmö stad Handlingsplan för klimat- och miljö-arbetet i Malmö stad Miljörapport 2013 Energistrategi för Malmö 2009 Trafikmiljöprogram Malmö stad

240 27 Cykelprogram för Malmö stad Framtidens kollektivtrafik i Malmö, Strategi för genomförande 2010 Grönplan Malmö 2003 Naturvårdsplan för Malmö 2012 Hur kan Malmö växa hållbart? dialog-pm 2009:1 Dagvattenpolicy Malmö 2000 Dagvattenstrategi Malmö 2008 Miljöbyggprogram Syd (version 2), oktober 2012 Malmö stads åtgärdsprogram mot buller Tillämpningsskrift om trafikbuller, 2012 Avfallsplan för Malmö stad och Burlöv kommun Skånska åtgärder för att nå miljömålen (remiss 2012) Trafik och mobilitetsplan, under framtagande Förstudie planprogram spårväg Etapp 1, december 2013 OMSLAGSBILD Dziugas Lukosevicius

241

242

243

244 Malmö stad Stadsrevisionen 1 (1) Datum Vår referens Christin Menander Sekreterare christin.menander@malmo.se Till samtliga nämnder och styrelse Revisionsberättelse 2014 SR Revisorskollegiet behandlade Revisionsberättelse 2014, skrivelsen Synpunkter och iakttagelser avseende 2014 års revision, Årsredogörelse 2014 och samtliga årsrapporter 2014 vid sitt sammanträde Revisorskollegiet beslutade att skicka Årsrapport 2014 till respektive nämnd och styrelse för kännedom Sten Dahlvid ordförande George Smidlund revisionsdirektör Stadsrevisionen Adress: August Palms plats 1 Tel: Org.nr E-post: malmostadsrevision@malmo.se Webbplats:

245 Malmö stad Revisionskontoret ÅRSRAPPORT 2014 Stadsområdesnämnd Söder Revisorskollegiet ÅRSRAPP 2014 SON SÖDER Postadress: Stadshuset, Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): Hemsida: malmostadsrevision@malmo.se