tentaplugg.nu av studenter för studenter



Relevanta dokument
tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Miljöverktyg. ESSF05 för E-studenter 24 mars Pål Börjesson. Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Byggsektorns betydande miljöaspekter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Regionala effekter. Lokala effekter. Globala effekter. Kretsloppstänkande. -en av de mest etablerade metoderna för miljösystemanalys

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Principer för inrättande av fristående kurser

Instruktion för ändringar i schemat samt att lägga till information som syns för studenterna.

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Black Friday bra eller dåligt?

tentaplugg.nu av studenter för studenter

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

b) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.)

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

Textversion av Kemikaliepodden avsnitt 7 Hormonstörande ämnen

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum Övrig kommentar

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar

Jonas Detterfelt Siv Söderlund Johan Högdahl Jörg-Uwe Löbus Ingegerd Skoglund. [ x ] Föreläsningar [ x ] Lektioner [ x ] Laborationer [ ] Projekt

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Institutionen för Individ och Samhälle

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Småbarnsföräldrarna och klimatet. En jämförande undersökning från Libero

Kommun och företag utvecklar matinnovationer tillsammans - Inspiration från verkligheten - Hållbarhet för framtida generationer -Södertälje

Remissvar angående SoU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel så får Sverige en mer cirkulär ekonomi

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar

Hållbar utveckling i ditt dagliga arbete

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

DELTA I ETT INTERNATIONELLT PROJEKT

Chalmers för en hållbar framtid

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Serviceförvaltningens styrkort

TÖMNINGSDAGAR. Tänk på att... HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM OMRÅDE FÖRPACKNINGSMATERIAL TIDNINGAR

tentaplugg.nu av studenter för studenter

TENTAMEN Tillämpad Systemanalys 5hp för W3

PFASA ut PFAS En rapport om högfluorerade ämnen i konsumentprodukter

Frågor att lösa med SQL mot databasen kursdb_sql Sida 1 av 5

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar

OBS! Vi har nya rutiner.

Ultra Classic. Vi tar ansvar på riktigt

Brandingenjör Antagna Höst 2015

ÅTERVINNING AV FOSFOR FRÅN AVLOPP OCH SLAM TILL PRODUKTER

Denna analys bifogas kursutvärderingsrapporten inklusive (eventuellt redigerade) fritextsvar.

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Koppar i byggnader vad är problemet?

3. Lite kretsloppslära till fördjupad översiktsplan. Juni 1997

Sjukgymnast Antagna Vår 2013

Lokalt: Torvbrytning eller torvskörd?

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Miljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019

Ämnesordsmöte Protokoll

Tilldelas efter registrering

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse

Lerdal 15:32 (Fyrklöverns stugby)

OBS! Fyll i dina svar i rättningsmallen på sista sidan!

Vision 2035 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 april 2016, diarienummer KS 2015/0363. norrkoping.se/vision2035

Lathund för hantering av kalender och schema funktioner i TimeEdit och Moodle.

Sveriges läkarförbund

Lathund: Dokumentation i Ladok av bifallsbeslut om tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå, hel kurs. Några exempel.

Ladok. Tillgodoräknande av kurs RS21. Allmänt om funktionen Arbetsgång Tillgodoräknande av hel kurs Arbetsgång Internationellt utbyte 4

Markavvattning i skogen

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Lissbrändan etapp 4 (Lerdal 14:50 & del av 62:36 mfl.)

Arbetsrapport CEQ, TES999

Transkript:

tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn V0015B Hållbart byggande Datum LP1 14-15 Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Sammanfattning)Hållbart)byggande)(V0015B))2014;10;21) Kapitel(1(*(Teknik,(miljöproblem(och(hållbar(utveckling( ExempelpåuttorkningärAralsjönsomharvaritvärldensfjärdestörtaömedblomstrandefiskemen nuharsjöntappat80%avsinvolym.tusentalsjobbärförloradeochdenlokalaekonominär förstörd. UttorkningenavAralsjöndrabbarsåmångafler.Salthaltenharökatfrån10till60promillevilket harslåttutdetursprungligaekosystemetmedalladessfiskarter.detorrlagdasjöbottnarnautsätts förväderochvindvilketgjortattsandstormarspriditsaltochföroreningarfrånbottensedimenttill jordbruksmarkochförsaltatvattenochförstörtbeteshochjordbruksmarkerna(mat),iochmed vattnetsförsvinnandeharförmåganattutjämnatemperaturskillnadergåttförlorad.kallarevintrar ochvarmaresomrarvilketocksådetdrabbarjordbruket=näringsbristhosbefolkningen.stor barnadödlighet. DetvåflodersomförrrannintillAralsjönbörjadeiställetanvändastillbevattningför bomullsodlingarvilketärdendirektaorsakentillsjönsuttorkning.problemetmedbomullsodlingarär attdeintebarakrävermycketvattenutanocksåbekämpningsmedel.bekämpningsmedlenddtoch lindanharhittatsihögahalterhosbarnochvuxna,samtfenoxisyrormotogräs,ochskaparfleraolika problemsåsommissfall,cancerochlågtimmunförsvar. Somintedetvarnog,påenavöarnagjordestesteravbiologiskavapen,sommjältbrand,pestoch smittkoppor.dessasjukdomartestadesiluftensomsporerochgrävdessedannedsomslutförvaring. Dockvisardetsigviatesterattgenomuttorkningenavsjönfinnsnuenstorriskattsporerna,som fortfarandefinnslevandeimarken,kantasigtillbefolkningenviagnagareochgedemdödliga hälsoproblem. MenvarförAralsjön?TillstordelpgaattSovjetunionenvillegåomUSAikrigsföringen(bomulli krutet)ochdettaförstördehelaområdet.aralsjönsframtidhängersammanmeddenpolitiska utvecklingeniområdet.utbildningärnyckeln,attblaprataommiljögifternaspåverkankanhjälpai arbetetattfådetattminskaiområdetochpåandraställen. "Utanträd,ochdåutankanoter,varöbornafastpåenö.Enkonsekvensdesjälvaskapatgenomatt överanvändaderasmiljötillgångar.slaveriblevvanligt,ochnärproteinetförsvann,såäven kannibalism."hkollapsenavpåskön. Enlärandehistoriaförmänskligheten:Densomleveröversinatillgångarochlåterkonfliktergrumla omdömetkringlångsiktigttänkkommertillslutatttvingastillunderkastelseavnaturen. DetfinnsmångaberättelseromPåskön.Mendetstartarmedattönsinvånarekalhöggön,vilket leddetillmindremat.våldochhungersnödtogmångainvånareinnaneuropéernakomtillön.de utnyttjadeönsbefolkning,togdemsomslavar,stilladesinabegärosvochgavönvirusepidemier, sexuellasjukdomarochenslavhandel.européernatogävenmedsigfårtillönsomutarmadeön ännumerapåväxtligheten.idaglivnärsigde3000invånarnapåturism. Människanharalltidpåverkatsinomgivning,områdenkanåterhämtasigavmänniskanspåverkan omdetlämnasifred.mennärmänniskanblevbofastajordbrukareblevpåverkanpånaturenmer betydande. DeförstastädernasomutveckladeslågiMesopotamien(nuvarandeIrak).Markendärvarbördig ochvattenfördesditmhakanaler(konstbevattning),kanalsystemetutveckladesochstädernasamt befolkningenökade.handelnutveckladesavtimmerosv.närmerträdförsvannfrånskogarnaökade 1

jorderosionenochpartiklaravjordochleraföljdemedkanalernasomslammadeigendemoch skapadeöversvämmningaridetplattalåglandet.salthaltenökadeviaavdunstningochbördigheten försämradesochblevtillslutofruktbar.civilisationentvingadesattflytta. Miljöproblemenfortsatteväxaochislutetav1800Htalettogensvenskuppfrågankring växthuseffektenochdenökadekoldioxidhalten.dåtroddemandockattnaturenskulleanpassasig tillförändringenmendetvarjufel.dockhadesvenskenrättomtemperaturhöjningenochenökad koldioxidhalt. Förrsågmannogintedenpåverkanmangjordemotnaturensomettproblemsomviseridag. Kunskapenomattmänskligautsläppkanledatillskadaförmiljönochhur,växteframförstunder 1900Htalet. NärWC:enkomvardetstorasanitäraproblemiSverige.Avfallpågatornaochallstanksamt epidemiriskeravsjukdomarblevenvanligsyn.dödlighetenavsmittsammasjukdomarvarstörrei stadenänpålandet,fördärkundeavfalletanvändastillgödsel.wc:envarettmedicinsktargument attinförahosalla.dockdrogsledningarnarättuttillvattnetitronattnaturenssjälvläkandekrafter skulletahandomdet.såblevintefallet,fiskdödochstinkandesjöarblevvanligtochkunskaperna omavloppsvattnetsnegativapåverkanökade.detvarinteförränfleramänniskorsinsjuknandeien salmonellaepidemipgaförorenatdricksvattensommanlagstiftadeattvattenskarenas,filtreras, under1950htalet. Miljöintressetblandfolkväcktespå1960Htaletblatackvareboken"tystvår"sombeskriverhur fåglarnaförsvunnitochnaturentystnatitaktmedattalltflermiljögiftersläppsutavmänniskan.i Sverigevaknadedetgenomavslöjandetavkvicksilverproblemet.Kvicksilverpreparatanvändesi jordbruketmotparasitermenhittadesisjöarochhavochharenstarkgiftpåverkanpåmänniskan ochintebrafördjurheller.kvicksilveranrikas,dvsattfalkensomäterhönansomutfodratsmed kvicksilverberikatfoderfårenhögredoskvicksilverisigänhönan.kvicksilverförgiftningenkantex göraattäggenärtommaellerledatilldöden.problemetmedkvicksilverbearbetatutsädevaratt myndigheternaintevilleförbjudadetfördetbordedykauppproblemmyckettidigare.menvia undersökningkundemankopplakvicksilverproblemettillvårhälsaochdetförbjöds1966.samtidigt gjordesundersökningaravkvicksilverigäddan.eftersomgäddaninteförflyttarsigbetyderdetatt vattnetdenleveriharhögahaltersomkommerifrånindustriutsläpp.isammavevakolladesäven andrakemikalier(pcb,ddt)ochettregelverkstiftadesförhurindustrier,kommunerochandraska förhållasigtillskyddetavmiljön.gasreningsteknikenmhafilterförbättradesnuockså(1970htalet). FörsurningavvårasjöarvisadesigberopåattförsuratregnvandratsigupptillSverigefrån centraleuropaocheftersomsverigeharkalkfattigberggrundsåärviextraförsurningskänsliga.denna gångreagerademyndighetensnabbareochlagstiftningsattesin.försurningvisadeatt miljöproblemenvarinternationellaochdärförkrävdesinternationelltsamarbete,dennafråganvar anledningentillfn:sförstainternationellamiljökonferens. Tjernobylolyckan1986vardenmestförödandeolyckaniindustrialismenshistoria.Dengjorde områdetobeboeligtiårtiondenframöverochspreddödochsjukdom.ukrainaochvitrysslands befolkningärsåklartvärstdrabbadeochdesenaste10årenhardehålltpåattförsökastäda olycksområdet.matiområdetmåstegranskasochbaraomvindenhadelegatliteannorlundahade gjortattradioaktivtavfallhamnativästeuropa.dettagjordeattolyckanväxtetillenstorfrågaöver helavärldenochattsynenpånationalgränserintespelarnågonrollnärdetgällermoderna 2

miljöproblem.miljöproblemharalltidvaritbådesocialaochekonomiskakonsekvenserochpåverkas avhurviutformarvårtsamhälleochhurvilever. Begreppet"hållbarutveckling"spredsut1987viaBrundtlandskommisionensrapport"Vår gemensammaframtid"(brundtlandsrapporten).denbeskrevhållbarutvecklingsom"utvecklingsom möternutidensbehovutanattriskeramöjlighetenförframtidagenerationerattmötasinabehov". Englobalsamverkanärnödvändigförenrättvishanteringavmiljöprobelemen(försurning, koldioxidutsläpp,tunnareozonskiktmm).miljöförstöringenharimångaländerförvandlatstillen frågaomöverlevnad.enviktigbitavlösningenliggeriattviallaförsökertaettstörreansvarförvår miljöpåverkan. Begreppetkretsloppsamhälleharfåttstörrebetydelseinommiljövårdsarbete,manpraktiseraren helhetssynkringenergihochmaterialflöden,därmanminskarpåenergihochresursanvändningenoch ökaråtervinning."frånvaggantillgraven"hsyn,livscykelperspektiv. IBrundtlandsrapportensbeskrivningavbegreppethållbarutvecklingkanmanidentifiera4etiska grundprinciper: *Människansochekosystemensberoendenavvarann.(Ekosystemensproduktionoch andratjänsterärtroligenännuviktigareförossänvadviförståridag) *MänniskorsberoendeavvarannHrättvisamellanmänniskorHsolidaritet. (Allaharrätttillenhöglivskvalitémendetvigörkangörastorpåverkanienannandel avvärlden) *Jämlikhetochrättvisamellangenerationer.Kommandegenerationerharsammarätt tillettgottlivsomvi. *DelaktighetibeslutfattandeHdemokratiochmedbestämmande. (Förattmänniskanskakunnaochviljabidraskamankännaattmankanpåverka utvecklingen) Närmanskanerpådetaljnivåochbeskrivahurviskaarbetautifråndessa4grundprinciperser svarenoftaolikaut.rättvisatolkasolikahosolikamänniskor,texuppväxtochutbildningspelarini enlivssyn.människorsbeteendeochtankarpräglasalltidavgällandenormerellersamhällets perspektiv. Antropocentrisksyn:Människanochdennesvälmåendesättsicentrum.Människanochdet mänskligasamhälletärvärtattskydda(genomsyrarbrundtlandsrapporten).andraorganismersom gynnarmänniskanärocksåvärdaattskydda. Ekonocentrisksyn:Harlängepräglatsamhället,därdetärekonomiskamåttsommäterutveckling ochframgång. Ekocentrisksyn:Naturenharettvärdeisigävennärmänniskanellerdennesbehovfinnsinblandade. Hållbarutvecklinganseshandlaomtredimensioner;kravområdenellerdomäner: miljöellerekologi,samhälleellersociokulturellaaspekter. Denekologiskadimensionenkanavsenaturresurserinklusiveekosystemochbiologiskmångfald. Densocialdimensionenavsermänskligtkapitalochsocialaförväntningar. Denekonomiskaavservärdensomfinnsrepresenteradeinklusiveägodelarochdetbyggda samhället. Enhållbarutvecklingtarhänsyntillallatre3dimensioner,lösningarsomkompromisser. 3

Finnsflermodellerattanvändasigav,somrepresenterarannattexvadsombehöverskyddaseller funktionerhosolikaområdenochhurområdensamverkar.mankanseområdensomsystem, natursystem,tekniskasystemochsamhällssystem.dessakanmandelainiytterliggare3delar; *Socialasystem,handlarommänniskorsrelationer. *Myndighetssystem,handlarompolitiken. *Affärssystem,handlaromekonomiochaffärsverksamheter. Denindelningmanvillväljaberorpåblaensuppfattningavomvärldenellerfrånvilket verksamhetsperpektivmannärmarsig. Hållbarutvecklingvilldockbetonaenhelhetssynochkopplingmellanolikaområden. Ytterstsällankommermanattkunnahittalösningarsomsamtidigtledertillettoptimaltutfallinom alladimensionerellerkravområden.därförkommerarbetetförenhållbarutvecklingoftaatthandla omattvägaförhochnackdelarmotvarann,attkompromissa. Teknikens'och'samhällets'utveckling' Teknik:Definierasiblandsommänniskansmetoderatttillfredsställasinaönskningargenomatt användafysiskaföremål. Ingenjör:Personsomjobbarmedattutformaelleranvändateknik. Industri:Dendelenavsamhällsekonominsomhanterarproduktionavvarorochtjänster. Detsomskiljermänniskanfråndjurenärattvianvänderteknikenochkankommunicerasådetförs vidaregenomgenerationerna.teknikenskaparmöjlighetermenävenstoraproblemsomberorpå hurmänniskananvänderdem. Industrialiseringenkallasprocessenattgåövertillettsystemdärindustrinärdominerande (tekniskt,ekonomiskt,socialtosv).ensådanprocesshargenomförtsidenindustrialiseradevärlden ochpågåridelaravuhländerna.utvecklingsland(uhland)betyderolikasaker: *LågtBNPpercapita(bruttonationalprodukt/person) *Integenomgåttdendemografiskaomställningentillenhögurbaniseringsgrad. *Ekonominbyggerpåexportavnaturresurser Teknikens'och'industrins'utveckling' FrånjägaretillbondeH>Industrialiseringen(industriellarevolutionenpå1700Hoch1800Htalet), textilindustrin,nyamaskinerochuppfinningarmhakolet,ångmaskinen,elenocholjanmmh>mer jobbh>urbaniseringh>nutid:informationssamhället. Informationssamhälletdefinierasavframväxtavtjänstesektorn,ökadanvändningavinformationsH ochkommunikationsteknik(it),därkunskapochkreativitetärviktigtochdetnyasomdriver ekonomin. Teknikenochindustrinharbidragittillnågraavdestoraproblemviseridagmendeharäven skapatfantastiskamöjligheterförmänskligheten. Hållbarutvecklinghandlaristortomattomdefinieradetsammanhangivilketvileverocharbetar, medhelhetssynochsystemperspektivsomledord. 4

Kapitel(2(*(Ekologi(och(termodynamik,(natursystemens(funktion( Kunskaperiekologihjälperossattförståsammanhangeninaturenochmänniskansrollidessa. Oikos=hus Logos=läran Ekologi=Läranomhushållninginaturen Ettekosystemärenavgränsaddelavnaturensomvimänniskorvaltattbetraktasomettsystem, somenhelhet,texensjömedomgivningellerbarasjöbottnen.ettekosystembestårdelsavdet levande(biotiska)ochdelsavdetickehlevande(abiotiska)texljustillgång,ph. Toleransområde:Förenmiljöfaktor,textemperatur,harorganismerettintervallsomdenkan existerainom.texisfiskeniantarktisexisterarbaramellanh2och2grader. Enekologisknischbeskriverenartshelabehovavolikamiljöfaktorer,deviktigastebehovenär försörjningavenergi,näringochfortplantningochbrukarkallasförartensfundamentalaekologiska nisch. Ekologiskastudierhandlarintebaraomhurorganismerpåverkasavvarandraochavsinmiljö,utan ocksåavhurorganismerpåverkarochomvandlarsinmiljö. Humanekologi:Förhållandetmellanmänniskaochnaturiolikakulturer.Väverinbåde naturvetenskap,samhällshochteknikvetenskapsamthumanoria. Växternaärbasenfördeflestaorganismeriekosystemetochdeviktigasteproducenternaijordens ekosystem.demarinaalgernaärdemsomgeratmosfärendrygthälftenavsittsyre. Fotosyntes:Klorofyllkornenhosväxternaomvandlarsolljus,vattenochkoldioxidtillenergirika kolhydrater(druvsocker)ochsyre. Respiration:Cellandning,fotosyntesensmotsats.Kolhydraterförbrännsochsyreförbrukasochger koldioxidochvatten.energifrigörssåförallcellverksamhet,växtersomdjur. Mankandelainekosystemetiolikaorganisationsnivåer.Lägstanivånärindividen,varjeindividär unikmedegenuppsättninggener.sedankommerpopulation,engruppindivideravsammaartsom leveriettvisstområdevidenvisstid.populationeriettekosystembildartillsammansettsamhälle. Biotop:ettområdesomutgörlivsmiljönförenvisskarakteristiskkombinationavväxtHochdjurarter. Texhavstrandängenmedsinatypiskaväxtersomtålsalvattensöversvämning. Ekosystemetsorganismtyper: *Producenter:Grönaväxter.Basfödaförövrigaorganismer. *Konsumenter:Deväxtätandeorganismernasamtrovdjur. *Nedbrytare:AllaorganismersomleveravdödaväxtHochdjurdelar. Mankanfinnanäringskedjoriekosystemenförattupptäckaattmångaharsammafödovaleller gemensammafiender.ettstortantalnäringskedjorbildartillsammansennäringsvävsomärenslags kartaöverorganismernassambandmedvarannutifrånfödoval. Näringspyramid:Enmodellförattsehurenerginfördelarsigiettekosystem. Energinsflödeärsompyramiden.Genomämnesomsättningargår90%förloradfrån ennivåtillenhögre,mellantvåtrofinivåer.detgörattantalettrofinivåerär begränsat,näringskedjorkaninteblihurlångasomhelst.växternasproduktion bestämmerekosystemetsomfattning. 5

Materianskretslopp: Atomerkaninteproducerasellerkonsumerasmendemkanförflyttasigochkombinerassånya ämnenkanskapasmedsinaegnaegenskaper.skillnadenmellanmateriaochenergiiekosystemetär attenerginflödar,omvandlasochdegraderasraktigenomekosystemet,medanmaterianmha nedbrytarnaochenergiåtervinnsochåteranvändsinybiomassainomekosystemethettkretslopp. Nedbrytarnaomvandlardeorganisktbundnamineralämnenaidödaväxterochdjurtillfria mineralämnen. Biogeokemiska'kretslopp: Biologiska,geologiskaochkemiskaprocesser. Kvävetskretslopp:Kvävefinnsiaminosyrorochärnödvändigtförväxterochdjur.Luftenbestårtill stordelavkvävgas,växterkaninteutnyttjadennaformendock,förutomvissaärtväxter.manfår återanvvändadetsomredanfinnsiväxter,nedbrytarnaomvandlarorganisktkvävetilloorganiskt kväve(ammoniumkväveochnitratkväve)somnyaplantorkantaupp.magnesuim,kaliumochfosfor cirkulerarpåsammasätt. Kolets'kretslopp Koldioxidfinnsismådelariatmosfärenmenärändåmycketviktigtförlivetpåjorden.Utbytenavkol skerviafotosyntes,dådetbindsibiomassa,ochrespirationen.utbytenmedvärldshavenskerockså dåkoldioxidbindsisediment.finnsävenkollagratijordskorpanfrånförrtexolja,kolochnaturgas. Närdessaförbrännsinförsmerkolidetaktivakretsloppet. JHformadtillväxt:Tillväxtenärsnabbenkortperiod,texbladlösskläckspåvårenochdennya populationenätersnabbtuppfödanochtillslutkraschardetochtillvinterndörbladlössenut. SHformadtillväxt:Organismernastillväxtskermedmiljömotstånd.Enlångsametableringsfasföratt sedanökatillmaximaltillväxttakt.mennärpopulationenöverskridermiljönsbärförmågabromsas tillväxten.' Energi:'och'materiallagar' Principenbakomkretsloppärattmateriainteförstörs,dettaharsingrundinaturlagarna.Nedan följerviktigabegreppochlagarförenergiochmateria. Entropi:måttpåoordninghosetttillstånd.Ordningärvärdefulltförosssådärförärlågentropilika medhögkvalité. Exergi:Beskriverkvalitetenhosenergi.Beskriverdetarbetesomenerginkanuträttaiettsystemien vissomgivning.högexergihartexmekaniskhochelektriskenergiochlågtexvärmeenergi(liten förmågatillarbete). Manprataromöppna,slutnaochisoleradesysteminomfysikaliskkemiochtermodynamik.Iett öppetsystem,texkastrullmedvattenutanlock,kanbådemateriaochenergipassera systemgränserna.vattnetsomkokarkommertillslutförsvinnaursystemet,förångas. Iettslutetsystempasserarendastenerginsystemgränserna,textryckkokare.Iisoleradesystem utbytsinteenergiellermateriamedomgivningen,texentermos. Energiprincipen:Energiförsvinneraldrig,denomvandlasmellanolikaformer. Lagenommassansbevarande:Massaellermateriakaninteskapasellerförstöras,menomvandlas mellanolikaformer. 6

Dettainnebärattviintekanundgåvårtavfallochmåstetänkapåhurviskahanteradetutanattdet skadrabbanågotannatsomosssjälvaellerekosystemen.ingaämnenförsvinnerjuurekosystemen. Energiomvandlasalltidtillenlägrekvalitéefterbrukandeochdetärförklaringentillbiomassans minskademängd(ochtotalaenergiinnehåll)julängreuppmankommerinäringskedjan.attenergi ochmateriabaraomvandlasärdengrundläggandeförklaringenförkretsloppstänket. Entropiprincipen:EntropiniettslutetsystemökarspontantHnaturensträvaririktningmotoordning. Texetthettföremålharenspontanförmågaattsvalna. Dentotalaentropin(ökadoordning)ökarvidspontanomvandlingavmateria.Energinskvalité sjunkervidallspontanenergiomvandling.därförvärmengårfrånvarmttillkalltellerattenbollrullar nerförbacken.enmycketviktigkonsekvensaventropilagenäratt"alltingspridersig".sprutarman DDTspriderdetsigiekosystemetochdetkrävsmycketenergiförattsamlaindetigen. Stabiltekosystem:Storartrikedomochkompliceradenäringsvävar.Harfåttutvecklasostörtunderen långtidsperiodmedstabiltklimat.skersällandrastiskaförändringar,ekosystemetnårmiljöns bärfömåga.textropiskregnskogochkorallrev. Instabiltekosystem:Mångaekosystemmedårstidsvariationerärinstabila.Intelikastormångfald menarternaharbredafödonischerochanpassningsbara.textundranochsvenskbarrskog. Deinstabilaekosystemenklararmänskligpåverkanbästfördeärredananpassningsbaraoch tolerantamotförändringar.engranskoggårattbyggauppigenefterkalhuggningmedanenregnskog skulledöuthelt. Nyckelart:Harenavgöranderolliettorganismsamhälle.Försvinnernyckelartenkandetvara förödandeförekosystemetdenleveri. Ekosystemetsbuffringsförmåga:Förmåganattkunnaåtergåtillnormalautgångslägetefteren störning. Biologiskmångfald:Variationenblandalltlevandepåjordeniallamiljöerochdeekologiska processersomdeingåri.finns4nivåer: *Genetiskvariationinomarten. *Variationmellanarter. *Variationmellanolikaorganismtyper. *Variationmellanolikabiotyper(livsmiljöer) Ekologiskresiliens:Ettsystemsförmågaatttålakriserochändåkunnaåtertaochfortsättautveckla singrundläggandefunktion,ochdefeedhbacksystemsomkrävs,förattklaranyakriser.ett ekosystemsbuffringsförmåga,attenartsantalisigsjälvkanupprätthållaettekosystemsresiliens. Detnaturligaurvalet:Deindividerienpopulationsommedsinaegenskaperärbästrustadeattmöta förändringarilivsmiljön,ärmestkonkurrenskraftigaochkanförasinaarvsanlagvidaretillnästa generation. GaiaHhypotesen:Manbetraktarjordensomettsjälvreglerandesystem.Liverpåjordensamverkar meddeickehlevandedelarna,såattjordenfortsätterattvaraenplatssomärtjänligförliv.global uppvärmningärdetstörstahotetsomkanslåutmänniskan.hypotesenserpåproblemenuppifrån ochned(holistiskt),iställetförattanvändadettraditionellavetenskaplligasynsättetsomärtvärtom, dvsattmanbörjarmeddetaljernaförattsedanbyggauppkunskapsomskageenlösning. 7

Kapitel(3(*(Miljöeffekter(och(deras(orsaker( Människanochallaorganismerpåverkarsinomgivning.Mendetsomskiljermänniskanfråndeandra ärattvimeddagensteknikochkonsumtionsmönster,samtvårtökadeantalochutbredningi världen,harmöjlighetattutövamycketstorpåverkanpåvåromgivning. Globalamiljöeffekter,texväxthuseffekten,skadardetglobalasystemetoavsettvarpåjorden utsläppensker. Regionalamiljöeffekterärgränsöverskidandeeffekter,mensomintepåverkarhelajorden,tex försuradeutsläppellerövergödning. Lokalamiljöeffekteruppstårrelativtnärautsläppskällanochkräverlokalaåtgärder,texbildningav marknäraozon. Toxikologi:Detkemiskaämnetsskadligaeffekterpåhälsaochmiljö.Läranomgifterna.Giftersverkan påmänniskan(=humantoxikologi). Ekotoxikologi:Gifterseffekterpåpopulationer,samhällenochekosystem. Deflerstaorganismerfungerarbästinomettsärskiltintervallimiljön.Blirvärdenahögre (förgiftning)ellerlägre(bristsjukdomar)skapardetproblemförorganismen.kemiskaämnenkan varaettavdessavärden,mentexnaturfrämmandeämnensomnormaltintefinnsimiljönären nollhaltattföredra. Detärsvårtattiförvägvetavilkakemikaliersomkanmedförariskermenomdeuppfyllerföljande villkor,misstänkslångsiktigaskador(uppfyllsalla=miljögift): *Omämnetärfrämmandeförekosystemet(xenobiotiskt) *Omämnetärkemisktstabilt(svårnedbrytbart) *Taslättuppavväxterochdjur *Harenvidsträcktgeografiskspridning Föroreningarkanspridaspåflerasätt.Vialuftenkommerdeutiettstortområdemedanutsläppvia vattengerlokalaeffektersamtmarkutsläpp.miljögifternatasuppviarötterochbladiväxternaoch restenviafödan.fettlösligaochstabilaämnenkananrikasiorganismersfetavävnaderochorgan. Bioackumulation:Ettmiljögiftkoncentrerasmeddenstigandeåldernhosdendrabbadeorganismen. Biomagnifikation:Miljögiftetkoncentrerasgenomattanrikasiennäringskedja. Hurfarligenkemikalieärberorpåflerafaktorer,bla: *Dosen *Huroftamanexponeras *Utvecklingsnivån(äldretålmeränunga) *Individenstillstånd(vidsjukdomärdetsvårareatthanteragifter) *Dengenetiskauppsättningenhosindividen Allagifterärintedödligamenkanskadaenpopulationpålångsikt.Miljögifterverkaroftapå cellnivåochskadorpåcellmembranetkanledatillstörningarimusklerochnerver.annatsom miljögifterkanpåverkaärhormonsystem,fortplantning,arvsmassaochimmunförsvar. Miljögiftersamverkaroftastmedandraämnensomredanfinnsimiljönochdåkangiftverkan antingenförstärkas(synergistiskverkan)ellerförsvagas(antagonistiskverkan).vileverienvärldmed tiotusentalsolikakemikaliersomkanvaragiftigaplusatt"gamla"gifterlagrasisedimentochkan kommauppsenarevilketkangöraattviiframtidenkommerhöraomnyamiljögifter. ' ' 8

Växthuseffekten' Kortvågigstrålningkommertilljordenvaraventredjedelreflekterasbortochrestentarjordytanupp somvärme.frånjordytanlämnarsedanlångvågigvärmestrålningochendelavdennafångasuppav olikagaseriatmosfärenochomvandlastillvärme(växthuseffekten).utanenväxthuseffektskulle jordenliggapåh18 o Csommedeltemperaturiställetför+14 o C.Detsompåverkarväxthuseffektenär blaförändringarisolensljusstyrkaochjordensbanaruntsolen. Utsläpp'koldioxid Koldioxidärdenviktigasteantropogenaväxthusgasenochstårförca50%avökningenpå växthuseffekten.huvudsakligakällanförutsläppenärförbränningavfossilabränslensamtäven skogsavverkningen.sedanindustrialismenökadeutsläppendrastiskt.sverigesutsläppminskastack varaelkraftochvattenkraft.' Utsläpp'CFC:föreningar' Människanharskapatnya(artificiella)växthusgaserblaCFCHföreningar(klorflourkarboner),kända som"freoner".användssomdrivgaser,köldmedierochrengöringsmedel,menmanupptäckteattde intevarbraförstratosfärensozonskiktellerförväxthuseffekten.freonerkanstannakvari atmosfären50h200årvilketinteärbra.menlagstiftningarkominochanvändandetavfreonerhar minskat,effekternaavdettakommervisasignärdeförsvunnituratmosfären. Utsläpp'metan Starkareväxthusgasänkoldioxidmenstannarbaraiatmosfärenca10år.Metanutsläppkommerfrån läckagefrånvåtmarker,idisslandeboskapsdjursraparochävenofullständigförbränningarav biomassabidrarockså.juflerfolksomfinnsdestomedboskapsdjurbehövsförattmättaallamunnar ochdetbliromöjligtattbegränsautsläppenmhaavolikarenhållningstekniker. Utsläpp'av'andra'växthusgaser Lustgas,dikväveoxid,släppsutfrånmikrobiologiskaprocesserimarkochvattensamtindustriella verksamheterochanvändningavgödningsmedel.dettaärenstarkväxthusgas. Partiklariatmosfärenärvanligare.Aerosoler(sotochsulfat),sandHochjordpartiklarflyteromkring därochreflekterarbortinkommandesolljus=mindreenergitilljordenh>kylernedjordenoch negativeffektpågrödor. Medeltemperaturen'ökar Mellan1900Hoch2000Htaletharmedeltemperaturenökat0,8 o C,mestpgaväxthuseffekten.Ökad temperaturkanändraklimatenpåolikasätt,ettsomärsäkertärattjordensekosystemkommer påverkaskraftigt.isverigekommerbokskogenväxalängrenorrutochantaletskadeinsekterökar. MenävenpositivasakersomattSverigefårenförlängdväxtsäsongsåjordHochskogsbrukblir produktivare. Nederbördenkommeröka,menfördelasojämnt.MerregniNordenmenmerökenutbredningari USAochmedelhavsområdet.Dettaledertillminskadmatproduktionidessaviktiga jordbruksområden. Förhöjdhavsytapgaattvattnetexpanderaravvärmeochnaturkatastroferblirvanligare. 9

Havsförsurning' Cahälftenavvårakoldioxidnettoutsläpptillatmosfärenharlöstsigihavet,somharletttillen försurningavhaven.havensförmågaattmotverka/buffraförsurningarärsämreochphhvärdetärnu sämre.mycketpgakoldioxidensomlösersigivattnetmedförattdetbliflervätejonersomsänker ph:et.försurathavärinteriktigtsammasomensjö,phhgradenärintejättesurochlikasåintehaven. Menvattenytankommerinnehållamervätejonerochdessakanbindastillbikarbonatjoneroch karbonatjoner.enbristpåkarbonatjonengörattkalkbildninghosmarinaorganismer(snäckor, musslorosv)försämras/upphörhelt.mångaandraorganismerärytterstkänsligapåsänktphsom kanfåallvarligakonsekvenserförmarinlivet. Uttunning'av'stratosfärens'ozonskikt' UttunningenavstratosfärenhartillstordelberottpåmänskligautsläppavCFCHföreningar.Ozonet absorberaruvhstrålningochkanhindraattskadliguvhstrålningnårnedtilljordytan.ozonlagret liggerfrån15h50kmuppistratosfärenochozonbildasdärgenomattkortvåglängdsljusklyver syremolekylerochozonbrytsalltidneravlångvågländsljus.freonertarsigupptillozonlagretdärde brytsneravdetstarkasolljusetochdetfrigörklorhradikalersomisinturbryternerozon.likadant skadarbromochlustgasozonlagret. OmozonlagrettunnasutgerdetenökadUVHBstrålning.Dennastrålningorsakarcellskadorhos organismer.redanvidfotosyntesenkanprocesserdärskadasavmeduvhbochdnahmolekylerkan taskadahosväxterochdjur.växterpålandharettvaxliknandeskyddmotuvhbmedanväxteri vattenfårkrypanertillettdjupditstrålningenintenår.människanbrännersiglättareochvidlängre exponering,hudcancer. UndervårmånadernaärozonlagretextremttunntöverAntarktisochgerextremtkallaförhållande, dåharsödrahalvklotetvår.detskadarintesåmångakanskemenmanharsettattväxtplankton sänkersinproduktion. Bildning'av'marknära'ozon' Detfinnsett"marknära"ozonsomärdirektgiftigtförväxterochdjur.Marknäraozonbildasnär solljusfårverkapåkvävedioxidsomdåövergårtillkvävemonoxidochenfrisyreradikal,denna syreradikalkanreageramedsyreochbildaozon.ibilarsavgasersläppsdetutkolvätensommed hjälpavsolenocksåbildarsyreradikaler.dessafriaradikalerreagerarmedkvävemonoxidenochinte ozonet,dvsdetfinnsmarknäraozonkvariluften.imycketluftförorenadeområdenskerdethela tidenenkraftigtillförselavkvävedioxidersomombildastillkvävemonoxidocho.därförfinnsdet alltidlitenykvävemonoxidiluftensomkanreagerasmedozonsombildaslitetidigarevilketgöratt reaktionendåkvävemonoxidgårtillbakatillkvävedioxidivissutsträckningkanske.därförkanden marknärakoncentrationenavozonimycketförorenadeområdenhållastillbakanågot.förpå ställenautanförstansåärtillförselnavnykvävemonoxidlägreochgörattozonetärkvarlängreoch kanskadatexväxtersfotosyntestillverkning. Ozonharlättförattreageramedandraämnen.Detarsiginiväxterochskadardem,rubbar vattenförsörjningenochfotosyntesenmm.förminskarväxtersproduktion,jordbrukblirlidandebla, samtskadarmänniskanshälsamedirritationpåslemhinnor. Metaller' Deflestametalleräressentiella(livsnödvändiga)menbaraimycketlågahalter.Mensenfinnsdet ävenickehessentiellasomlevandeorganismerinteharnågotbehovav,texarsenikochkvicksilver. Eftersommetallerärgrundämnenochdärmedintebrytsnedinaturensamtattdeanrikasså 10

uppkommergiftigakoncentrationerinaturen.organismeranpassarsigeftersinomgivningsånya metallerärgiftigareän"gamla".metallersgiftighetberorpåtillstordelavvilkenkemiskformden har. Organiska'miljögifter' Börjadetillverkaspå1930Htalet.Enstorgruppmiljögifterärdekloreradekolvätensomärmycket fettlösliga,texpcb,ddt,fenoxisyrorochdioxiner.kloratomensplaceringimolekylenavgörtillstor delhurgiftigtdetär.användningavbekämpningmedelskaparutsläppavmiljögifter.fleraav miljögifternamisstänksvarahormonstörandegenomattdeimiterar/hindrarkroppensegna hormoner.kangesämrespermaochökadcancerrisk(blaprostata,bröstellertestikel). Engruppavmycketstabilaorganiskaämnenkallas"thedirtydozen"ochprioriterassärskiltföratt fasasut.deärallasyntetiska,harhöggiftighet,ärlånglivadeochfettlösliga(anrikasdärföri individer),dekanspridaslångtochärhormonstörande.någratasuppnedan: DDT Belönadesviduppfinnandetmenpå1960Htaletförstodmanattdetvardennesfelattfåglarinte reproduceradesig.ddtgjordeattäggskalenblevförtunnaförattkunnaskyddaavkomman,en hormonstörandeeffekt.mhaförbudochreglerharddtminskat.användandetavddtärutfasati storadelaravvärlden.mankandockhittaddtihelalandetvilketvisarattdessspridningsgradär stor.djurharfortfarandesvårtattskaffaavkommamendetgåråträtthåll. Dioxinochfuran PCDD(Polykloreradedibensodioxiner)ochPCDF(Polykloreradedibensofuraner)ärenstorgrupp ämnensomärfettlösliga,hormonstörande,cancerogena,fosterskadandeochdödligailågadoserför vissadjur.dessaämnenbildassombiproduktvidofullständigförbränningavavfall,klorbaserade besprutningsmedelochkemikalier.halternaidagminskarkontinuerligt. PCB Polykloreradebifenyler,gruppavca200ämnenmedvarierandetoxicitet.Ärstarktfettlösliga, neurotoxiska,bioackumulerandeochhormonstörande.deanrikasinäringskedjan.efterdetförbjöds ämnet,pcbhhalteritexsillochströmmingharminskatmycket. PBDEochPBB Polybromeradedifenyletrar(PBDE)ochpolybromeradebifenyler(PBB)användsiflamskyddsmedel förattminskabrandrisken,texcellplast,lösullsisolering,gummisamtelektronikutrustning.pbb tillverkasintelängredådetärcancerframkallande.pbdeharskadligaeffekter,texökad fosterdödlighet,cancerochnedsattimmunförsvar.dioxinerkanbildasvidförbränningavpbdeoch PBB. 11

Kapitel(4(*(Hur(mår(egentligen(världen(och(vilka(är(de(största(utmaningarna?( Trender'att'uppmärksamma' Tackvaretekniskagenombrottochekonomiskutvecklingharmänniskansgodalivökat.Utveckling inommedicin,bioteknikochjordbruksmetodergörattvileverbådebättreochlängre= befolkningsexplotiontillväxthastighetenminskardockvilkettyderpåenstabilisering.mantror stabiliseringenkommerlandapå10h12miljardervilketändåbetyderattvårtredanpressade natursystemskatillfredsställamångaflermänniskor,såvimåsteförberedaoss.statistikenvisaratt detäridemredanutsattadelarnasomökningenkommervarasomstörst,iuhländerna. Medellivslängdenärettresultatavtillgångtillmatochrentvatteniettland,samtförekomsterav epidemier(hiv,malaria)ochhälsohochsjukvårdsmöjligheter.ettlandsåldersprofilvisurhurstor andelavbefolkningensomliggeriett4hårspann(0h4,5h9,10h14...)beroendepåmedellivslängd, nativitetochinhsamtutflyttning. Denekonomiskaochsocialasektorniettlandmåsteanpassaseftersinegnaåldersprofil. Tekniskagenombrottgavensnabbekonomisktillväxtivärlden,främstiiHländerna.Ekonomisk tillväxtskaparmöjlighetattförbättratillväxtenmenärjuingengarantiförenvälmåendebefolkning. BNPärettmåttpådentotalaaktiviteturekonomisksyniettlandochuttrycksoftastsomvärdetav dentotalakonsumtionen,bruttoinvesteringarochexporthimport. Enekonomisktillväxtharskettihelavärldenmenstörreivissadelaränandra.Dettaharskapaten ojämnfördelningavmaktochmöjligheter.idagharca1/5avvärldensbefolkningmaktenöver4/5av världensresurser.ocheftersomutvecklingenfortfarandeskerochärsnabbareivissadelarbetyder detattklyftanmellanrikochfattigfortfarandeökar. Fattigdom:Manharenköpkraftpå2USHdollars/dag/person.Nästanhälftenavvärldensbefolkning leverunderdennanivå. Idagenssamhälleärpengarennödvändighetförattmanskalevaettnågorlundabekymmersfritt livsetttilltillgångpåmat,vatten,utbildningochsjukvård.problemetmeddenekonomiskatillväxten ärattdenvaritnärakoppladtilluttagavnaturresurserochmedskadorpånatur.manbörhittaett sätttillekonomisktillväxtutanattsättastorpresspånatursystemet. Menrikareärintealltidlikamedlyckligare.Välfärdeniettlandberorpåinställningentilllivet,goda relationer,trygghetochtillittillsamhälletochandramänniskor. Vikonsumerarochproduceraralltmermycketpgatekniskagenombrottsomgjortdetmöjligtför industrierattväxaframochförseossmedprodukterochtjänstersamtenökadvälfärd.enväxande befolkninggerenväxandeefterfråganpåvarorochtjänsterochdennakonsumtiondriverenorma energihochmaterialflöden.energibehovetgerupphovtillstorauttagavresurserochproducerar mycketutsläpp. Vissaländervillvaraoberoendeavandraländernärdetkommertilltillgångienergiresurser.Texär SverigetillhälftendrivenavvattenHochkärnkraftielproduktionochuppvärmning.Vibryterner jordengenomattvihelatidentillverkarnyakemikalierochdessavetmanintehureffekterna kommervisasigidetlångaloppetochomdemkanskeverkarsynergistiskt(förstärkande)medandra ämnen. 12

StorkonsumtionH>storproduktionH>storavfallshantering Uttagavresurserledertillutarmnningavfossilaresurserochettiblandförhögttryckpåförnybara resurser.viutarmarvåraresurserochpåverkarnaturenmerochmerpgavårkonsumtionoch produktion. ' KonsumtionH>utsläppH>koncentrationshöjningarH>förändringarinatursystemet Texglobaluppvärmningpgaökadkoldioxidhaltiatmosfärenpgaförbränningavfossilabränslen. Viutarmarävenvåralagerresurser,demsomintenybildas,texmetaller,mineralerochdefossila bränslena.uttagavdessafrånjordskorpangörattreservernaminskardärochefteranvändning hamnardeiställetinatursystemen,vilketkanledatillförgiftningseffekter.vibörminskavår användningavlagerresurserochverkaförtotalatekniskakretsloppfördeämnenvivillanvända, ellerheltslutaanvändalagerresurserna. Människanutnyttjarhavenmaximaltjustnunärdetgällerfiske,ävenomfiskförnyashelatiden (omförutsättningarnafinns).meneftersomdetblirflerochflermänniskorvarjeårsåminskarfisken imängdfisk/person.närdetgällerstorarovfiskarsomtonfiskochvissahajarterblev90%avhavens beståndutfiskadeunder70htaletochnuförsökerviförvaltadesista10%.trotsetttorskfiskeförbud såhartorskeninteåterhämtatsigpå20årochdetfinnsingentorskattfiska.dettavisarpåattäven våraförnybararesurserärunderstorpress. Men'hur'mår'världen'egentligen? Närvinuanvändermåttetomenutvecklingärhållbarsåspeglasdetpåhurjordenmåriflera perspektivochintevaraurdetekonomiska.detfinnsflerasättattgörabedömningarpåvärldens tillstånd,idettaavsnittgårmanigenomnågra. EkologisktfotavtryckenligtGlobalFootprintNetwork: Beskrivermänniskansinverkanpåjordklotetgenomattblasepåhurmycketresursersom konsumtionenisamhälletkräverirelationtillnaturensförsörjningsförmåga.begreppetekologiskt fotavtryckmäterdenytasomkrävsförattförseenpersonmedderesursersomkrävsförpersonens konsumtionsamtförattabsorberautsläppochavfall.fotavtrycketkanräknasutförhelavärlden, länderochtomindivider. EkosystemenstillståndHMilleniumEcosystemAssessment(MEA): FN:sgeneralsekreterareinitieradeenstudieavtillståndethosvärldensekosystem.Deviktigaste slutsatsernavarattmänniskanharförändratekosystemenförattdetfinnsettökandebehovavmat ochvatten.dettaharskapatirreversiblaförlusteravbiologiskmångfald.mendessaförändringarhar ävenskapatvälmåendeförvissamänniskormenökadfattigdomförandrasamtenförändringi ekosystemtjänster.dettakanskapaenbarriärtillattuppnåmilleniummålenförekosystemtjänster. FörattförhindradettaharMEAtagitframvissascenarionmedförändringar,dockförändringarsom intekommergenomförasinuläget. Slutsatsenärattmänskligabehovochaktiviteterförstörjordensnaturkapitalochsätterenpresspå miljönförkommandegenerationer.mendetgårattvändapåsituationenmedekosystemtjänsters förlusterfastdennaförändringenärsamhälletintepåvägmotän. Globalenviromentoutlook: FN:smiljöprogram(UNEP)somövervakarmiljönstillstånd. Kartläggermänskligaeffekterpåmiljön,harresulteratirapporter.Blaförändringaravmiljön, jordenstemperaturändras,luftföroreningarochalladerasbieffekterpåmångfaldosv. 13

Uppföljning'av'milleniemålen' År2000sattesenradmålupp,uppfylldatill2015.Dehandlarihuvudsakomattgetredjevärldenett bättrelivochärinriktadepåhälsa,fattigdomochutbildning.uppföljningengörsavfn:s utvecklningsprogram.2008:suppföljningsrapportvisarattmanärpågodväginommångaområden samtidigtsomandragåttåtfelhåll.texattfattigdomenminskarintetillräckligtsnabbt,cahälftenav uhländernasinvånare(2,5miljarder)leverutangodavloppsrening.detfinnsenstorriskattmånga länderinteuppfyllersinamåltill2015. HDIHHumanDevelopmentIndex: Mäterhurvälolikaländerleverupptillföljandemål: *Långtochhälsosamtliv *Tillgångtillkunskap *Anständiglevnadsstandard Metodenanvänderindikatorersomförväntadlivslängd,utbildningsnivåsamtBNPpercapitaoch vägerihopdessatillettendatal.kananvändasförattjämföraländer. ' Tillståndet'i'världen Begreppethållbarutvecklingkräverattvitittarpåhurmänskligabehovuppfyllsihelavärldenoch hurdettakanfortsättaiframtiden.vimåstedåförsäkraossomattnatursystemenbevarassåatt produktiviteteninteminskarochviktigaekosystemtjänsterkanfortsättafinnakvar.såsom uvecklingenharsettutivärldenkanintefortsättautanvimåstehittaettnyttsättattfylla människansbehovutandenstorabelastningenpånaturensomsynsidag. Utarmningen'världen'står'inför' Detmålvisträvarefterärattnåhållbarutveckling.Hållbarutvecklinghandlardåomattskapaett samhälledärmänniskanharettbraliv,utanattvitärpåjordensresurser,skadarnatursystemenoch därmedhotarvåregenframtid. Vilkaärdåutmaningarna?Atttillfredställadegrundläggandemänskligabehoven.Samhälletidag tarförgivetattvälmåendetståriproportionmeddenmateriellavälfärden.mendetfinnsteorierom attmankantillfredsställabehovenmharelationerochinställningsamtickehmateriellasaker. Lycka=desomfårbehoventillfredsställda Undersökningarvisarattpengartilldegrundläggandebehoven(mat,vatten,husrum)görentrygg ochlycklig.menpengaröverenvissnivåvisarattlyckanstannar,manblirintelyckligareavmer pengar.enförklaringtillattlyckainteärmateriellkanske?hållbarlycka(inompositivpsykologi)ärdå manfokuserarpådetsomärbraiställetfördetdåligavilketskaparlycka. Att'leva'inom'naturens'begränsningar' Människanstotalakonsumtionöverskredpå70Hoch80Htaletgränsenförnaturensbärkrafteller försörjningsförmåga.vihållerpåmedattförstöraunderlagetförnaturenslångsiktigaproduktivitet, vianvänderuppsparatkapital.vimåstesänkabelastningsnivåntillennivåsomliggernågotunder nivånförplanetensbärkraftförattdenskakunnaåterhämtasig. Dematerialisering:Användamindreenergiochmaterialfördefunktionersom"konsumeras"i samhälletförattskapamervärdeurmindreresurser. Tranmaterialisering:Gåövertillflödensomärmindrefarligaellerbelastandeförattskapamervärde urmindreresurser. 14

Några'kritiska'problem' *Energisystemenbehöverställasomsåattdetbaseraspåenergiresursersomärförnybaraochinte skaparförändringarinatursystemen. *Viblirflermänniskorochviharredanutnyttjatochtagitöver39%avjordenstotalaproduktion (restenfåralladeandradelapå).samtidigtvillviblimer"gröna",biobränslen,ochvivillförsörjafler människor.tillgängligproduktivlandytaärbegränsadredan,samtattdemåstehavattentillgång. UtnyttjandetavmarkHochvattenresursernakommeröka.Krävsomfattandeeffektiviseringaroch förändradekonsumtionsmönster. *Vårkemikaliesamhälleharenökadproduktionimängdochantalämnensomskaparstorariskerför vårtvälmåendeochekosystemetsfunktion.viharlitekunskapomdesseffekteridetlångaloppet samtderassynergieffekter.hurdettaskabehandlaskommerhandlamycketomhurviförhålleross tilldeokändariskernaochomvikommeranvändaossutavförsiktighetsprincipen. Vilka'problem'är'svårast'att'lösa?' Avfallsmängdenochkoldioxidutsläppen,deärförknippademedvårkonsumtionochkräver omfattadeförändringarisamhället. Kapitel(5(*(Systemtänkande(och(systemanalys( Förhållbarsamhällsutvecklingkrävsenhelhetssynochenförmågaatthanteradenkomplexitetsom uppstårnärmanskaförståkonsekvensernaavolikavalmanstårinför.systemtänkandeärett redskapnärmanskaförståochbedömahurhandlingar,beslutellerandraförändringariettsystem påverkaromgivningenochgerenökadförståelseförhurolikakomponenterutgördelariettstörre system,därhelhetenkanhaegenskapersomintesynsidelarna. Varför'är'systemtänk'så'viktigt?' Förattmanskasetillhelhetenochintefastnaidetaljer.Manlyftersystemtänketpgadetärbristpå helhetssynidagiochmedutfiskning,utarmningavresurserochökadkoldioxidhalt.dessabristeri systemförståelsenhargjortatthållbarutvecklingvuxitframsomettsvar. Förattkunnaidentifierahållbaralösningarkrävsförståelseförhurolikaområden(mänskliga behov,rättviseaspekter,bevarandetavnaturresurssystemensfunktion,ekonomiskamål)hänger ihopförattkunnaundvikasuboptimering.förståkonsekvenserna. Suboptimering:Manoptimerarettsystemmedavseendepåenparameterellerettvisstdelsystem utanattbeaktahelheten.resultatetkanbliivärstafallensämrehelhetmenettbättre delsystem/aspekt. Vissaavdagensproblemkräverensystemförståelseförattmanensskakunnaidentifiera orsakernabakomproblemen.texklimatförändringarnasommanintevethurutsläppkommertesig förrändetsker.vissalösningarkräverförutomsystemförståelseocksåensamverkanmedolika aktörerförattallaviktigafrågeställningarskabelysassamtiimplementeringenärensamverkan viktigföratträttpersonerskagörarättsaker. Menvarförhamnadevihär?Varförenbristiattsehelhetenavsystem?Bla: *iutbildningsåfördjuparviossiettämne,vibreddarejtillenbredkunskapsomtäckerhelasystem. *innanvardetintesåtydligtattsystemtänkbehövdesochnubehövsdet.omställningtartid *bristandeansvarskänsla.manserintehelhetenavindividensbeteendespåverkan. *bristandeförståelse.manbörvaraförbereddattensvalharkonsekvenser. 15

Systemteori' Systemkanbetydamångaolikasakeriolikasammanhang. Kanbeståavdelsystemochflerasystemkangrupperastill störresystemomdesamverkarmedvarann.förattkunna analyseraochbeskrivaettsystembehöversystemet beskrivasmedenmodell,enschematiskbeskrivningavett system,enteoriellerettfenomen.modellenbeskriver utvaldaegenskaperhossystemetochkanblaanvändas förattillustreraellervidarestuderasystemet. Iettsystemsomgivningkandetförekommamekanismersomgeråterkopplingtillsystemetochkan förstärka/försvagaettsystemmedsinreaktionavåterkoppling.ivissasystemfinnseninbyggd tröghetsomgöratteffektenintekommerdirektochiställetoftajämnasutövertid.tex buffringskapacitetmotförsurningochuppvärmningavhavsmassa. Iblandfinnströsklarisystemdäreninsignalfinnssomintegernågotutslagmenöverefterentidså kandengeenkraftigrespons.överraskningseffekterpratarmaniblandomochdeberorpåtrösklar ochtrögheter. Rekyleffekter:(Bumerangeffekt)Texsocioekonomiskaeffekterförattenmiljöanpassningav produkterintefårensåstoreffektsomvarönskatellertommotsatt.detblirintesomdetvartänkt. Människansbeteendeärocksåenrekyleffekt.Texommanbytertillbränslesnålbilsåkanskeman körliteextrafördetärjuändåbilligtellersåköpermannågotförmanharredan"sparat"inpengar. Såtotaltsettharmanintegjortnågrabesparingarienergiförbrukning. Effekteravsuboptimeringochrekyleffekterkanalltsåledatillattdentotalakonsumtionenökar trotsattintentionenvarattminskadenna.etttypexempelpånärdetärsärskiltviktigtmed systemtänkande. Systemanalys Ensystemanalyskaninnebäraattmangörenkvalitativellerkvantitativbeskrivningavettsystemför attkunnaseellervisavilkabitarsomingårochhurdeärrelateradetillvarandrasamthursystemet skullekunnaförändras. MankananalyseraenergiHochmaterialflödeniettsystemmenävenekonomiskaflöden,politiska styrmedelellermänskligabeteendenochkopplingenmellandem. Miljösystemanalysärettsamlingsnamnförolikasystemanalytiskametodersomkartläggeroch bedömereffekterrelateradetillmiljönavaktivitetersomägerruminomettvisstområde,tex materialflödesanalys,ellerienproduktslivscykel.orsakhverkanhkedjorsomkopplarsammantekniska systemtillmiljöproblem. Enenkelsystemanalysärmaterialbalanser,materialflödeninochutochenergibalanser.Ingenting uppstårurintetochingentingkanförstörassamtattalltspridersig.dettaärgrundenimaterialhoch energibalanser.materialbalansergörsäveniandrasammanhangochförstörresystemförattgeen förståelseförflödensstorlek,systemetseffektivitetochandraegenskaper,kallas materialflödesanalys.kansehurländersmaterialomsättningserutochderasuttagavnaturresurser. Ekologisktfotavtryckäregentligenenmaterialflödesanalyssomäromräknadtillpåverkanpå samhälletihurstorproduktivytasomkrävsfördestuderadeaktiviteternaförattförsebefolkningen meddetstuderade(texmat,energi).denberäknadeytankansedanjämförasmeddentillgängliga. 16

Produktlivscyklerillustrerarvilkaolikaaktivitetersommåstetillförattenproduktskakunnafylla enfunktionisamhället,texfrånatttautråvarorh>transporth>tillverkningh>användningh>till avfallshantering.manstuderarhärenergihochmaterialflödensamteffekter.livscykeltänketkomtill närmaninsågattdetinteräckerattenbarttittapåexempelvisanläggningarsutsläpputanett helhetstänkmåstetillämpas.produktensomtillverkasärenindustrisstörsta"utsläpp"ochnärden spridsisamhälletsåanvändsochkasserasdenochkansedanläckautinaturenochilevande organismer,sådenärviktigattgranskamed. "Frånvaggantillgraven" Livscykelanalys:LCA.Helalivscykelnavenproduktbeaktas.Eniterativprocessdåman: 1)definierarmålochomfattningavprodukten/tjänsten. 2)göreninvesteringsanalys 3)görenmiljöpåverkansbedömning. Multikriterieanalys:MCA.Ettverktygförattsammanvägaeffektermandiskuterarihopmed intressenterochjämfördemmedheltandradimensionerseffekter.texidagförsökermanbedöma företags,produktersmminverkanpåhållbarsamhällsutvecklingurettbredareperspektiv.positiva effekterpåekonominkanbehövaattställasmotnegativaeffekterpåmiljön. Ensystemanalyskaninnebäraattmangörendekomponering,hittarvilkafaktorersomtillsammans bidrartillsystemetsprestanda. Orsakochverkanmedbetoningpåsystemetsdynamikkanocksådefinierasiensystemanalys.Kan beskrivasiettkausalhdiagram(återkopplingsdiagram)sombeskriverrelationenmellanolikaviktiga elementinaturenochsamhället. MhaenergiHochmateriallagarochenförståelseförhurjordsystemetfungerarkanmantafram hållbarhetsprincipersombeskriverhurmaterialhochenergiflödenmåstehanterasisamhället. Detfinnstretyperavnaturresurser: *Lagerresurser:Förekomstminskaritaktmeduttaget. *Fondresurser:Uttagkangörasitaktmedåterväxten. *Flödanderesurser:Tillgångenförändrasiprincipinteavuttag. Hållbarhetsprinciper(åtgärder)fördessaärförlagerresurserattminimeraanvändningeneller100% teknisktkretslopp.förfondresurserärhållbarhetsprincipenattgörauttagiåterväxtstorlekochför flödanderesursersägerprincipenattmanskaeffektiviserasittanvändandeavdessaresurser. Generellhållbarhetsprincipärattanvändasigavbegränsade,kontrollerade,cykliskaochsoldrivna flöden. Begreppetindustriellekologiharvuxitframsomettsvarpåattindustrisamhälletinteföljerde ekologiskagrundprinciperna.måletärattskapacirkuläraflödenochundvikapåsåsätt resursutarmning,skadligautsläppochavfall.detmanbrytermotär: *Energinkommerfrånlagerresurserochintesolenergi. *"Avfallet"ärsällanlikatillgängligtellervärdefulltförproducenternaidetindustriella samhälletsomidetbiologiska. Manharskapatsamarbetenförattutnyttjavarandrasavfallförattnåekonomiskafördelarsamt miljöfördelar,kallasindustriellsymbios. Biometik:Handlaromattförsökastuderanaturenochdesslösningarpådetaljnivåföratthittanya smartalösningar.texärkardborrebandetinspireratavnaturen. 17

4principerförhållbarutvecklinghartagitsframochbyggerpåjordsystemetsenergiHoch materiallagarsamtförståelseförhållbarutvecklingochbeskrivssom: 1)IngentingförstörsHenergiochmaterialomvandlasmellanolikaformer. 2)AlltingspridsHvikaninteinneslutanågotfullständigt. 3)SolengernettoökningavordningHsolenmåstevilitatillsomexternenergikälla. 4)OrdningärvärdefulltHdetärdensomutgördetsomvimenarmedkvalitet. De4systemvillkorenär: *Ietthållbartsamhälleundvikermanensystematiskkoncentrationsökningavämnenur jordskorpan. *Ietthållbartsamhälleundvikermanensystematiskkoncentrationsökningavämnenfrån människansproduktion. *Ietthållbartsamhälleundvikermanattbiologiskproduktivitetsystematisktförstörs.(Undviktäcka storaytormedtexasfalt) *Idethållbarasamhällettillgodosermanrättvistocheffektivtmänskligabehov,nuochiframtiden. Cradletograve:Viktigareattgörarättsakeränattgörafelsakermindrefel.Detkommerbitaossi häckentillslutändå.attminskabelastningenfrånenproduktslivscykelrättfärdigarinteprodukten omdenärnågotviintebordehållapåmedallsietthållbartsamhälle.omvibaraägnarossåträtt sakersåkanvilevaettliviöverflöd.lösningenliggeriattaccepterabaradeflödensomkananpassas tillenderatvåmöjligheter: *Biologiskakretslopp,därnaturenkanåtercirkulerafullständigtdetavfallvilämnar. *Tekniskakretslopp,därtekniskasystemisamhälletkanåtercirkulerafullständigtdet viharanväntutansänktmaterialkvalité. Kapitel(6(*(Internationella(och(nationella(strategier(för(hållbar(utveckling Internationellaochnationellastrategierochstyrmedelsomkansessomramverkellermedelföratt nåenmerhållbarsamhällsutveckling.hållbarutvecklingharblivitenkraftsomdriverföretagatt växaochutvecklas.konsumenterställerävenfleretiskakravpådeprodukterdehandlar. Klimatförändringarärlikvälettekonomiskthot.Mankommeranvändamindremängderfossila bränsleniframtidenochattgenomföradenna"avfossiliseringen"kommerkostamycketpengarmen desomkonverterarsnabbastkommervaraenviktigekonomiskdrivkraft. Internationella'överrenskommelser' Inomennationkanmansättalagarsommänniskanmåsterättasigefterdär.Menpåinternationell nivåpratarmanomöverrenskommelsersomärfrivilligaattingåi,mankanintetvingainettland, genomförhandling.närmanförhandlatklartskrivsettdokumentsomtashemförgodkännandeav landetsstyre.omdetblirgodkäntsägermanattdetratificeratsavlandet. EnöverrenskommelsesomdeflestaländerharaccepteratärFN:sallmännaförklaringomde mänskligarättigheterna,1948.genomundervisningochutbildningskalldennaöverrenskommelse spridasocherkännandeochtillämpningskaske.innehållerbla: *Allafödsfriaochlikaivärdeochrättigheter. *Varochenharrätttillliv,frihetochpersonligsäkerhet. *Varochenharrätttilltankefrihet,samvetsfrihetochreligionsfrihet. 18

192medlemstaterochflerainternationellaorganisationerharkommitöverrensomFN:s milleniemålsomgällertill2015sominnehållerbla: *Utrotaextremfattigdom *Minskabarnadödligheten *Grundskoleutbildningföralla *Säkrahållbarutveckling.Inriktaspåavskogning,dricksvatten,sanitetochslum. Dessaärnedbrutnaidelmålsomföljsupp;miljö,samhälleochekonomibehandlasintegreratialla frågoromutveckling. Klimatkonventionen,1992,avserattskyddamänniskanfrånattklimatetförändras"påettfarofyllt sätt".kyotoprotokolletärettprotokollunderklimatkonventionen,detkrävdesattminst55länder somsvaradeför55%av1990hårsutsläppskrevunder(ratificeradedet).2005träddedetikraftmed syfteattminskautsläppavväxthusgaser,kolsänkorsamtflexiblamekanismerihurutsläppbör räknasochkanöverförasmellanländer. Nationella'strategier Iprincipallainternationellaöverrenskommelsermåsteinförlivasinationelltarbeteförattkunnaha effekt.inomnationerarbetarmanmedolikatyperavstyrmedelförattstyrautvecklingeniönskad riktning,kanvaratretyper: *Ekonomiska:Texskatter,avgifterochpantsystem *Informativa:Aktörernagörsmedvetnaomönskadeelleroönskadeval,tex miljömärkning *Administrativa:Texlagar,förbudochförordningar Grönskatteväxling:Närmanflyttarskatterfrånönskadeaktivitetertillettannatoönskatområdeför attläggastörreskattpåmiljöbelastadeaktiviteter. ISverigeansermanmiljöfråganärenavvårtidsviktigastesamhällsfrågor.Detövergripandemåleti svenskmiljöpolitikärattlösadestoramiljöproblemeninomloppetavengeneration(till2020),det såkalladegenerationsmålet.desvenskamiljökvalitetsmålenvilarpå5grundläggandevärden: *Främjamänniskorshälsa *Värnaomdenbiologiskamångfalden *Tatillvarapådekultuhistoriskavärdena *Bevaraekosystementlångsiktigaproduktionsförmåga *Tryggaengodhushållningmednaturresurserna Urdessahar16miljökvalitetsmåltagitsframnationellt.Dessalyfterframnaturen,kulturmiljöer,man värnaromnaturensvälmåendeochtexfriluftsliv.miljöbalkenärdetfrämstarättsligaredskapetför attnåmiljömålensomnaturvårdsverketansvararförattgranskaattmålennås.målsättningenmed miljöbalkenärattsamlaochgöralagarnasomberörmiljönmeröverskådligaför verksamhetsutövningochmyndigheter.därireglerasallverksamhet,storsomliten,somharen miljöpåverkan.imiljöbalkenbeskrivs"producentansvar"somsyftartillattomvandladagens förbrukandeochbelastande"avfallssamhälle"tillettekologisktuthålligtsamhälle.med återanvändning,materialåtervinningochenergiutvinningskaviläraossutnyttjaolikamaterialbättre ocheffektivare. Miljökonsekvensbeskrivningaranvändsförattfåenhelhetssynpådenmiljöpåverkansomen planeradverksamhetkanmedföra.manmåstesökatillståndförmiljöfarligverksamhet,ochdå måsteenmiljökonsekvensbeskrivninggörassominnehållerenbeskrivningav projektet/verksamheten,miljöförutsättningariområdetochtroligamiljökonsekvenservid 19