tentaplugg.nu av studenter för studenter

Transkript

1 tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn T0011T Produktionsledning Datum LP Material Inlämningsuppgift Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Godkänd Övrig kommentar En godkänd rapport till inlämningsuppgift 2

2 Förenklad Systematisk Lokalplanläggning T0011T Grupp *** CHILDREN OF DARKNESS

3 Steg 1. Kartlägg sambanden. (Sambandsschema) Utförande I denna station bestäms och antecknas de funktioner som berörs i ett sambandsdiagram. Man antecknar närheten till varje station i förhållande till de andra stationerna och dess värderingar skrivs ner i diagrammet. Varje värdering måste också noteras med en orsak. För att utföra en planläggning, måste man besluta hur nära de olika stationerna ska vara i förhållande till varandra och då är sambandsdiagrammet ett effektivt och överskådligt verktyg för att illustrera detta. När de olika stationerna har värderats efter krav på närhet och dess orsak, kan man få ut konsekvensen i sambanden och därmed också kunna dokumentera vad man gjort. Sambandsdiagrammet är ett ypperligt verktyg för att kontrollera att inget samband hoppas över i planläggningsarbetet. Steg 2. Fastställ funktionskraven (Utrymmesblankett) Vid varje station fastställs allt som kan påverka ytans area som t.ex serviceutrustningen, utformningen och dess storlek. Funktionernas utrymme bestäms och sedan tittar man på de speciella kraven för varje byggnadsteknisk utformning. Varje krav för service och underhåll antecknas och man noterar ifall funktionens form på något sätt påverkas. Varje funktions utrymmesbehov specificeras, för att sedan kunna göra en avgränsning mellan varje funktion. Specifikationen innebär att man tar reda på hur mycket och vilken typ av utrymme som behövs. För att underlätta denna process, måste man veta vilka tekniska krav varje funktion ställer och då sammanlänkas lokalplanläggningen med de olika hänsyn man måste ta vid konstruktion av lokalen. Steg 3. Skissa funktionernas samband. (Sambandsdiagram) För att få en överskådlig syn på arrangemanget så kopplas de olika stationerna samman i ett så kallat sambandsdiagram. Stationerna placeras ut i numrerade cirklar och sammankopplas med hjälp av antingen antal linjer eller färger beroende på önskad närhet mellan varandra. Eftersom sambandsdiagrammet är en viktig del i processen så måste man vara noggrann vid dess upprättande. Efter detta kommer stationernas önskade närhet framgå tydligt. Vi har valt att i vårt sambandsdiagram visa de olika önskade närheterna med hjälp av färger istället för antal linjer; A Absolut nödvändigt Röd E Extra inflytelserik Blå I Inflytelserik Grön O Ordinär Närhet Svart U Utan betydelse Inget sträck X Ej önskvärd Brun

4 Steg 4. Rita alternativa huvudplaner. Första steget vid skapande av huvudplaner är att bestämma en skala som tillåter en att få med hela planen på ett och samma papper. Vanligen skapas en grundritning som man använder som utgångspunkt. Utöver stomritningen så skapas vanligtvis några alternativ med ytterligare tänkbara lösningar där man slutligen väljer den mest optimala huvudplanen. Vi har valt att göra 2 alternativa huvudplanlösningar där vi visualiserar slutresultatet med samma samband som i steg 3 med hjälp av färgade linjer. I vårt sambandsdiagram lade vi ut 14 cirklar slumpvis och numrerade dom individuellt. Därefter sammankopplade vi dessa funktioner med hjälp av informationen från vårt sambandsschema, se bilaga 1 (Sambandsschema). Resultatet av detta finns i bilaga 3 (Sambandsdiagram). Steg 5. Värdera de olika alternativen (Värderingsschema). För att värdera de olika alternativa lösningarna som skapas vid planlösningen kan man hitta den huvudplan som lämpar sig bäst för företaget med hjälp utav ett så kallat värderingschema. Här tar man hänsyn till faktorer så som t ex. invändningar och överväganden och antecknar de i kolumner. Värderingsfaktorer som är vanligt förekommande kan vara materialhantering, personaltrafik, arbetsmiljö, materialflöde samt flexibilitet. Varje faktor får vardera en siffra beroende på hur mycket den påverkar effektiviteten i planlösningen. Istället för siffror så betecknas de alternativa lösningarna istället med bokstäver som därefter omvandlas till siffror och multipliceras med faktorernas värde. Den planlösning som får högsta värde efter denna process anses vara den huvudplan som bör väljas. I vårt fall har vi i vårt värderingsschema tagit hänsyn till följande faktorer: Materialflöde Personaltrafik Arbetsmiljö Materialhantering Utseende och lätthet att städa Arbetsledning Steg 6. Detaljutforma den valda planlösningen Detaljplaneringen är det sista steget i processen där vi utgår från de tidigare 5 stegen som gjorts. Vi bör nu ha så pass mycket information om vårt arrangemang för att kunna utforma den för vårt ändamål mest optimala lösningen. Arbetsstationer, utrustning samt maskiner ritas in i den valda huvudplanen och man namnger ytor så som kontor och fikarum. Man bör nu se att vår huvudplan uppfyller de som vi har valt ta hänsyn till, se bilaga 7 Detaljplanläggning. För att eliminera bullret och smuts från högljudda maskiner så har vi valt att placera kontor och fikarum långt ifrån dessa, se även här bilaga Sambandsdiagram. På så vis får personalen en mer trivsam miljö under rast samt att kontorsarbetarna slipper störas och påverkas av bullret.

5 Steg 1 (Sambandsschema) Bilaga 1. Sambandsdiagram

6 Steg 2 (Utrymmesblankett) Bilaga 2. Utrymmesblankett

7 Steg 3 (Sambandsdiagram) Bilaga 3. Sambandsdiagram

8 Steg 4 (Alternativa huvudplaner) Bilaga 4. Alternativ Huvudplan A

9 Bilaga 5. Alternativ Huvudplan B

10 Steg 5 (Värderingsschema) Bilaga 6. Värderingsschema

11 Steg 6 (Detaljutformning av vald huvudplan) Bilaga 7. Detaljerad huvudplanläggning.