1.Bolagets räkenskaper

1.Bolagets räkenskaper Ett bolag har flertalet intressegrupper kring sig. Där man delvis har anställda, myndigheter, leverantörer, investerare, långivare etc. För att kunna ge dessa grupper en bild av hur bolaget presterar har man upprättat balans och resultaträkningar. Anställda behöver känna till hur bolaget presterar vilket ger dem en bild av hur säker deras position i bolaget är. Skattemyndigheten måste få en rättvisande bild av hur mycket vinst bolaget gör och därmed hur mycket skatt de ska betala. För att externredovisningen skall skötas homogent bland företagen finns det lagar kring hur denna skall utföras. Investerare och analytiker behöver få en klar bild av hur bolaget presterar och hur de skall prissätta bolagets aktier. Bolaget har även en intern redovisning som inte bygger på lagar och förordningar utan finns främst till för prissättning samt att den skall ge en intern bild kring hur bolaget presterar. 1.1 Balansräkningen Balansräkningen har 2 sidor tillgångar och skulder + eget kapital. Skulderna och det egna kapitalet visar hur bolaget har finansierat sina tillgångar. Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar -FoU/ produktutveckling -Goodwill etc. Materiella tillgångar -Byggnader & Mark -Maskiner & Inventarier Finansiellatillgångar -Andelar i Koncern företag -Värde papper etc Omsättningstillgångar Varulager m.m -Råvaror -Färdiga varor -pågående arbete Kortfristiga fodringar -Kundfodringar -Interimsposter Kortfristiga Placeringar -Värdepapper Kassa & Bank Skulder + Eget Kapital Eget Kapital Bundet Eget Kapital -Aktiekapital -Överkursfond Fritt eget Kapital -Balanserat resultat -Årets Resultat Obeskattade reserver Avsättningar -Pensioner etc. Långfristiga skulder -Lån -Checkräkningskredit Kortfristiga skulder -Leverantörsskulder - Skatteskulder - Interimsposter AKTIV SIDAN Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar anses vara tillgångar som innehas för stadigvarande bruk eller antas innehas i verksamheten under en längre period. Man brukar använda 1 år som tumregel för att anse att syftet med en tillgång är för stadigvarande bruk alternativt innehav under en längre period. På de flesta anläggningstillgångarna görs avskrivningar. Avskrivningar innebär att man kostnadsför tillgångarna över en tillgångens livslängd. T ex. ifall man anser att en tillgång har 10 års ekonomisk livslängd 1 och man innehandlat tillgången för x euro kostnadsför man i resultaträkingen x/10 årligen (givet att man skriver av tillgången linjärt). Man drar då av det belopp som man kostnadsför från värdet på tillgången. Vilket man kan se som tillgångens värdeminskning vid användande. I redovisning delar man upp anläggningstillgångarna i 3 delar: - Immateriella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar är tillgångar som man inte kan ta på. Detta gör att det oftast är väldigt svårt att värdera dessa tillgångar i balansräkningen. Immateriella tillgångar består ofta av forsknings och utveckling samt Goodwill. Forskning och utveckling kan man antingen kostnadsföra i resultaträkningen eller balansera i balansräkningen. Vid FoU brukar man använda principen att tillgångar som inte kan säljas hamnar i resultaträkningen medan tillgångar som kan realiseras hamnar i balansräkningen såsom patent och dylikt. Beträffande Goodwill så finns det två typer. Goodwill uppkommer vid rörelseförvärv dvs. företagsköp. Goodwill är premiet som betalas när ett bolag köper ett annat. - Materiella Anläggningstillgångar När man värderar materiella anläggningstillgångar utgår man från anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet minskar efterhand med avskrivningar. Avskrivningar innebär att anskaffningsvärdet fördelas över den ekonomiska livslängden. Vanliga anläggningstillgångar är mark, fastigheter och maskiner. -Finansiella Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar är bolagets långsiktiga aktieinnehav i dotterbolag och intressebolag men även fodringar på dessa bolag tas upp under denna post. Denna post justeras efter värdet på de finansiella tillgångarna, vanligtvis sker ofta nedskrivningar av värdet medan man är mer försiktig med uppskrivningar. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar brukar definieras som annan tillgång än anläggningstillgång. Detta innebär att det är en tillgång som är avsedd för användning mindre än 1 år. Därmed anser man att omsättningstillgångar skall omsättas till likvida medel under den närmaste 1 års perioden vissa av tillgångarna är redan i form av likvida medel. Man brukar dela in omsättningstillgångar i 4 olika kategorier: Varulager, Kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar och Kassa & Bank. 1 Ekonomisk livslängd innebär under hur lång period det är ekonomisk gångbart att bruka tillgången.

- Varulager Under denna post redovisas varulagret till anskaffningsvärdet. Denna post kan delas in i flertalet andra poster beroende karaktären på bolaget. I ett industribolag tillkommer poster såsom råvarulager och pågående arbeten. Medan butiker t ex har enklare att kunna värdera sina varulager. - kortfristiga fordringar Den största delen av denna post utgörs av kundfordringar. Kundfordringar är betalningskrav på varor som levererats men som de inte fått betalt för ännu. Detta gör att det kan finnas viss osäkerhet kring värderingen av kundfordringar då man inte vet ifall bolaget kommer få betalt eller inte för sina sålda varor. - Kortfristiga och likvida medel Här finns kortfristiga innehav i aktier och andra dylika tillgångar samt bolagets likvida medel PASSIV SIDAN Eget Kapital Eget kapital är de av ägarna insatta pengarna i bolaget samt tidigare års vinster som man valt att hålla kvar i bolaget istället för att dela ut som dividend. Obeskattade reserver Med obeskattade reserver avses vinster som ännu inte beskattats. Vilka uppkommer från bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Bokslutsdispositioner tar flertalet former såsom: - Överavskrivningar - Periodiseringsfond Avsättningar Under avsättningar hamnar de transaktioner som man är osäker på belopets storlek eller tidpunkten för betalningen. Den vanligaste avsättningen är Pensionsförpliktelser. Långfristiga skulder

Långfristiga skulder är ofta räntebärande skulder till kreditinstitut alternativt obligationer som innehas av investerare. För att skulden skall klassas som långfristig brukar man anse att den har förfallodag längre än ett år från bokslutsdatum. Ofta redovisas den del av lånet som skall amorteras under det kommande året som en kortfristig skuld. Kortfristiga skulder Kortfristiga skulderna förväntas förfalla inom det närmaste året. De vanligaste kortfristiga skulderna är leverantörsskulder och skatteskulder. 1.2 Resultaträkningen Resultaträkningen tittar på hur bolaget presterar under ett år. RESULTATRÄKNING Omsättning + Kostnad Sålda varor - Lönekostnader - Övriga Kostnader - EBITDA (Earnigns before interests, taxes, depreciation & Ammortization) Avskrivningar - EBIT (Earnings before interest and taxes) (Operativ vinst) Ränteintäkter + Räntekostnader - EBT (Earnings before taxes) (Vinst före skatt) Skatt (26%) - E (Earnings) (Vinst Resultaträkningen kan delas in i två huvuddelar: Den operativa verksamheten Den operativa verksamheten innefattar alla poster ner till EBIT. Den operativa vinsten sammanfattar hur lönsamt bolagets operativa verksamhet är. Dvs hur bra en sågfabrik är på att tillverka och sälja sågar. Den operativa verksamheten härör sig till balansräkningens aktiv sida, hur skickliga bolagen är på att utnyttja sina resurser. Ett bolag har en högre operativ risk nivå om man har höga fasta kostnader i relation till de rörliga kostnaderna. Den Finansiella verksamheten Bolagets finansiella verksamhet mäter hur bolaget är finansierat. Ett bolag tar en större finansiell risk ifall de har en större andel skuld i förhållande till eget kapital. Bolagen betalar en ränta på skuldebreven som är en fast kostnad. Bolaget behöver inte betala ut dividend på aktiekapitalet.

Omsättning Den första posten i resultaträkningen anger bolagets omsättning, dvs hur mycket bolaget säljer för. Ett simpelt exempel är ett bolag som säljer en produkt (t ex sågar). Varje såg kostar 100, ifall bolaget säljer 1000 sågar så har man en omsättning på 100*1000= 100000. Inom produktkalkyleringen ges detta av R(q)=p*q. Där R(q) är bolagets intäktsfunktion, p är priset och q är kvantitet. Kostnad sålda varor Kostnad sålda varor innehåller vanligtvis materialkostnader och diverse försäljningskostnader. För att förenkla detta kan vi se det som att detta är de rörliga produktionskostnaderna. I vårat tidigare såg exempel så kan detta innebära att de rörliga skulle kunna vara 30 per tillverkad såg. Ifall vi sålde 1000 sågar så innebär detta att vi har gjort en vinst på 30000. Vi kommer i detta kompendie att beteckna de rörliga kostnader med c och de totala rörliga kostnaderna anges av c*q. Lönekostnader Lönekostnader är vad det låter som att det är, de totala kostnaderna för löneutbetalningar under året. Denna kostnad kommer vi att se som fast i våra räkneexempel. Övriga kostnader I vår simpla resultaträkning har vi angivit övriga kostnader som en post. Denna post innefattar väldigt mycket. Vi har för att nämna några stora kostnadsposter inte tagit med reklamkostnader, administrations kostnader, hyror etc. Vi betraktar dessa kostnader som fasta. EBITDA EBITDA är ett resultatmått som vi tittar närmare på senare. Detta mått är ett rättvist resultatmått då det inte är föremål för skillnader i beskattning, kapitalstruktur och avskrivningar. Det existerar flertalet branschspecifika mått såsom EBITDAR (flyg industrin) som även tar bort flygplans leasing från resultatet för att kunna jämställa resultaten mellan flygbolag som äger sina plan gentemot dem som leasar planen. Avskrivningar Då ett företag gör en stor investering t ex i fastigheter eller maskiner så behöver de inte kostnadsföra hela investeringen på en gång. Då fastigheten eller maskinen kan brukas flertalet år, så

ger det en mer rättvisande bild att skriva av investeringen på dess förmodade ekonomiska livslängd (dvs. så länge det är ekonomiskt gångbart att ha kvar maskinen. Skriv mer om avskrivningar: EBIT EBIT är detsamma som bolagets operativa vinst. Den mäter hur lönsam den operativa verksamheten är. Detta mått används i flertalet av de nyckeltal vi kommer att använda oss av i senare delen av boken, såsom avkastning på totalt kapital (ROA) och bruttomarginalen (ROS). Ränteintäkter och räntekostnader Det vanligaste är att ett bolag har större räntekostnader än ränteintäkter då bolag finansierar sig till viss del med lånat kapital och är därmed tvungna att betala ränta på lånen. Räntan på lånet är en fast kostnad och brukar beräknas som ränteprocent x lånat belopp. Skatt Räntorna är avdragsgilla i beskattningen därför beskattas bolaget först efter att räntekostnaderna har avdragits från resultatet. Bolagets beskattningsbara vinst (EBT) multipliceras med skatteprocenten för att man skall kunna få ut beloppet som betalas i skatt. Bolagsskatten i Finland är 26%. Vinst När skatten har avdragits från EBT framkommer bolagets vinst. Utav vinsten bestämmer bolaget hur mycket de vill hålla kvar i bolaget och hur mycket de vill dela ut till sina aktieägare i dividend. 1.2 Utbetalningshierarkin samt en introduktion till kapitalkostnad Vad vi ser från resultaträkingen är att alla operativa kostnader skall vara täckta först innan man kan betala ut något till långivare, stat och aktieägare. De operativa kostnaderna är alla kostnader som härrör sig till produktionen samt overhead kostnaderna som kommer från administration, marknadsföring och dylikt exempel på dessa kostnader är löner, reklam kostnader och dylikt. Helt enkelt alla kostnader som hör till bolagets operativa verksamhet. I ett andra skede skall bolaget betala sina långivare. Detta sker via räntebetalningar på lånen som bolaget har tagit. Bolaget måste kunna betala samtliga kostnader till och med denna punkt för att inte gå i konkurs. Efter långivarna skall staten ha sina skatteintäkter. Dessa räknas vanligtvis som en procentsats från vinsten efter räntorna är betalda. Det som kvarstår efter denna post är Bolagets vinst. Denna vinst kan betalas ut till aktieägare som dividend eller hamna i balansräkningen som

tidigare periods vinster. Vanligtvis betalar bolaget ut en viss del av vinsten den så kallade utbetalningsprocenten. Den delen av bolagets vinster som hålls kvar i bolaget upptas som eget kapital. Utifrån detta är det enkelt att kunna klargöra vilka som har den minst riskfyllda och mest riskfyllda positionen utav bolagets intressenter. Aktieägarna får sina pengar sist och bolaget är inte skyldiga att betala ut någonting till dem. Detta gör att de sitter på den mest riskfyllda positionen. Säkrare sitter långivarna som får pengarna före aktieägarna. Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att äga aktier i ett bolag är mer riskfyllt än att vara långivare. Detta är någonting investerare justerar för, en aktieägare kräver en högre avkastning än långivaren gör, dvs aktieägare har ett högre avkastningskrav på sitt investerade kapital. Vi kommer att återkomma mer till detta senare. Bokslutsanalys Vi har nu lärt oss hur ett bokslut ser ut och vi ska nu inleda vår första analys utav bokslutet. Vi kommer att gå igenom lönsamhetsmått, riskmått och finansieringsmått. Lönsamhetsmått Det finns flertalet lönsamhetsmått vi går igenom de viktigaste här. Vilka kan anses vara Avkastning på totalt kapital (ROA), avkastning på eget kapital samt du pont dekompositionen av ROA.

Avkastning på totalt kapital (ROA) Mäter hur lönsamt ett bolag använder sina tillgångar. avkastning på tillgångar Beaktar inte hur bolaget är finansierat. Därför används den operativa vinsten som mått. ROA EBIT BALANSOMSLUTNING Avkastning på eget kapital (ROE) Ger en bild av avkastningen till aktieägarna i bolaget. Aktiägarna har rätten till vinsten efter alla andra har fått sin del. Därför räknas måttet på Earnings istället för EBIT i täljaren ROE E EK, Brutto marginal Ett mått på hur bra marginal bolaget har på sin försäljning. T ex. Klädaffärer har en god marginal på inköpspriset Livsmedelsaffärer av typ Lidl har en lägre marginal. Detta mått kan räknas med elller utan fasta kostnaderna medtagna. Vi inkluderar fasta kostnader för att få dupont formeln i ordning ROS EBIT OMSÄTTNING Kapitalets omloppshastighet mäter hur många gånger bolagets tillgångar omsätts varje år. Lidl omsätter t ex sitt kapital i större utsträckning än vad Juuris matbutik gör. OMSÄTTNING AT TK

Du Pont metoden Du Pont metoden visar med vilken strategi som bolaget har tjänat sina pengar. Antingen väljer man en lågpris strategi och försöker sälja väldigt mycket alternativt använder man sig av högre marginaler och säljer mindre. Exempel ASSET TURNOVER HI ASSET TURNOVER LO ROS HI STOCKMANNS MATBUTIK DELISH ROS LO LIDL TARMO Finansieringsmått När vi talar om finansieringsmått undersöker vi hur bolaget är finansierat. Dvs. hur mycket skuld respektive eget kapital bolaget har i balansräkningen. Mycket av den tidiga forskningen bygger på teorier kring varför bolaget är finansierat på ett särskiljt vis. T ex. Modligiani & Miller (1958) påvisade att under flertalet antaganden så spelar det ingen roll hur bolaget är finansierat. Dock har detta en stor betydelse i den verkliga världen då man släpper på dessa antaganden. Räntor är avdragsgilla i beskattningen vilket dividenden inte är. Detta blir tydligt om man tittar i resultaträkningen där skatter betalas efter räntekostnaderna erlagts. Därför kan man förenklat räkna värdet av skatteskölden som: Skattesköld = Skatte procent * räntekostnaden

Det vanligaste måttet för att mäta finansieringen i ett bolag är att använda ett soliditetsmått. EK SOLIDITET TK Soliditetsmåttet beaktar hur stor del av bolaget som är finansierat med eget kapital. Då man kan se skuldfinansiering som en fast kostnad som alltid måste betalas medan utbetalning av dividend är frivillig uppkommer en risk då man finansierar sig med skuldfinansiering. Därför tenderar bolag med låg operativ risk att ha en större andel skuldfinansiering i balansen. Vi har tidigare talat om att avkastningskravet på skuldfinansiering är lägre än vad det är på eget kapital. Detta tillsammans med skatteskölden som uppstår på grund att räntor är avdragbara i beskattningen har givit upp till flertalet teorier. 3 sammanfattade teorier kring soliditetsnivån Hackordningsteorin (Myers, 1984; Myers and Majluf, 1984) Bolag väljer sin finansiering utifrån vad som är billigast. Svårare att få skuldfinansiering än aktiefinansiering för noterade bolag i knipa. Billigare med skuldfinansiering än aktiefinansiering pga utbetalnings hierarkin. Dvs. Investerare har ett lägre avkastningskrav på skuldebrev än på aktier. 1. Internfinansiering 2. Skuldfinansiering 3. Blandfinansiering 4. Aktiefinansiering

Trade of teorin Trade off teorin bygger på att bolag har en trade off mellan fördelen med skatteskölden gentemot nackdelen med en högre sannolikhet att gå i konkurs om man väljer en högre skuldsättningsgrad. Därför brukar man säga att bolagets värde med skuldfinansiering är värdet på bolaget utan skuld finansiering + nuvärdet av skatteskölden nuvärdet av konkurskostnader. Detta gör att bolagets CD försöker maximera bolagets värde utifrån valet mellan konkursrisk och skattesköld. Empiriska bevis Andra viktiga aspekter att beakta för att kunna bestämma finansierings mixen för ett bolag är att undersöka hur Riskmått Vi har talat mycket om operativ och finansiell risk. Men hur mäter man detta? Det enklaste sättet är att titta på elasticiteter, dvs hur känsligt bolagets resultat är för en förändring i omsättningen. Här gör vi dock flertalet antaganden kring bolagets resultaträkning. Antaganden vi gör är att de enda variabla kostnaderna är kostnad för sålda varor samt skatterna. Detta för med sig att kostnader som kan vara halvfasta anses vara helt fasta i detta exempel. Man kan jämföra det med att elasticitetsmåtten fungerar i ett litet intervall kring den ursprungliga omsättningen alternativt EBIT. Omsättning Kostnad Sålda varor Administrativa kostnader Övriga operativa kostnader EBIT (Earnings before interest and taxes) Räntekostnader EBT (Earnings before taxes

Skatt = EBT*Skattesats Earnings Där den operativa verksamheten består av bolagets aktivitet från Omsättning till EBIT. Och bolagets finansiella aktivitet består av EBIT ner till vinsten. Operativ elasticitet För att beräkna den operativa elasticiteten förändrar vi Omsättningen med X% och antar att kostnad sålda varor förändras linjärt med omsättningen. Vi utgår från att alla andra kostnader över EBIT är fasta. När vi har gjort våra förändringar i resultaträkningen dividerar vi den resulterade procentuella förändringen i EBIT med den procentuella förändringen i omsättningen. Operativ Elasticitet= Ifall vi får en hög elasticitet vet vi att bolagets verksamhet är känslig mot externa chocker i försäljningen. Ett bolag med hög elasticitet tenderar att göra bättre ifrån sig i högkonjunktur och sämre ifrån sig i lågkonjunktur. Bolagets känslighet beror på hur stor andel fasta kostnader de har. För att illustrera med ett exempel så finns det 2 bolag som har en omsättning på 1000 vardera i ett normalläge och bolagen gör EBIT på 200. Det finns tre tillstånd i ekonomin Högkonjunktur, normalläge och lågkonjunktur. Försäljningen ökar med 50% i högkonjunktur och minskar med 50% i lågkonjunktur. Bolag A har fasta kostnader som uppgår till 800 och bolag B har fasta kostnader som uppgår till 0. Bolag A har rörliga Kostnader på 0 i ett normalläge och Bolag B har rörliga kostnader som uppgår till 800. Ifall vi nu räknar elasticiteten på Bolag A och B givet en ökning på 50% i omsättningen: BOLAG A Omsättning 1000 *1,5 =1500 Rörliga kostnader = 0 Fasta Kostnader = 800 EBIT = 1500-800 = 700 Detta ger procentuella förändringar i EBIT: 700/200-1= 2,5 Elasticiteten = 2,5/0,5=5 BOLAG B Omsättning 1000*1,5*1500 Rörliga kostnader = 800*1,5=1200 Fasta Kostnader = 0 EBIT = 1500-1200=300 Detta ger procentuella förändringar i EBIT: 300/200-1 = 0,5 Elasticiteten = 0,5/0,5 = 1

EBIT Hög: 5*0,5*200 + 200=2,5*200+200=700 EBIT Låg: 5*-0,5*200 + 200 =-2,5*200+200=-300 EBIT Hög: 1*0,5*200+200=0,5*200+200=300 EBIT Låg: 1*-0,5*200+200=-0,5*200+200=100 Detta innebär att Bolag A kommer göra väldigt bra ifrån sig i en högkonjunktur, men i en lågkonjunktur då försäljningen minskar med 500 kommer EBIT att minska med -0,5%*5 = -2,5x. Så ifall försäljningen minskar med 50% kommer EBIT att minska med -2,5x (200*-2,5 = -500). Så vi kommer att få en EBIT för detta bolag i lågkonjunktur på 200-500=-300. Tolkningen av den operativa hävstången är alltså att en ökning i försäljning med x procent kommer att medföra en ökning i EBIT med (i detta fall) 2,5x. Från detta exempel blir det tydligt att ett bolag med högre hävstång är mer känsligt för konjunkturer. Vi ser att BOLAG A kommer få en negativ EBIT i en lågkonjunktur vilket även gör att bolaget inte kommer att kunna betala sina räntor med årets resultat. Vilket säger att ju större andel fasta kostnader ju högre risk tar bolagen. Finansiell elasticitet Den finansiella elasticiteten följer exakt samma intuition som den operativa. Den finansiella elasticiteten mäter ifall EBIT förändras med x% med hur många gånger förändras vinsten. % dvinst Finansiellelasticitet % debit Denna elasticitet påvisar att ju mer räntekostnader i relation till EBIT ett bolag har ju större vinstfluktuationer kommer vi att se. Detta är direkt relaterat till hur bolaget är finansierat då de två base case fallen är eget kapital alternativt skulder. Ett bolag med högre skuldsättningsgrad har högre finansiell elasticitet. Total Elasticitet Den totala hävstången undersöker bolagets totala risk. Det är ett mått på hur en förändring i omsättningen påverkar vinsten. Detta mått får man enkelt genom att multiplicera den finansiella och den operativa hävstången: Total Elasticitet = Operativ elasticitet X Finansiell Elasticitet Genom denna dekomponering kan man se hur bolaget fördelar sitt risktagande mellan operativ och finansiell risk. Vissa branscher är mer riskfyllda då de har stora fasta kostnader bundna inom produktionen och kan därför inte ta lån i samma utsträckning som andra branscher.

OBS! Man skall tänka på att olika branscher har olika konjunkturkänslighet och därför kan detta måttet vara en aning missvisande. Till exempel bilindustrin har visat sig vara väldigt konjunkturkänslig och lider i lågkonjunktur på grund av detta. Men dock så är det mindre variation i det totala elasticitets måttet mellan företag än vad det är i det operative alternativt det finansiella måttet.