Sanera PCB! PCB Svårn e d b rytbara organiska före n i n g a r, som bland annat har använts i byggmaterial. Byggsektorns Kretsloppsråd Projektet PCB i byggnader September 2000
Vi måste se till att PCB inte sprids i naturen By g g s e k t o rns Kretsloppsråd har antagit ett handlingsprogram för PCB i byggnader, som syftar till att inventera och sanera byggprodukter som innehåller PCB. Programmet innebär att vi i byggsektorn har åtagit oss att se till att de PCBhaltiga material som innebär stor risk för hälsa och miljö skall vara bortsanerade till 2002/2003. Det är i första hand landets fastighetsägare som har ansvaret för att identifiera och byta ut byggmaterial som kan sprida PCB till omgivningen. PCB är en typ av svårnedbrytbara organiska föreningar som kan finnas i byggnader från perioden 1956 1973. PCB har skadliga effekter på fortplantningsförmågan och immunförsvaret. Det har också visat sig att PCBföreningar som finns kvar i fogmassor i byggnader kan läcka ut till omgivningen och komma ut i kretsloppet. K retsloppsrådet ser allvarligt på de skador som PCB kan medföra och har därför startat projektet PCB i byggnader. Här samordnas aktiviteterna för att ta hand om PCB i byggnader. För att arbetet skall lyckas krävs en bre d samverkan inom hela byggsektorn. Men det är också viktigt att byggsektorn utför detta arbete i nära samarbete med kommunerna. Denna broschyr är ett led i Kretsloppsrådets information om PCB. Den riktar sig främst till fastigh e t s ä g a re men även till andra som arbetar med u n d e rhåll, ändring och rivning av byggnader. Min förhoppning är att den skall väcka intresse och starta en process av vidare kunskapssökande samt leda fram till genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att vi skall komma tillrätta med problemet PCB i byggnader. Miljöbalken lägger i dag ett stort ansvar på verksamhetsu t ö v a ren. Det innebär bland annat att fastighetsägare n är skyldig att känna till och avlägsna ämnen som kan innebära fara för hälsa och miljö. Däremot finns inga regler om när eller vid vilka mängder PCB som en f a s t i g h e t s ä g a re måste sanera sin fastighet. Det åtagande som vi i byggsektorn har gjort genom vår handlingsplan att på ett miljöriktigt sätt hantera re s t p rodukter och åtagandet att sanera PCB i byggnader innebär emellertid ett minst lika starkt motiv som tvingande re g l e r. Vi måste se till att PCB inte sprids i nature n! Bernt Johansson Information om Byggsektorns Kretsloppsråd För att skapa ett heltäckande och samordnat engagemang inom bygg- och fastighetssektorn bildades år 1994 Byggsektorns Kretsloppsråd. Kretsloppsrådet ska verka för att samordna sektorns växande miljöintresse och vara en stark drivkraft för ett uthålligt kretsloppssamhälle. Hösten 1995 lade Byggsektorns Kretsloppsråd fram sin handlingsplan Miljöansvar för byggvaror inom ett kretsloppstänkande. Modellen är ett alternativ till p roducentansvar för byggvaror och innebär att sektorns alla aktörer gemensamt åtar sig att samverka och ansvara för att verksamheten blir kre t s l o p p s- anpassad och effektiv. De övergripande målen är att utveckla och använda byggvaro r, byggsystem och byggmetoder som begränsar negativ miljöpåverkan och främjar långsiktig hushållning med våra naturresurser. 2
Finns det PCB i husen? Du som är fastighetsägare eller på något annat sätt verkar inom bygg- och f a s t i g h e t s s e k t o rn med rivning, ändring och underhåll av byggnader, måste känna till PCB, var det kan finnas och hur det ska hanteras. På så sätt skall vi undvika att PCB av misstag sprids till miljön. Inventera! Har företaget hus byggda eller fogrenoverade 1956 1973, så skall snarast en inventering göras av PCB i fogmassor. Fogmassor med PCB kan bland annat finnas i bostadshus, sjukhus, industribyggnader och kontorshus. Inventera i byggnader från denna period även golvmassor, i s o l e rrutor och kondensatore r, som också kan innehålla PCB. Dessa måste hanteras rätt vid byte, underhåll och rivning. Informera! Före sanering bör boende och lokalanvändare få information om PCB och vad saneringen innebär. Upplys om miljöriskerna och den troligen minimala risken för hyresgästerna att få i sig PCB från fogmassa i förhållande till vad man kan få i sig med födan. Sanera! Fogmassor som innehåller mer än 500 ppm (500 mg/kg eller 0,05 %) PCB skall snarast tas bort och tas omhand som farligt avfall. Även golvmassor som är öppet exponerade skall saneras snarast. Fogmassor som har tillverkats med PCB som en komponent innehåller vanligen höga halter PCB och är det som är mest angeläget att åtgärda. Fogmassor som visat sig innehålla mer än 500 ppm bedöms höra till den kategorin. 3
Vad är PCB? S v å rn e d b rytbara organiska före n i n g a r, som har använts bland annat i byggmaterial. Ett miljöhot. PCB står för polyklorerade bifenyler och består kemiskt av två bensenringar som i olika grad är mättade med klor. De är stabila organiska föreningar som anrikas i näringskedjan och har skadliga effekter på djur och människor. De flesta PCB-föreningar är trögflytande oljelika vätskor. De har flera värdefulla tekniska egenskaper och har använts i elektrisk utrustning som transformatorer och kondensatorer och även som mjukgörare i plast och i fogmassor. PCB kan finnas kvar i vissa byggmaterial från 1956 1973. PCB-användning i öppna system förbjöds 1972. Risker med PCB Påverkan på fort p l a n t n i n g s f ö rmågan och immunförsvaret, påverkan på barns i n l ä rn i n g s f ö rmåga m m. PCB är fettlösliga ämnen som bland annat har skadliga effekter på fortplantningsförmågan och immunförsvaret. Eftersom ämnena är mycket svårnedbrytbara, ackumuleras de i näringskedjan. När PCB-belastningen var som högst i miljön, minskade stammarna av bland annat havsörn, utter och säl. Sälstammen har nu ökat igen, samtidigt som PCB-halterna i miljön har gått ner. Hur sprids PCB? PCB från fogmassor kan spridas till omgivningen. PCB i rivningsmaterial som hamnar på en vanlig soptipp läcker ut i miljön. PCB ackumuleras i näringskedjan: från fisk till fåglar, sälar och människor. En undersökning har visat att PCB kan läcka ut från befintliga fogar och förorena intilliggande byggnadsdelar samt spridas till omgivande mark och luft. När PCB väl kommit ut i miljön, tas det väldigt lätt upp av levande organismer och kan så småningom hamna i djur som människan äter. I Sverige får vi i oss PCB främst via fet fisk från Östersjön. I byggnader kan PCB finnas i fogmassor PCB kan finnas i polysulfidbaserade fogmassor i hus som har byggts eller renoverats under perioden 1956 1973. Observera att det även finns polysulfidmassor utan PCB. Bakom den synliga fogen (den vita) finns i detta fall fogmassa som innehåller PCB. 4 Den dominerande användningen av polysulfidmassorna var för utvändig tätning av rörelsefogar mellan fasadelement, i dilatationsfogar och i utvändiga anslutningsfogar vid fönster, dörrar m m. De kan också förekomma inomhus som fogtätning till exempel i entréer och trapphus. I många fall har man ersatt de ursprungliga fogmassorna med nytt material, men stora mängder PCB bedöms finnas kvar i byggnader uppförda före användningsförbudet.
Andra byggprodukter som kan innehålla PCB Vissa golvmassor PCB kan finnas i plastbaserade golvmassor som har lagts in som halksäker beläggning i till exempel storkök och industrilokaler från 1956 1973. Förseglingsmassa i isolerru t o r Det kan också finnas i förseglingsmassa i isolerrutor från samma period. Svenska isolerrutor tillverkade efter halvårsskiftet 1973 är fria från PCB. Norska isolerrutor kan emellertid ha PCB ända fram till 1975. Isolerglas Tillverkningsdatum i distans - profilen mellan glasen Var uppmärksam vid byte/rivning! O b s e rvera fogmassor vid byte/rivning Inga okända fogmassor får slängas på tippen eller blandas med andra restprodukter vid rivning! Om fogmassa skall tas bort i samband med rivning eller av tekniska skäl bytas ut, skall den antingen analyseras så att den kan hanteras rätt eller antas innehålla PCB och hanteras som farligt avfall. Finns det plastbaserade golvmassor? Vissa plastbaserade golvmassor från samma period kan innehålla PCB och skall då behandlas som farligt avfall vid rivning. Om en PCB-haltig golvbeläggning inte är inbyggd bör den avlägsnas innan rivning är aktuell av andra skäl. K o n t rollera gamla isolerru t o r Inga isolerrutor från 1956 1973 får slängas på tippen eller skickas för återvinning utan att kontrolleras avseende PCB. Är du osäker behandla dem som farligt avfall! K o n t rollera gamla lysrörsarm a t u rer m m K o n d e n s a t o rer till lysrör, tvättmaskiner och oljebrännare m m Kondensatorer i lysrörsarmaturer kan ofta innehålla PCB i installationer som gjorts före 1980. Små kondensatorer finns också som startkondensatorer i enfasmotorer i till exempel fläkt till oljebrännare, i cirkulationspumpar, tvättmaskiner, centrifuger, torktumlare och köksfläktar. Risken finns att PCB-kondensatorer kan hittas i importerad utrustning till exempel fläktar och pumpar som installerats så sent som på 1980-talet. Inga lysrörsarmaturer, fläktar, disk- och tvättmaskiner, oljebrännare och dylikt från 1956 och fram till 1980 får slängas på tippen med sina kondensatorer eller sändas för metallåtervinning utan att kondensatorn kontrolleras avseende PCB. Alternativet är att hantera kondensatorerna som om de innehöll PCB (som farligt avfall). Ny lagstiftning I och med att Miljöbalken har börjat att gälla har var och en ansvar för all miljöpåverkan från sin egen verksamhet. Att vara fastighetsägare innebär att man är verksamhetsutövare. Lagstiftningen innefattar även miljöpåverkan från fastigheter, till exempel spridning av PCB till omgivningen. När PCB upptäcks i en byggnad måste kommunens nämnd för miljöfrågor genast underrättas. När PCB skall saneras skall anmälan göras till kommunen. Saneringen skall utföras med bästa möjliga teknik och verksamhetsutövaren är skyldig att vidta sådana skyddsåtgärder att spridning av PCB förebyggs, minimeras och avhjälps. Om de kan antas att det i samband med b y g g n a d s å t g ä rder kommer att uppstå rivningsmaterial som är farligt avfall, måste fastighetsägaren upprätta rivningsplan. 5
Inventera och sanera PCB! De fastighetsägare som ännu ej inventerat sina byggnader från perioden 1956 1973 med avseende på PCB, uppmanas att snarast göra inventering. Bygg- och fastighetssektorn har genom Byggsektorns Kretsloppråd åtagit sig att sanera fogmassor med mer än 500 ppm (= 500 mg/kg eller 0,05 procent) PCB så s n a rt som möjligt. Målet är att saneringarna skall vara klara till årsskiftet 2002/2003. Hur inventerar man PCB i fogmassor? Identifiera byggnader uppförda eller fogrenoverade 1956 1973! Undersök var det finns fogmassor i varje byggnad! Tag prover och låt analysera alla typer av fogmassor! Endast polysulfidbaserade fogmassor har från början en tillsats av PCB. Men även andra typer av fogmassor har visat sig innehålla PCB, som en förorening eller till exempel genom att en PCB-haltig massa har fogats över med annan massa eller bytts ut utan noggrann rengöring av fogkanterna. Därför bör alla typer av fogmassor i en byggnad kontrolleras (alla som ser olika ut). Undersök även de fogar som kan finnas inomhus. Det enda säkra sättet att avgöra om en fogmassa innehåller PCB är att ta ut ett prov och låta ett laboratorium göra en analys. Utifrån analyssvaren och den bedömda foglängden kan mängden PCB uppskattas. Tag kontakt med miljökontoret i kommunen efter genomförd inventering för att informera om inventeringsresultatet! Gör en saneringsplan för de byggnader som innehåller PCB. På webbplatsen www.sanerapcb.nu finns hjälpmedel för inventering i form av blanketter samt en databas för att föra in uppgifter från inventering. När ska vi sanera? Sanera snarast fogmassor som innehåller mer än 500 ppm PCB! Några gränsvärden för tillåten halt av PCB i befintliga fogmassor har inte fastställts. Åtagandet innebär att fogmassor med PCB-halt över 500 ppm skall saneras snarast. Fogmassorna måste då tas omhand som farligt avfall enligt förordningen (1996:971) om farligt avfall. De fogmassor som har tillverkats med PCB som en komponent innehåller ofta PCB-halter upp till 20 30 procent. Fogmassor som har lägre halter än 500 ppm behöver inte åtgärdas direkt. Orsaken till låga halter kan vara att fogmassan har bytts ut och att PCB sedan har vandrat in i den nya massan från kvarsittande rester av gammal fogmassa eller från intillliggande material. En fogmassa som nyligen har bytts ut, men visar sig ha högre halt än det rekommenderade värdet för sanering behöver inte åtgärdas igen förrän dess livslängd är slut. När saneringsarbete planeras, tag kontakt med den lokala miljömyndigheten i kommunen för att anmäla saneringen och för samråd om skyddsåtgärd e r, dokumentation till kommunen med mera. Vad kostar det? Provtagning och analys kan kosta från 500 kronor och uppåt per prov, bland annat beroende på hur många prover som samtidigt lämnas för analys och hur snabbt man vill ha svar. Ett expressprov (en till två dagar) kan kosta mellan 1 500 och 3 000 kronor. Kostnaden för utbyte av fogmassa beror på var objektet ligger, våningshöjd, fasadutformning, tillgång till arbetsställningar, den totala foglängden med mera. Kostaden kan variera mellan 200 och 450 kr/lpm fog. Transportkostnader tillkommer och SAKAB tar 15.50 kr/kg för destruktion av avfall från fogsanering. 6
Teknik för sanering av PCB i fogmassor. Fogmassan skärs bort F o g k a n t e rna slipas dammskydd krävs Efter att fogen skurits bort slipas kanterna rena. Bilden visar rekommenderad skyddsutrustning vid slipning. Vanligen skärs den befintliga fogen bort med en motordriven oscillerande kniv eller dylikt. De rester av fogmassa som finns kvar kan till exempel slipas bort med vinkelslipmaskin så att en ren fogyta bildas. En speciell typ av kraftig dammsugare bör användas för att minimera spridningen av PCB-damm. Därigenom får man så låg exponering av PCB som möjligt för arbetare och boende. Skyddsutrustning skall användas vid arbetet och marken intill husfasaden måste skyddas genom täckning som också underlättar uppsamling av avfallet. Ett råd för upphandling är att anlita fogentreprenör som arbetar enligt av branschföreningen (SFR) rekommenderad metod vid sanering. Teknik för omhändertagande av avfall Det miljöfarliga avfallet samlas i godkända kärl/plastsäckar, som märks. Tr a n s p o rt av godkänd transport ö r. D e s t ruktion hos SAKAB. Det uppsamlade slipdammet läggs tillsammans med övrigt fogavfall i särskilda kärl eller polyetensäckar som är godkända för farligt avfall. Varje förpackningsenhet skall märkas och placeras i låsbar container, som också skall märkas. PCB-haltigt avfall är enligt SFS 1996:971 farligt avfall och får endast transporteras av den som har tillstånd av länsstyrelsen. Kommunens miljöenhet kan upplysa om vilka företag som har tillstånd. Den som lämnar avfall för transport är skyldig att kont rollera att både transportören och mottagaren har de tillstånd som fordras. Journalföring krävs och transportdokument skall upprättas enligt SNFS 1997:4. PCB i mark intill byggnader Efter fogsanering bör marken närmast byggnaden åtgärdas som en extra säkerhetsåtgärd. Samordna gärna arbetet med andra förbättringar på tomten. Rekommenderade åtgärder är att byta sanden i sandlådor samt det översta markskiktet på lekplatser och odlingslotter i byggnadens närhet. Även ytskiktet (ca 1 dm) inom ett par meter från huset bör bytas på ytor som inte är hårdgjorda. Kontakta kommunens miljökontor för samråd om åtgärderna och hur de ersatta ytskikten skall tas omhand. Massorna kan sannolikt utnyttjas som täckmassor vid lämplig deponi. 7
PCB i byggnader ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd Inventering och sanering av PCB är en del i byggsektorns frivilliga åtagande. Om detta visar sig otillräckligt kan lagstiftning bli aktuell. Inom ramen för Byggsektorns Kretsloppsråd pågår ett projekt avseende identifiering och sanering av PCB i landets byggnader. Ansvarig för projektet är Per Lilliehorn, Sveriges Fastighetsägareförbund, sekreterare i Byggsektorns Kretsloppsråd. Projektsekreterare är Gunilla Rex, Rex Hus & Miljökonsult. Syftet med projektet är att kartlägga förekomsten av PCB i byggnader, samla in kunskap och sprida information så att PCB-haltiga material hanteras rätt. Våren 1998 formulerades målen för projektet, bland annat att fastighetsägarna skulle inventera sina fastigheter under 1998 1999. För saneringen sattes målet att de mest riskabla materialen ska vara sanerade till årsskiftet 2002/2003. Projektet informerar om PCB i byggnader på webbplatsen www.sanerapcb.nu Kontaktpersoner Per Lilliehorn, Sveriges Fastighetsägareförbund, tel: 08-613 57 85, e-post: per.lilliehorn@svefast.se Gunilla Rex, Rex Hus & Miljökonsult, tel: 08-54 54 45 40, e-post: gunilla.rex@telia.com Ingvar Folkesson, Svenska Fogbranschens Riksförbund, tel: 042-15 79 50, e-post: fogbranschen@swipnet.se Christer Björklund, ÅF Energikonsult AB, tel 08-657 10 00, e-post: christer.bjorklund@ene.af.se Patrizia Finessi, SABO, tel: 08-406 55 37, e-post: patrizia.finessi@sabo.se Litteraturhänvisningar Förordning (1996:971) om farligt avfall PCB i fogmassor stort eller litet problem? Rapport 4697, NV 1997 Sanera PCB-haltiga fogar. Handledning för fogentreprenörer. Svenska Fogbranschens Riksförbund, juni 1999 w w w. s a n e r a p c b. n u Byggsektorns Kretsloppsråd Projektet PCB i byggnader REGERINGSGATAN 67, PLAN 5, BOX 1707, 111 87 STOCKHOLM, TELEFON 08-613 57 85, FAX 08-21 06 24 www.kretsloppsradet.com