Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:



Relevanta dokument
Naturvårdsverkets författningssamling

MILJÖSANERING. Masshanteringstjänster inom Ragn-Sells

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Ragn-Sells komplett partner för säker marksanering

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Välkomna att samråda med oss om framtidens verksamhet på Löt avfallsanläggning

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Hur tydlig ska en beskrivning vara? Renare Mark - Upphandling inom förorenade områden , Gustaf Sjölund, Umeå

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar

Avfall och förorenade. områden

Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun

Målgruppen är varierad

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Rivningsplan med tillhörande materialinventering

Riktlinje. för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Hur arbeta med förorenade massor

PR-Slamsugning AB Utgåva 1,

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE

Fastighetsägare. Adress. Telefon (dagtid) E-postadress

Deponering av avfall. Handbok med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg

PM Markföroreningar inom Forsåker

Vinterviken Informationsmöte inför sanering

Förorenade områden översikt över lagstiftning som tillämpas

Halmstads Energi och Miljö AB

Massor till klassificering Surte Hamn

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning

EBH-processen. Åtgärd och uppföljning. Upplägg av passet

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Anmälan om avhjälpande åtgärd Enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)

Svensk författningssamling

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten)

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004

Sanering av Klippans Läderfabrik Etapp 3

SamrådTillståndsansökan. Materialhanteringscenter. Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun. Fortum Waste Solutions AB

FÖP Maden, geoteknik och miljöteknik

Riktlinje för hantering av förorenade områden

Materialinventering sammanställning

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

RIVNINGSPLAN (EB.3:3)

Samrådshandling: Stockholms stad planerar att sanera i Vinterviken

Status för statusrapporter. Anneli Liljemark

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling

Samråd enligt 6:e kap 4:e Miljöbalken Halmstads Energi och Miljö AB Ny återvinningsanläggning och deponi i Kistinge

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Bohus varv: Kompletterande markundersökningar Projektering av saneringen

Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun

Sanering av gamla industrigården

Massor för anläggningsändamål

ANMÄLAN OM EFTERBEHANDLING AV FÖRORENAT OMRÅDE ( 28)

BT Kemi Efterbehandling

Miljösamverkan Västerbotten

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

Bakgrund. Miljöprojekt Gusum - Lägesrapport november 2008

CLP-förordning, vad innebär det? Grundläggande karakterisering av jordmassor

DELDOM meddelad i Stockholm

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Projekt Valdemarsviken

Fallstudie: Hantering av freoninnehållande byggnadsavfall

Samråd enligt miljöbalken

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6. Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning. Information om fastigheten Byggår

Fastighet och sökande/anmälare

Förorenad mark i byggprojekt

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

För de nedlagda deponier där kommunen varit verksamhetsutövare framgår också vidtagna resp. planerade åtgärder

Naturvårdsverkets författningssamling

Grävarbeten i förorenad jord upplysning, anmälan och slutredovisning

Avfallsanläggningar och avslutade deponier

STATUSRAPPORT ENLIGT IED

Blankett. förorenad jord

Svensk författningssamling

Anmälan om avhjälpandeåtgärder

Efterbehandling vid Åvikenområdet

Avfallsanläggningar och avslutade deponier REMISS

handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Miljöriskområdet Kniphammaren

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Hantering av schaktmassor

Fastighetsbeteckning Beräknat startdatum för rivning Beräknat stoppdatum för rivning. Byggherre Kontaktperson Telefonnummer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Nedläggning av bilskrot Västerås

Anmälan av överklagande av miljöprövningsdelega-tionens

Transkript:

Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för efterbehandlingen Reducera osäkerheterna Få återstående osäkerheter entydiga och kalkylerbara För detta krävs: Kunskap Erfarenhet Fantasi 1

Exempel på osäkerheter i en efterbehandlingsentreprenad Om föroreningarna Vilka verksamheter har pågått i området? Vilka föroreningar kan påträffas och vilka halter förekommer? Var finns föroreningarna? Hur stora volymer är förorenade? Hur ska massorna hanteras; behandling? återläggning? mellanlagring? bortforsling? deponering? Säkerhetsaspekterna för arbetena Om platsförhållandena Geologiska och geotekniska Hydrologiska och hydrogeologiska Skyddsobjektens status 2

Exempel på osäkerheter i en efterbehandlingsentreprenad (forts.) I kalkylen prissättning tidplan kapaciteter arbetsmiljökrav stillestånd (väderförhållanden och överraskningar ) kompletterande upphandlingar (t.ex. massor till deponi) Noggranna förberedande undersökningar krävs och fantasi kring vad som kan hända. Undersökningarna ska vara inriktade på åtgärder och resultaten ska vara användbara för entreprenören. Det är projektörens viktigaste uppgift att omvandla utrednings- och undersökningsresultat till praktiska och kalkylerbara åtgärder. 3

Svåra moment i entreprenaden Följande förhållanden och arbeten är i allmänhet svåra : dålig stabilitet (låg säkerhetsfaktor mot ras eller skred) schakt under grundvattenytan hantering av blöta massor avvattning av blöta massor länshållning och vattenrening logistik vid trånga utrymmen inom arbetsområdet koordination logistik och provtagning 4

Villkor begränsar handlingsutrymmet I projekt där tillstånd krävs (av MD eller Lst) kan i den tekniska beskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen utförandet låsas fast via: allmänna villkoret som är ett åtagande baserat på inlämnade handlingar (.saneringen ska genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden åtagit sig i målet. ) explicita villkor kring utförandet 5

Villkor begränsar handlingsutrymmet (forts.) Hur kan man göra för att få frihetsgrader i utförandet? söka få paraplytillstånd som tillåter flera metoder. Valet kan då ske när omständigheterna bättre kunnat kartläggas. Förenas ofta med en delegation till tillsynsmyndigheten att (om myndigheten finner behov av) föreskriva ytterligare villkor (hur tillgodoser vi kravet på BAT?) föreslå villkor som fokuserar på konsekvenser (oftast begränsning i utsläpp) till omgivningen i kombination med ovanstående 6

Villkor relaterade till konsekvenser av verksamheten Verksamhet Påverkan Effekter Konsekvenser Effekter = förändringar Konsekvenser = förändringarnas betydelse utifrån olika intressen Skyddsåtgärder / försiktighetsmått Ev. villkor 7

Var gör vi av de förorenade massorna (avfallet)? Eftersom en ansenlig kostnad i efterbehandlingen kan komma att ligga på omhändertagande av massorna i en avfallsanläggning bör denna länk tas i tidigt beaktande. Kunskap krävs således också kring avfallsklassificering och avfallshantering. Obs! Farligt avfall enligt avfallsförordningen och deponeringsförordningen är inte samma sak. Klassificeringen bygger på olika exponeringsfall. Vi bör använda termerna farligt avfall deponi, icke farligt avfall deponi och inert avfall deponi när vi refererar till deponeringsförordningen. 8

Var gör vi av de förorenade massorna (avfallet)? Klassning av massorna i avfallskategorier Hur fastställer vi om massorna är farligt avfall? (Avfall Sveriges RAPPORT 2007:01?) Om massorna är farligt avfall, vilka ytterligare analyser krävs (för behandling, för deponering)? Vilka anläggningar har tillstånd ta emot farligt avfall (ofta begränsat vid grinden ) i de mängder som uppstår i entreprenaden? Om deponering krävs har anläggningen en farligt avfall deponi eller är det tillräckligt med icke farligt avfall deponi (Avfall Sveriges RAPPORT 2007:01)? Vad krävs om massorna inte är farligt avfall? (normalt ingen provning inför deponering) 9

Centrala industriområdet, Åtvidaberg Den volymmässigt största sättningen inom området påträffades i kanten mot kärret. Torvskiktet stupar brant ner mot vattenytan på båda sidor. Torven överlagras till höger i bilden av slagg. 10

Centrala industriområdet, Åtvidaberg 11

Centrala industriområdet, Åtvidaberg Utflöde av grundvatten med stort innehåll av suspenderad silt. 12

Centrala industriområdet, Åtvidaberg Samtliga mätdata och uppgifter om klassificering för varje ruta och nivå fördes in och sparades i en accessdatabas. I databasen fördes för varje sanerad ruta in uppgifter om datum, nivå, XRF-analysnummer, PID-värde, klassificering i en av 8 förutbestämda kategorier: T1 - Farligt avfall 1 - Metaller, T2 - Farligt avfall 1 - Miljögifter (PCB, PAH mfl), T3 - Farligt avfall 1 - Lösningsmedlel, Petrolum, T4 - Farligt avfall 1 - Tunnor, Dunkar, Hinkar, T5 - Svagt förorenad 2- Jord, slagg etc., T6 - Komposterbart 3 - Rent papp, kartong, spån, T7 - Brännbart 3 - Virke, Trä, Möbelspill etc, T8 - Inert fyllningsmassor 3- Rent material I förekommande fall infördes även referens till ackrediterade analyser och tagna foton. Uppgifter från samma ruta och samma nivå samlades på ett särskilt datablad. Totalt innehåller den avslutade databasen 1216 datablad fördelat på 208 rutor. 13

Centrala industriområdet, Åtvidaberg PAH- och oljeförorenad jord behandlades med bakterier På deponin i Korshult. Med hjälp av luftningsslangar och sprinklersystem kunde jorden syresättas och bevattnas under behandlingen 14

Centrala industriområdet, Åtvidaberg 15

Centrala industriområdet, Åtvidaberg 16