Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 20 maj 2014 Inledning Uppgifterna delas i 5 grupper enligt de 5 planerade passen. Daniel kommer att gå igenom de allra flesta av dessa på övningsgenomgångarna. Skiss till svar kommer att läggas ut på hemsidan efter varje övningsgenomgång. Närvaro vid genomgångarna är frivillig. Tänk på att övningsfrågorna är högst relevanta för tentan. Övning är nyckelordet. Försök att lösa problemen innan genomgången, och öva sedan på liknande uppgifter efteråt. Det finns också ytterligare övningar att ladda ned på hemsidan som är lika relevanta för tentan men som Daniel inte går igenom. Övningspass 1 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1.1. Du bor på en ö och plockar kokosnötter, 2 per dag. Du har 20 kronor och betalar dig själv med dessa varje kväll. På morgonen köper du nötterna av ditt företag, äter frukost, och dra till jobbet. Illustrera det cirkulära flödet. Vad är M,V,P, ochy? 1.2. Om BNP-tillväxten i ett land är 3% per år, omloppshastigheten är konstant, och Riksbanken vill uppnå en inflation på2% per år, hur fort måste penningmängden öka? Förklara! 1.3. I en sluten ekonomi går staten med underskott och statsskulden ökar. Axel menar att detta är fel eftersom det blir en börda för framtida generationer, medan Bert menar att Axel har fel eftersom staten lånar inte från framtida generationer utan snarare från dagens medborgare. Vem har rätt? 1.4. I en ekonomi finns det fyrahundra personer, trehundra som jobbar och hundra som har gått i pension. De som jobbar tjänar 100 kronor om dagen, varav de sparar 30. De som har gått i pension spenderar 40 kronor om dagen från sin förmögenhet. De finansiella transaktionerna skötas av en bank som lånar ut pengar som blir över till företagen som vill investera i sitt kapital. (a) Illustrera det cirkulära flödet. (b) Vad är BNP i ekonomin? 1
(c) Vad är nivån på nationens reala sparande? (d) Vad är nivån på nationens finansiella sparande? 1.5. (a) Du tar ett banklån och köper en bostadsrätt. Har du sparat något: finansiellt? realt? Har någon annan gjort det (samhällsnivå)? Förklara med hjälp av en bild på det cirkulära flödet. (b) Du tar ett banklån och beställer några maskiner till ditt en-mans-företag. Har du sparat något: finansiellt? realt? Har någon annan gjort det (samhällsnivå)? Förklara med hjälp av en bild på det cirkulära flödet. 1.6. Under ett år, 1998 1999, har priserna och kvantiteterna på tre varor förändras enligt följande Tennisraketar Chokladbitar Pris, kr/st. Kvantitet, st. Pris, kr/st. Kvantitet, st. 1998 200 10 5 200 1999 300 10 10 200 (a) Vilka är de procentuella prisförändringarna på de olika varorna? (b) Vilken är den genomsnittliga prisförändringen mätt som KPI? (c) Har prisförändringen på tennisracket varit relativt högre eller lägre än den på chokladbitar? Har välfärden för några konsumenter ökat eller minskat relativt andra konsumenter? Varför? (d) Förklara varför det blir svårare att mäta inflation när mängden inköpta varor ändras p.g.a. prisförändringarna. 1.7. Du vill låna pengar till husköp. Banken erbjuder en rörlig ränta på 4 procent eller en ränta bunden i 5 år på 6 procent. (a) Du har en kristallkula och är säker på att den rörliga räntan kommer att snitta under 6 procent de närmaste 5 åren. Väljer du rörlig eller bunden? (b) Du vet att du klarar precis av att betala vid 6 procents ränta, och gör inget som helst anspråk på att kunna förutspå framtiden bättre än banken kan. Väljer du rörlig eller bunden? Förklara! (c) Du är riskneutral, och gör inget som helst anspråk på att kunna förutspå framtiden bättre än banken kan. Vilket alternativ (rörlig eller bunden) väljer du alla gånger? Varför? 1.8. Antag att du äger en hundradel av ett företag, och marknaden tror att företaget om det är välskött kommer att leverera vinster på totalt 100.000 SEK årligen i all framtid till sina ägare. Du tänker sälja din andel när du blir pensionär, och leva på det. (a) Vilket är värdet av din andel av företaget ifall räntan är fast vid 5 procent per år i all framtid? (b) Vilket är värdet ifall räntan stiger till 10 procent? (c) Hur påverkar en sådan ränteökning din prioritering mellan att konsumera din nuvarande inkomst, eller spara för att ha mer att leva på när du går i pension? Förklara! 1.9. Antag att den spanska staten vill få in pengar genom att sälja statspapper. Den som köper ett sådant papper erhållere1000 om exakt ett år. (a) Hur mycket får spanska staten per papper ifall den riskfria 1års-räntan räntan i euroområdet är 5 procent per år, och marknaden bedömer att det är säkert att Spanien kommer att kunna betala tillbaka? (b) Hur mycket (mer eller mindre än svaret ovan) får staten ifall marknaden bedömer att det finns en 5-procents sannolikhet att Spanien inte betalar tillbaka? (c) Antag att staten fåre800 för sina papper. Vad blev räntan? 2
Övningspass 2 Kort sikt: Keynes och konjunktur 2.1. Året är 1993, och det är ekonomisk kris i Sverige. Enligt Ekonomisk Historisk institutionen på Lunds universitet var svensk real BNP per kapita 3705 1910-SEK/år under 1993. I efterhand kan vi konstatera att BNP-trend var ungefär 4100 1910-SEK/år. 2013 var svensk nominell BNP per kapita 378 600 SEK/år (a) Förklara den enorma skillnaden mellan BNP-nivåerna 1993 och 2013. (b) BNP låg under trend 1993. Med hur mycket? Kommentera. 2.2. Antag en sluten ekonomi där den enda insatsen till produktion är arbetskraft, och det finns ingen offentlig sektor. Det finns två typer av ekonomisk agent; arbetare och pensionärer. (Den tredje typen av agent, ungdomar, utbildas tack vare att arbetarna lägger en del av sina inkomster på detta. Detta kan vi bortse ifrån i den här frågan.) (a) Rita en figur över det cirkulära flödet av pengar i denna ekonomi. Visa konsumtion, sparande/investering, samt företagens utgifter (lön). Förklara vad BNP är i ekonomin. (b) Finns det realt kapital i denna ekonomi? Finns det real investering? (c) En agent-typ har positivt sparande, den andra typen har negativt sparande. Vilken typ är vilken? (d) Vad händer med företagens lagerinvestering ifall ena gruppens sparande överstiger den andras negativa sparande? (e) Vad kan konsekvensen av detta vara? (f) Föreslå mekanismer genom vilka denna obalans skulle kunna jämnas ut. 2.3. Året är 1400. Antag en ekonomi med 10 identiska producenter/konsumenter, och en vara, mjölk. Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras 10 liter mjölk per dag. Mjölken kostar 10 kronor per liter. Det finns en i princip obegränsad mängd pengar (genom kreditsystemet). Varje kväll får arbetarna betalt, och sedan köper de mjölk för pengarna. Företaget har ett mjölklager; det är inte nödvändigtvis dagens mjölkproduktion som konsumeras. En viss måndag kväll bestämmer sig en person att spara sina pengar istället för att konsumera mjölk. (a) Visa det cirkulära flödet av pengar; visa i samma figur flödet av varor och tjänster. (Ledtråd: Företaget fick en lagerökning på 1 liter mjölk.) (b) Visa bankens balansräkning på tisdag morgon givit att det ser ut som nedan på måndag morgon. Tillgångar (kr) Skulder (kr) Måndag Reserver 100 Depositioner (f) 100 Lån 0 Summa 100 Summa 100 Företaget bestämmer sig, på tisdag, att minska produktion (och arbetskraften) i enlighet med den lägre efterfrågan. De som inte får betalt får inte heller låna pengar; de måste sluta konsumera. (c) Visa det nya cirkulära flödet av pengar. (d) Hur ser det ut på onsdag, och vidare? (e) På sin födelsedag bestämmer sig den som har sparat pengar att ta ut pengarna och köpa en till liter. Vad händer? 3
2.4. Året är 1500. Antag en ekonomi med 30 personer, varav 20 jobbar och 10 har gått i pension. Det finns en vara, mjölk. Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras40 liter mjölk per dag. Mjölken kostar 5 kronor per liter. Det finns en i princip obegränsad mängd pengar (genom kreditsystemet). Lönenivån är 10 kr/dag. Varje dag, under dagen, drar pensionärerna ut 6 kronor per dag från sin förmögenhet, och köper mjölk. De som jobbar får betalt 10 kronor; de sparar 3 av dessa, och köper mjölk för resten. För enkelhetens skull antar vi att räntan är noll. (a) Visa det cirkulära flödet av pengar, samt varor/tjänster. Vad är BNP (kr/dag)? (b) Balansräkningen för banken ser ut som nedan på måndag morgon. Hur ser det ut på tisdag morgon (alla transaktioner sker elektroniskt)? Tillgångar (kr) Skulder (kr) Reserver 1000 Depositioner (p) 10.000 Lån (f) 19.000 Depositioner (a) 10.000 Summa 20.000 Summa 20.000 På tisdag bestämmer sig alla som jobbar att spara 4 kronor istället för 3. Företaget producerar som vanligt. (c) Visa det cirkulära flödet av pengar, samt varor/tjänster, denna dag. Vad är BNP (kr/dag)? Företaget fick en lagerökning på 4 liter mjölk. Företaget bestämmer sig, på onsdag, att minska produktion (och arbetskraften) i enlighet med den lägre efterfrågan. De som jobbar återgår till att spara30 procent av sin inkomst. De arbetslösa spenderar/sparar inget. (d) Visa det nya cirkulära flödet av pengar. Vad är BNP (kr/dag)? (e) Hur ser det ut på torsdag? Vad är BNP (kr/dag)? (f) På sin födelsedag (mycket senare) bestämmer sig den som har sparat pengar att ta ut pengarna och köpa en till liter. Vad händer? (g) Bonusfråga: Vad är den totala effekten av sparbeslutet på BNP sammanlagt, i kronor? 2.5. Antag att nedanstående gäller för de slutna ekonomier, Asien och Besien. Besien har en högre skattesats samt högre transfereringar. Båda Asien Besien C 0 = 400 tkr/år t = 25 procent t = 50 procent MPC = 0,8 T = 625 tkr/år T = 1250 tkr/år I = 100 tkr/år G = 0 tkr/år Här ärc 0 autonom konsumtion, MPC är marginal konsumtionsbenägenheten,i är realinvestering i jämvikt, G är offentlig konsumtion, t är inkomstskatten, och T är transfereringar från staten till hushållen. (a) När BNP = BNP-jämvikt (och lagerinvestering = 0) vet vi att Y måste vara lika med MPC[(1 t)y +T]+C 0 +G+I. Visa detta med hjälp av en bild på det cirkulära flödet. (b) Beräkna BNP-jämvikt för respektive land. (c) Beräkna multiplikatorn för respektive land. (d) Antag att båda länderna initialt har en BNP-nivå som är lika med BNP-jämvikt och att de sedan påverkas av en störning i aggregerad efterfrågan sådan att C 0 minskar tillfälligt (under ett enda år) med 50 tkr. Vad blir det totala tappet i BNP som en följd av störningen, i respektive land. (e) Förklara innebörden av automatiska stabilisatorer. Leder en stor offentlig sektor till större eller mindre konjunktursvängningar? 4
2.2 2 1.8 1.6 loggdp/capita 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 Year Figur 1: Utvecklingen av BNP per kapita sedan 1870 i USA (kurvan ovanför) och Kina. Lång sikt: Tillväxt 2.6. Antag en ekonomi år 0 med 104 personer, varav 102 brukar jorden och 2 producerar hackor. De 2 lyckas producera 50 stycken hackor per år, och därmed finns 50 stycken hackor att tillgå eftersom de går sönder helt och hållet efter ett års användning. BNP ligger på 1000 SEK per kapita per år, varav 980 är värdet på maten och 20 är värdet på hackorna. En snille kommer på år 1 att man bör avsätta fler att producera hackor, och produktionsstyrkan höjs till 4, medan bara 100 brukar jorden. Samma år minskar matproduktionen till 960 SEK medan hackaproduktionen fördubblas. Året därpå år 2 finns det därmed hundra hackor att tillgå, och 100 personer som jobbar inom jordbruket. Tack vare att jordbrukarna kan jobba mer effektivt med en hacka vardera ökar produktionen till ett värde av 1200 SEK per kapita per år, varav 1160 är värdet på maten och 40 är värdet på hackorna. Efter det fortsätter man att avsätta 4 personer till hackaproduktion. (a) Beskriv, med hjälp av en graf, hurc, I ochy förändras med tiden i ekonomin. (b) År 10 kommer en statistiker på att när man höjde antalet som producerade hackor med 2 ökade BNP med 20 procent. Därför sätter man ytterligare två personer på att producera hackor. Vad händer sedan? (c) Föreslå något de skulle kunna göra i ekonomin för att uppnå tillväxt på längre sikt. 2.7. (a) Varför kan det tänkas att ett företags investeringar ger företaget mindre i avkastning än vad samhällets avkastning är på investeringen? (b) Varför kan detta uppfattas som ett problem för samhället och därmed även för statens ekonomisk politik? Hur kan problemet lösas? 2.8. Frågan handlar om utvecklingen av BNP per capita i USA och Kina sedan 1870. Använd Figur 1 för att hjälpa dig svara på frågorna. (a) BNP per kapita i USA är mer än 10 gånger högre idag än i 1870. Innebär det att man konsumerar 10 gånger mer idag än då? (b) Kinas tillväxt har tagit fart rejält sedan slutet på 70-talet. Kapitalmängden per kapita har också ökat enormt under samma period. Kan vi då dra slutsatsen att kapitalökningen är den viktigaste orsaken bakom tillväxten? 5
2.9. Två länder, A och B, har samma BNP år 2000. Land A hade dock dubbelt så hög BNP 1995, men produktionen sjönk sedan drastiskt på grund av förödelsen i samband med ett förlorat krig som är nu slut. Ekonomin i Land B växte stabilt, med 3 procent per år, under samma period. (a) Jämför ländernas sannolika tillväxt under de närmaste 20 åren. (b) Förklara skillnaden med hjälp av Solows teori. (c) Förklara skillnaden med hjälp av den institutionella teorin. 2.10. Antag en sluten ekonomi i jämvikt med noll tillväxt, där 1000 individer med var sitt företag tillverkar, med hjälp av maskiner, grejer som sedan handlas på en marknad. Individerna kommer på att de vill satsa mer på framtiden, och därför lägger de mer tid på att bygga fler maskiner som det är lite ont om och mindre tid på att producera konsumtionsvaror. Vad händer med BNP över tiden? (a) Direkt; (b) På medelfristig sikt; (c) På lång sikt. Övningspass 3 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och arbetslöshet 3.1. Antag en ekonomi i jämvikt som plötsligt drabbas av en negativ efterfrågechock, sådan att efterfrågekurvan skiftar åt vänster. AnvändAD AS-modellen för att svara på följande frågor. (a) Visa den kortsiktiga effekten på BNP (och även därmed arbetslöshet) samt inflation. (b) Visa effekten på medelfristig sikt om staten gör inget och den höga arbetslösheten leder till en press nedåt på lönerna. (c) Visa effekten på medelfristig sikt om staten istället försöker parera chocken med expansiv politik. 3.2. (a) En ekonomi, A, har länge haft stabil inflation vid 2 procent per år. Plötsligt kör regeringen med en mer expansiv politik som ger en kraftig ökning i AD. Förklara effekten på inflation, BNP och arbetslöshet på kort och medelfristig sikt. (b) En annan ekonomi, B, har länge haft hög och instabil inflation, som är dock för tillfället 2 procent per år. Plötsligt kör regeringen med en mer expansiv politik som ger en kraftig ökning i AD. Jämför effekterna med dessa i ekonomi A. Förklara! 3.3. Antag ett land där teknisk utveckling innebär att arbetsproduktiviteten stiger. Illustrera vad som händer med LAS-kurvan med tiden. Förklara kortfattat! 3.4. Centralbanken styr den korta räntan direkt via reporäntan. Den här frågan handlar om hur den långa räntan bestäms. Datumet är 29 maj. Antag att du håller, bland andra tillgångar, 10000 obligationer som ger 50 SEK i utbetalning vid varje årsskifte. Du är nöjd med dina placeringar för tillfället. Dock blir du plötsligt övertygad om att Riksbanken kommer att sänka reporäntan 1 juni, och dessutom signalera en lägre räntebana i framtiden än den som tidigare har aviserats. Dessa händelser förväntas inte av de finansiella marknader. (a) Vad gör du med dina obligationer, eller eventuellt dina andra tillgångar, när du får din nya övertygelse? Förklara! (b) Antag istället att du inte är ensam om din insikt: hela marknaden får samma insikt samtidigt som du får den, 29 maj. Vad händer? 6
3.5. Två länder, A och B, vars ekonomier är i långsiktig jämvikt har 100 vuxna vardera. Dessa vuxna är fördelade som nedan. Land A Land B Sysselsatta, 72 Sysselsatta, 56 Arbetslösa, 4 Arbetslösa, 8 Utanför arbetskraften, 20 Utanför arbetskraften, 40 (a) i. Vad är nivån på arbetslöshet i respektive land, i procent? ii. Varje sysselsatt person producerar varor till ett värde av 1000 dollar per år. Vad är nivån på BNP per kapita i respektive land? (b) Diskutera kortfattat följande påstående: Arbetsmarknaden i Land A fungerar bättre än i Land B, eftersom man lyckas skapa fler jobb i A än i B. 3.6. Enligt matchningsmodellen kan vi tänka på de arbetslösa som om de vore i ett väntrum. Antalet i väntrummet är i jämvikt när flödet ut är lika med flödet in. Antag att ett land har en arbetskraft på 4 miljoner personer, varav 10.000 går i pension varje månad (antag att alla dessa har jobb) och10.000 nya ansluter sig (ingen av dessa har jobb från borjan). Dessutom förlorar 20.000 anställda sina jobb varje månad. Ekonomin är i långsiktig jämvikt. (a) Hur stor är flödet in i väntrummet? (b) Antag att 20% av arbetslösa hittar jobb under en månad, varje månad. Ge ett uttryck för flödet ut från väntrummet, i termer av jämviktsarbetslöshetena. (c) Vad är arbetslösheten i ekonomin, i absolut antal samt som procent av arbetskraften? 3.7. Antag en ekonomi med 100 liknande företag, och 100 tusen personer i arbetskraften. I en jämvikt med full sysselsättning skulle varje företag anställa tusen personer och betala var och en 10 SEK per dag. Men om arbetslösheten är noll vill vart och ett av företagen betala dubbelt så mycket i lön som alla andra företag. Ju högre arbetslösheten är, desto mindre vill vart och ett av företagen betala i förhållande till de andra. Relationen mellan den av företagen önskade relativa lönenivån,w i /W, och arbetslöshetenu, visas i figuren nedan. 2 1.5 W i /W, önskad Wi/W 1 W i /W, i jämvikt 0.5 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Arbetslösheten U, procent 7
(a) Vad blir nivån på arbetslöshetenu i långsiktig jämvikt? (b) Vad kan vi säga om inflationen i en sådan jämvikt? (c) Varför lutar kurvanw i /W -önskad nedåt? (d) Varför uppstår jämvikt närw i /W -önskad är lika med1? (e) Föreslå politik för att minska arbetslösheten. 3.8. (a) Visa, med hjälp av en figur med reallön på den vertikala axeln och sysselsättning på den horisontella, hur en utdragen lågkonjunktur (skift i AD mot vänster) kan skapa fler outsiders i en ekonomi, alltså individer utanför lönerörelsen/fackföreningarna. (b) Antag att aggregerad efterfrågan återhämtar sig. Visa vad kan hända med lönenivån/sysselsättning. (c) Kan detta vara relevant för Sverige? Finns det något bevis för det? 3.9. Vi kan inte ställa ut löften om saker det inte finns pengar för, sade finansministern Anders Borg. Statsministern Fredrik är dock förvirrad. Bör inte staten gå back (alltså med underskott) i sin budget under lågkonjunktur? Är det inte i så fall ännu mer motiverat med skattesänkningar under sådana tider? Hjälp honom reda ut detta! Har Anders rätt? Har Fredrik rätt? Hur bör Fredrik göra? Övningspass 4 Öppna ekonomier 4.1. Den 27 april 2002 presenterade The Economist sitt Big Mac index och konstaterade att USdollarn var övervärderad. Bland annat presenterades följande siffror: Land Pris Pris Implicerad Faktiskt växelkurs Under-/övervärdering (lokal valuta) ($) PPP-kurs 2002-04-23 gentemot dollar, % USA 2,49 $ 2,49 Euro-området 2,67 e 2,37 0,93 $/e 0,89 $/e -5 Sverige 26 Skr 2,52 10,3 Skr/$ +1 (a) Vilken PPP-växelkurs mellan krona och dollar implicerar priserna? (b) Vilken var växelkursen mellan svenska kronor och euro? (c) Var den svenska kronan, utifrån detta, över- eller undervärderad gentemot euron? Med hur mycket? 4.2. Året är 1980. Souveniråsne-industrin i Spanien går på knäna. Du kommer på en plan att importera åsnor omgjorda till Dalahästar. Du köper åsnorna med pesetas och säljer dem i Sverige för kronor. (a) Hur påverkas din vinst av nedanstående förändringar? i. Den nominella växelkursen är oförändrad, men priserna stiger snabbare i Sverige än i Spanien. ii. Den nominella växelkursen är oförändrad, men priserna stiger långsammare i Sverige än i Spanien. iii. Kronan deprecierar (fler kronor per peseta), och priserna är oförändrade såväl i Sverige som i Spanien. (b) När utländska varor blir billigare, och importverksamhet gynnas, heter det en real appreciering eller depreciering? 4.3. (a) Om staten har ett budgetunderskott samtidigt som det privata finansiella sparandet, netto, är noll, vad kan man säga om bytesbalansen? 8
(b) USA har en negativ bytesbalans, medan Kina har en positiv balans samt stor nettoexport till USA. Förklara i termer av nationernas finansiellt sparande, netto, och det cirkulära flödet. 4.4. Antag att den globala ekonomin består av två länder med identisk BNP på 2000 SEK/år. Dock finns nettoexport från land A till land B värd 200 SEK/år. Förklara med hjälp av en bild på det cirkulära flödet hur detta kan vara möjligt. 4.5. Antag en öppen ekonomi som håller på att åka in i en lågkonjunktur orsakad av en kraftig minskning i företagens reala investeringar. Staten reagerar genom att sänka den kortsiktiga räntan i ekonomin, samt signallera att räntan kommer att vara låg en längre tid framöver. (a) Förklara effekten på valutakursen enligt enkel teori. (b) Förklara effekten på nettoexport i så fall. (c) Är effekten av ränteförändringen större eller mindre än den hade varit ifall ekonomin hade varit sluten? [Är multiplikatorn högre eller lägre än ifall ekonomin hade varit sluten?] 4.6. Antag ett land, år 2007, med BNP på 100 miljonere/år, och en statsskuld påe100 miljoner. Statens budget är i balans; den drar in 40 miljonere/år i skatt och spenderar dessa på offentlig konsumtion (38 miljoner) och ränta på statsskulden (2 miljoner). Realräntan ligger på 2 procent, och därmed är räntekostnaden 2 miljoner e/år. Lånen löper ett år i taget, och man betalar ränta på skulder man har haft hela året. Antag nu att ekonomin hamnar i en rejäl kris under 2008 sådan att BNP sjunker till 80 miljoner e/år detta år. Statens offentlig konsumtion ökar pga nödvändiga ökningar i socialbidrag till 43 miljoner, medan inkomsten sjunker till 35 miljoner. Räntan (som fastställdes i början på året) är fortfarande 2 procent, och räntekostnaden är 2 miljoner. Krisen fortsätter, och BNP 2009 väntas också ligga på 80 miljoner. Antag att statens inkomst är återigen 35 miljoner medan offentlig konsumtion ligger på 43. Marknaden anar oråd, och ingen är villig att låna pengar till landet utan att realräntan höjs till 10 procent. Den nya räntan gäller på hela stadsskulden. (a) Hur mycket går staten back under 2008? (b) Vad är statsskulden i början på 2009? (c) Hur mycket går staten back under 2009? (d) Vad är statsskulden i början på 2010? (e) Vilka lösningar finns om landet är med i den gemensamma europeiska valutan, euron? Vilka alternativ finns om landet inte är med, eller kan dra sig ur? 4.7. Hushåll inom UK äger tillgångar till ett värde av 7 10 9 pund netto, medan den totala avkastning på tillgångarna inom den brittiska ekonomin är ungefär 0,4 10 9 pund per år. (a) Antag att alla brittiska tillgångar ägs av brittiska hushåll. Vad är avkastningen i procent per år i så fall? (b) Vilka kan tänkas äga tillgångarna om inte hushållen gör det? 4.8. Antag ett litet land BNP= 2000 miljoner EUR/år som ingår i en valutaunion med flera större länder. Antag att 50 procent av konsumtion och investering är inhemskt producerad, och 50 procent är importerad. Statens budget är i balans, och dessutom är bytesbalansen noll. (a) Staten är inte nöjd med tillväxttakten i ekonomin, och ökarg med 100 miljoner EUR/år. Vad händer på kort sikt med följande kvantiteter, enligt Keynes: (i) import; (ii) export; (iii) aggregerad efterfrågan; och (iv) bytesbalansen? (b) Vad händer på medelfristig sikt i denna ekonomi, på grund av den expansiva finanspolitiken? (c) Antag att landet bestämmer sig för att lämna unionen och låta växelkursen flyta fritt. Staten fortsätter att driva expansiv politik, och inflationen är 6 procent per år, samtidigt som inflationen i RoW 1 är 2 procent per år. Vad händer med växelkursen? 1 RoW = resten av världen. 9