ÅRSREDOVISNING
innehåll INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet sid 3 Året som gått med Burlövstidningen sid 4 2013 i korthet sid 6 Burlöv under 5 år sid 7 Organisationsschema sid 8 Mandatfördelning i kommun- fullmäktige 2013 sid 8 Var kommer pengarna från? sid 9 Hur används pengarna? sid 9 Vad används våra skatteintäkter och generella bidrag till? sid 10 Vision och övergripande mål sid 11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärlden sid 12 Samhällsekonomisk utveckling i Sverige sid 12 Befolkningsutveckling sid 13 Bostadsutveckling sid 14 Näringsliv- och sysselsättningsutveckling sid 15 Framtidsutveckling sid 15 Miljöutveckling sid 15 Kommunens verksamheter sid 17 Kostnadsstruktur sid 19 Intäktsstruktur sid 19 God ekonomisk hushållning sid 21 Så styrs Burlövs kommun sid 21 Var hämtas resultaten? sid 21 Vad tycker Burlövsborna om Burlöv? sid 22 Fakta om SCB:s medborgarundersökning sid 23 Så bra är Burlövs kommun i jämförelse med andra kommuner sid 24 Läsanvisningar sid 24 Vad tycker företagarna om servicen i Burlövs kommun? sid 26 Burlövs finansiella ställning i förhållande till de Skånska kommunerna sid 27 Övergripande mål sid 28 Finansiella mål sid 34 Balanskravet sid 35 Samlad bedömning av God ekonomisk hushållning sid 36 Ekonomisk översikt och analys sid 37 Årets resultat sid 37 Budgetavvikelse sid 38 Kassaflöde sid 39 Likviditet (kassa och bank) sid 40 Soliditet sid 40 Investeringar sid 41 Pensionsmedel och pensionsförpliktelser sid 41 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Anställda och årsarbeten sid 43 Övertid och mertid sid 44 Lön sid 45 Arbetad tid sid 45 Personalkostnader sid 46 Personalavgångar sid 46 Personalomsättning sid 46 Sjukfrånvaro sid 47 Rehabilitering sid 47 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Förvaltningsberättelse sid 48 Sammanställda räkenskaper sid 50 Årets resultat sid 50 Soliditet sid 50 Årets verksamhet sid 51 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige sid 52 Teknisk nämnd sid 56 Miljö- och byggnämnd sid 58 Kultur- och fritidsnämnd sid 60 Barn- och utbildningsnämnd sid 63 Socialnämnd sid 66 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning sid 70 Kassaflödesanalys sid 70 Balansräkning sid 71 Panter och ansvarsförbindelser sid 71 Driftsredovisning sid 72 Noter sid 73 Sammanställd redovisning sid 78 Investeringsredovisning i detalj sid 79 Revisionsrapport sid 81 Begreppsförklaringar, Redovisningspriciper sid 83
En framtidstro växer fram Under 2013 har det hänt mycket positivt i Burlöv och det märks på människorna som jag möter i kommunen. Det är en annan stämning här - en positiv anda, en framtidstro som växer fram. Våra kommuninvånare ser att det börjar ske förändringar. Det började med julgranarna och blomsterarrangemangen 2011, som mottogs med mycket beröm, och under 2012 och 2013 har vi fortsatt i samma positiva anda. Vi skapar nya mötesplatser för unga - näridrottsplatsen i Arlöv och skate- och parkourparken i Åkarp. Vi bygger en ny förskola, Östragårdens förskola, och startar en Kulturskola. Att det sker förändringar, som är synliga, skapar en framtidstro. Engagemang Engagemanget från medborgarna är ovärderligt för oss. 333 synpunkter kom in till Tyck om Burlöv och 23 e-förslag publicerades som sammanlagt samlade 949 underskrifter. Det är glädjande att se att så många kommuninvånare engagerar sig i kommunens utveckling. Det ger oss förtroendevalda ökad kunskap om och förståelse för vad som är viktigt och intresserar medborgarna. Bättre resultat Under 2013 har resultatet av ett flertal undersökningar visat att Burlövs kommun går åt rätt håll. Medborgarundersökningen visade det bästa resultat som Burlövs kommun hittills har haft och socialstyrelsens brukarundersökning av äldreomsorgen visade på ett mycket positivt resultat när det t ex gäller trygghet och bemötande. Priset för bästa tillväxt i Skåne är ett annat exempel på att Burlöv går åt rätt håll och att vi tillsammans kan jobba vidare i den här riktningen. Trygghet i fokus Visst finns det fortfarande mycket som vi kan bli bättre på och som vi ska utveckla. Att skapa en trygg och säker kommun att leva, bo och vistas i, är ett viktigt fokusområde för oss. Alla som bor och vistas i Burlöv ska känna sig välkomna och trygga här. Vi har ett kontinuerligt och nära samarbete inom kommunen, mellan skola, ungdomsgruppen och socialtjänsten, men också med polis och vaktbolag för att snabbt fånga upp och vidta åtgärder där det behövs bäst. Vi kan redan se resultatet av dessa satsningar - både i SCBs Medborgarundersökning, som visar att den upplevda tryggheten har förbättras sedan 2012, och i polisens senaste trygghetsmätning som visar ett resultat i samma riktning. Minska utanförskap Att minska utanförskapet, särskilt när de gäller de unga i kommunen, är ett annat viktigt fokusområde för oss. Under 2013 har vi ökat vårt samarbete mellan skola, arbetsförmedling och näringsliv för att finna sysselsättning för ungdomar. Detta ska vi jobba vidare med under 2014. Satsningar 2014 Burlöv har en stabil och god ekonomi. Befolkningstillväxten har varit lite väl låg under 2013, men byggandet av vår nya stadsdel, Kronetorp, ska förhoppningsvis sätta fart under 2014. Just nu pågår en arkitekttävling för hela Kronetorpsområdet. Det vinnande förslaget ska utgöra underlag för den fortsatta utvecklingen av området och det ska bli spännande att följa utvecklingen av detta. 2014 kommer att bli ett spännande år för Burlöv med många intressanta projekt inom olika områden. Vi kommer att lägga stort fokus på att utveckla skolorna i kommunen. Bland annat kommer vi att göra en stor IT-satsning och satsa på kompetensutveckling av lärarna. Den nya Svenshögskolan, en f-6 skola med en ny idrottshall, ska stå färdig hösten 2014, och v i kommer att bygga ut/till Tågarpskolan. Den positiva utveckling vi ser hade inte varit möjlig utan det engagemang som våra invånare, näringsliv, föreningar, förtroendevalda och inte minst vår duktiga personal lägger ner. Ett stort tack till alla för ett engagerat och väldigt gott arbete under 2013. Katja Larsson Kommunstyrelsens ordförande 3 INLEDNING
ÅRET SOM GÅTT MED BURLÖVSTIDNINGEN... Januari 2012 års pristagare firas. E-förslagen lanseras. En ängel i hemtjänsten, Javad Babak, presenteras. Februari Ny förskola byggs i Åkarp. Digital satsning inom förskola och skola. Satsningen på blomsterarrangemang och granna granar mottas positivt av invånarna. Mars Nytt liv på Kronetorps mölla: fler aktiviteter för unga. Kommunens facebooksida lanseras. Två planer för ett ljusare och tryggare Burlöv presenteras. 4 INLEDNING April Tjejerna i klass 7C på Stora Dalslundskolan vinner Region Skånes tävling Skåne lyfter och får försköna matsalen. Möllegården kulturs utställning Från Lilla sjärna till Euforia har premiär. Maj Nostalgipromenad i Arlöv lockade många. Vad vill vi med kulturen? Burlövs kommun bjöd in medborgarna till dialog.
Augusti Uppdrag Läslust: en författare anställs för att arbeta med alla elever i årskurs 4-9. Näringslivet i Burlöv i fokus: kommunen anställer en näringslivssamordnare. September Östragårdens förskola invigs. Hanna blev en räddande ängel i hemtjänsten. Utställningen Det förbjudna får stor uppmärksamhet. 5 INLEDNING Oktober Senior- och anhörigdagen uppmärksammas. Framtidsplanen på utställning Ny arkitekttävling för Kronetorpsområdet. November Kulturskolan invigs. Modersmålsundervisningen stärker identitet och inlärning. Barn i Burlöv hjälper fattiga på Filippinerna. December Besök på Samovarens internationella smakdag. Nya mötesplatser för barn och unga: näridrottplatsen i Arlöv och skejtparken i Åkarp. Burlöv vinner pris för bästa tillväxt i Skåne.
2013 I KORTHET Kommunens totala resultat blev -0,9 miljoner kronor. Burlövs kommun uppfyller kommunallagens definition av god ekonomisk hushållning 2013. - Kommunfullmäktiges finansiella mål uppfylldes 2013 - Kommunfullmäktiges övergripande mål är på väg att uppfyllas 6 INLEDNING - Burlövs kommuns finansiella ställning och utveckling är fortsatt stark Kommunkoncernens totala resultat blev 16,3 miljoner kronor. Nämndernas budgetavvikelse var -2,2 miljoner kronor Under 2013 investerades det för 58,7 miljoner kronor Inget kapital lånades upp. Kommunens låneskuld är 0 kronor Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 771,2 miljoner kronor Sjukfrånvaron var för hela året 5,6 procent 1 Nettoinvesteringar
BURLÖV UNDER 5 ÅR BURLÖV UNDER 5 ÅR 2009 2010 2011 2012 2013 Antal invånare 16509 16701 16843 17011 17114 Skattesats/utdebitering (kr) 20,9 20,09 20,09 20,09 20,09 Skatteintäkter och generella statsbidrag (mnkr) 652,5 694,3 717,7 728,3 771,2 Verksamhetens nettokostnader 2 637,8 659,1 708,7 703,7 786,5 Nettokostnader och finansnetto, andel av skatteintäkter och statsbidrag 3 (%) 97,4 95,1 98,3 99,5 100,1 Årets resultat (mnkr) 41,2 38,8 12,4 21,8-0,9 Bruttoinvesteringar (mnkr) 48,8 45,3 33,5 30,4 61,2 Nettoinvesteringar (mnkr) 46,3 44,5 33,1 27,5 58,7 Låneskuld (mnkr) 0,6 0,6 0 0 0 7 Ansvarsförbindelse, pensionsutfästelse (mnkr) 282,0 272,2 300,0 300,8 321,4 Kassa och bank (mnkr) 224,4 212,6 196,1 216,4 186,2 Kassa och bank i % av externa utgifter (%) 29 % 27 % 24 % 25,6 % 20,4 % Soliditet (%) 78 % 80 % 80 % 79 % 80 % INLEDNING Soliditet inklusive ansvarsförbindelser (%) 53 % 56 % 54 % 54 % 53 % Pensionsförpliktelser totalt 4 (ansvarsförbindelser och avsättning (%)) 287,6 278,3 305,9 306,9 328,3 2 Exklusive reavinster m.m 3 Exklusive reavinster m.m. 4 Den individuella delen redovisas som kortfristig skuld
ORGANISATIONSSCHEMA KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen Kommunledningskontor Kommunchef Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Utbildnings- och kulturförvaltningen Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadschef Miljö- och byggnämnd Socialnämnd Socialförvaltningen Förvaltningschef Valnämnd Revision Överförmyndare MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013, TOTALT 41 MANDAT 2 1 1 3 2 14 8 7 INLEDNING 11 Socialdemokraterna (S) Folkpartiet (FP) Centerpartiet (C) Moderaterna (M) Vänsterpartiet (V) Allianspartiet Sverigedemokraterna (SD) Miljöpartiet (Mp)
VAR KOMMER PENGARNA IFRÅN? Intäkter 2013 (mnkr) HUR ANVÄNDS PENGARNA? Kostnader 2013 (mnkr) 9 INLEDNING
VAD ANVÄNDS VÅRA SKATTEPENGAR OCH GENERELLA BIDRAG TILL? 10 INLEDNING Socialnämnden 34,3% Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden 6,7% 5,6% 4,1% Miljö- och byggnämnden 0,5% Barn- och utbildningsnämnde 48,9%
Kronetorps Park, skissbild från Johan Celsings Arkitektbyrå. Vision 2013 Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse. Alla som bor och vistas i Burlöv ska känna sig välkomna och trygga här. Våra verksamheter ska ge service av hög kvalitet, alltid med medborgaren i centrum. Här finns rika möjligheter till möten och upplevelser, inom handel, kultur och fritid, för såväl unga som gamla. Mötesplatserna är mångsidiga och öppnar för dialog, delaktighet och utveckling. Burlöv ska vara en ekologiskt hållbar kommun med grönska och sköna rekreationsområden för alla. Alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att få ett arbete och ett gott liv. Våra förskolor och skolor ska vara bland de bästa i Skåne både vad gäller trivsel och studieresultat. Alla som bor och är verksamma här ska känna stolthet över sin kommun. Fem mål för Framtiden De fem övergripande målen ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Burlövs kommun. Trygghet Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. 11 Medborgarinflytande Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. Boende och miljö År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne. INLEDNING Arbete och näringsliv År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre. Service och kvalitet År 2017 ska Burlövsborna vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service.
förvaltningsberättelse Omvärld Samhällsekonomisk utveckling i Sverige 5 Den svenska ekonomin har fortsatt att utvecklas svagt under hösten 2013 trots positiva signaler från omvärlden. Bedömningen är att Sveriges BNP endast växer med 0,9 procent i år. Detta beror till stor del på att den svenska exportindustrin har utvecklats svagt. Konsekvensen har blivit att investeringstakten och produktionen inom industrin har minskat. Tillbakagången i exporten och industriproduktionen har dock vägts upp av att övriga delar av ekonomin har växt. Exempelvis har privat och offentlig konsumtion ökat. Trots den svaga tillväxten i den svenska ekonomin under 2013 finns det påtagliga tecken på att ekonomin håller på att förbättras. Bedömningen är att en allt starkare tillväxt i omvärlden i kombination med de stigande framtidsförväntningarna inom den svenska industrin, talar för att svensk ekonomi kommer växa betydligt snabbare under 2014. BNP väntas då öka med 2,7 procent. 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den svaga tillväxten under 2013 leder till att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent, trots att sysselsättningen ökat. Några markanta förbättringar på arbetsmarknaden lär inte ske under 2014. Först i slutet av 2014 kommer sysselsättningen att öka snabbare och arbetslösheten kommer att minska mer markant. Orsaken till att sysselsättningen inte ökar snabbare är att det finns gott om ledig kapacitet på arbetsmarknaden eftersom den arbetsföra befolkningen har ökat. Den fortsatt svaga arbetsmarknaden håller tillbaka pris- och löneutvecklingen, vilket begränsar tillväxten i skatteunderlaget i år. I år väntas de lägre lönehöjningarna och den något mindre ökningen av arbetade timmar leda till en svag skatteunderlagstillväxt. Nästa år beräknas skatteunderlagets tillväxt avta ytterligare trots högre löner och något bättre sysselsättning 2014. Den främsta förklaringen till detta är att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner, den så kallade bromsen i pensionssystemet, bidrar till att pensionsinkomsten knappt ökar 2014. 5 Informationen baseras på Sveriges kommuners och Landstings (SKL) MakroNytt nr 3/2013 (2013-12-19) För att det allmänna pensionssystemet ska vara stabilt ska tillgångar minst motsvara skulderna. År 2014 är skulderna högre än tillgångarna varför pensionerna justeras ned och konsekvensen blir att skattetillväxten minskar. För åren 2015-2017 väntas läget på den svenska arbetsmarknaden stabiliseras och den svenska ekonomin närmar sig konjunkturell balans. Det innebär att arbetslösheten under denna period väntas minska till 6, 6 procent samtidigt som skatteunderlagets reala tillväxt väntas öka med i snitt 2 procent per år.
Befolkningsutveckling Vid utgången av 2013 uppgick antalet invånare i Burlövs kommun till 17 114. Folkmängden ökade med 103 personer vilket är mindre än året innan då ökningen uppgick till 157 personer. År 2013 blir därmed första året på fem år då befolkningstillväxten blir lägre än en procent. Den enskilt största anledningen till att befolkningsökningen inte blev högre var att nybyggnationen av bostäder har varit mycket låg under 2013. Årets befolkningsökning på 0,6 procent är en minskning i relation till den genomsnittliga ökningen i Skåne, 0,9 procent, och riket, 0,9 procent. Antal invånare Befolkningsutveckling Mellan 2000 och 2005 låg födelsetalen på i genomsnitt 166 barn per år. Därefter har födelsetalen ökat kraftigt till i genomsnitt 218 barn under åren 2006-2010. År 2011 bröts trenden och födelsetalen började succesivt minska. Under 2013 sjönk antalet födda med 8 personer, från 199 personer år 2012 till 192 personer år 2013. Därmed hamna antalet födda på den lägsta nivån sedan 2005. Antalet avlidna har ökat från ca 120 personer per år i början av 2000-talet till 154 personer 2013. Som del av befolkningen har dödligheten dock minskat sedan år 2000. Födelseöverskottet, det vill säga antalet födda minus antalet avlidna, i förhållande till 2012 sjunker därmed från 45 personer år 2012 till 38 personer år 2013. Sedan millennieskiftet har befolkningen ökat med 2 431 personer, ca 17 procent. Den genomsnittliga ökningen sedan millenniumskiftet ligger på ca 174 personer per år. Ökningen har varit särskilt kraftigt mellan åren 2006 till 2011, då nya bostäder har byggts. Under 2000-talet har Burlöv haft ett positivt flyttnetto samtliga år med undantag för år 2003. Det vill säga fler personer har flyttat till kommunen än flyttat från kommunen. Under 2006-2009 var flyttningsnettot i genomsnitt 240 personer per år. Under 2010-2011 minskade flyttningsnettot som en följd av ett minskat bostadsbyggande. Under 2012 ökade det till +130 personer vilket troligtvis berodde på att bostadsbyggandet ökande något under 2011 och 2012. Under 2013 hamnar flyttningsnettot på 68 personer, trots ett ganska blygsamt bostadsbyggande i kommunen. En stor del av flyttnettot de senaste åren förklaras av invandring. Nedanstående tabell visar befolkningsutvecklingen i olika åldersintervall för perioden 2000-2013 för Burlövs kommun. Ålder vid årets slut 2000 2005 2010 2011 2012 2013 13 0 155 163 254 242 205 205 1-5 857 907 1101 1184 1220 1216 6 201 181 184 198 223 245 7-15 1929 1803 1771 1758 1767 1812 16-18 553 682 631 652 642 611 19-64 9120 9090 9910 9863 9948 9942 65-79 1664 1867 2171 2237 2283 2350 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 80-559 627 679 709 723 733 Summa 15038 15320 16701 16843 17011 17114
14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sedan år 2000 fram till år 2013 har den kraftigtaste ökningen procentuellt skett bland barn i åldern 1-5 år, d.v.s. barn i förskoleålder, ca 42 procent. Liknande utveckling har även skett i åldersgruppen 65-79 och 80 år eller äldre. Här har befolkningen ökat med 41 respektive 31 procent under samma period. Inom åldersgruppen 6-15 år, barn i skolåldern, har trenden varit motsatt och förändringen har hamnat på minus 3,4 procent. Bostadsutveckling Skåne är en av tre viktiga tillväxtmarknader i Sverige. Detta eftersom Skåne är strategiskt beläget i Öresundsregionen med en hög attraktivet för företag. Detta är en av anledningarna till att inflyttningen till Skåne konstant ökat de senaste 10 åren. Under senare år har Skånes bostadsmarknad präglats av bostadsbrist. Det råder framförallt brist på hyresrätter i och runt våra storstäder. I MalmöLundregionen, till exempel i Burlöv är bristen särskilt hög. Detta begränsar rörligheten på bostadsmarknaden och leder till att kommunerna runt Malmö och Lund inte växer utifrån sin fulla potential. Burlövs kommuns geografiska läge, mellan Malmö och Lund, gör kommunen attraktiv för såväl boende som näringsliv. Inflyttningen till kommunen hamna på ca en procent trots att antalet bostäder som byggdes under 2013 sjönk från 60 år 2012 till 11 år 2013. Antal bostäder En historisk återblick visar att bostadsbyggandet i Burlövs kommun tog fart under år 2006 för att därefter minska under år 2009. Under 2010 var bostadsbyggandet oförändrat för att öka igen 2011 och 2012. Under år 2006 till och med år 2009 färdigställdes 255 bostäder i kommunen. Därefter slog den finansiella krisen igenom på bostadsbyggandet och resulterade i att det endast byggdes 30 bostäder år 2010. Därefter ökade antalet färdigställda bostäder till 65 år 2011 och 60 år 2012. Det är många olika faktorer som ligger till grund för den svåra bostadssituationen från 2009 till och med 2013. Den främsta orsaken är negativa ekonomiska förutsättningar som råder i samhället. Rådande lågkonjunktur i Sverige har medfört till att bostadsbyggandet i kommunen stagnerat trots att det i kommunen finns detaljplaner som möjliggör ett kraftigt bostadsbyggande. Under 2013 planerades det för 124 nya bostäder och antalet färdigställda bostäder hamnade på 11. Detta är väldigt lågt för en kommun med en befolkningsökning runt en procent per år. Tänkbara förklaringar till den höga befolkningsökningen, trots det låga antalet färdigställda bostäder, kan vara generationsväxlingar i villor och förtätning i det befintliga lägenhetsbeståndet. De bostäder som tillkom år 2013 var ett hus på Strandängen och fyra vindslägenheter på Granliden i Arlöv. I Åkarp tillkom fem fribyggen på Lyckö Äng och ett enskilt småhus. 2014 innehåller inga stora byggprojekt utan efterfrågan kommer att styra om områden som Lyckö äng och Strandängen kommer att byggas ut. För Terrasshusen och Trädgårdsbyn har byggloven förfallit. I Trädgårdsbyn planeras för alternativa upplåtelseformer och detta kan påverka antalet bostäder. Ägaren av Disponentvillan vill nu bygga 21 lägenheter i stället för tidigare 5. Flera stora projekt är på gång i kommunen och bostadsbyggandet förväntas öka successivt de närmaste åren efter 2015. Flerbostadshus planeras att byggas i Kronetorps park och längs Dalbyvägen i Arlöv, bostadsrätter vid Södervångskolan i Åkarp, fler enbostadshus planeras att byggas i Strandängen i Tågarp och i områdena Lyckö Äng, Trädgårdsbyn och Vallhusen i Åkarp. Vidare planeras förtätning och ny blandad bebyggelse att uppföras i stationsnära inklusive det stora Kronetorpsområdet mellan Arlöv och Åkarp. På lite längre sikt planeras blandad i den stationsnära delen av området Östra Dalslund i Åkarp.
Näringsliv- och sysselsättningsutveckling Burlövs kommun rankas högt bland de svenska kommunerna gällande näringslivsklimatet i Sverige. I 2013 års undersökning hamnade Burlövs kommun på 42:a plats av 290 kommuner. Bland de skånska kommunerna placerar sig Burlövs kommun bland de sju mest företagsvänliga kommunerna enligt Svenskt näringslivs ranking. I Burlövs kommun finns det företag i nästan samtliga branscher som SCB definierat och kommunen präglas av många små och medelstora företag. Sett till branschtillhörighet finns det flest sysselsatta inom handel, tillverkning/utvinning samt vård och omsorg. I kommunen finns många företag med nationell och internationell anknytning. De största privata arbetsgivarna sett till antalet anställa är Akzo Nobel Decorative Coatings AB, Akzo Nobel Industrial Coatings AB, Ica Handlarna Syd, Hilti Svenska AB och Nordic Sugar AB. Burlövs kommun är dock den största arbetsgivaren. I Burlövs kommun produceras fler arbetstillfällen än vad det bor invånare i arbetsför ålder. Trots det präglas kommunen av en låg sysselsättningsgrad och hög arbetslöshet. En förklaring kan vara att andelen invånare med gymnasialutbildning är låg i förhållande till Skåne län och riket. Eftersom Burlövs kommun präglas av företag inom handel och tillverkning, som ofta ställer krav på att deras anställda har någon form av gymnasial utbildning hamnar Burlövsborna i underläge. vill säga öppet arbetslösa inklusive de som befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder, uppgår arbetslösheten till 8,6 procent. Motsvarande siffra är 15,7 procent för ungdomsarbetslösheten. Framtidsutveckling Ett förslag till ny översiktsplan Framtidsplan för Burlövs kommun påbörjades under 2012. Arbetet med att sprida och förankra detta arbete har gjorts under 2013. Utställning av planen har skett bland annat i Medborgarhuset och på biblioteken och allmänheten har fått möjlighet att yttra sig. Målbilden för Burlövs kommun är att Burlöv, genom Burlöv C (Centralstation, Center, Centrum), ska vara en gränsöverskridande mötesplats för alla kommunens invånare, verksamma och besökare. Framtidsplanen beräknas bli anslagen våren 2014. Under året har kommunen arbetat med 16 detaljplaner varav tre vunnit laga kraft, Stora Bernstop II, Vallhusen och Rusthållargården. Arbetet med att utveckla Kronetorpsområdet fortsätter. En arkitekttävling för hela Kronetorpsområdet pågår och fyra team har valts ut för att ta fram stadsbyggnadsförslag för områdets helhetsstruktur. Våren 2014 kommer en vinnare att utses och få uppdraget att ta fram en plan för området. Den öppna arbetslösheten, årsmedeltalet, ökade under året från 4,3 procent 2012 till 5,0 procent 2013. Trenden är generell och speglar samhället i stort. Trots det ökar arbetslösheten i förhållande till tidigare år kraftigare i Burlöv jämfört med Skåne län, 4,3 procent, och riket, 3,7 procent. För Skåne län och riket steg arbetslösheten med 0,2 procentenheter respektive 0,1 procentenheter medan Burlövs kommuns arbetslöshet ökade med 0,7 procentenheter. Ungdomsarbetslösheten står för en stor del av ökningen i den totala statistiken. Bland Burlövs öppet arbetslösa är närmare 17 procent i åldern 18-24 år. Den öppna arbetslösheten, årsmedeltal, bland ungdomar 18-24 år uppgår till 5,3 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Motsvarande siffror för ungdomsarbetslösheten i Skåne län och riket är 4,5 respektive 4,2 procent. Ser vi till den totala arbetslösheten i Burlövs kommun, det Årets företagare 2012, Cengiz Atasoy. 15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under året har flera möten hållits med länsstyrelsen för att komma vidare i frågan kring riksintresset för Kronetorpsområdet. Kommunen har även ansökt om att upphäva riksintresset. Detta har lett till omformulering av beskrivningen kring riksintresset för att göra framtida bebyggelse i området möjlig. Detaljplanen för Kronetorps gård har under året varit på samråd och ska ut på utställning våren 2014. Målet är att detaljplanen för Kronetorps gård ska vinna laga kraft under hösten 2014. Inom exploateringsverksamheten finns idag tre områden att sälja mark från, Stora Bernstop II, Flansbjer och Sege Nya Industriområde. Ett villkorat köpeavtal är tecknat för försäljning av Flansbjer så fort detaljplanen vunnit laga kraft. På Stora Bernstorp finns ett köpeavtal och på Sege nya industriområde finns idag ett första köpeavtal på gång. Det stora stambaneprojektet kring Södra stambanan rulllar vidare. De komplexa planeran har börjat närma sig färdiga samrådshandlingar för att kunna gå ut på samråd 2014. Projektet har dock inte fått någon tillåtlighet från Miljödepartimentet vilket innebär att hela projektet riskerar försenas. Miljöutveckling En rapport från tankesmedjan FORES visar att Burlövs kommun hamnar på tredje plats av Sveriges kommuner när det gäller minskning av utsläpp av växthusgaser sedan 1990. Burlövs kommun är Sveriges näst bästa kommun avseende förbättring av utsläppsintensitet och hamnar på tredje plats i FORES totalranking. Energianvändningen per person beräknas ha minskat med upp till 6 procent mellan 2006 och 2011. Detta tyder på att målet, minskning upp till 15 procent till år 2020 är på god väg att uppfyllas. Sedan 2008 har vi dock haft en negativ tendens med ökade energiförbrukning. Ökningen kan bero på ökad produktion i industrier, mer energi till uppvärmning av byggnader, då användningen av främst gas och fjärrvärme ökat kontinuerligt. Minskad energianvändning medför även minskade utsläpp av växthusgaser. Tillgänglig statistik visar även här en minskning, med 12-16 % mellan 2006 och 2011, om man endast räknar förbränning. Målet är 20 % till år 2020. Trafiken med motorfordon beräknas ha minskat från 604 km per invånare år 2005 till 570 km per invånare 2012. Det motsvarar den 18:e lägsta körsträckan per invånare i Sverige. Målet är bland annat att trafikpåverkan ska minska. De senaste åren har dock trafikmängden ökat något i Burlövs. För att motverka detta är de viktigaste strategierna att planera för kollektivtrafik, stationsnära lägen vid nybyggnationer samt rådgivning. Enligt en rapport av Arbets- och miljömedicin i Lund, 2011, utsätts ca 24 procent av Burlövs befolkning av bullernivåer som överstiger riksvärdena (väg och järnväg) beräknat på två meters höjd. Till följd av kommunens utsatta läge för buller samt ambitionen att sänka bullernivån i kommunen har en bullergrupp bildats. Syfte är att se över hur kommunen kan förenkla för verksamheter som bullrar att genomföra åtgärder. Detta kan till exempel ske genom att samordna planer, tillstånd och jordmassor som uppkommer i byggprojekt. Under 2013 avslutades bland annat första delen av bullervallsutformningen längs E6/ E20 i Åkarp. I samband med utbyggnaden av Södra Stambanan kommer, enligt avtal med Banverket från 2008, järnvägen att vara nedsänkt i tråg i Åkarp. Avsikten är att antalet bullerstörda ska minska jämfört med idag. Restavfallet i kommunen (inkl. Malmö stad) minskade under 2012 till 252 kg per invånare gentemot 2011. Den tidigare ökningen (2011) beror på en omklassning av innehållet i direkttömmande containrar. I november 2012 infördes obligatorisk matavfallsinsamling i kommunen. Detta har bland annat inneburit att restavfallet har minskat och andelen utsorterat matavfall ökat. Målet är att resurser tas till vara i så stor utsträckning som möjligt och att miljörisker ska minska. Halterna av partiklar har tidigare haft en sjunkande trend. Trenden bröts dock 2011 då uppmätta halter återigen var lite högre. År 2012 var halten åter lägre. Utvärderingen av 2013 års resultat sker senare under året. Från och med 2012 mäter kommunen kvävedioxid (NO2) kontinuerligt. Halterna ligger vanligen i nivå med de lokala miljömålen. Generellt bidrar åtgärder för mindre trafik till bättre luftkvalitet. Vattendragen i kommunen är kraftigt övergödda. Det bedöms inte rimligt att halterna skulle kunna sjunka i tillräckligt snabb takt. I och med att miljökvalitetsnormer för vatten har antagits, har vattnet fått en större roll i pla-
nering och tillsyn. Under 2011 uppdaterades registret för enskilda avlopp och arbetet med VA-plan påbörjades 2012 och avslutade 2013. Målet är att övergödningen inte ska öka till år 2015 och att det ska ske en förbättring till 2027 i Segeå och Alnarpsån. Mål finns också om att våtmarker ska anläggas. Kommunens verksamheter Kommunens verksamhet är organiserad i, förutom kommunstyrelsen, fem facknämnder. Utöver det finns idag ett samarbete med Kävlinge kommun och Staffanstorps kommun med gemensamma nämnder inom IT-drift och Löneservice. Diskussioner förs om att utöka samarbetet inom fler områden och att även få in övriga kommuner från kommunnätverket 5yes, vilket Burlövs kommun officiellt blivit medlem i under 2013. 5yes består av kommunerna Staffanstorp, Kävlinge, Lomma, Svedala och Burlöv. Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 786,5 miljoner kronor under 2013, vilket är en ökning med 6,4 procent jämfört med 2012. Följande diagram visar utvecklingen över tid: Nettokostnader exkl jämförelsestörande poster Under perioden 2008-2012 ökade nettokostnaderna med 18,5 procent. Kraftigaste ökningen skedde mellan åren 2010-2011 då nettokostnaderna ökade med 6,7 procent, 44,4 miljoner kronor. Av kostnadsökningarna för denna period (2010-2011) var nästan 55 procent, 24 miljoner kronor volymökningar i verksamheten, det vill säga kvalitetsförbättringar i verksamheten, medan 20,4 miljoner kronor bestod av nya löneavtal, prisökningar med mera. Orsaken till den mycket höga kostnadsutvecklingen 2011 kan till stor del förklaras av att volymtillväxten under 2010 var väldigt låg till följd av den skuldkris som utvecklades i Sverige och vår omvärld. Under 2011 genomfördes bland annat en del av de underhållsprojekt som inte blev av under 2010 vilket då ökade volymtillväxten 2011. Under 2012 bestod merparten av nettokostnadsökningarna av prisoch löneökningar. De avtalsenliga löneökningarna blev högre än 2011, vilket till stor del berodde på den kraftiga ökningen av lärarlönerna. För 2012 blev löneökningen ca 3,4 procent att jämföra med 2,2 procent år 2011. Under 2013 ökade nettokostnaderna med 6,6 procent, 46,9 miljoner kronor. Av kostnadsökningen beror 29,6 miljoner kronor på volymförändringar i verksamheten medan 17,3 mnkr i stor utsträckning beror på pris-, löne-, och pensionskostnadsökningar. De avtalsenliga löneökningarna hamnar på samma nivå som 2012 trots lägre riktvärden i avtalsrörelsen. En förklaring till det är att antalet årsarbetare ökat mellan åren. Arbetsgivaravgifterna blev lägre på grund av korrigeringar gjorda för återbetalning av AFA/FORA medel. Prisutvecklingen har beräknats enligt en schablonberäkning och speglar bedömningen av den allmänna prisutvecklingen som gjordes i budget 2013. Pensionskostnaderna sjönk med 0,3 miljoner kronor och beror till stor del på att kostnaderna för 2012 belastades av en engångskostnad i samband med förtida pensionsavgång. Semesterskulden minskar till följd av att personal tar ut fler semesterdagar. 17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2013 års volymförändringar och kvalitetshöjningar i verksamheten fördelar sig enligt följande: Volymförändringar per nämnd (+= ökad volym/nettokostnad, mnkr) Föränd. Föränd. Föränd. 10/11 11/12 12/13 Kommunstyrelsen 2,1 1,3 0,9 Tekniska nämnden 10,2-7,6 15,0 Miljö- & byggnämnd -0,4 0,4 Kultur- & fritidsnämnd 0,7-0,5 2,7 Barn - & utbildningsnämnd -0,7 4,4 12,0 Socialnämnd 11,8 11,1-1,4 Summa Volymförändringar 24,2 8,3 29,6 Mellan åren 2010 och 2012 ökade kostnaderna kraftigt inom socialnämndens verksamheter, 22,9 miljoner kronor. Resterande nämnder, inklusive kommunstyrelsen, hade under samma period nettokostnadsökningar för 9,6 miljoner kronor. Inom kommunstyrelsens verksamheter ökade kostnaderna under denna period (2010 2012) med 3,4 miljoner kronor framförallt till följd av kostnader för fysisk planering i samband med det pågående översiktsarbetet. Tekniska nämndens nettokostnader ökade kraftigt under 2011, ca 10,2 miljoner kronor, på grund av en tillfälligt hög kostnad för underhåll av fastigheter och gator inklusive gång- och cykelvägar. 2012 sänktes kostnaderna för bland annat fastighetsunderhållet vilket resultera i att nettokostnaderna för perioden 2010 till 2012 hamna på 2,6 miljoner kronor. Barn- och utbildningsnämnden huvudsakliga nettokostnadsökningar mellan åren 2010 till 2012, 3,7 miljoner kronor berodde bland annat på ökade kostnader för externa placeringar inom grundskolan. Inom socialnämnden var det framförallt kostnadsökningar inom äldreomsorgen, 9,9 miljoner kronor som orsakades av högre personalbemanning inom särskilt boende och fler hemtjänst timmar inom hemtjänsten. Individ och familjeomsorgen ökar också väsentligt tillföljd av fler placeringar för barn och ungdomar samt vuxna. Under 2013 ökade kostnaderna mest inom tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden, 15,0 respektive 12 miljoner kronor, medan kostnaderna sjönk för socialnämnden, - 1,4 miljoner kronor. Även kultur- och fritidsnämnden hade en relativ kraftig nettokostnadsökning i förhållande till föregående år. Tekniska nämndens nettokostnadsökningar är en direkt effekt av de tillfälliga anslag, 12 miljoner kronor, kommunfullmäktige tilldelat nämnden för det periodiska fastighetssunderhållet 2013. Utöver det tillkom nya underhållsbehov under året, skadegörelse, åtgärder på Humlemadskolan och åtgärder på badet som medförde till att underhållskostnaderna ökade ytterligare. Barn- och utbildningsnämnden huvudsakliga nettokostnadsökningar finns inom grundskolan, 7,4 miljoner kronor. Orsaken är att antalet elever ökat i förskoleklass och grundskola. Dessutom har kostnaderna ökat till följd av genomförda kompetenshöjande insatser samt IT-utbyggnad. Förskolan ökar sina nettokostnader med 6,4 miljoner kronor och förklaras av fler barn i förhållande till föregående år samt kvalitetshöjande insatser som exempel högre andel förskolelärare på de flesta förskolor i kommunen samt införande av arbetslagsledare. Utöver det minskar nettokostnaderna inom särskolan och gymnasieskolan tillföljd av något färre elever och lägre priser. Socialnämndens nettokostnader minskar till följd av att en anpassning påbörjats för att sänka nämndens höga kostnadsnivå. De stora förändringarna har främst skett på externa placeringar inom psykiatri och somatik. Lägre kostnader i förhållande till föregående år återfinns också inom Socialpsykiatri, LSS, Institutionsvård för vuxna och köp av öppenvård. Dock fortsätter nettokostnaderna att öka inom särskilt boende, institutionsvård för barn och unga samt ekonomiskt bistånd. Kultur- och fritidsnämndens nettokostnadsökningar avser personalkostnader på badet till följd av en omorganisation och personalkostnader på fritidsgårdar/fältgrupp till följd av en utökning av antalet fältare.
Kostnadsstruktur Kommunens kostnader, brutto inklusive avskrivningar men exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 910,7 miljoner kronor, en ökning med 61,1 miljoner kronor eller 7,2 procent från 2012. Personalkostnaderna har ökat med 19,8 miljoner kronor. Det nya löneavtalet står för 11,9 miljoner kronor av kostnadsökningen medan pensionskostnaderna och arbetsgivaravgifterna sjönk med 0,3 respektive 1,2 miljoner kronor. Arbetsgivaravgifterna blev lägre på grund av korrigeringar gjorda för återbetalning av AFA/FORA medan pensionskostnaderna sjönk till följd av att kostnaderna för 2012 belastades av en engångskostnad i samband med förtida pensionsavgång. Räknat i fasta priser ökade personalkostnaderna med 9,5 miljoner kronor. Personalvolymen har totalt sett ökat med 3 procent eller 25 årsarbetare (antalet arbetade timmar under hela året) vilket huvudsakligen förklaras av volymökningar i verksamheten Kostnaderna för material och tjänster ökade med 11,4 miljoner kronor jämfört med 2012. Det är framförallt kostnader för lokalhyror och administrativa tjänster som ökar. Kostnaderna för entreprenader och köpta tjänster har ökat med 27,2 miljoner kronor. Merparten av kostnadsökningen, ca 60 procent, beror på köp av fler platser i externa skolor och förskolor samt fler placeringar av barn och unga samt vuxna inom individ och familj. Resterande ca 40 procent går att härleda till högre underhållskostnader på kommunen fastigheter. De finansiella kostnaderna minskar med 0,3 miljoner kronor. Hela kostnadsminskningen beror på att åtagandet gentemot Trafikverket, Södra Stambanan, blev lägre än väntat, 0,6 miljoner kronor att jämföra med 1,2 miljoner kronor i bokslut 2011. Förklaringen ligger i att indexet som styr uppräkningen av kostnaderna ökade måttligt under året till följd av lågkonjunkturen i världen. Bland de finansiella kostnaderna ingår även aktieägartillskott till kommunens dotterbolag Skärfläckan AB. Bidraget uppgår till samma belopp som den ränta Skärfläckan AB erlägger för sitt lån från kommunen. Se även nedan, finansiella intäkter. Utgivna bidrag ökade med 2,7 miljoner kronor vilket till stor del beror på att kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökat i minskat i jämförelse med 2012. Intäktsstruktur Kommunens intäkter, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 909,7 miljoner kronor, en ökning med 65,4 miljoner kronor jämfört med 2012. Skatteintäkter från kommunens invånare är den störta enskilda intäktsposten, 564,5 miljoner kronor år 2013. Inklusive justeringar för utfallet 2012 har skatteintäkterna ökat med 16,2 miljoner kronor, 2,9 procent. Trenden i Burlövs kommun är att skattekraften sjunker och sedan mitten av 90-talet ökar skattekraften långsammare än rikssnittet och uppgår nu till ca 86 procent av medelskattekraften. Burlöv kommun erhåller emellertid bidrag för låg skattekraft så att utjämning till nästan 100 procent sker mellan kommuner. De generella statsbidragen (inkomstutjämning, kostnadsutjämning, LSS utjämning med mera) blev 206,6 miljoner kronor, en ökning med 26,7 miljoner kronor jämfört med föregående år. Inkomstutjämningen, som kompenserar kommuner för låg skattekraft, står för den största ökningen mot föregående år, 15,3 miljoner kronor medan kostnadsutjämningen står för 10,9 miljoner kronor av ökningen. 19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kostnadsutjämningen regleras till stor del utifrån kom-
munernas befolkningssammansättning. Principerna för utjämning är att samtliga Svenska kommuner ska ha samma förutsättningar att bedriva kommunal verksamhet oberoende befolkningssammansättning. För verksamheter som omfattas av kostandsutjämningen beräknas för varje kommun en standardkostnad. Standardkostnaden är den kostnad som en kommun skulle ha om en verksamhet bedrevs på en för riket genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn tagen till olika strukturella egenskaper i kommunen. Utjämningsbidraget/avgiften för strukturella kostnadsskillnader utgörs av skillnaden mellan summan av kommunens standardkostnader, den så kallade strukturkostnaden, och den genomsnittliga strukturkostnaden i riket. För Burlövs del blev det 2013 en skillnad på 630 kr per invånare i kostnadsutjämningsbidrag. Orsaken är att behoven för förskola, skola och individ- och familjeomsorg relativt övriga kommuner bedöms ha ökat i förhållande till riket. Burlövs kommuns avgift till utjämningssystemet för LSS minskade med 0,5 miljoner kronor från 26,5 miljoner kronor till 26,0 miljoner kronor. Övriga generella statsbidrag minskar med 0,5 miljoner kronor vilket till stor del beror på att regleringsbidraget under 2013 blev lägre än 2012. Regleringsposten fungerar så att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir lägre än det belopp staten beslutat tillföra kommunerna får kommunerna ett regleringsbidrag på kvarvarande belopp. På så vis kan staten i förväg bestämma storleken på sitt totala bidrag till kommunsektorn. Övriga, specialdestinerade, statsbidrag har ökat med 0,5 miljoner kronor. Ersättningarna, d.v.s. taxeintäkter (inom förskola, äldreomsorg med mera), hyresintäkter med mera har ökat med 10,0 miljoner kronor. Ökningen beror bland annat på att driftsbidrag från stat och statliga myndigheter ökat samt att försäljning av verksamhet till andra kommuner ökat jämfört med föregående år. Utöver det fick kommunen in en stor summa pengar för försäkringsersättningar till följd av branden på Svenshögsförskola. Burlövs kommuns finansiella intäkter är i paritet med tidigare år, 21,2 miljoner kronor. I de finansiella intäkterna ingår även ränta från kommunens dotterbolag Skärfläckan AB för det lån bolaget har till kommunen för köpeskillingen för aktierna i Burlövs Bostäder AB. Invigning av Östragårdens förskola. 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE