INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART<ROB.HART@EKON.SLU.SE> Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras, samt hur rådande institutioner (t.ex. landets regering och centralbank) kan påverka dessa företeelser genom policyåtgärder eller ändringar i spelreglerna. Varför plugga makroekonomi? Att plugga makroekonomi ger en inblick i världen av ekonomisk policy och politik. Varför finns arbetslöshet, och varför är de olika politiska partierna oeniga om hur det ska mötas? Varför tycks det vara bra med en oberoende centralbank med låginflationsmål? Det är otroligt kul och intressant! Varje medborgare bör kunna! Att förstå hur saker och ting hör ihop kan också vara viktig om man är t.ex. företagare, eller funderar på hur man ska investera sina pengar. Eller när man tänker rösta! Och så använder vi nationalekonomiska och matematiska analysverktyg, och färdighet med dessa är viktig för resten av utbildning och nyttigt i väldigt många situationer framöver. Hur pluggar vi? Utgångspunkten för mig är tidigare kurser som jag har hållit i som har fungerat bra. Föreläsningarna går in en takt sådan att alla ska kunna hänga med, och vi satsar därför hårt på de viktigaste punkterna. Kursinformationen kommer via kurshemsidan. Där lägger jag ut aktuell information, samt övningsuppgifter, föreläsningsanteckningar, mm. Föreläsningar: Under föreläsningar försöker jag lyfta fram det viktiga och hjälpa er att förstå. Jag kräver en hel del medverkan från er, både för att jag vill veta i vilken mån ni hänger med, och för att jag vill att ni ska tänka till under föreläsningarna, inte se på dem som ett sätt att bli matade med information. Alla bör vara uppmärksamma på att vi inte kommer att följa boken i föreläsningarna! Boken innehåller i stort sett all information och analys som ingår i kursen, men jag tar saker i en annan ordning än boken, och i vissa fall ger jag en annan vinkling också. Övningar: Kanske den mest kortfattade och enklaste guiden till det ni ska kunna vid kursens slut är övningarna. Kom till övningsgenomgångarna, oavsett om ni 28 mars 2011. 1
2 ROB.HART@EKON.SLU.SE kommer till föreläsningarna! Dessutom är övningarna högst relevanta för tentan; kolla de gamla tentorna på hemsidan. Litteratur: Huvudboken blir Makroekonomi. Teori, politik och institutioner av Fregert och Jonung. Jag kommer också att referera till en del material på nätet. Examination Examinationen består av två delar. Första delen är en hemtenta som ni får i början på kursen. Den ska klaras med högst ett fel för att man ska få skriva sluttentamen där betygen bestäms. Tanken med hemtentan är att hjälpa er att förstå, vid ett tidigt stadium i kursen, vad ni behöver läsa och plugga på. Därför har vi en föreläsningsfri period vecka 14 där ni förväntas jobba med hemtentan. Hemtentan måste lämnas in torsdag vecka 15, 13.15, i mitt fack på blå våning. Obs! Det kommer att finnas en omhemtenta ifall det behövs. Tenta: Tentan är tänkt att testa förståelse. Det blir ganska krävande frågor som varierar från gång till gång. Men ni får välja bort ett par frågor; det är tänkt att ni ska få möjlighet att visa vad ni kan, snarare än vad ni inte kan. Tentagenomgång: Innan första omtentan. Makroekonomisk överblick Vilka är de viktigaste makroekonomiska storheter? Y P BNP, värdet av produktion. Prisnivån (och inflation). Arbetslöshet. Fördelning? Uthållig produktionsvärde? HDI, levnadsstandard? Lycka? Makroekonomer genom åren har fokuserat mest på de första tre, och det kommer vi också att göra. Uthållighet kommer vi att titta mer på i kursen Jordbruks- och miljöekonomi. Det har vuxit upp en distinktion mellan kort och lång sikt. Den gamla synen var att enbart den långa sikten var intressant att analysera, då er fungerade perfekt. Dock lyckades man inte särskilt bra med analysen mer än att räkna ut kvantitetsteoremet. Vi börjar med detta teorem, och tittar även på hur pengar och varor flyttar runt i ekonomin; det cirkulära flödet. I och med The reat Depression, den långvariga och (i många länder) djupa lågkonjunkturen under 1930-talet, växte intresse för den korta sikten. Som Keynes sade redan 1923, In the long run, we are all dead. Alltså saker som händer på kort sikt, då er är ur jämvikt, spelar väldigt stor roll för oss i våra liv. Frågan då blev hur staten skulle (eller bör) styra ekonomin för att jämna ut konjunktursvängningarna och lindra medföljande arbetslösheten. Vi studerar den Keynesianska modellen, med tyngdpunkten på att förstå hur konjunktursvängningar uppstår, samt hur de kan styras.
MAKRO, INTRO 3 Framåt 70-talet sprack det keynesianska idealet något, då det visade sig att man kunde ha hög inflation och lågkonjunktur (hög arbetslöshet) samtidigt. Statens försök att ständigt skruva upp konjunkturen ledde till stigande inflation men hjälpte inte mot arbetslösheten. Då växte fram teorier om förväntningarnas kritiska roll i ekonomisk utveckling på kort och medelfristig sikt. Vi studerar hur förväntningar påverkar hur policyåtgärder slår ut vad gäller effekten på konjunktur relativt inflation, och varför det är populärt att göra centralbanken politiskt oberoende. Dessutom stagnerade tillväxten i många länder på 70-talet, medan arbetslösheten steg på 80-talet. Då växte intressen återigen för den långa sikten, både långsiktig tillväxt och arbetslöshet. Vi försöker framförallt förstår oss på vad som leder till eller driver tillväxt och arbetslöshet. Beväpnad med denna förståelse tacklar vi också policy-implikationer. Ständigt aktuella är frågor om valutasystem och internationell handel; dock har dessa frågor fått särskilt mycket uppmärksamhet i Europa de senaste 20 åren i och med debatterna om EMU och globalisering. Dessa svåra frågor, mycket aktuella för Sverige, tacklar vi i slutet på kursen. Under 2008 och 2009 genomgick världsekonomin en mycket svår kris, från vilken den ännu inte återhämtat sig. Att förstå oss på denna kris och dess hantering blir ett återkommande tema genom kursen. Det cirkulära flödet Tänk dig en ekonomi med producenter/konsumenter där det man konsumerar inte nödvändigtvis är identisk med det man själv producerar. Det finns alltså handel. Dessutom antar vi att denna handel sker genom er där pengar ges i gengäld mot en vara eller tjänst. Antag så länge att det finns inga maskiner eller fysisk kapital i denna ekonomi; man producerar enbart genom arbete. Dessutom är alla individer identiska. Denna ekonomi kan visas schematiskt som nedan. Bilden på det cirkulära flödet ska tolkas som ett koncentrat av alla transaktioner som sker i ekonomin under en bestämd tidsperiod, t.ex. en dag, en månad, eller ett år., Vad är BNP i ekonomin? svaror Det finns en varu och en faktor. Visa dessa i figuren. Arbete Lön, w
4 ROB.HART@EKON.SLU.SE Antag nu att det finns två typer av personer i ekonomin: unga arbetsdugliga personer, och pensionärer. Var och en måste klara sig själv ekonomiskt. Vad måste vi lägga till i figuren? Påverkas BNP?, svaror Arbete Lön, w Antag nu att det finns företag som äger maskiner. Vad gör ett företag som vill köpa nya maskiner? Vad måste vi lägga till nu?, svaror Vad är BNP i ekonomin nu? Arbete Lön, w Staten kan ses som ett slags superkonsument som köper varor och tjänster av företag, drar in pengar från företag via skatt, och dessutom omfördelar pengar mellan vanliga konsumenter via skatter och transfereringar. Dessutom kan staten spara/låna pengar som en vanlig konsument.
MAKRO, INTRO 5 Varu Vad är BNP nu då? Faktor Varu Hur kan inflation tänkas uppstå? Faktor Varu Faktor
6 ROB.HART@EKON.SLU.SE Hur kan lågkonjunktur tänkas uppstå? Varu Faktor Varu Hur kan tillväxt tänkas uppstå? Faktor
MAKRO, INTRO 7 Varu Hur kan arbetslöshet tänkas uppstå? Faktor
8 ROB.HART@EKON.SLU.SE Vad händer när länder kan handla varor och valutor med varandra? Varu Varu Faktor Faktor