Redovisning av tentamensfrågor och svar för Medicinska och odontologiska stödämnen 4 (MOD4). Kurskod Kurs Ämnesområde MOD 4 moment 1 Oral fysiologi Lärandemål Tentamensfrågor Svar Uppvisa grundläggande kunskaper om diagnostik och behandling utifrån evidensbaserade metoder a) Vad är prevalensen för funktionsstörningar i Sverige? b) Vilka tre klassificeringar är de vanligaste som käkledsfunktionsstörningar delas in i? Inom vilka fyra områden delas diagnosen upp i? a) 2-3% av alla ungdomar får besvär med smärta eller käkfunktionsstörning årligen i Sverige. Ökande prevalens med stigande ålder. Vanligast hos kvinnor. b) Käkfunktionsstörningar: Muskulära, diskrelaterade, käkledsrelaterade. Huvudvärk relaterade till käkfunktionsstörning. (DC/TMD 2004). Diagnos: i Muskler, disk, käkled och huvudvärk. c) Ange några orsaker till funktionsstörningar. d) Vilken typ av behandling brukar man ge i första hand? c) Idag pratar man mer om en multifaktoriell etiologi som omfattar både allmänna och lokala faktorer (anatomi) såsom systemsjukdomar, genetik, psykosociala faktorer och olika typer av trauma mot käksystemet. d) Lugnande information, instruktion i att undvika parafunktioner som tandpressning/tandgnissling, rörelseträning/ käkgymnastik. Kan gå vidare med bettskena och därefter finns det andra specifika åtgärder. Smärtlindring sker med paracetamol (ex. Alvedon) i första hand, NSAID (ex. Ipren), kodein (ex. Citodon) Nationella riktlinjer för vuxentandvård (2011). Schiffman et al. (2014) J Oral Facial Pain Headache 28:6-27.
MOD 4 moment 1 Oral fysiologi Beskriva tuggsystemets funktionella anatomi samt sjukdomstillstånd som kan förekomma och hur det kan påverka patientens välbefinnande. Nämn minst två fysiologiska och två psykologiska effekter av smärta och hur det kan påverka patientens välbefinnande? Fysiologiska aspekter; kan vara inskränkt gapförmåga, svårigheter av att äta, minskad rörlighet i käken och försvagad tuggkraft. Funktionsstörningar relaterar till de vanligaste tillstånden i käkled och käkmuskler. Käkledsknäppningar, bruxism, huvudvärk, smärta. Psykologiska effekter; Kronisk smärta leder ofta till omfattande psykiska konsekvenser som påverkar patientens dagliga liv och livskvalitén negativt. Förhindrar och/eller försvårar dagliga och sociala aktiviteter; sjukfrånvaro, depression, nedstämdhet, ångest, somatisering, sömnsvårigheter, problem med självförtroende. Patienter med depression och hur mycket smärta försvårar patientens dagliga liv, vilket kan påverka utfallet av diagnosen av en bettfysiologisk behandling (Dworkin et al. 2010). Smärta är också ett samhällsproblem. 20-30% av västvärldens befolkning har kronisk smärta. 26 % kvinnor med myofasciell smärta eller käkledssjukdom använder ofta antidepressiva läkemedel (Johansson Cahlin et al. 2006). Redogöra för parodontala sjukdomars epidemiologi, etiologi och patogenes utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Beskriv parodontala sjukdomarnas: a) epidemiologi b) etiologi c) Rita och redogör utförligt för parodontala sjukdomars patogenes utifrån modellen från Page & Kornman (1997). Utgå från vetenskaplig evidens och hänvisa till olika studier. a) Epidemiologi: Läran om sjukdomsförlopps demografi och utbredning. Gingivit är den vanligaste formen av parodontal sjukdom hos barn och vuxna, med en prevalens på 38-90 %. Prevalensen av grav parodontit (fästeförlust av >1/3 av rotlängden) är ca 10 % i Sverige, medan upp till 80 % av en vuxen befolkning har tecken på någon form av kronisk parodontit. Kronisk parodontit förekommer hos upp till 40 % av alla vuxna, medan mer omfattande vävnadsförlust förekommer hos mellan 7 och 20 %. Cirka 47 % av vuxna (30 år och äldre) i USA har kronisk parodontit, med 30 % med måttlig och 8,5 % svår parodontit. SBU (2004); 169. Nationella Riktlinjerna (2011) Papapanou et al. (1997) J Periodontol. 68(7):651-66. Hugosson et al. (2008) JCP. 35(5):405-14. Thornton-Evans et al. (2013) MMWR Surveill Summ 62 :129-135. Armitage, G. C. (1999) Annals of Periodontol 4, 1-6.
b) Etiologi Läran om sjukdomarnas orsaker, tillräcklig orsak och nödvändig orsak. Riskfaktorer: rökning (livsstil), diabetes, sjukdomsalstrande mikroflora, genetisk mottaglighet, systemiska riskfaktorer. Studier har visat på svagt samband med fetma, benskörhet, och vitamin D-brist. Eley & Cox, (2003) Perio 2000. 31:105 124. Genco & Borgnakke (2013) Periodontol 2000 62:59-94. c) Patogenes beskriver uppkomst och utveckling av sjukdom, vilka mekanismer som initierar sjukdomsutveckling. Kunna beskriva modellen från Page & Korman: Bakterier, Host response, Vävnadsnedbrytning, Fästeförlust, samt faktorer som kan påverka (genetik och miljöfaktorer). Page & Kornman (1997) Periodontol 2000. 14:9-11. Redogöra för parodontala sjukdomars epidemiologi, etiologi och patogenes utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Resonera kring hur olika riskfaktorer påverkar den parodontala hälsan och behandlingen. Relatera utifrån vetenskaplig forskning som finns på området. a) Rökning är den största riskfaktor försämrar immunförsvaret, svårare läkning efter en kirurgisk behandling. Rökare har en betydande ökad risk att utveckla eller att sjukdomen progredierar. Rökare har 4ggr högre risk att få parodontit. b) Munhygienen är en betydande faktor/beteendet/ complience. c) Genetiska känslighet polymorfismer (ex. IL-1). Kombination av genetisk predisposition och riskfaktorer utgör den största risken för utveckling av parodontit. d) Kroniska sjukdomar (diabetes/svårinställd) kan en ökad risk för parodontal sjukdom. Studier har t.ex. visat att diabetes patienter ha färre antal tänder än patienter som inte har parodontit. En parodontit är en kronisk sjukdom vilket kan ha en påverkan på hjärtkärl-sjukdom finns dock inga klara bevis, det kan ev. påverka vissa riskfaktorer. Sjukdomarna delar gemensamma riskfaktorer.
e) Downs syndrom, tidiga studier visar på hög prevalens. f) Andra faktorer som kan påverka men med varierade vetenskaplig evidens: stress, osteroporos, socioekonomi. Äldre människor har mer fästeförlust men inte snabbare sjukdomsprogressen. Johannsen et al. Periodontol 2000. 2014;64(1):111-26. Rosa et al. (2014) JCP 41(12):1145-53. Hugosson et al. (2008) JCP 35(5):405-14. Wang et al. (2014)Medicine (Baltimore). 93(28):e292. Johannsen et al. (2007) J Periodontal Res. 42(6):546-52 Buhlin et al. JCP 2009;36(7):541-9. Wactawskr-Wende et al. (2005) J Periodontol. 76(11 Suppl):2116-24. Teoretiskt redogöra för indikationer och utförande av parodontala behandlingar såsom parodontalkirurgi-, laser-, antibiotika- och implantatbehandling Vetenskapliga studier har jämfört icke-kirurgisk behandling (mekanisk infektionsbehandling, (MIB) med kirurgisk behandling (parodontalkirurgi), redogör för när dessa behandlingsmetoder är att föredra (indicerade) och där det har visat sig mest gynnsamt i behandlingsresultatet? Det har visat sig vara att mer gynnsamt att använda kirurgisk behandling vid tandköttsfickor som är mer än 6-7mm samt i behandlingar där den parodontala läkningen har uteblivit. Här utgör den kirurgiska behandlingen en tilläggseffekt jämfört med ickekirurgisk behandling. En god munhygien är att eftersträva vid kirurgiska ingrepp. En fördel kan vara vid kirurgisk behandling är att det ger bättre insyn och åtkomlighet än icke-kirurgisk behandling. Andra tillfällen där kirurgi kan användas är vid försvårande anatomi för plackkontroll, furkationsinvolveringade tänder. MIB kan vara en inledande behandling där patienten har relativt stor plackmängd/inflammation och där fickdjupen är mindre än 6 mm. I vissa fall utför man även MIB på djupare tandköttsfickor där munhygienen är bristande. Nationella riktlinjer för vuxentandvård (2011). Serino et al. (2001) JCP;28(10) 910-6. Heitz-Mayfield LJ (2002) JCP; 29 Suppl 3:92-102.
Teoretiskt redogöra för indikationer och utförande av parodontala behandlingar såsom parodontalkirurgi-, laser-, antibiotika- och implantatbehandling A Teoretiskt redogöra för indikationer och utförande av parodontala behandlingar såsom parodontalkirurgi-, laser-, antibiotika- och implantatbehandling Resonera kring olika parodontala behandlingsmetoder och dess betydelse utifrån psykosociala, kulturella, hälsoekonomiska och etiska aspekter. Vilka rekommendationer får du i de Nationella riktlinjerna för vuxentandvård avseende förskrivning av systemisk antibiotika som tillägg till mekaniska infektionsbehandling ar vid: a) A. Kronisk parodontit B. Aggressiv parodontit Motivera ditt svar. Redogör koncist för rådande evidens kring Er:YAG-lasern och parodontal behandling, utgå från Nationella riktlinjerna. Reflektera över hur behandlingsmetoden kan påverka och kan har betydelse utifrån: a) psykologiska aspekter b) kulturella aspekter c) hälsoekonomiska aspekter d) etiska aspekter A. Systemisk antibiotikabehandling som ett tillägg till mekanisk infektionsbehandling ingen positiv effekt på ficksonderingsdjup eller den kliniska tandfästenivån. B. Vid aggressiv parodontit ger systemisk antibiotikabehandling som ett tillägg till mekanisk infektionsbehandling ett förbättrat läkningsresultat med 0,5 mm i fickdjupsreduktion och 0,4 mm i vinst i klinisk tandfästenivå. Det ger alltså en viss behandlingseffekt. Det vetenskapliga underlaget är bristande kring Er-YAG-laser. Få och små studier är utförda, men utifrån rådande evidens verkar Er:YAGlasern kunna avlägsna tandsten och plack lika effektivt som traditionell mekanisk infektionsbehandling. En nackdel är att lasern inte bedöms kostnadseffektiv då apparaten kostar betydligt mer än annan motsvarande utrustning t.ex. curetter eller ultraljudsscaler. Nationella riktlinjer för vuxentandvård (2011). a) Psykologiska aspekter vid sjukdom kan innebära att patienten förnekar sin sjukdom, känner skam och skuld och kan utveckla stress/depression samt att patienten kan få en sämre copingförmåga. I och med att behandlingen kan omfatta att flera tänder behöver tas bort kan det medföra att personen isolerar sig och det blir ett socialt handikapp. b) Kulturella aspekter; att förlora tänder eller att ha avsaknad av en t.ex. framtand tand kan upplevas olika beroende på vilket land/kultur. I vissa länder är det inget konstigt att sakna en framtand medan i Sverige så förekommer det väldigt sällan. Annan aspekt att det är skillnader i utbildning/kunskap och attityder vad gäller tandvård och hur det prioriteras. Tillgången och tillgänglighet till samhällstjänster kan vara begränsade och även hälso-sjukvården kvalitet. Detta kan medföra att mänskliga rättigheterna kan beröras och att det inte är lika vård för alla.
c) Det finns socioekonomiska skillnader vad gäller val till olika behandlingar beroende tillgång till ekonomi/tandvård. Exempel: Individ med låg utbildningsnivå, låg social status och inkomst kan innebära i en behandlingssituation att man extraherar tanden istället för att laga/eller sätta in implantat då detta är ett billigare alternativ. Det har även framkommit att individer med låg socialt status inte söker till tandvården. I socioekonomiska svaga områden ser man att tandvården inte är lika utbredd och att de personerna har både mindre tandvård men även mindre kunskap inom området. I Nationella Riktlinjerna har man gjort hälsoekonomiska aspekter för olika behandlingsalternativ för parodontit där samtliga behandlingar leder till förhöjda kostnader men bättre effekter jämfört med ingen behandling. d) Viktigt att ha hänsyn till patientens önskemål/behov vid val av behandling. Exempel: en patient behöver en omfattande behandling men har inte råd till det även om det skulle vara den bästa tänkta behandlingen för ett bra utfall. Tandhygienisten/Tandvården måste då beakta det och ha förståelse för situationen och försöka i samråd komma fram till det som är bäst utifrån den situationen. En annan aspekt kan vara om patienten inte vill ta bort någon tand men att vi inom tandvården bedömer det bästa behandlingen. Att man då tar hänsyn till patientens önskan men ändå informerar om läget. Dvs. hur hanterar man situationer där patientens önskemål står i konflikt med vad som är bäst för tandhälsan. Individer med tandvårdsrädsla eller med akuta problem hos en individ kan innebära att förmågan att fatta beslut kan vara svårt. Henning- Abrahamsson et al. Oral Health Prev Dent2008;6(3):209-16. Johannsen A et al. JCP 2012; 39:681-7. Pennington et al. T JCP 2011 Jun;38(6):553-61. Vernazza et al. Periodontol 2000. 2012 Oct;60(1):138-46.
Förstå och förklara kopplingen mellan oral och allmänhälsa samt hur den orala hälsan kan påverka det allmänna välbefinnandet. Resonera över vilken betydelse munhälsan kan ha för välbefinnandet (livskvaliteten)? Munnen och övriga kroppen påverkar varandra. Vid nedsatt försvar (inflammation/infektioner) kan det påverka välbefinnandet hos en patient. Parodontal sjukdom och kroniska sjukdomar som t.ex. hjärtkärlsjukdomar, diabetes, reumatism och prenumoni är inflammatoriska sjukdomar och har ofta gemensamma riskfaktorer och som påverkar patientens välbefinnande på olika sätt. Specifikt för parodontal sjukdom är att den kan medföra psykologiska-, fysiologiska-, sociala konsekvenser, vilket kan påverka välbefinnandet. Att få diagnosen medför inte sällan att patienten blir t.ex. ledsen, kanske får en chock vilket kan påverka livskvalitén. Sjukdomen kan medföra dålig andedräkt vilket gör att patienten kan känna sig ofräsch vilket kan upplevas som ett stort socialt handikapp. Patientens självkänsla påverkas ibland negativt. Detta kan leda till att patienten isolerar sig från sociala sammanhang. Kan leda till att man mår psykisk dåligt och ibland till depression. Funktionellt kan det tuggfunktionen försämras, tänder kan behövas tas bort och det kan vara svårt att göra någon ersättning med en gång. Att bli tandlös om än för en kortare period, kan påverka det allmänna välbefinnandet. Man vågar kanske inte le eller skratta. Tandmobilitet och känsliga tandhalsar kan också påverka intag av mat och tuggfunktionen pga. smärtupplevelsen. Forskning har också visat att personer med parodontal sjukdom har ofta sämre livskvalité. (Bernabe & Marcenes 2010), (Borges et al. 2013). Förstå och förklara kopplingen mellan oral och allmänhälsa samt hur den orala hälsan kan påverka det allmänna välbefinnandet. Vad tror man skulle kunna vara orsakerna till ett samband mellan parodontit och hjärtsjukdomar? Utgå ifrån den evidens som finns. A. Delade risk faktorer B. Parodontiet, en reservoir av inflammations mediatorer och inflammationssubstanser C. Den subgingivala biofilmen, bakteriellbelastning nära blodkärlen D. Heat-shock proteiner
Förstå och förklara kopplingen mellan oral och allmänhälsa samt hur den orala hälsan kan påverka det allmänna välbefinnandet. Du undersöker, för första gången, en 41-årig man. Han röker inte men dricker mycket alkohol. Han har också en svårinställd diabetes. Han borstar tänderna 2 ggr/dag. Han använder inte några approximala hjälpmedel. Kliniskt har han mycket plack och gingivit. Han har 15 fickor som är 4-6 mm och 11 fickor djupare än 8mm, i alla sidopartierna. Röntgen visar betydande benförlust, mer än halva rotlängden, i sidopartierna. Hur bedömer du risken för en framtida fästeförlust? Efter genomförd behandling, hur ska han då se ut kliniskt för att anse din behandling som framgångsrik. Motivera svaret. b) Angående patienten i fråga 10. Hur bedömer du att patientens diabetes kan påverka den parodontala hälsan och tvärt om? a) I och med att patienten är relativ ung och har ett flertal djupa fickor med betydande fästeförlust så är prognosen på tänderna i sidopartierna mycket dålig. Inom en ganska nära framtid kommer han förmodligen att förlora tänderna där. Kliniskt: Fickdjupen ska ha reducerats avsevärt, inflammationen i gingivan ska ha avstannat och inga tecken på svullnad. Gingivan ska vara stram och ingen blödning. Plackmängden ska ha minskat avsevärt. Han ska använda approximala hjälpmedel dagligen, efter utprovning av lämpliga sådana samt rätt teknik med tandborsten. Ha tagit till sig kunskap om vikten av en god munhygien för att förhindra fortsatt sjukdomsutveckling. Han ska ha fått insikt om sin parodontala sjukdom samt även om sambandet med hans diabetessjukdom och att det kan förvärra både hans parodontit och diabetes. b) Diabetes är en riskfaktor för parodontit, eftersom hans diabetes redan är svårinställd så påverkar det parodontitien i en ännu större grad. Det blir en ond cirkel, i och med att hans diabetes blir sämre så kan parodontiten sannolikt också försämras. Det är viktigt att patienten kommer på regelbundna återbesök hos tandhygienisten för att få stöd att förbättra den orala hälsan så att sjukdomen inte ska förvärra patientens sjukdomssituation. Den allmänna hälsan och välbefinnandet kan ytterligare förvärras hos patienten då han konsumerar alkohol. Alkohol kan förvärra diabetessjukdomen och kan leda till hypoglykemi. En av alkoholens effekter är att den hämmar leverns förmåga att bilda socker och att sockerförrådet kan ta slut. Speciellt om patienten inte har ätit något utan bara dricker alkohol. Effekten blir då att blodsockret sjunker allt för lågt och man får insulinkänning. En annan effekt som alkoholen också har är att koncentrationen av kortison och tillväxthormon minskar i blodet. Båda hormonerna har en blodsockerhöjande effekt och hjälper till att höja blodsockret vid en insulinkänning.
Förstå och förklara kopplingen mellan oral och allmänhälsa samt hur den orala hälsan kan påverka det allmänna välbefinnandet. Din patient berättar att hon har diabetes mellitus typ 1 som är under dålig kontroll. D.v.s. hon har ofta ett högt blodsocker. A. Vad måste du tänka på ur allmänmedicinsk synpunkt sett innan du behandlar en patient med dåligt inställd diabetes mellitus? A. Risk för hypo- respektive hyperglykemi. Glukoskälla tillhands. Ej farligt att ge glukos även om skälet till reaktionen är en hyperglykemi. En dåligt inställd diabetes kan medföra försämrad sårläkning samt ökar infektionsrisken i munhålan. Eventuellt indicerat med antibiotikaprofylax vid blodigt ingrepp. Överväg konsultation med behandlande läkare för information om såväl risker för hyporespektive hyperglykemi som infektionskänslighet. B. Muntorrhet, munsveda, svampinfektion, karies, parodontit med snabbare förlopp. B. Vilka orala komplikationer kan en patient med dåligt inställd diabetes drabbas av? C. Orala infektioner kan påverka diabetessjukdomen. Orala komplikationer kan medföra svårighet med nutritionen. C. Omvänt, vad kan ett dåligt parodontalt status medföra när det gäller diabetes? Ha kunskap och förståelse för orala manifestationer av allmänsjukdomar, kemiskt beroende och missbruk samt hur det kan påverka det allmänna välbefinnandet. 1. Nämn en tänkbar biverkan i munhålan till P-piller (1p). 2. Du har en patient i behandlingssituationen för första gången. Denna 26 åriga gravida kvinna (i 7:e månaden) lider av struma, Crohns sjukdom som är OK vid medicinering och asthma bronchiale. Hon medicinerar med Alvedon forte mot ryggvärk, Salazopyrin (mot Crohns sjukdom), Levaxin (dagl.) samt Pulmicort och Bricanyl ad lib (vid behov). Anser sig annars vara fullt frisk. Hon söker dig 1. Man kan få gingivala hyperplasier. 2. A. Pulmicort och Bricanyl (astmamedicin) ger ofta muntorrhet som biverkan. B. Graviditetsgingivit och graviditetsepulid. C. Det beror på att hon är gravid pga hormonförändringar (progesteron bl. a. samt förändrad mikrocirkulation). Det kommer att försvinna efter partus (kan vara kvar i mindre omfattning under amningsperiod) Behandling: En god munhygien, borsta väl. Få hygien och depurationsvård samt professionell tandrengöring. D. Nej, det är inte farligt. E. Ja, för att bekräfta misstanke om diagnos.
Ha kännedom om de vanligaste allmän medicinska hälsotillstånden och om hur hälso- och sjukvården mäter och följer upp för att hon tycker att tandköttet blöder så lätt när hon borstar tänderna de senaste månaderna och att tandköttet, papillen, mesialt 13 har blivit kraftigt röd (Du finner en röd svullnad, diameter 5 mm) och ser inflammerat ut. Hon undrar om det kan vara pemfigus vulgaris, (då hennes mamma har fått den diagnosen). Hon har läst på internet att man kan få problem i munnen av denna sjukdom och hon undrar nu om detta är farligt? Hon har dessutom blivit uppmärksam på en begynnande muntorrhet. 5p A. Vad skall Du tänka på avseende medicinlistan B. Troliga diagnoser? C. Vilka råd ger Du till patienten avseende gingivan? D. Är hennes olika diagnoser farliga? Hon är orolig. E. Tycker Du att även en tandläkare, skall se patienten? Beskriv de vanligaste mätmetoderna vid olika hälsotillstånd inom sjukvården för att bedöma patientens allmänhälsa? Beskriv även kortfattat orsaken till a) De tre största enskilda riskfaktorerna till hjärt-kärlsjukdomar är höga kolesterolvärden, rökning (eller passiv rökning) och högt blodtryck. Mindre riskfaktorer- genetiskt arv, övervikt, dålig kost, blodkärlssjukdomar, ålder, lågt HDL-värde (nyttigt kolesterol), diabetes, stress och avsaknad av motion.
patienters allmänhälsa. tillståndet. a) hjärtkärlsjukdom b) diabetessjukdom (typ 1 och typ 2) CRP (C-reaktivt protein) (sänkan) ingår i immunförsvaret och ökar snabbt i koncentration i blodet när man får en infektion eller inflammation. Är ett mått på den inflammatoriska aktiviteten i kroppen, sjukdomen är i en aktiv fas. Högt blodtryck - blodkärlens väggar förtjockas och med tiden blir de hårdare och mindre elastiska. Detta försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om man inte får det behandlat. Blodtrycket mäts vanligen i millimeter kvicksilver, mm Hg, 120/80 (systoliska/diastoliska). Onyttiga LDL-kolesterolet klibbar fast på insidan blodkärlen och skapar förträngningar. Dessa leder till att blodgenomströmningen minskar eller upphör vilket i sin tur ger vävnadsdöd. Kan orsaka åderförkalkning. b) Diabetes typ 1 beror på kraftigt bristande/upphörd insulinproduktion i bukspottkörteln. Insulin reglerar halten av socker i blodet. Kroppen har slutat tillverka insulin och det gör att man får för mycket socker i blodet. Behandling innebär att alltid ge insulintillförsel, kostomläggning samt rekommendation av motion. Finns olika sorter av läkemedel. Tillförseln av insulin är den mest adekvata åtgärden för att upprätthålla god metabolisk kontroll. Diabetes typ 2 är orsaken insulinresistens, dvs. nedsatt känslighet för kroppseget insulin. Behandlingen kost (viktnedgång), motion och rökstopp, tablettbehandling (metformin). Komplikationer insulinkänning, diabeteskoma, sen-komplikationer (kärlförändringar). Normala Faste-P-glukos före måltid (4-6 mmol/l) och P-glukos efter måltid maximalt stigande till 8-9 mmol/l (finns en viss variation). HbA1c (Glykerat hemoglobin) är ett blodprov, långtidssockerprov, som kan visa att behandlingen har haft effekt.
Ha kunskap och förståelse för orala manifestationer av allmänsjukdomar, kemiskt beroende och missbruk samt hur det kan påverka det allmänna välbefinnandet. a) Vad är skillnaden mellan missbruk och kemiskt beroende? Beskriv på vilket sätt missbruk och andra droger (t.ex. alkohol, narkotika) kan påverka: b) Orala hälsan c) Allmänna välbefinnandet a) Missbruk innebär att drogen inte behöver tas kontinuerligt och att individen kan göra uppehåll i korta perioder och ha kontroll på användandet. Missbruk är inte lika allvarligt som ett beroende. Beroende är när användandet blir ett tvångsmässigt behov och när individen inte har kontroll över sitt beroende. Det har ofta pågått under en längre tid och i sådan omfattning att fysiska funktioner, beteende och socialt liv påverkats. b) Xerostomi och muntorrhet förekommer vid användning av t.ex. amfetamin. Mer förekomst av erosionsskador och karies bland missbrukare. Finns samband mellan amfetamin och bruxism med bl.a. ökat tandslitage. Påverkar beteendet: Dricker mer av kolsyrade drycker för att kompensera torrhetskänslan i munnen. Uppsöker sällan tandvården, bristande munhygien och mindre användning av approximala hjälpmedel. c) Beroende kan innebära ett fysiologiskt, psykologiskt och socialt beroende. Personen kommer troligtvis att lida av abstinens om drogen tas bort, vilket medför bl.a. ökad frisättning av noradrenalin och ökat sympatikuspåslag som förhöjt blodtryck och puls. Andra konsekvenser kan vara att man missköter sitt arbete, studier eller liknande (sociala konsekvenser). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014. Götrick et al. (2009) Eur J Oral Sci.;117(3):218-23. Ravenel et al. (2012) Quintessence Int.;43(3):229-37.
MOD 4 moment 4 Pedodonti Informera, undersöka och behandla barn i förskoleålders såväl som barn i skolåldern och tonåringar utifrån vetenskaplig evidens. Ge exempel och förklara vad som menas med en undersöknings prediktionsvärde avseende karies på förskolebarn/ skolbarn och som idag är vanligt förekommande. Med prediktion menas att man har som mål att förutsäga risken att utveckla karies hos en individ eller en population. Syftet med detta är att kunna förebygga behandling, dvs. förebygga sjukdomsutveckling. Detta kan ske på individnivå eller på populationsnivå. Ett exempel för skolbarn är tandborstprogram/ tandvårdslektioner i skola i områden med svag socioekonomi där evidens finns på att detta är en av prediktionsfaktorerna avseende risk att utveckla karies. På riktigt små barn kan man prediktera genom att ex undersöka förekomst av plack buckalt på överkäkens incisiver samband med BVC besök på 1 åringar, informera initialt och sedan kalla in de barn med risk som 2 åringar för förstärkt profylax och information.