Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult
Kista Science Tower Varför dubbelglasfasad? Katsan Varför enkelfasad?
Vikten av solskydd vid glasade fasader 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Årligt kylbehov (kwh/år) kyla utan solskydd kyla med fasadpersienn 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Glasandel i fasad (%) Ur skriften Solskydd i arkitekturen - gestaltning, inomhusmiljö och energianvändning av Helena Bülow-Hübe och Marja Lundgren
Vikten av placering av solskydd 1,0 g sunshade (-) 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,5 external 1,5 interpane 2,5 internal 3,5 Ur skriften Solskydd i arkitekturen - gestaltning, inomhusmiljö och energianvändning av Helena Bülow-Hübe och Marja Lundgren
Kista Science Building Kista Science Tower Systemhandling/Bygghandling Dubbelglasfasad Bygget
Kista Science Building Kista Science Tower Dubbelglasfasad Bygget blev en ensemble av trekantiga torn
Kista Science Building Kista Science Tower transparens Dubbelglasfasad Bygget
Kista Science Building Kista Science Tower transparens Dubbelglasfasad Bygget
Kista Science Building Kista Science Tower Dubbelglasfasad Bygget Sektion
Kista Science Building Kista Science Tower Dubbelglasfasad Bygget Fasad
Kista Science Building Kista Science Tower olika utformning vid olika höjder Dubbelglasfasad Bygget
Kista Science Building Kista Science Tower Dubbelglasfasad Bygget
Kista Science Building Kista Science Tower Dubbelglasfasad Bygget
Katsan
Förutsättningar Glasbyggnad Öppen planlösning Tysta rum Tekniska krav: - låg energianvändning - gott inneklimat - tyst miljö
Synen på tekniska system som en del av arkitekturen - parallella uppdrag för VVS-konsulter Inbjudna Incoord - luftvärme/kyla, undertempererad luft via perforerat tak Dahlgrens - dubbelglasfasad, konventionellt kylbaffelsystem ÅF - frikyla/värme bjälklag via Hammarby sjö Utvärdering System, kostnad, risk: Birch&Krogboe, Per S Monby Arkitektur - integration tekniska system: White Miljö och hälsa - tekniska system: White miljö
KATSAN DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Min 50 % förnyelsebar energi Köpt energi: Max 85 kwh/m 2 BTA, år Exklusive verksamhetsel. El räknas upp med faktor 2,4 25-30 Watt/m 2 i internlast 60 pers per våningsplan Rumstemperatur sommar max 26 C (P26) Rumstemperatur tillåts variera över dagen: 20-23 C vinter, optimalt 22 C 20-26 C sommar, optimalt 24,5 C Ljudnivå max 30 db(a) från installationer Hygienflöde enligt BBR ca 8 l/s,p som minimistandard. Ur projektanpassat miljöprogram som ingick i tävlingshandlingar för Katsan - parallellskiss VVS av Marie Hult och Marja Lundgren
Klimatskärm med utvändiga solskydd
G-värden för solskyddssystem i Katsan g-värde g-värde (%) 35 30 25 20 15 g-värde solskydd g-värde fönster g-värde system 10 5 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månader Ur skriften Solskydd i arkitekturen - gestaltning, inomhusmiljö och energianvändning av Helena Bülow-Hübe och Marja Lundgren
Klimatskärm Fönster med U p -värde 1,0, SKN 165 B, Kryptongas, tjocklek 26 mm Aluminiumprofiler: system Schüco från Flex glasfasader Utvändig rörlig vertikalmarkis av genomsiktlig väv: Ericsson Markiser AB screenduk/warema Soltis Ferrari 86-2047
Klimatskärm Välisolerat tak med sedumtak, tung massa
Stomsystem - värmning och kylning Slingor ingjutna i TT-bjälklag ger kyla Konvektorer för kallrasskydd Sjövatten för kyla Fjärrvärme
Slingor ingjutna i TTbjälklag ger kyla Nedfällda konvektorer för kallrasskydd
Ventilation Låga tryckfall Inga spjäll Inga ljuddämpare Stora tvärsnitt Återvinning av värme Sjövatten för kyla Fjärrvärme
El - Installationsgolv 60x60x60 cm Kalcium-fosfat, obrännbart, tungt Goda ljudegenskaper Eldragningar
VVS-schema Sol Vind GTu Avluft Frånluft Uteluft Tilluft Sjökyla Bjälklagskyla Fjärrvärme Konvektorer Tappvatten
Frikyla till bjälklagen Medeltemperaturen på bjälklagen har alltid varit mellan ca +18 och +22 C Kortvarig kyleffekt uppemot 350 kw (drygt 50 W/m 2 ) vilket motsvarar cirka 5 graders temperaturskillnad mellan bjälklag och rumsluft 6000 4000 2000 0 Bjälklagstemperaturen 18 20 22 24
Energiuppföljning har gjorts i ett forskningsprojekt i samverkan mellan ÅF och KTH. Innemiljöenkät har utförts i samverkan mellan White och KTH. Resultat publicerat i energi & miljö nr 2, 2007 250 Innemiljön i stort sett vid personliga arbetsplatser Köpt energi, kwh/m2 BRA, år 200 150 100 50 5 80 32 73 3 5 80 27 53 3 5 78 24 64 3 35 85 50 154 Ver ksamhetsel Köpt exkl verks.el Fastighetsel VV kontor VVC-förlust LB, VS Värme vinter Värme sommar Luft Ljud Ljus Bra Acceptabelt Dåligt 0 Sep 03- sep 04 Sep 04- sep 05 Sep 05- sep 06 Mål Kv Katsan Medel STIL 0% 20% 40% 60% 80% 100% Andel svarande Resultat energimätningar Resultat innemiljöenkät marja.lundgren@white.se