Närings-, trafik- och miljöcentralerna skapar hållbar välfärd

Relevanta dokument
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen)

Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

MED I VARDAGEN. NTM-centralen i Egentliga Finland

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Organisationsmodell för verksamheten inom drift. Finland

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

NTM-centralen i Nyland

En aktiv aktör från landsbygd till metropol

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Antagen av KF , 145. Vision 2030

FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

FINLANDS SKOGSCENTRAL

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Värderingar Vision Etiska principer

Arbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors

Finlands nationella skogsprogram Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Politisk inriktning för Region Gävleborg

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Jord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Aktuellt om projektstöden

Drömmarnas Borgå 2030

Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen Välfärd, konkurrenskraft, hållbar utveckling

Regionförvaltningsverkens och närings-, trafik- och miljöcentralernas strategidokument

Offentliga sektorn står inför reformer

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess?

ANSÖKNINGSINFO. ESF-personuppgiftssystemet, kostnader som rapporteras separat och utlysningar som pågår

Jobben först i möjligheternas Skåne

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017

Projekthelhet Kasvua kansainvälisistä osaajista Tillväxt genom internationella talanger

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

Trafikverket. Närings-, trafik- och miljöcentraler (ELY-centraler)

Kyrkslätts kommunstrategi

Länsstyrelsens länsuppdrag

Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen

MTT:s strategi. Målsättning fram till år 2015 och verksamhetsmodell för att uppnå den

Olli Sulin åbo den mest intressanta staden vid norra ÖstersjÖn

Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu!

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.

Sibbo Godkänd av fullmäktige

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Drömmarnas Borgå 2030

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: April 2013

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

Anvisningar för sökanden

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Statsrådets förordning

Sysselsättningsöversikt

PRESSKONFERENS STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ UTKAST

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

RP 114/2013 rd. hör till ansvarsområdet för miljötillståndsärenden. ska kunna förordnas att sköta uppgifter som

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

Jordbruk och naturresurser. mat och välbefinnande!

Vilken landskapsreform och varför?

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Kurs på rätt arbete och samarbete Tammerfors. Petri Puroaho

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Målsättningar för den regionala kommunikationen

STRATEGISK PLAN ~ ~

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Sysselsättningsöversikt

Transkript:

Strategi för åren 2012 2015 Närings-, trafik- och miljöcentralerna skapar hållbar välfärd

ELY-centralerna öppnar möjligheter Närings-, trafik- och miljöcentralerna utvecklar och stödjer i samarbete med andra aktörer en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd i sina regioner. Verksamheten påverkar regionernas livskraft, näringslivets framgångsfaktorer och människornas välmående. År 2015 är närings-, trafik- och miljöcentralerna en kundoch medborgarorienterad, kompetent och tillförlitlig regional utvecklings- och serviceorganisation. ELY-centralen är en tillförlitlig samarbetspartner som uppskattas av sina intressentgrupper och en kompetent och effektiv aktör som leds på ett professionellt sätt. ELY-centralen är även en bra arbetsgivare, med kunniga medarbetare som mår bra. Näringslivets framgångsfaktorer Regionernas livskraft Hållbar välfärd Befolkningens välbefinnande 2 Strategidokumentet för ELY-centralerna 2012 2015

Ändringar ska kunna förutses i regionernas och företagens verksamhet Globaliseringen, klimatförändringen och befolkningens åldrande är megatrender som påverkar ELY-centralernas verksamhetsmiljö. Även instabiliteten i den internationella ekonomin skapar osäkerhet i företagen, på arbetsmarknaden och i hemmen. Skillnader i utveckling mellan och inom regionerna, en svagare försörjningskvot samt en ensidig näringsstruktur är utmaningar för regionernas livskraft. Reformer och åtgärder som gör näringsstrukturen mångsidigare säkrar både städernas och landsbygdens konkurrenskraft och livskraft. Jämvikt i efterfrågan på och utbudet av arbetskraft förbättrar företagens verksamhetsförutsättningar. Finland behöver ekonomisk tillväxt. Vi behöver fler företagare och företag, som växer och agerar på den internationella marknaden. Grunden till framgång läggs av regionernas förmåga att stödja innovationer och kunnande. En hållbar samt material- och energieffektiv användning av naturresurserna ökar sysselsättningen och livskraften i den omkringliggande regionen. Fungerande trafik- och datakommunikationsförbindelser är en väsentlig bastjänst för företag och invånare. Både i företagens verksamhet och i utvecklingen av regionerna ska ändringar kontinuerligt kunna förutses. Befolkningens åldrande leder under de närmaste åren till att tillgången på arbetskraft minskar men skapar å andra sidan en ny efterfrågan på tjänster och möjligheter till företagsverksamhet. Det blir allt viktigare att hela befolkningen i arbetsför ålder deltar i arbetet och att hela regionens resurser utnyttjas, eftersom de åldersklasser som kommer ut i arbetslivet är mindre än de som lämnar det. Utbildning, förberedelser för arbetsmarknaden och stöd för inträde i arbetet är centrala sätt att säkerställa tillgången på arbetskraft. Närings-, trafik- och miljöcentralerna skapar en hållbar välfärd på ett kundorienterat, öppet och kompetent sätt tillsammans med andra aktörer En ren miljö, en mångfaldig natur samt en trygg och trivsam boendemiljö är förutsättningar för välmående. Att bromsa klimatförändringen och ha beredskap för dess följder, att upprätthålla naturens mångfald och förbättra Östersjöns tillstånd lyckas endast genom brett samarbete. Energieffektivitet samt en ökad användning av förnybara energikällor är viktiga mål när vi riktar in oss på ett koldioxidneutralt samhälle. ELY-centralerna stärker regionernas livskraft Regionernas livskraft stärks genom att deras företagsverksamhet och konkurrenskraft utvecklas samt genom att människornas förutsättningar för ett gott liv och det allmänna intresset säkras. Regionerna identifierar sina egna styrkor och utnyttjar alla sina utvecklingsmöjligheter och resurser. Städernas och landsbygdens konkurrenskraft ombesörjs utifrån respektive regions egna utvecklingsbehov. Målsättningen är en balanserad befolkningsstruktur och en hög sysselsättning. För att uppnå målet utvecklas stadsregionernas tjänster och samhällsstruktur med tanke på tillväxt och en hållbar utveckling. I landsbygdsregionerna sörjer man för att tillgängligheten på tjänster är god. Tillgången på kompetent arbetskraft säkerställs genom att utveckla utbildningen och arbetsorganisationerna utifrån prognosuppgifter. ELY-centralerna utvecklar energi- och ekoeffektiva samhällsstrukturer och trafiksystem som främjar näringslivets framgång och förbättrar invånarnas vardag och tillgången på tjänster i en säker och trivsam miljö. Kommunerna uppmuntras att använda markpolitiska metoder och nybyggande styrs till områden där det redan finns service och en samhällsstruktur. Strategidokumentet för ELY-centralerna 2012 2015 3

Utanför stadsplaneområdet granskas principerna för styrningen av planläggning och byggande, särskilt i stads- och tillväxtregioner. Betydelsen av riksomfattande områdesplanering och landskapsplaner betonas. En hållbar användning av naturresurserna och energieffektivitet börjar med upphandling av råvaror och fortsätter med återanvändning och återvinning. Innovations- och affärsverksamhet som baserar sig på bioekonomisk kompetens och hållbar användning av naturresurserna förstärks. Samhällenas vattenförsörjning, skyddet av grundvattnet och utnyttjandet av jordmaterial samordnas. I styrningen av torvproduktionen beaktas behovet av att skydda myrar och vattendrag. ELY-centralerna arbetar för att stoppa utarmningen av naturens mångfald. Vattenplaneringen och genomförandet av åtgärder effektiviseras för att uppnå ett gott tillstånd i våra vatten och Östersjön. Belastningen på grund av näringsutsläpp, särskilt från lantbruket, minskas. ELY-centralerna främjar regional rådgivning och utbildning i fråga om avloppsvatten i glesbygden. Regionala särdrag beaktas i planeringen av markanvändningen och inventeringar av värdefulla landskapsvårdsområden främjas och landskapsvårdsområden i enlighet med naturvårdslagen grundas. ELY-centralerna främjar det regionala näringslivet En hållbar välfärd förutsätter nya och växande företag som skapar både arbetstillfällen och ekonomisk framgång. När befolkningen i arbetsför ålder minskar ökar produktivitetens betydelse som en källa för tillväxt. En fungerande arbetsmarknad och kompetent arbetskraft är centrala verksamhetsförutsättningar för näringslivet. Företagens och den offentliga sektorns förmåga att förnya sig är en förutsättning för framgång i den globala konkurrensen. ELY-centralerna producerar och skaffar tjänster som förstärker företagens konkurrenskraft. Särskilt förstärker man nya branscher i uppgång och stödjer företagens tillväxt, samarbete och internationalisering. Arbetslivets kvalitet och produktivitet förbättras som en del av företagstjänsterna. Samtidigt stöds även arbetshälsan och en förlängning av karriärerna. ELY-centralen förnyar och utvecklar landsbygdens branschövergripande företagande och främjar jordbrukets och den inhemska livsmedelskedjans konkurrenskraft, generationsskiften och kunnande. För att hitta nya företagare och personer som tar över befintliga företag effektiviseras företagarutbildningen. För att främja tillväxtföretagande utvecklas affärsverksamhetskompetens i små och medelstora företag samt främjas verksamheten i företagskuvöser och -acceleratorer. På så vis främjas även sysselsättning och företagsamhet 4 Strategidokumentet för ELY-centralerna 2012 2015

bland unga utbildade. Ny tillväxt eftersträvas genom att utvidga innovationsverksamheten enligt efterfrågan och användare till den privata, offentliga och tredje sektorn. Verksamhetsförutsättningarna för kulturbranschen samt för aktörerna inom den kreativa ekonomin förbättras som en del av regional utveckling, kompetens och konkurrensförmåga. Kulturmiljöerna, samhälleligheten och kulturarvet värnas som en lokal och regional resurs. Effektiva och fungerande offentliga tjänster är också en viktig konkurrensfaktor för näringslivet. Genom väl fungerande arbetskrafts- och företagstjänster stöds framgång för företagen och välmående för befolkningen. ELY-centralerna satsar på en utveckling av arbetsorganisationerna och personalens kompetens med målsättningen att främja arbetshälsan och arbetsproduktivitet. I vägledningen av arbetskraften är perspektivet ett livslångt lärande. En samhällsgaranti för unga genomförs så att varje person under 25 år och varje nyutexaminerad under 30 år erbjuds arbets-, praktik-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats senast tre månader efter att personen blivit arbetslös. Långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten sänks. Verksamhetsmodellen med servicecenter för arbetskraften utvidgas till att omfatta hela landet. Invandringen utvecklas enligt arbetsmarknadens behov. I strukturomvandlingssituationer reagerar företag och offentliga aktörer tillsammans snabbt på förändringar som beror på marknaden. Genom verksamhetsmodellen för omställningsskyddet stöds sysselsättningen av en uppsagd eller permitterad anställd genom samarbete mellan arbetsgivaren och arbets- och näringsförvaltningen. ELY-centralerna övervakar genom förhandsstyrning att miljötillstånden följs, främjar användande av miljösystem och företagens miljöansvarighet samt styr bedömningsförfarandet gällande miljöeffekter vid stora projekt. Genom ELY-centralernas åtgärder utökas användningen av förnybar energi och införandet av ny energiteknik, förbättras energieffektiviteten inom byggande samt minskas miljöskadorna till följd av energiproduktion och -användning. En utökad användning av vindkraften främjas genom att ELY-centralerna påverkar för att skynda på planeringen samtidigt som man beaktar miljöperspektivet och de ekonomiska aspekterna. En förutseende markanvändningspolitik samt utveckling av boende, trafik, datakommunikation och service stöder näringslivsutvecklingen. ELY-centralerna beaktar tillgänglighet och logistisk funktionalitet i planeringen av trafiksystemen och den väghållning som man ansvarar för. Strategidokumentet för ELY-centralerna 2012 2015 5

ELY-centralerna ökar vårt välmående En trivsam, trygg och hälsosam boende- och verksamhetsmiljö, arbets- och studiemöjligheter samt rekreationsmöjligheter av hög kvalitet är viktiga faktorer i människornas vardag. Till en smidig vardag hör dessutom att arbetsplatser och service är lätta att nå och att trafik- och datakommunikationerna samt vatten- och energiförsörjningen fungerar. ELY-centralerna övervakar miljölagstiftningens verkställighet och arbetar för att förebygga uppkomsten av miljöskador. I främjandet av luftvården och övervakningen av luftvårdsbestämmelserna är målet att minska luftföroreningarna, särskilt halterna av mikropartiklar. Inom avfallshanteringen minskar mängden avfall och de skadliga effekterna och återvinningen ökar. Deponeringen av organiskt avfall på soptipparna minskar systematiskt. ELY-centralerna minskar genom sina åtgärder exponeringen för buller och säkerställer att tysta områden bevaras. Centralerna främjar även skydd och vård av kulturmiljöer. Förutsättningarna för rekreationsanvändning av naturen stöds och naturen nära bostadscentra bevaras som rekreationsområde. ELY-centralerna producerar och distribuerar aktuell information om miljöns tillstånd och höjer miljömedvetenheten hos människorna. ELY-centralerna främjar beredskapen inför avvikande situationer gällande vattenförsörjningen, förändrade klimat- och vattentillstånd samt olyckor och störningar. Hanteringen av risker som förorenade markområden och översvämningar ger upphov till förbättras. Vid natur- och miljöolyckor och andra exceptionella situationer är ELYcentralerna i egenskap av myndighet och expertorganisation en central aktör. I städerna förbättras förutsättningarna för kollektivtrafiken samt för att röra sig till fots och cykla. I glesbygden är personbilen ofta nästan den enda möjligheten när man ska röra sig och de små vägarna ska därför hållas i skick. Handelns och andra tjänsters tillgänglighet kontrolleras utifrån alla befolkningsgruppers, även de billösa familjernas och de 6 Strategidokumentet för ELY-centralerna 2012 2015

Med kundernas behov som utgångspunkt äldres perspektiv. Genom styrning av placeringen av detaljhandeln säkerställer ELY-centralen tillgängligheten till de kommersiella tjänsterna. Livsmedelssäkerheten baserar sig på kompetens och ansvar hos aktörerna i livsmedelskedjan. ELY-centralerna säkerställer genom sin övervakning av produktionsplatserna och produkterna att lantbrukets produktionsinsatser håller hög kvalitet, växterna är friska, den ekologiska produktionen är tillförlitlig och att livsmedelskedjan från åkern till matbordet kan följas upp. ELY-centralerna främjar för egen del konkurrensen inom livsmedelsbranschen, produktionen av eko- och närproducerad mat samt försörjningsberedskapen. Invandrarnas egna resurser och kompetens tas till vara i integrationen. Grunden för integrationen är att invandrarna ska rota sig som kommunmedlemmar. Invandrarnas sysselsättning stöds genom arbets- och näringsförvaltningens integrerade arbetskraftstjänster och tjänster för företagande. Tyngdpunkten i integrationen blir invandrarungdomarna. ELY-centralernas kunder är människorna som bor, verkar och rör sig i regionen samt företagen och organisationerna i regionen kort sagt alla som påverkas direkt eller indirekt av ELY-centralernas verksamhet och tjänster. Kundernas behov utgör utgångspunkten för ELY-centralernas verksamhet. ELY-centralernas intressentgrupper utgörs av deras kunder, samarbetspartner, serviceproducenter och styrande instanser. ELY-centralerna verkar tillsammans med sina samarbetspartner för att utveckla regionen och betjäna kunderna. ELY-centralernas samarbetspartner kan ibland även vara kunder hos ELY-centralerna. ELY-centralerna styr de regionala arbets- och näringsbyråerna. För att förbättra kundservicens kvalitet och effektivitet utvecklar ELY-centralerna nätet av arbets- och näringsbyråer samt hanteringen av kundrelationer, multiservicemodellen och produktionen av tjänster. KUNDER (För vem?) Medborgare Företag Sammanslutningar PARTNER (Tillsammans med vem?) landskapsförbund, kommuner andra närings-, trafik- och miljöcentraler, RFV, läroanstalter, föreningar, skogscentraler m.fl. ELY Arbets- och näringsbyråer SERVICEPRODUCENTER (Med hjälp av vem?) Dem som vi beställer tjänster av för att svara på kundernas behov STYRANDE MYNDIGHETER (Vem har satt upp målen och gett resurserna?) UKM, IM, ANM, JSM, MM, KM Trafikverket, Landsbygdsverket, Tekes, andra centrala ämbetsverk, EU Strategidokumentet för ELY-centralerna 2012 2015 7

Närings- trafik- och miljöcentralen i Birkaland Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland Närings-, trafik- och miljöcentralen i Mellersta Finland Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Savolax Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Närings-, trafik- och miljöcentralen i Satakunta Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten Telefonväxel +358 (0)295 026 500 e-post: fornamn.efternamn@ely-centralen.fi Närings-, trafik- och miljöcentralernas strategidokument omfattar målen och prioriteringarna för centralernas verksamhet 2012 2015. Dokumentet har beretts under ledning av arbets- och näringsministeriet i samarbete med de övriga ministerierna som styr ELYcentralerna, dvs. kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, inrikesministeriet och miljöministeriet. Strategidokumentet för närings-, trafik- och miljöcentralerna 2012 2015 finns på adressen www.tem.fi/svenska > Publikationer (ANM 37/2011) Vasa www.ely-centralen.fi Utgivare: Arbets- och näringsministeriet, styrning av regionalförvaltning Text: Helinä Tuominen Layout: ELVI / Anu Båssar Bilder: Mikko Lehtimäki 1/2014