Marginalel och miljövärdering av el. Elforsk rapport 06:52

Marginalel och miljövärdering av el Elforsk rapport 06:52 Håkan Sköldberg, Thomas Unger, Mattias Olofsson Augusti 2006

à 0DUJLQDOHORFK PLOM YlUGHULQJDYHO (OIRUVNUDSSRUW +nndq6n OGEHUJ7KRPDV8QJHU0DWWLDV2ORIVVRQ Profu

) URUG Begreppet marginalel används ofta vid analyser av elens miljöpåverkan och framtida roll. För många är marginalel synonymt med kolkondens. Andra menar att frågan om marginalel håller på att bli ointressant i perspektivet av handel med utsläppsrätter och ett gemensamt utsläppstak för koldioxid i Europa. Avsikten med detta projekt är att på ett trovärdigt sätt klargöra begreppet marginalel i olika värderingssammanhang. En viktig frågeställning avser den långsiktiga tidsdimensionen, dvs. ett dynamiskt betraktelsesätt som mer nyanserat speglar bl a miljökonsekvenser och systemverkningsgrad vid bl.a. förändringar i elanvändningen. Stockholm augusti 2006 Stefan Montin Elforsk AB i

6DPPDQIDWWQLQJ Det finns i olika sammanhang ett behov av att värdera miljöeffekterna av elanvändning och elproduktion. I de flesta fall görs detta för att ställa olika handlingsalternativ mot varandra och jämföra deras miljöeffekter. Det är alltså effekterna av en förändring som man vill illustrera. Det finns ett antal olika synsätt som kan ligga till grund för sådana värderingar. För att bringa ordning i begreppen och för att lyfta fram olika synsätt kring miljövärdering av el i allmänhet och marginalel i synnerhet har detta projekt genomförts. En viktig del i projektet har varit ett seminarium där nio personer redogjorde för sin syn på det aktuella ämnet och därefter, i en avslutande paneldebatt, förde en diskussion med åhörarna. Miljövärderingsprincip förefaller ofta väljas för att passa det man propagerar för. De som vill ha minskad elanvändning utnyttjar företrädesvis marginaldata för el, medan de som vill ha mer elanvändning tenderar att välja genomsnittsdata. Valet av miljövärderingsprincip för el får helt avgörande effekt på resultaten. Den främsta orsaken till detta är att det i de svenska och nordiska elproduktionssystemen är en så dramatisk skillnad mellan medel- och marginaldata. Man kan konstatera att det i dagsläget inte finns någon samsyn kring vilken princip för miljövärdering av el som bör utnyttjas. I den inventering som gjorts inom projektet har åtta olika principer för miljövärdering av el identifierats. De flesta, men långt ifrån alla, anser att någon typ av marginalbetraktelse bör ligga till grund för värderingen av konsekvenserna av en ändrad elanvändning (eller en ändrad elproduktion). Även om man har detta synsätt inställer sig snabbt frågan vad denna marginalproduktion består av beroende på förändringens storlek, varaktighet och karaktär. Eftersom de förändringar ( störningar ) av elanvändningen eller elproduktionen som skall analyseras ofta är relativt stora och har lång utsträckning i tid kan rena marginalbedömningar (utgående från ett givet elproduktionssystem) vara alltför trubbiga. Störningens påverkan på utbyggnaden av elsystemet kan då bli betydelsefull och en analys av detta bör då ingå i bedömningen. Effekten av störningen ändras över tiden och kan bestå av en mix av olika elproduktionsalternativ. Marginalbetraktelser är inget som är unikt för energibäraren el. Om man i en valsituation gör en miljövärdering av el utifrån ett marginalsynsätt är det naturligt att även bedöma konkurrerande energibärare, t.ex. fjärrvärme, ur marginalperspektiv. Många av deltagarna vid det seminarium som anordnades av projektet kunde hålla med om att den utvidgade marginalansats som beskrivs i rapporten, där man också tar hänsyn till att den bedömda förändringen även påverkar utbyggnaden av elproduktionen, är en rimlig metod för att beskriva miljöeffekter av ändringar av elanvändning/elproduktion. En nackdel är dock att svaret kommer att bygga på beräkningar av utvecklingen av det framtida elproduktionssystemet, t.ex. med hjälp av datormodeller, och utfallet av dessa kan vara svårt att genomskåda och vara mycket känsligt för det val av beräkningsantaganden som gjorts. iii

Ett sätt att komma till rätta med detta skulle kunna vara att göra en serie av scenarioberäkningar av effekten av olika förändringar av elanvändningen/elproduktionen vid olika kombinationer av beräkningsförutsättningar och redovisa dessa. Därigenom skulle man möjliggöra för läsaren att själv ta ställning till vilken typ av förändring som han eller hon vill bedöma och dessutom välja vilken kombination av omvärldsdata som man bedömer vara mest rimlig. När man har tagit ställning till detta skulle man kunna avläsa en beräknad kombination av olika elproduktionsalternativ som ger miljöeffekterna av den analyserade förändringen. iv

6XPPDU\ In many environmental-impact analyses and assessments it is inevitable to estimate the environmental consequences of electricity use and electricity generation. In most cases, this is done in order to confront different alternatives with one another and compare their environmental effects. Hence, it is the effects of a change that one wants to illustrate. There are a number of approaches that can form the basis for such environmental evaluations. This project has been carried out in order to find a structure in the conceptions of environmental evaluations of electricity and to present different approaches for such evaluations. In particular, the concept of marginal electricity has been of central interest in this project. By marginal electricity we refer to the last used unit of electricity at any given point of time, which, generally, is supplied with the most costly means of generation in the generation merit order. An important part of the project has been a seminar where nine different speakers presented their views on the subject. In a concluding panel debate, the speakers participated in a discussion with the audience. The principles for environmental evaluation often appear to be chosen to fit the alternative that one is favouring. Those who want to achieve reduced electricity use preferably use marginal data for electricity, while those who are in favour of increased electricity use preferably choose average data. The choice of environmental evaluation principle has a decisive impact on the results. The most important reason for this is the dramatic difference between average and marginal data in the Swedish and Nordic electricity generation systems. It is obvious that there is a lack of consensus regarding which principle for environmental evaluation of electricity that should be used. In the initial phase of this project eight different principles were identified. Most people, but far from all, have the opinion that some type of marginal approach should form the basis for the evaluation of consequences of changed electricity use (or changed electricity generation). Even if one agrees with this, the next question is what this marginal generation consists of, in relation to size, duration and character of the change. Since the changes in electricity use or electricity generation, that we wish to analyse, often are relatively large and have a long duration in time, strict marginal analyses (based on a given electricity generation system) may be too blunt. The effect on the development of the electricity generation system due to the change can be important. If so, an analysis of this effect should be included in the evaluation. The effect of the change develops over time and can consist of a mix of different electricity generation alternatives. The marginal approach is nothing unique for the energy carrier electricity. If one faces a situation with choices between different energy carriers and one makes an environmental evaluation of electricity based on a marginal view, it is natural to also apply the same principle on other energy carriers, e.g. district heating. Many of the participants at the seminar could agree that the extended marginal approach, which is presented in this report, is a reasonable method for describing environmental effects caused by changes in electricity use or electricity generation. (In v

this extended marginal approach the effect on the development of the electricity generation system due to the analysed change is included.) One drawback is, however, that the answer will be based on calculations of the development of the future electricity generation system, e.g. by means of computer models. These models are often not very transparent, which makes it difficult to understand how the calculations are performed. Furthermore, the results can be very sensitive to the choice and assumptions on input data. One way to deal with this could be to make a series of scenario calculations of the effect of different changes in electricity use - or electricity generation - for different combinations of input assumptions and then present these results. This would make it possible for the reader to form his/her own opinion about which type of change that he/she wants to analyse and, in addition, choose which combination of input data that he/she considers most likely. When these choices have been made, it would be possible to read off a calculated mix of the different electricity generation alternatives, which creates the environmental effects of the analysed change. vi

,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ,1/('1,1* %$.*581' 0c/ $9*5b161,1*$5 0,/-g9b5'(5,1*$9(/²(1*(120*c1*$9%(*5(332&+6<16b77 0$5*,1$/(/²2/,.$35,1&,3(5 0('(/(/ µ6&(1$5,2%81'(19b5'(5,1*µ $97$/65(/$7(5$'9b5'(5,1* 67<50('(/65(/$7(5$'9b5'(5,1*(;(03/(7876/b3365b776+$1'(/)g5.2/',2;,' µ+,6725,6.7%(7,1*$'9b5'(5,1*µ µ,'(2/2*,6.7%(7,1*$'9b5'(5,1*µ 1c*5$,$.77$*(/6(5.5,1*0,/-g9b5'(5,1*$9(/ 0$5*,1$/(/ 1c*5$'(),1,7,21(5.2576,.7 /c1*6,.7 /c1*6,.7,1./86,9(.216(.9(16(5$9,19(67(5,1*6$/7(51$7,9 67<50('(/3c9(5.$50$5*,1$/(/ 1c*5$,$.77$*(/6(5.5,1*0$5*,1$/(/ 6(0,1$5,80200$5*,1$/(/2&+0,/-g9b5'(5,1*$9(/ 1,&/$6'$06*$$5' %(1*7*g5$1'$/0$1-2+$1./,1* %,5*,77$5(69,. *811$5/$56621 720$6(.9$// 7+20$681*(5 3(7(552276 720$6.c%(5*(5 $96/87$1'(3$1(/',6.866,21 6/876$76(5 )g56/$*7,//)2576$77$5%(7( 5()(5(16(5 vii

,QOHGQLQJ I olika sammanhang finns ett behov av att värdera miljöeffekterna av elanvändning eller av förändringar av elproduktionen. Ett av de mesta använda sätten är att relatera till marginalelens egenskaper. Marginalelen utgörs av den sist utnyttjade elproduktionen (med högst rörlig kostnad) som i varje ögonblick utnyttjas. Flera olika metoder för miljövärdering av el existerar dock parallellt. Det finns samtidigt olika sätt att se på vad marginalelen består av. Eftersom miljövärdering av el är en viktig fråga i samband med bedömning av valet mellan olika energibärare finns det behov av att lyfta fram de olika synsätten och bringa ordning bland begreppen. En viktig del i detta är det seminarium kring marginalel och miljövärdering av el som inom ramen för projektet genomfördes 26 april, 2006. %DNJUXQG I samband med analyser av elens miljöpåverkan nödgas man idag på ett eller annat sätt ta ställning till vilken sorts elproduktion som påverkas av det man studerar. Studieobjektet kan exempelvis vara förändringar på användarsidan i form av elförbrukningsökningar eller förändringar på tillförselsidan i form av nedläggning av ett visst kraftverk. I vissa studier använder man sig därvidlag av medelelsbegreppet, dvs. ursprunget till varje kwh el fördelar sig enligt den sammansättningen som den totala kraftproduktionen har i systemet. Systemgränsen kan vara Sverige (motsvarar el med mycket små luftutsläpp) eller Norden (motsvarar el med ett signifikant fossilt inslag). I andra studier utnyttjar man istället marginalelsbegreppet vilket innebär att man ser på vilken typ av kraftproduktion som tas i anspråk, alternativt reduceras, om ytterligare en enhet el konsumeras, respektive om den sista enheten ej konsumeras. Ett tredje angreppssätt kan sägas vara en scenariobunden värdering. Då bestämmer man sig inte för enbart en enda sorts elkvalitet utan utnyttjar fler separata (en per scenario) som exempelvis biobränslebaserad el, el producerad i gaskraftverk etc. Detta är endast tre exempel på ansatser i samband med miljövärdering av el. Det finns ännu fler. Vi återkommer till detta. 0nO Målet med projektet har varit att på ett vetenskapligt förankrat sätt klargöra begreppet marginalel och dess användning i samband med miljövärdering av el. Målet har också varit att lyfta fram olika synsätt kring marginalel och andra principer för miljövärdering av el som idag existerar i Sverige. $YJUlQVQLQJDU Den viktigaste avgränsningen för det genomförda projektet har varit att vi inte har haft ambitionen att lägga fast och välja ut vilket, eller vilka som är de mest korrekta sätten att se på marginalel och miljövärdering av el. Syftet har istället varit att lyfta fram olika existerande synsätt och att diskutera konsekvenser av dessa. Detta har gjorts både genom en litteraturstudie och ett seminarium som projektet anordnat, där ett antal olika föreläsare givit sin syn på de aktuella frågorna. 1

0LOM YlUGHULQJDYHO²HQJHQRPJnQJDYEHJUHSSRFKV\Q VlWW I detta avsnitt redovisar vi ett antal begrepp och synsätt som idag existerar kring miljövärdering av el. Under arbetet med projektet har vi gjort en genomgång av sådant som finns skrivet om miljövärdering av el. I samband med detta har vi identifierat åtta olika miljövärderingsprinciper: - Marginalel, kort eller lång sikt - Marginalel, utvidgat synsätt, dynamisk störningseffekt - Medelel (Sverige, Norden, Europa, ) - Scenariobunden värdering - Avtalsrelaterat, t.ex. Bra Miljöval - Styrmedelsrelaterat, t.ex. utsläppsrättshandel för koldioxid (CO 2 -bubbla) - Historiskt betingat (vilken el byggdes till vilken användning) - Ideologiskt betingat (t.ex. industrin före elvärme) De olika principerna existerar alla parallellt med varandra, vilket bidrar till den begreppsförvirring som finns angående miljövärdering av el. 0DUJLQDOHO²ROLNDSULQFLSHU Marginalel är en vanligt förekommande princip i samband med miljövärdring av el. I kapitel 3 redovisas utförligt olika synsätt i samband med marginalel. 0HGHOHO Vissa menar att medelel bör utnyttjas som grund för miljövärdering av el. Orsaken är då oftast att man inte anser att det är rimligt att åsätta den sist tillkommande elanvändningen marginalegenskaper. All elanvändning anses ha lika stor skuld till marginalelproduktionen. Ett skäl kan också vara att man anser att marginalel kanske är rätt princip, men att denna är så svår att entydigt fastställa så att det är bättre att istället välja medelel som värderingsgrund. Medelelens sammansättning kan ju lätt fastställas utifrån officiell statistik. Ett skäl för medelel i förhållande till marginalel är att medelelen ger rätt utsläpp (och andra miljökonsekvenser) för summan av all elanvändning. Om marginalel tillämpas kan en sådan summering inte göras. Ytterligare ett skäl kan vara att marginalen kan vara tunn, dvs. att marginalelproduktionen endast är representativ för en mycket liten förändring av elanvändningen eller elproduktionen. Om man förordar medelel som grund för miljövärdering måste man välja systemgräns för sin betraktelse. Är det Sverige, Norden eller Europa som är den rimligaste avgränsningen? Här finns olika argument för olika avgränsningar. Man kan hävda Sverige, eftersom det är den svenska elproduktionen som Sverige kan påverka via olika styr- 2

medel. Vad man accepterar i andra länder ligger utanför svenskt ansvar. Andra menar att Norden är den relevanta systemgränsen eftersom vi har en avreglerad nordisk elmarknad där elen flyter fritt. Man är ofta medveten om flaskhalsproblem i landsförbindelserna, men att dessa normalt sett ändå kan försummas. Det finns också de som argumenterar för en europeisk (eller nordeuropeisk) systemgräns. Skälet är då att Norden redan hänger samman med resten av Europa med överföringsförbindelser och att dessa på sikt kommer att förstärkas. µ6fhqdulrexqghqylughulqjµ Vissa vill inte välja vare sig medelel eller marginalel. Alternativt anser man att marginalel i princip är korrekt, men att det är svårt (eller omöjligt) att objektivt lägga fast vad marginalproduktionen består av eller vad den på sikt kommer att bestå av. Istället väljer man en ansats där man t.ex. anger ponera att den aktuella elanvändningen baseras på el från vattenkraft. Ofta gör man då analyser med några olika antaganden om elproduktionens uppbyggnad. Varje antagande blir då ett räkneexempel för en tänkt elproduktion och inte en slutsats att den relevanta elproduktionen för miljövärderingen måste ha dessa egenskaper. Vi väljer att kalla detta scenariobunden värdering. Förhoppningen är att summan av resultaten för de olika antagandena skall ge insikter om elens miljöegenskaper. Exempel på elproduktionsscenarier kan, förutom vattenkraft, t.ex. vara kolkondens eller biobränslekraftvärme. $YWDOVUHODWHUDGYlUGHULQJ Ett annat förekommande synsätt beträffande miljövärdering av el är att helt utgå från vad elavtalet med elleverantören specificerar om elens sammansättning. Om man t.ex. köper så kallat Bra Miljöval 1 så är det Bra Miljövals egenskaper som karaktäriserar konsekvenserna av den aktuella elanvändningen. Här framförs ofta invändningen att omfattningen på handeln med miljömärkt el är så liten så att den inte kan sägas påverka elproduktionsmixen i Sverige. Den efterfrågade miljömärkta elen kan helt enkelt tas från den mängd miljövänlig el som ändå produceras av andra skäl. De som förespråkar den avtalsrelaterade värderingen kan ibland hålla med om denna åsikt, men att det ändå inte är någon giltig invändning. Man jämför ibland med andra energibärare, t.ex. miljöklassad lågsvavlig dieselolja, där de flesta håller med om att den åkare som köper sådan olja bör få tillgodoräkna sig detta i en miljövärdering. 6W\UPHGHOVUHODWHUDG YlUGHULQJ H[HPSOHW XWVOlSSVUlWWVKDQGHO I U NROGLR[LG Sedan 2005 tillämpas inom EU ett system för handel med utsläppsrätter för koldioxid. Systemet omfattar större anläggningar inom industrin och inom energiomvandlingssektorn (t.ex. elproduktion). Genom den totala mängden av tillgängliga utsläppsrätter etableras en övre gräns för de totala koldioxidutsläppen från den handlande sektorn (de anläggningar som omfattas av systemet). Om koldioxidutsläppen från den handlande sektorn spontant skulle överstiga denna gräns etableras ett pris på utsläppsrätterna och de anpassningsåtgärder som är billigare än utsläppsrättspriset tas i anspråk. Mot bak- 1 Bra Miljöval-märkt el är producerad från sol, vind, vatten och biobränsle. Vattenkraft skall vara byggd före 1996. Biologisk mångfald, m.m. beaktas också. 3

grund av detta hävdar vissa att miljövärdering av el därmed har spelat ut sin roll. Det blir helt enkelt inga konsekvenser på de europeiska koldioxidutsläppen av en ändring av elanvändningen i Sverige. Om ändringen leder till större koldioxidutsläpp från elproduktion kommer helt enkelt andra anpassningar att genomföras och de totala koldioxidutsläppen kommer fortfarande att uppgå till den nivå som CO 2 -bubblan föreskriver. Ett resultat blir istället möjligen att utsläppsrättspriset stiger något. Mot denna tolkning kan man anföra att miljövärdering av el inte endast syftar på koldioxidutsläppen (som är det enda som utläppsrättshandelssystemet styr över). Det totala resursutnyttjandet och utsläpp av många andra ämnen kan också ingå i bedömningen. Dessutom påverkar elproduktionens omfattning och uppbyggnad hur ansträngd CO 2 - bubblan blir och därmed också indirekt vilka praktiska möjligheter EU på sikt har att strama åt bubblans storlek. µ+lvwrulvnwehwlqjdgylughulqjµ Ett sätt att åsätta olika delar av elanvändningen olika egenskaper är att relatera den till vilken utbyggnad av elproduktionen som inträffade samtidigt. Det skulle då kunna hävdas att eftersom mycket av järnvägens och industrins elanvändningsökning sammanföll med utbyggnaden av vattenkraften så skulle vattenkraften bokföras på dessa användningsområden. Detta är dock en princip som blir problematisk när både elproduktion och elanvändning både ökar och minskar, försvinner och tillkommer. Synsättet förefaller inte ha många förespråkare idag. µ,ghrorjlvnwehwlqjdgylughulqjµ Det finns de som menar att det finns olika värdefull elanvändning och att detta bör kopplas till vilken typ av el som olika användning gör anspråk på i en miljövärdering. Ju större samhällsnytta en viss elanvändning innebär, desto finare elproduktion bör kopplas till denna. Exempelvis skulle industrins elanvändning totalt sett kunna vara värdefullare än elvärmeanvändningen. Inte heller detta synsätt förefaller ha många förespråkare idag. 1nJUDLDNWWDJHOVHUNULQJPLOM YlUGHULQJDYHO Man kan alltså konstatera att det inte finns en enda allmänt accepterad princip för miljövärdering av el. Man kan samtidigt konstatera att det i många sammanhang är, eller kommer att bli, nödvändigt att göra sådana värderingar. Exempel på aktuella frågor där detta blir nödvändigt är energideklarationer, energitjänstdirektivet och byggregler. Primärenergi är ett begrepp som används för att beskriva hur mycket energi, inklusive förluster i utvinning, energiomvandling och distribution, som åtgår för att täcka ett visst energibehov i slutanvändarledet. Många menar att detta ger en sannare beskrivning av den resursanvändning som sammanhänger med en viss energianvändning. För att fastställa primärenergiförbrukningen för el måste man dock ta ställning till hur elen producerats. Detta blir helt avgörande för elens primärenergiförbrukning. Här återkommer man till frågeställningen om det är medel eller marginal som är rätt utgångspunkt för värderingen. 4

Slutligen kan man inte bortse från att det ofta förefaller vara syftet med jämförelsen som påverkar valet av miljövärderingsprincip. De som företräder andra energislag än el utnyttjar oftast kolkondens på marginalen som underlag för värderingen, medan de som företräder el oftare refererar till medelel eller andra principer som är fördelaktiga för el. Det finns också exempel på organisationer som utnyttjar olika synsätt, beroende på vilken typ av elanvändning eller eltillförsel som skall bedömas. Exempelvis kan man hävda att el för drift av järnvägslok bör bedömas utifrån medelel, medan el till byggnadssuppvärmning skall bedömas utifrån marginalel. 5

0DUJLQDOHO I olika sammanhang har det visat sig uppenbart att en viss begreppsförvirring råder kring begreppet marginalel. Avses kort eller lång sikt? Gäller det en ögonblicksbild eller årsmedelvärde? Kan man endast ha en enda teknik på marginalen eller kan det vara flera? Vilka faktorer styr marginalelens sammansättning? Kan förnybar elproduktion ligga på marginalen? Förändras marginalelens sammansättning av styrmedel, exempelvis elcertifikat? Hur inverkar torrår och våtår? Kan marginalelen vara olika i olika delar av den nordiska elmarknaden, t.ex. Sverige och Danmark, på grund av flaskhalsar i överföringen? En ytterligare dimension som kan bidra till förvirringen är att begreppet kan användas i olika syften. Om en viss sorts elanvändning upplevs som önskvärd av en aktör är det osannolikt att man utgår från att elanvändningen härrör från kolkraftverk. Det motsatta är troligt då man istället betraktar en viss sorts elanvändning som mindre önskvärd. Att aktörer använder begreppet för sina egna syften är något som man kan förvänta sig och bör vara uppmärksam på. 1nJUDGHILQLWLRQHU För att skilja på orsak och verkan definierar vi i denna utredning varje förändring i elsystemet vars miljöpåverkan man önskar analysera som en störning, dvs. en avvikelse från ett tänkt normalfall mot vilket man gör sina jämförelser. En sådan störning kan exempelvis utgöras av en förtida stängning av en kärnkraftreaktor eller en ökning av elförbrukningen till följd av en expansion inom basindustrin. Dessa störningar ger upphov till förändringar i elsystemet med tillhörande förändringar av utsläpp av olika ämnen. Dessa förändringar definieras som effekter av störningen. När man i dagligt tal talar om marginalel är det oftast för att kvantifiera utsläppseffekter av en störning som man utnyttjar marginalelbegreppet. Marginalel är alltså den elproduktion som tillkommer vid en ökning av elanvändningen eller vid avveckling av elproduktion. Begreppet användas också för det motsatta, det vill säga att marginalel är den elproduktion som försvinner vid en minskning av elanvändningen eller vid tillkommande elproduktion. Strikt matematiskt innebär begreppet marginal en infinitesimal förändring, dvs. storleken på både störning och effekt är liten. Detta gäller även i tiden. Väljer man med andra ord en minsta tidsenhet, exempelvis dygn så torde marginalelen definitionsmässigt bestå av endast en enda teknik..ruwvlnw Värderat över hela året kan marginalelsproduktionen bestå av flera tekniker, förutsatt att det är olika tekniker som sist tas i anspråk i kraftsystemet under olika tider på året. Mycket tyder dock på att existerande kolkondenskraftverk, företrädesvis i Danmark, tas i anspråk under årets samtliga veckor, vilket skulle betyda att marginalelen idag produceras i kolkondenskraftverk, då dessa verk på grund av kostnadsskäl utnyttjas sist. Detta gäller dock endast om flaskhalsar i överföringen inte medför att man parallellt med kol- 6

kondens i Danmark måste ta annan produktion i anspråk i exempelvis Sverige. På mycket kort sikt kan man även argumentera för att momentana störningar tillgodoses med reglerbar vattenkraft. På grund av vattenvärdet får man dock vid en senare tidpunkt under året spara in något på vattnet istället, varför årsnettot återigen torde hamna på kolkondens enligt ovanstående resonemang. Såvida det inte under något år finns överskott på vattenkraft (eventuellt möjligt under våtår) torde vattenkraft inte kunna ingå i den kortsiktiga marginalelen. På kort sikt är det alltså störningens effekt på det existerande elproduktionssystemet som avgör marginalelproduktionens sammansättning. /nqjvlnw Samma principiella synsätt kan man också tillämpa på lång sikt, dvs. störningen påverkar endast driften av det i framtiden existerande elproduktionssystemet. Elproduktionssystemets utveckling, t.ex. i form av nyinvesteringar, antas alltså inte påverkas av störningen. I framtiden kan det dock vara en annan sorts kraftproduktion som övertar den roll som kolkondens har idag. Det är t.ex. inte orimligt att anta att motsvarande marginalel i framtiden produceras i naturgaseldade kondenskraftverk. Därmed skulle man kunna säga att den kortsiktiga marginalelen (eller den kortsiktiga effekten) består av kolkondens idag och gaskraft i framtiden. /nqjvlnwlqnoxvlyhnrqvhnyhqvhudylqyhvwhulqjvdowhuqdwly Vid större störningar och framförallt vid störningar som har en signifikant utsträckning i tiden, exempelvis över flera år, är det emellertid rimligt att utgå ifrån att elsystemet utvecklas inte bara oberoende av störningen (som i fallet med den kortsiktiga effekten både idag och i framtiden) utan även beroende på själva störningen. I detta fall kan med andra ord investeringar i kraftsystemet, exempelvis i förnybar elproduktion, komma till stånd just till följd av störningen och borde därmed även hänföras till den störningen vid en sammanvägning av miljöeffekterna. I detta fall kan effekten utgöras av flera tekniker och ha en utsträckning i tiden som är längre än själv störningen. Detta fall illustrerar snarare en långsiktig effekt som endast tveksamt kan betecknas som marginalel. Här torde det finnas utrymme för ett nytt begrepp. Oavsett vilket, är det dock troligt att det är just denna långsiktiga effekt som är rimlig att utgå ifrån när man skall miljövärdera effekter av exempelvis en förtida stängning av Barsebäck II eller en långsiktig elförbrukningshöjning i storleksordningen TWh. Då infinner sig istället frågan när det skulle vara passande att använda sig av den kortsiktiga effekten, i synnerhet som de flesta störningar som debatterats i detta sammanhang snarare haft en mer långsiktig och ickemarginell karaktär. Ett dilemma med denna utvidgade marginal-betraktelse, som vi nedan benämner dynamisk störningseffekt, är att den kan vara svår att fastställa, d.v.s. vad består den av? Den bygger ju inte på att identifiera en skillnad mot nuläget, utan definieras som skillnaden mellan två utvecklingsalternativ för elproduktionssystemet med, respektive utan den aktuella störningen. Dessa två utvecklingsalternativ kan exempelvis tas fram 7

genom beräkningar med energisystemmodeller, t.ex. MARKAL. En nackdel med detta är att modellberäkningarna kan vara svåra att göra för vem som helst och att det kan vara svårt för en utomstående att genomskåda hur beräkningarna har gjorts. Därmed kan trovärdigheten ifrågasättas. Ett annat problem kan vara att resultatet till stor del blir av karaktären det beror på. Skillnaden mellan de två utvecklingsalternativen beror på vilka antaganden man gör om de framtida beräkningsförutsättningarna. (Detta problem finns även för andra marginalansatser där man utgår från framtida förhållanden, men problemen kan då vara mindre uppenbara eftersom resultaten baseras på enklare beräkningar.) 6W\UPHGHOSnYHUNDUPDUJLQDOHO Styrmedel påverkar på olika sätt vilken elproduktion som återfinns på marginalen, både på kort och på lång sikt. Här tar vi upp tre exempel på detta: skatter i produktionsledet, handel med utsläppsrätter för koldioxid och elcertifikatsystemet. Elproduktion är normalt befriad från energi- och koldioxidskatter. Orsaken är främst att el är en vara som handlas internationellt, och att man därför av konkurrensskäl måste anpassa sig till grannländernas skatteförhållanden (som ofta medför skattefrihet). Det finns dock exempel på skatter som indirekt påverkar elproduktionskostnaderna. Vid elproduktion i kraftvärmeverk eldade med fossila bränslen tas en reducerad koldioxidskatt ut på värmedelen av bränsleanvändningen. Detta påverkar driftordningen för olika elproduktionsalternativ, och därmed vilka kraftslag som hamnar på marginalen. Skatterna kan ibland också relateras till effekten på produktionsanläggningarna. Ett exempel på detta är skatten på kärnkraftverkens termiska effekt. En sådan skatt påverkar inte driftordningen mellan kraftslagen, men däremot påverkas investeringskalkylen och därmed i vilken utsträckning kraftslaget kan komma att byggas ut. Handel med utsläppsrätter för koldioxid har pågått inom EU i drygt ett år. Utsläppsrättshandeln omfattar anläggningar inom olika sektorer och över en viss storlek. I praktiken omfattas de flesta elproduktionsanläggningar som utnyttjar fossila bränslen av systemet. Summan av de olika medlemsländernas tilldelning av utsläppsrätter ger ett tak för utsläppen av koldioxid från den handlande sektorn. Genom att denna bubbla är snävare än vad de totala utsläppen från de aktuella anläggningarna annars skulle ha varit etableras ett pris på utsläppsrätterna som (åtminstone i teorin) sätts utifrån kostnaden för utsläppsreduktionen. Användningen av utsläppsrättshandel syftar till att göra anpassningarna där det är mest kostnadseffektivt. En konsekvens av detta är att fördelningen av utsläppen från den handlande sektorn mellan olika länder upphör att ha betydelse. Som en konsekvens av styrmedelskonstruktionen kan marginalutsläppen av koldioxid sägas bli noll. Förklaringen till detta paradoxala påstående är att storleken på utsläppsbubblan är opåverkad av en förändring av svensk elanvändning eller nordisk elproduktion. Förändringarna leder endast till omfördelningar av utsläppsanpassningarna mellan olika länder. Vissa hävdar därför att det inte blir några marginaleffekter av ändrad elanvändning/elproduktion. Därmed skulle detta kunna sägas leda till en särskild miljövärderingsprincip, se också avsnitt 2.5. I detta sammanhang måste man dock komma ihåg att styrmedlet endast påverkar utsläppen av just koldioxid, medan utsläpp av andra 8

ämnen eller totalt resursutnyttjande inte påverkas. Vad som händer inom elområdet i Sverige påverkar dock hur lätt eller svårt det blir att klara den totala utsläppsbegränsningen för koldioxid. Exempelvis leder stora utsläpp från elproduktion i Sverige till att det blir svårare att klara den totala utsläppsgränsen. Detta kan översättas till att dyrare anpassningsåtgärder måste tas i anspråk och att utsläppsrättspriset stiger. Detta kan på sikt påverka möjligheterna för EU att ytterligare snäva åt utsläppsbubblan. Ytterligare ett styrmedel som påverkar sammansättningen av elproduktionen på marginalen är elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet specificerar ju, enkelt uttryckt, att en andel av elanvändningen skall komma från specificerade förnybara elproduktionsslag. Om man antar att denna andel uppgår till 10 % betyder det att en specifik ökning av elanvändningen, störningen, till minst 10 % kommer att täckas med sådan förnybar elproduktion. Resterande del av marginalen utgörs av den sist utnyttjade elproduktionen, dvs. elproduktionen med högst rörlig kostnad. Resonemanget ovan gäller för den del av elanvändningen som är kvotpliktig, d.v.s. omfattas av elceritfikatsystemet. Industrins elanvändning är exempelvis inte kvotpliktig. Om störningen däremot utgörs av en stängning av ett kraftverk eller byggande av ett nytt kraftverk ger dock elcertifikatsystemet ingen påverkan på marginalelens sammansättning. 1nJUDLDNWWDJHOVHUNULQJPDUJLQDOHO Marginaleleproduktion associerar de flesta med elproduktion med stora utsläpp. Så är ofta fallet i det nordiska elsystemet, där utredningar pekar på att kolkondens oftast utgör elsystemets marginalproduktion. Kolkondens leder till jämförelsevis stora koldioxidutsläpp och, åtminstone i gamla anläggningar, stora svavel- och kväveoxidutsläpp. Medelelproduktionen utgörs i Sverige, och även i Norden som helhet, till stor del av vattenkraft och kan därför i hög grad betraktas som ren elproduktion. Det är dock mer eller mindre en tillfällighet att marginalelen utgörs av smutsig elproduktion och medelel utgörs av ren elproduktion. I ett annat elsystem skulle medelelen mycket väl kunna vara smutsigare än marginalelen. Valet av systemgräns är avgörande för fastställandet av marginalelproduktionens sammansättning. Valet av geografisk systemgräns påverkar vilken elproduktion som ingår i bedömningen av den elproduktion som ligger på marginalen. Oftast kan Norden ses som en sammanhängande marknad, men till följd av begränsningar i överföringsförbindelserna blir Sverige (ensamt eller tillsammans med andra prisområden) tidvis en egen marknad. Systemgränsvalet påverkar också i vilken utsträckning marginalproduktionens utsläpp påverkar Sverige. I vissa fall är miljöeffekterna av utsläppen lokala eller regionala, t.ex. stoft, och i andra fall har utsläppen uteslutande globala effekter, t.ex. koldioxid. Marginalbetraktelser är inget som är unikt för energibäraren el. Om man i en valsituation gör en miljövärdering av el utifrån ett marginalsynsätt är det naturligt att även bedöma konkurrerande energibärare, t.ex. fjärrvärme, ur marginalperspektiv. 9

Ytterligare en viktig iakttagelse i samband med analysen av vad marginalelproduktionen består av är att elproduktionssystemet utvecklas även utan den aktuella störningen. Nya produktionsanläggningar byggs och gamla stängs vare sig störningen äger rum eller ej. Detta innebär att det blir missvisande att identifiera marginalelen som skillnaden mellan en prognos för ett framtida produktionsutfall och den nuvarande produktionssammansättningen. Till största del kommer förmodligen denna skillnad att vara oberoende av den aktuella störningen och snarare ett resultat av en överlagrad produktionssystemsförändring. För att på ett mer korrekt sätt fastställa marginaleffekterna av en störning är det önskvärt att isolera den förändrade utvecklingen av elproduktionen som den aktuella störningen orsakar. Hur detta kan ske, och svårigheterna med detta, diskuteras i kapitel 3.4. 10

6HPLQDULXPRPPDUJLQDOHORFKPLOM YlUGHULQJDYHO En central del i projektet har alltså varit att lyfta fram olika synsätt beträffande miljövärdering av el i allmänhet och marginalel i synnerhet. En viktig del i detta var det seminarium som genomfördes i Stockholm 26 april, 2006. Till detta seminarium inbjöds nio föredragshållare som utifrån sina erfarenheter diskuterade marginalel och miljövärdering av el. Föredragshållarna valdes för att de skulle representera olika synsätt. Följande personer deltog i seminariet som föreläsare: - Niclas Damsgaard, ECON - Bengt Göran Dalman, Göteborg Energi - Johan Kling, Svenska Naturskyddsföreningen - Birgitta Resvik, Svenskt Näringsliv - Gunnar Larsson, Vattenfall - Tomas Ekvall, IVL Svenska Miljöinstitutet - Thomas Unger, Profu - Peter Roots, SVEP Svenska Värmepumpföreningen - Tomas Kåberger, TallOil / TPS termiska processer Till seminariet inbjöds också ett antal åhörare. Inbjudningarna skickades i huvudsak till personer som fanns med på en adresslista som Elforsk tillhandahöll. Totalt deltog ett 60- tal personer i seminariet. Dokumentationer från de olika föredragen distribuerades i efterhand till alla seminariedeltagare. Nedan redovisar vi mycket kortfattat delar av det som de olika föreläsarna framförde. Redovisningen gör inte anspråk på att på ett komplett sätt redogöra för föredragshållarnas syn på frågeställningarna. Istället har vi valt att lyfta fram delar som vi bedömt vara intressanta för att peka på skillnader och likheter. Textavsnittet har skickats till respektive föredragshållare för att de skall kunna korrigera felaktigheter. Redovisningen görs i den ordning som föredragshållarna framträdde vid seminariet. 1LFODV'DPVJDDUG Miljövärderingen kan ha olika syfte. Det kan vara deskriptivt, för att beskriva nuläget, t.ex. med hjälp av elens genomsnittliga miljöpåverkan. Syftet kan också vara för att ligga till grund för val. Då är marginalegenskaperna relevanta. Niclas Damsgaard (ND) ifrågasatte värdet av att beskriva medelegenskaperna. Vad skall man utnyttja informationen till? Det är egentligen endast i samband med val mellan olika alternativ som det blir intressant att jämföra miljöegenskaper. Då är det alltså marginalegenskaperna som bör beaktas. ND var tveksam till att utnyttja avtalsrelaterade egenskaper, t.ex. Bra Miljöval som grund för miljövärderingen, eftersom han inte anser att detta kommer att påverka elproduktionens sammansättning vare sig idag eller i framtiden. På kort sikt utgörs marginalelen av kondensanläggningar i Danmark och Finland (främst kolkondens på Jylland). På lång sikt kan investeringar i elsystemet leda till att annan produktion tillkommer (gas, kärnkraft, vind). Dessa ligger dock inte nödvändigtvis på 11

marginalen kortsiktigt. Där kan även i framtiden kolkondens återfinnas. Genom elcertifikatsystemet leder ändrad elanvändning till ändrad mängd förnybar elproduktion (via kvotplikten). %HQJW* UDQ'DOPDQ Bengt Göran Dalman (BGD) ser miljövärderingen i ett investeringsperspektiv och om man vill ta fram elens egenskaper i en valsituation så är det en marginalbetraktelse som man skall göra. BGD är däremot tveksam till värdet av att använda medelel som mått på elens egenskaper. Även i samband med valsituationer där fjärrvärme berörs är det marginalproduktionen och inte medelproduktionen som är relevant. För BGD var det en aha-upplevelse när NUTEK för tio år sedan visade att fossilbränslebaserad kondensproduktion körs under årets alla veckor, se figuren nedan. Han trodde att det endast var på vintern som kondens låg på marginalen Sverige utgör en del av ett europeiskt elsystem och i takt med avreglering och att överföringsförbindelser byggs ut blir detta allt tydligare. På kort sikt anser BGD att det är kolkondens som ligger på marginalen. Om man exempelvis bygger kraftvärme är det detta som kraftvärmens elproduktion skall värderas emot. Eftersom det finns så mycket kolkondens i vår omvärld och eftersom han förutser att EU kommer att kräva att flaskhalsar i eltransmissionen byggs bort så kommer kolkondens att ligga på marginalen under lång tid framåt. -RKDQ.OLQJ Johan Kling (JK) pekade på problemet med att marginalelbegreppet är svårt att förstå för allmänheten, och därmed är det svårt att använda för bredare kommunikation. Med utgångspunkt från utbuds- och efterfrågekurvorna, se figur nedan, diskuterade JK också kring vad som egentligen ligger på marginalen om kurvorna rör sig. Vad händer dessutom med elproduktionen i framtiden? Ländernas utsläppsåtaganden leder till att kolkondens kommer att fasas ut. JK menar att det i framtiden kan ligga förnybar el på marginalen i ett integrerat europeiskt elsystem. 12

Andra tveksamheter kring marginalel är hur mycket el som kan ses som marginell och vilken sorts el som i varje ögonblick flödar genom ledningarna. På frågan om vem som bär skulden för marginalelen menar JK att alla användare gör det, inte bara den sist tillkommande användaren. JK poängterade också att konsumenterna påverkar utvecklingen genom sina val och att detta kommer att vara betydelsefullt för utvecklingen av det framtida elproduktionssystemet. Bra Miljöval är ett sätt för konsumenterna att få underlag för bedömning av elens miljöegenskaper. Ursprungsmärkning av el kommer enligt JK att ytterligare underlätta konsumenternas val i framtiden. Ett stort problem med marginalelbegreppet är att det, enligt JK, används där det passar användarens syften. Passar inte marginalel väljs någon annan miljövärderingsprincip. Det bidrar till förvirringen när till och med samma avsändare i olika sammanhang utnyttjar olika miljövärderingsprinciper. %LUJLWWD5HVYLN Birgitta Resvik (BR) redovisade kortfattat några reflexioner kring miljövärdering och marginalel sett ur industrins perspektiv. BR menar att marginalel används som ett slagträ i debatten, och att detta görs på ett slarvigt sätt. Det är viktigt att hyfsa debatten. När utsläppshandelssystemet nu införts har behovet av miljövärdering, och därmed användningen av marginalelbegreppet, minskat. I och med den utsläppsbubbla som handelssystemet etablerar, leder inte ökad elanvändning inom den handlande sektorn till större koldioxidutsläpp, utan istället till högre utsläppsrättspris. Eftersom utsläppsrättshandelssystemet blivit dyrt för företagen är det viktigt att pressa ned priset på utsläppsrätterna. Detta blir en drivkraft för elproduktion med små koldioxidutsläpp och effektiv elanvändning, snarare än miljövärderingen via marginalelbetraktelser. Ett annat synsätt, men samma budskap. *XQQDU/DUVVRQ Gunnar Larsson (GL) gjorde inledningsvis ett antal reflexioner kring marginalel och begreppets användning. Han konstaterade att det är ett viktigt och värdefullt verktyg om det används rätt, men att så oftast inte är fallet. GL påpekade att det verktyget/måttet 13

måste definieras med utgångspunkt från den frågeställning man avser att belysa. Exempelvis skiljer man ofta inte på kort och lång sikt, vilket lett till att marginalel för många har blivit synonymt med kolkondens. Ny elanvändning och elvärme antas oftast komma från marginalel bestående av kolkondens, även om utbyggnaden av ny elproduktion i Sverige och Norden i huvudsak består av annat. Inte heller ansvarsfrågan, dvs. vilken elanvändare som orsakar en viss miljöeffekt, behandlas på något genomtänkt sätt. Det finns föreställningar om att viss elanvändning utgörs av bas-el med relativt goda miljöegenskaper, medan annan elanvändning anses vara marginalel med dåliga miljöegenskaper. GL menar dock att det inte finns någon generellt invändningsfri grund för ansvarsfördelningen. Man slarvar dessutom med att utgå från frågeställningen om vad som skall mätas när man väljer miljövärderingsprincip. GL misstänker också att det är marginalelbetraktelser som ligger bakom omräkningsfaktorn för el till så kallad primärenergi. Utöver detta är det, enligt GL, ofta fel kombination av systemgräns och analysansats. Användningen av marginalelbegreppet är sammanfattningsvis problematisk och fylld av misstag. Om, som exempel, frågeställningen avser långsiktiga effekter på totala koldioxidutsläpp av en viss elanvändning har enligt GL kortsiktiga och marginella analyser litet värde. Man måste istället se till hela energibalansen och inkludera dynamiska effekter, dvs. energisystemets förändring över tiden. Speciellt om ansvarsfördelningen (dvs. kopplingen mellan en viss elanvändning och den elproduktion som denna sammanhänger med) påpekade GL att det finns många möjliga principer som kan tänkas tillämpas: - Historisk prioritet äldst elanvändning utnyttjar äldst (eller billigast) elproduktion - Störst antal räddade liv den elanvändning som är mest livsbesparande ges prioritet - Störst samhällsekonomisk nytta den elanvändning som bidrar till största ekonomiska nytta ges prioritet - Störst kundnytta sammanvägning av arbetsbesparing, komfort, säkerhet ekonomi, m.m. avgör prioritet. Det är därmed, enligt GL, svårt att lägga fast en enda korrekt ansvarsfördelningsprincip. GL menar därför att det i stort sett är omöjligt att invändningsfritt allokera en viss elproduktion till en viss elanvändning. Alla kunder bidrar gemensamt till en viss adderad elanvändningsnivå. Därmed utgör andelen av medelelproduktionen (under relevant tidsperiod) den bästa enkla approximationen av en viss elanvändnings konsekvenser på tillförselsidan. Denna andel skall teoretiskt beräknas genom en integrering över alla timmar som ingår i den relevanta tidsperioden för sammanhörande värden för elanvändning och elproduktion. Konsekvenserna för användning och tillförsel av annan energi måste också beaktas, t.ex. minskad oljeanvändning. 7RPDV(NYDOO I samband med miljövärdering av el anser Tomas Ekvall (TE) att data för både marginalel och medelel kan behövas. Med genomsnittsdata kan man göra en kon- 14

denserad förenklad beskrivning av elproduktionssystemet. Med marginaldata kan man beskriva konsekvenser av förändringar, störningar, m.m. Diskussionen om valet mellan genomsnittsdata och marginaldata i LCA pågår runt om i världen. TE kan inte se att det finns ett entydigt svar på när man skall använda respektive data, båda har nyttig användning. Marginaldata avspeglar alltså konsekvenser/effekter av förändringar. Argument för genomsnittsdata kan vara att de avspeglar hela systemets effekter och därmed kan genomsnittsdata ligga till grund för valet om att man ej vill vara del av systemen och vilket moraliskt ansvar man anser sig ha. TE diskuterade också vad som en är god handling och hur man skall kunna bestämma vad som är en god handling. Här skulle man kunna ta hjälp av moralfilosoferna, men tyvärr är de inte överens om vad som är en god handling och hur den skall definieras. För marginaleffekter kan man anlägga minst tre synsätt: - Kort sikt: fix produktionskapacitet (rörliga kostnader avgör) - Lång sikt: variabel produktionskapacitet (totala kostnader avgör) - Komplex: både och På frågan om vad marginalelen kommer att bestå av blir svaret lätt det beror på. TE brukar som en första approximation ange naturgaskondens (utifrån den samlade erfarenheten av mängder av analyser som TE och hans kollegor har gjort). Samtidigt poängterar han den stora osäkerhet som finns. 7KRPDV8QJHU Thomas Unger (TU) utgår i sina analyser av miljövärderingen av el från energisystemmodellering och studerar konsekvenser av olika typer av förändringar, störningar, med olika storlek, karaktär och utsträckning i tid. De förändringar som analyseras har i regel liten påverkan på systemet som helhet, men de kan leda till signifikanta effekter (dvs. skillnaden mellan systemets utveckling med, respektive utan störningen). Effekterna identifieras genom att beräkna elproduktionens sammansättning och utveckling i fallet med, respektive utan störningen och därefter beräkna skillnaden mellan dessa. Detta utgör då effekten av störningen. (Detta synsätt benämns i kapitel 3.4 dynamisk störningseffekt. Det är också detta synsätt som Tomas Ekvall benämner komplex marginaleffekt i avsnittet ovan.) Störningar med liten storlek och kort utsträckning i tiden, t.ex. ökad elvärmeanvändning under en vecka, ger ingen långsiktig påverkan på elproduktionssystemets utveckling, utan täcks helt av det som då ligger på marginalen, typiskt kolkondens i nuläget eller naturgaskondens i framtiden. En långsiktig ökning av elvärmeanvändningen får dock mer komplexa effekter, se bild nedan. 15

'HQOnQJVLNWLJDVW UQLQJHQ RFKGHVVHIIHNWHU 0HGVW UQLQJ K : 7 8WDQVW UQLQJ K : 7 0 <HDU 0 <HDU Störningens amplitud New fossil Renewables Existing fossil K : 7 2000 2012 2024 2036 2048 <HDU 6W UQLQJHQV YDUDNWLJKHW Profu Genom att identifiera skillnaden i produktionsutfall mellan fallet med störningen och utan störningen kan effekten av störningen identifieras. Initialt består den av ökad drift av existerande kraftverk, men på längre sikt påverkas också utbyggnaden av ny produktion. Effekten av störningen består av en mix av olika produktion och ändras över tiden. Av detta kan man sedan ta fram en genomsnittlig mix av de effekter som störningen orsakar. En erfarenhet är att effekten av en viss störning varierar mycket beroende på vilka beräkningsantaganden (bränslepriser, styrmedel, potentialer för olika produktionsalternativ, m.m.) som man utnyttjar. 3HWHU5RRWV Peter Roots (PR) inledde med frågan om marginalel är en rättvis modell för miljövärdering och besvarade själv frågan under föredraget med ett nej. PR menar att marginalel används på ett ovetenskapligt sätt och ofta i samband med marknadsföring mot värmepumpar. Marginalelsbegreppet har sitt ursprung i prissättning av el och det är där den har sin tillämpning. Principen för miljövärdering av el har stor betydelse för hur olika uppvärmningsalternativ faller ut. PR visade exempel på beräkningar med programmet EFFem där de resulterande utsläppen av koldioxid från uppvärmning med värmepump kan gå från högre än oljeuppvärmning (marginalel) till en bråkdel av oljeeldningens (svensk medelel). Enligt PR kan man betrakta marginalel på två sätt i samband med miljövärdering: - All elanvändning = marginalel - All nytillkommande elanvändning = marginalel PR diskuterade konsekvenser av de båda synsätten, t.ex. att eltåg borde ersättas med ånglok eller dieselbilar om all elanvändning bedöms mot marginalel och om dålig kolkondens ligger på marginalen. Han ställde också frågan om vem som använder elen från vattenkraften och kärnkraften. PR menade att om all ny elanvändning bedöms mot 16