Grupper Gruppmöte Treklövern, Bibliotekets hörsal 17:00 Gruppmöte S, Bibliotekets sammanträdesrum 17:00 Gruppmöte Sd, Café Ruth Oscar 17:00

Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum 2013-11-19 Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämndens ledamöter och ersättare Kallelse Dag Onsdagen den 27:e november Tid 18:00 Plats Stadsbiblioteket Grupper Gruppmöte Treklövern, Bibliotekets hörsal 17:00 Gruppmöte S, Bibliotekets sammanträdesrum 17:00 Gruppmöte Sd, Café Ruth Oscar 17:00 Dagordning Upprop 1. Mötets öppnande 2. Upprop och val av justeringsman 3. Ekonomisk rapport oktober bilaga 4. Verksamhetsplan och internbudget 2014 - bilaga 5. Placering av Skatepark 6. Övertagande av idrottshall från Korpen bilaga 7. Internkontroll bilaga 8. ICA-kort för Put and takefisket - bilaga 9. Sammanträdesdagar 2014 - bilaga 10. Rapporter Föreningsbidrag bilaga Miljökonsekvensbedömning naturgräs/konstgräs bilaga 11. Övrigt Protokoll från 2013-10-18 finns tillgängligt på kommunens hemsida. OBS! Den som ej kan närvara vid sammanträdet anmäler detta till Louise Jönsson på tel 473 013 eller e-mail: louise.jonsson@landskrona.se senast tisdagen den 26:e oktober kl. 12. Birgitta Persson Ordförande Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 30 17 fritidochkultur@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

Budgetuppföljning oktober 2013 Fritidsnämnd

1 Uppföljning driftbudget Verksamhet, tkr Politisk verksamhet Budget 2013-10 Utfall 2013-10 Avvikelse 2013-10 Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse 2013-150 -197-47 -180-236 -56 Semesterby 0 0 0 0 0 0 Camping -21 0 21-25 0 25 Lägergård 45 63 18 54 54 0 Offentliga toaletter Föreningsst öd Övr turistvhet (arrangeman g) Gemensam verksamhet -989-904 85-1 197-1 197 0-6 730-6 706 24-8 296-8 296 0-117 -108 9-140 -140 0 Idrott -20 487-20 025 462-24 671-24 516 155 Friluft -2 204-2 276-72 -2 651-2 736-85 Bad -10 289-9 307 982-12 103-11 906 197-3 609-2 957 652-4 333-4 219 114 Summa -44 551-42 417 2 134-53 542-53 192 350 Verksamheterna nämnd och styrelse, Semesterby, Camping, Lägergård, Arrangemang och Offentliga toaletter har inga särskilda avvikelser. Nämnd och styrelse har en avvikelse på 47 tkr. Föreningsstöd har gjort utbetalningar av bidrag till både LISA och föreningar. Personal- och de egna omkostnaderna förhåller sig inom ramarna. Intäkterna på verksamheten Idrott följer budgetens ramar. Personalkostnaderna avviker 218 tkr positivt. Idrott har haft två vakanta tjänster i flera månader. Där en av tjänsterna blev tillsatt den 1 november och den andra tjänsten tillträds den 1 december. Elkostnaderna är högre budgeterade än utfallet hittills. Frilufts underskott beror på att köpta tjänster och hyra av arbetsmaskiner avviker medan intäkterna och personalkostnaderna följer budgeten. Badet redovisade 8 % i ökade intäkter jämfört med samma period 2012. Drygt hälften av ökningen beror på entréintäkter och försäljning av varor. Resterande på uthyrning till sjukvården. Personalkostnaderna avviker positivt med 200 tkr. Elkostnaderna, övriga fastighetskostnader, vakthållning och övrigt förbrukningsmaterial är högre budgeterade än vad som är utfallet. Gemensamma administrationen redovisar ett överskott för personalkostnader beroende på en långtidssjukskrivning. För hela förvaltningen är intäkterna 4,19 % högre än samma period 2012. Personalkostnaderna har ökat med 0,11 % i jämförelse med 2012.

2 Uppföljning investeringsbudget Nettoinves teringar, tk r Utfall 2013-10 Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse 2013-10 154-10 896 10 896 Summa -10 154-10 896 10 896 Inköp av fordon, ombyggnaden av allmänna toaletter har färdigställts. Anläggningen av konstgräs i Asmundtorp har kostat mindre än budgeterat. Bryggan på Lill-Olas blev 993 tkr dyrare än budgeterat. Reparationen av undertaket på ishallen är färdigt. För att finansiera bryggan har upprustningen av energibesparingen på Läktarbadet skett i mindre omfattning. De andra investeringsprojekten följer planen. 3 Förslag till beslut Fritidsnämnden föreslås besluta att godkänna rapporten.

Nämndernas verksamhetsplaner 2014 Fritidsnämnd

1 Inledning Nuvarande fritidsplan för Landskrona stad är nu inne på sitt sista år. Fritidsnämnden har tillsatt en arbetsgrupp som skall lägga fam förslag på ny plan till nämnden i början av kommande år. Människors fritidsvanor är inne i en förändringsperiod. Man kan en rätt tydlig trend från traditionell tävlingsidrott mot individuellt motionerande på gym och i motionsspår. Detta märks även bland barn och unga som inte deltar i så många idrottsverksamheter som förr och som också lämnar idrottande allt tidigare. Att motionera och idrotta i former och vid tidpunkt man själv bestämmer blir allt viktigare. Samtidigt finns det en stark medvetenhet om att motion är viktigt för hälsan. Att möte dessa förändrade vanor och behov blir en viktig uppgift för kommande års arbete. En samplanering med stadsbyggnadsförvaltningen och gata/park kommer att bli viktigt för att skapa bra förhållanden som möter dessa behov i anslutning till boendet. Fritidsnämndens verksamhetsplan utgår ifrån de kommungemensamma målen och kunskap om de förändringar vi kan se i förändrade fritidsvanor. En viktig uppgift är också att skapa rimliga villkor även för de idrotter som inte kan nyttja kommunala lokaler. Kommande år görs därför tydliga satsningar på förbättrade förhållanden för hästsporten. En ny aktivitetspark planeras i anslutning till Citadellbadet med verksamhet för skate, klättring, beachbollsporter, utegym och dans i anslutning till badet och befintliga vandringsleder. 2 Nämndens ansvar och organisation Fritidsnämnden ansvarar för stadens idrottsanläggningar, friluftsanläggningar såsom badstränder och vandringsleder, badanläggningar med två inomhusbad och två utomhus bassängbad, folkhälsa och stöd till föreningslivet inom idrott och ideella organisationer. Organisatoriskt är verksamheten uppdelad i en idrottsplatsavdelning, en badavdelning och en administrativ avdelning. Nämnden äger en stor del av stadens idrottsanläggningar, men lämnar också bidrag till vissa föreningar som äger sina egna anläggningar. För inomhussporter samutnyttjas i stor utsträckning verksamheten de hallar som finns på skolorna.

3 Utvecklingsområde 4 Stadens prioriterade områden 4.1 Skola för kunskap med arbetsro Kommunmål Nämndmål Indikatorer Målvärde 2014 En växande andel ska nå skolans mål Hög simkunnighet hos alla skolelever. Elever på skolor skall efter skoltid få möjlighet att pröva olika idrotter. Antal elever som kan simma 200 meter. Antal elever som är medlemmar i Cityidrott. Antal elever som ansluter sig till kontinuerligt deltagande i en förenings verksamhet 4.2 Landskrona den arbetande staden Kommunmål Nämndmål Indikatorer Målvärde 2014 Hälsotalet ska ökas Fortsätta att utveckla arbetet med att synliggöra folkhälsoarbetet. 4.3 Landskrona den trygga staden Kommunmål Nämndmål Indikatorer Målvärde 2014 Den totala brottsligheten ska pressas tillbaka Drogfri träningskultur på gym och idrottsanläggningar. Idrottsanläggningarna skall vara trygga för besökarna och ha få störningar orsakade av stölder eller skadegörelse. Antalet genomförda dopingkontroller. Resultat från genomförda dopingkontroller. Antal incidenter av stölder, hot eller skadegörelse. 5 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunmål Nämndmål Indikatorer Målvärde 2014 Landskronas stads långsiktiga resultatmål för de skattefinansierade verksamheterna ska motsvara ett resultat om minst 2 % av Ökad nyttjande av Karlslundsbadet. Rättvist förändring av bidragssystemet. Antal besökare Självfinansieringsgrad Spännvidden mellan lägsta och högsta stöd. Spännvidden mellan

Kommunmål Nämndmål Indikatorer Målvärde 2014 skatteintäkterna och generella statsbidrag, med ett kortsiktigt delmål för 2013, 2014 och 2015 med 0,8 %, 1,0 % och 1,2 % Införande av systematiskt kvalitetsarbete. genomsnittet för användning av kommunal anläggning. Totalbidraget per bidragsberättigad medlem och förening per år. Egen utvärdering enligt SIQ modell. 6 Personalpolitiska mål Kommunmål Kommunindikatorer Nämndmål Indikatorer Landskrona stads varumärke som attraktiv arbetsgivare ska stärkas Hälsan bland Landskrona stads medarbetare ska öka Kvalitén i löneprocessen ska öka Landskrona stad ska kännetecknas av ett BRA ledarskap. Andelen medarbetare i hela Landskrona stad som trivs i sitt arbete ska öka. Andelen ambassadörer i Landskrona stad ska öka. Minskad total sjukfrånvaro - max 4,0 %. Färre långtidssjukskrivna - max 99 medarbetare långtidssjukskrivna i snitt (mer än 30 dagar). Färre antal korttidsjukfrånvarodagar - max 3,5 dagar i genomsnitt per anställd. Index för utvecklingssamtal Fritidsnämnden har inga mål som avviker från de kommungemensamma målen. Det bör dock uppmärksammas att ett mål på högst 4% i sjukfrånvaro kan vara svårt att uppnå när förvaltningen har många arbetsmarknadsplacerade medarbetare som i grunden har ett hälsoproblem och därför fått en tjänst med ett rehabilliterande mål. Hälsoläget i personalgruppen bedöms som bra och sjukfrånvaron bland ordinarie personal är låg liksom personalomsättningen. 7 Övriga nämndmål Fritidsnämnden arbetar nu med att formulera en ny Fritidsplan, varför inga specifika nämndsmål utöver de som gäller i anslutning till de kommungemensamma målen tagits fram för 2014.

8 Uppdrag Fritidsnämnden har lämnat uppdrag till förvaltningen att utveckla användningen av badanläggningarna. Projektet Cityidrott har ett särskilt anslag på 1,050 miljoner. Verksamheten har nu pågått några år och den styrgrupp som finns med representanter för LISA, fritids- och kulturförvaltningen och rektorerna på berörda skolor har enats om vikten av att nu låta göra en extern utvärdering av hur projektet når sina mål. Malmö högskolas enhet för idrottsvetenskap är kontaktad och har visat intresse för att utföra utvärderingen.

9 Ekonomi och budget - tabeller 9.1 Driftbudget inkl kapitaltjänstkostnader Driftbudget inkl kapitalkostnader, netto, tkr Kommunbidrag excl tidsbegränsade anslag Tidsbegränsade anslag Kommunbidrag inkl tidsbegränsade anslag Förändring jämfört med föregående år, tkr Förändring jämfört med föregående år, % Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016-53 788-52 492-52 687-52 687-52 687-1 050-1 050-1 050-1 050-1 050-54 838-53 542-53 737-53 737-53 737 1 296-195 0 0-0,02 0,00 0 0 9.2 Verksamhetsindelad budget Verksamhet, tkr Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Nämnd och styrelse samt Gemensam administration Semsterby, Camping och offentliga toaletter Föreningsbidrag och arrangemang 4 426 4 513 4 501 4 501 4 501 1 210 1 168 1 222 1 222 1 222 7 756 8 436 8 186 8 186 8 186 Idrott, Friluft och bad 41 497 39 425 39 828 39 828 39 828 Summa 54 889 53 542 53 737 53 737 53 737 9.3 Förändring av kommunbidrag mellan 2013 och 2014 Anslag Kommunbidrag 2013 excl tidsbegränsade anslag Tkr -40 480 Effektivisering 321 Uppräkning inflation -347 Finansiering av kommungemensamma uppdrag 24 Minskning av PO-påslaget 62

Anslag Tkr Kommunbidrag 2014 excl tidsbegränsade anslag -40 420 Tidsbegränsade anslag Idrott i centrum -1 050 Kommunbidrag inkl tidsbegränsade anslag -41 470 9.4 Investeringar Investeringsprojekt, tkr Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016-8 703 Re-investeringar -3 433-3 605-3 657-3 708 Konstgräs -4 000-4 000 Brygga Lill-Olas -3 463 Offentliga toaletter Ven -200 Skate- o klätterpark -4 000 Utökad kapacitet halltider -8 000 Ridhus i Karlslund -4 000 Omklädningsrum på idrottsplatsen -12 000 Idrottsplatsen - Arena -10 000 Vandrings-, cykel- och ridleder -2 000 Summa -8 703-10 896-23 805-25 657-5 708 9.5 Effektiviseringar Åtgärd Tkr Summa 9.6 Volymer Volymmått Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Nyttjandet av Karlsundsbadet antalet besökare 63654 70019 77021 84723 93195

9.7 Nyckeltal Nyckeltal Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Självfinansieringsgrad Bad 28% 30% 31% 32% 33% Aktivitetsintäkter Bad 12% 15% 15% 15% 15% Antal bidragsberättigade medlemmar 5951 5951 6050 6100 6100 Antal föreningar 64 64 67 67 67 Kontantbidrag/förening i genomsnitt (kr) Totalstöd per bidragsberättigad medlem i egen anläggning (kr) Totalstöd per bidragsberättigad medlem i kommunens anläggning 36901 36901 36500 36500 36500 717 710 720 730 740 4703 4700 4750 4800 4850 10 Ekonomi och budget - analys och kommentar Omfattning Fritidsnämndens budget omfattar drygt 41 miljoner kronor exkl kapitaltjänstkostnader. Inom investeringsbudgeten finns projekt som kommer att medföra ökade driftskostnader utan att medel för detta skapats. Utmaningar Genom utbyggnaden av anläggningar för spontanidrott och folkhälsa får förvaltningen ett utökat skötseluppdrag inom befintlig ram. Att klara detta blir då ett effektiviseringsuppdrag. Det är högst angeläget att underhåll av fastigheter är på en så hög nivå att fastigheternas/anläggningarnas framtida status inte äventyras.. Förvaltningen bedömer att statusen idag i allmänhet är god, men om det skall vara så även i framtiden bygger det på att underhållskostnaden inte tvingas bli ett budgetpolitiskt dragspel. Stödet till föreningarna är inte rimligt rättvist mellan idrotter och mellan de som nyttjar kommunala respektive egenägda eller hyrda anläggningar. Stöder varierar från 1:25 per aktiv ungdom. Att få till stånd en rimlig utjämning är en stor utmaning. Svaga och starka sidor i budgeten Ökade kostnader för städning genom de avtal som träffrats med Serviceförvaltningen och konsekvensen av fullmäktiges beslut om så kallad 0-taxa för användning av konstgräsplaner för ungdomar är inte ännu beaktade i internbudgeten. Dessa beslut kan framtvinga nedläggning av någon anläggning och generellt minskade föreningsbidrag. 11 Förslag till beslut Fritidsnämnden föreslås godkänna internbudget och verksamhetsmål

NÄMNDSMÅL 2014, FRITIDSNÄMNDEN 1. ÖKA INVÅNARNAS DELAKTIGHET I PLANERING OCH UTFÖRANDE AV NYA IDROTTS- OCH FRILUFTSMILJÖER * Göra en ny kultur- och fritidsvaneundersökning 2014 * Bilda fokusgrupper inför utveckling av aktivitetsparken vid halvmånen 2. STÄRKA DET GODA VÄRDSKAPET * Årligen genomföra en personalaktivitet kring Det goda värdskapet 3. GÖRA DET VÄLKÄNT I LANDSKRONA OCH I VÅR OMGIVANDE REGION VILKET BRA FRILUFTS- OCH AKTIVITETSUTBUD SOM FINNS HÄR * Upprätta en kommunikations- och marknadsplan för hela fritidsområdet 4. UTVECKLA MÖJLIGHETERNA TILL SPONTANT IDROTTANDE FÖR UNGA * Bygga ny skatepark och introducera paddeltennis * Delta aktivt i Österprojektet för att tillföra perspektivet om behovet av lek- och spontanidrottsanläggningar i området * Etablera spontanidrottsmöjligheter för ungdom i Korphuset 5. UTVECKLA MOTIONSAKTIVITETER FÖR SENIORER * Etablera folkhälsoinriktad motionsverksamhet för seniorer i Korphuset * Samverka med omsorgsförvaltningen kring seniorers aktivitet 6. FÅ FÖRENINGAR ATT TA ÖKAT ANSVAR FÖR ENKLARE UPPGIFTER PÅ IDROTTSANLÄGGNINGARNA * Fortsätta lägga ut enklare utförandeuppgifter på föreningar

7. STARTA EN PLANERING FÖR ATT ETABLERA NÅGRA AKTIVITETSMILJÖER MED UNIKA KVALITETER * Upprätta en sammanhållen planering för hela utbudet inom park- och idrottsområdet i Karlslund för att skapa ett unikt aktivitetsområde för alla åldrar 8. STÄRKA DET JÄMSTÄLDA OCH RÄTTVISA PERSPEKTIVET I ALL FRITIDSVERKSAMHET * Skapa kunskapsunderlag genom kultur- och fritidsvaneundersökningen * Börja arbeta efter checklista i alla utvecklingsprojekt så att miljö, jämställdhet och rättviseaspekterna alltid beaktas 9. GÖRA LANDSKRONA VÄLKÄNT FÖR AKTIVITETER SOM NYTTJAR HAVET * Utveckla aktivitetscentra vid Halvmånen och Lill-Olas

Fritids- och kulturförvaltningen 1(2) Datum 2013-11-15 Handläggare Susanna Ilievska Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Budget 2014 Förändringar i anslag Den största verksamhetsförändringen 2014 sker inom Idrottsavdelningen. I kommunfullmäktige togs beslut om nolltaxa för konstgräsplaner även för för barn- och ungdomsidrott, vilket leder till minskade intäkter för verksamheten Idrott. Genom avtalsskrivning om städverksamheten med Serviceförvaltningen kommer städkostnaderna att öka med minst 350 tkr. För att kompensera intäktsförlusten och de ökade städkostnaderna föreslås följande åtgärder: * Säsongen med is i ishallen kortas ner en månad under våren och vi upphör med uthyrning av istid under sommaren eftersom användarna nu är för få. Detta ger en inbesparing på 150 tkr * Genom de senaste årens utbyggnad av konstgräsplaner kan antalet naturgräsplaner reduceras. Det så kallade Korpfältet väster om Guldängens gymnasieskola avvecklas vilket reducerar skötselkostnaderna med cirka 100 mkr. * Det kommunala aktivitetsstödet i verksamheten Föreningsbidrag minska sina bidrag med motsvarande belopp 150 tkr. De föreningar som har möten i förvaltningens lokaler kommer att få minskade bidrag från 40 kr till 35 kr per sammaankomst. * An arbetsledare pensioneras vid årsskiftet. En generationsväxling har varit förberedd och det gör att denna tjänst inte behöver kompenseras i sin helhet vilket ger en kostnadsminskning för personal på 100-150 tkr. Under 2013 har underhållsanslaget varit reducerat tillfälligt. Återställningen sker inte helt till tidigare nivåer. På frilufts har man anställt en person (tidigare OSA-placerad) för vilken förvaltningen kommer att erhålla bidrag från arbetsförmedlingen och därmed blir den tillkommande kostnaden för förvaltningen låg. Baden har fått en minskad budgetram med 92 tkr eftersom skolskjutsarna har Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 30 17 xxx@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(2) tagits över från Utbildningsförvaltningen. Hyresintäkterna för Café Plantan ökar med drygt 30 tkr. Badintäkterna förväntas öka med 5% Driftbudget 2014 Fritidsnämnden har en budgetram på 41 470 tkr exklusive kapitalkostnader. 2013 2014 förändring Nämnd och styrelse 180 180 0 Lägergård -85 0 85 Offentliga toaletter 1 080 1 080 0 Föreningsstöd 8 296 8 046-250 Arrangemang 140 140 0 Idrott 17 444 18 028 584 Frilufts 1 909 2 054 145 Bad 7 917 7 700-217 Gemensam administration 4 249 4 242-7 Totalt 41 130 41 470 340 Investeringsbudget 2014 Investeringsbudgetens totala ram är 23 805 tkr. Reinvesteringar är 3 605 tkr och resten 20 200 tkr är nyinvesteringar. Konstgräsplan 4 000 Ven offentliga toaletter 200 Skatepark i betong 4 000 Idrottshall utökad kapacitet 8 000 Ridhuset utbyggnad 4 000 20 200 Göran Nyström Förvaltningschef Susanna Ilievska Förvaltningsekonom

Fritids- och kulturförvaltningen 1(3) Datum 2013-11-04 Handläggare Tom Sörensson Er Referens Vår Referens TS Övertagande av Korphuset på fastigheten Björnen 9 Bakgrund Föreningen Korpen Landskrona motionsidrottsförening äger Korphuset på fastigheten Björnen 9, medan Landskrona motionshus aktiebolag, ansvarar för den dagliga verksamheten i lokalerna. Korphuset innehåller två fullstora inomhusplaner, två tennisbanor, cirka 750 kvadratmeter gym, inklusive samt lokaler för gruppträning. I byggnaden finns också flera omklädningsrum, reception, kontorsrum, konferenslokal och övriga biytor. Landskrona stad, genom fritids- och kulturförvaltningen hyr lokaler i Korphuset för en del av de föreningar som inte kan erbjudas plats i kommunens lokaler, bland annat racketsporter och innebandy. Korphuset hyr också ut några mindre lokaler till kiropraktiker och naprapat. Föreningen har meddelat Landskrona stad, som är borgensman för ett av de lån som är tecknade på anläggningen (2,9 miljoner), att man har svårt att driva verksamheten långsiktigt i ekonomisk balans och föreslår därför att Landskrona stad blir ägare av Korphuset och driver verksamheten vidare samt hyr ut lokaler till Landskrona motionshus AB för gymverksamheten på marknadsmässiga villkor. Köpesumman är satt till 6,1 miljon kronor vilket motsvarar den belåning föreningen har för fastigheten. Föreningen har inte haft ekonomisk kraft att genomföra angelägna energiinvesteringar i fastigheten och även en del underhållsåtgärder släpar efter. I huvudsak är dock fastigheten i gott skick och en nybyggnation för att erhålla de aktivitetsytor som fastigheten innehåller skulle bli väsentligt dyrare. Som jämförelse kan anges en fastighet som Landskrona stad deltog i budgivning på för något år sedan. Den fastigheten såldes för drygt 15 miljoner och hade om den köpts för vår verksamhet krävt uppskattningsvis 10 miljoner i ombyggnadskostnad. Fastigheten Björnen 9 har därför väl ett värde som motsvarar begärd köpeskilling. Ett alternativvärde på marknaden, såsom för ändamålet lager, är däremot inte speciellt gott eftersom det nu finns ett överskott på den här typen av lokaler. Organisation Fritids- och kulturförvaltningens anläggningsavdelning, kommer att förvalta och driva Korphuset åt Landskrona stad med arbetsledning och personal för underhåll och drift av anläggningen. Förvaltningen och Landskrona motionshus kan samutnyttja receptionstjänster för att ge bra service till allmänhet och föreningar, vilket reducerar driftskostnaderna. Verksamhet Fritids- och kulturförvaltningen skall, även fortsättningsvis, upplåta lokaler för de föreningar som inte kan erbjudas plats i kommunens lokaler. Man undersöker också möjligheten hyra ut en halv inomhusplan för två banor för padeltennis medan andra Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 30 17 fritidochkultur@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(3) halvan reserveras för olika typer av spontanverksamhet för ungdomar. Däremot behålls en inomhusplan och de två tennisplanerna intakta tills vidare, och inom ett år kan verksamheten i Föreningshuset Plantan flyttas och samordnas i Korphusets lokaler. Målet är också att de konferenser, kurser, möten m.m. som genomförs på Plantan idag, skall kunna erbjudas ändamålsenliga lokaler i Korphuset. Troligen finns även möjlighet att upplåta lokaler för kampsport och för gruppen äldre seniorer. En mindre ombyggnad av fastigheten skulle möjliggöra att kampsporter som idag finns i en externt hyrd lokal i kvarteret Björnen kan flytta hit. Eventuellt skulle viss verksamhet för Landskrona pistolskytteklubb kunna beredas plats också. Resterande lokalyta för gymverksamhet hyrs ut till Landskrona motionshus AB. Bedömningen just nu är att, anläggningen skall var öppen och bemannad alla dagar i veckan, året runt. Från cirka kl. 8.00 till cirka 21.00. Möjligen kommer delar av anläggningen att stängas några veckor under sommaren för underhållsarbeten eller mindre ombyggnader. Sammanfattning Korpen Landskrona motionsidrottsförening har fått en kraftigt förändrad verksamhet och tyngdpunkten ligger idag i den gymverksamhet man bedriver i sin fastighet i kvarteret Björnen och i Häljarp. Föreningen kan inte långsiktigt bära det ekonomiska och verksamhetsmässiga engagemang som Korphuset innebär. Fritidsverksamheten i Landskrona har ett behov av inomhuslokaler av Korphusets omfattning. Om fastigheten skulle säljas för annat ändamål skulle fritids- och kulturförvaltningen få mycket svårt att erbjuda tennis och innebandyidrotterna fullgoda ersättningslokaler. Genom att Landskrona stad förvärvar fastigheten, tryggar dess långsiktiga underhåll och hyr ut den del av fastigheten som Korpen har ett verksamhetsmässigt intresse av till föreningen, så uppnås en fördel för båda parter. Den föreslagna köpeskillingen är jämfört med nybyggnad och andra möjliga förvärv förmånlig. Å andra sidan är inte andrahandsmarknaden bra för stora lagerlokaler, varför denna lösning är fördelaktig även för Korpen. Verksamhetsmässigt tryggas gymmet för Korpens kunder samt tennis-, badminton och innebandy för dessa föreningar. Det skapas också möjlighet till verksamhetsutveckling riktat mot spontanidrott för ungdomar vilket är ett stort behov inte minst för de ungdomar som bor i närbelägna Karlslundsområdet. Det skapas också möjlighet till dagverksamhet med hälso- och motionsinriktning för seniorer, vilket är svårt att få in i övriga inomhushallar idag, som ju används primärt för skolorna. Genom att ett förvärv av fastigheten medför möjligheter att flytta verksamheter från externt hyrda lokaler, så blir driftskostnadsökningen begränsad.

3(3) Förslag till beslut Beräkningarna med Landskrona stad som ägare, grundas på viss ombyggnad av energisystem, lokaler m.m. för en investeringsutgift av cirka 2 miljoner kronor. Den ekonomiska konsekvensen av att äga och driva Korphuset innebär, förutom investeringsutgiften, ett uppskattat behov av tilläggsanslag i Fritidsnämndens driftbudget med 600 tkr. Såväl investeringsutgift som driftskostnaden är nu föremål för en genomlysning. Byggnadens ytskikt skall besiktas och tänkbara energiinvesteringar beräknas av externa konsulter. De ekonomiska beräkningarna skall vara analyserade till den 9:e december så att säkerställda ekonomiska konsekvenser kan presenteras för kommunstyrelsens arbetsutskott den 16/12. Fritidsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom den verksamhetsutveckling som finns beskriven i denna skrivelse att föreslå kommunstyrelsen att fastigheten Björnen 9 förvärvas från Korpen Landskrona motionsidrottsförening för en summa av 6,1 miljon kronor. att ge fritids- och kulturförvaltningen i uppgift att till kommunstyrelsen presentera en säkerställd investeringsutgift och driftskostnadskalkyl för genomförande av de verksamhetsförändringar som finns beskrivna i denna skrivelse. samt att ge fritids- och kulturförvaltningen i uppgift att säga upp externa hyreskontrakt för de verksamheter som skall lokaliseras till Korphuset. Göran Nyström Förvaltningschef Tom Sörensson Verksamhetsutvecklare Beräknad driftskostnad fö

Plan - Intern kontroll 2014 Fritidsnämnd

1 Inledning Kontrollen följer kommunens interna kontroll reglemente som antogs av fullmäktige 2008-01- 28, 9. Denna plan avser styrning och kontroll av rutiner utifrån perspektivet efterlevnad av lagar, policys, föreskrifter, riktlinjer m m. Nämnderna ska kontrollera kommunövergripande risker som är framtagna av stadens interna kontrollgrupp och beslutade av kommunstyrelsen. Utöver den övergripande risken har varje nämnd tagit beslut om nämndspecifika risker. 2 Kommunövergripande risker 2.1 Intern brottslighet 2.1.1 Intern brottslighet med inriktning avseende jäv, handel med inflytande, tagande och givande av mutor Vad kan gå fel Sannolikheter: Stadskontoret fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett samlat underlag som ger en bild av förekomsten av korruption i kommuner. Stadskontorets underlag visar att; mer än hälften av de tillfrågade tjänstemännen och politikerna bedömer att någon i den egna organisationen vid något tillfälle mottagit otillbörliga förmåner. Mänskliga faktorn, kulturen och otydliga gränsdragningar är faktorer som påverkar den interna brottsligheten. Konsekvenser: Minskad trovärdighet hos medborgarna och andra aktörer. Varumärket allvarligt skadat. Sämre affärer kan bli kostnadsdrivande. Snedvriden konkurrens. Skadeanspråk från leverantörer som missgynnats. Kontroller Direktupphandling Mottagningsattest Representation och utbildning Vad Finns skriftlig dokumentation av direktupphandling och har den följt kommunens policy? Är kontroller av fakturan gjorda enligt attestreglementet 8? Bedömning av om utbildningen/representationen kan uppfattas som ett försök till otillbörlig påverkan. 2.2 LAS-processen 2.2.1 Rapportering till LAS Vad kan gå fel Sannolikhet: Eftersläpning av rapportering från verksamheten till personalkontoret. Skrivs anställningarna med rätt datum/intervall, till exempel om en person är anställd den 5/6 och därefter den 7/6 skrivs anställningen med intervall 5/6 till 7/6 eller skrivs en anställning per dag som är det rätta. Anställningsavtal registreras i regel omgående inom någon dag. Kulturnämnd, Plan - Intern kontroll 2014 2(4)

Den version av LAS som används idag, läser ifrån användardatabasen, och den uppdateras varje måndag natt. Konsekvenser: En icke önskvärd anställning kan bli resultatet om informationen till LAS-listan inte sköts på rätt sätt, vilket är kostsamt och kan påverka kvaliteten och måluppfyllelsen. Kontroller Bevakning Behörighet Rutiner Inlasats Vad Är bevakningen tillräcklig, finns det luckor i processen (eftersläpning) De som arbetar med LAS-bevakningen, har de rätt behörighet? Vilka rutiner finns på förvaltningarna? Vilka rutiner finns mellan förvaltningarna och personalkontoret? Hur många har lasats in från 2011 och framåt och vad är anledningen? 3 Nämndsövergripande risker 3.1 Kontanthantering 3.1.1 Rån Vad kan gå fel Personal som lämnar kontanter på banken kan bli rånad. Kontroller Flödesschema för kontanthantering Ansvar och rutiner. Vad Kartläggning av kontanthantering från mottagning till utlämning. Ansvar och rutiner. Är ansvar och rutiner för kontakthantering kända och hur de tillämpas. Finns det ersättare. 3.1.2 Stöld Vad kan gå fel Om flera personer hanterar pengar finns det större risk för stöld. Kontroller Rutiner för kontanthantering Vad Är kontanthantering spårbar. 3.2 Uthyrning av lokaler 3.2.1 Förlorade intäkter pga hanteringsfel i olika system. Vad kan gå fel Lokaluthyrning sker via tredjepartssystem. Vid en rutinkontroll upptäcktes möjlighet att manipulera system efter klarmarkering och faktura utskick. Kulturnämnd, Plan - Intern kontroll 2014 3(4)

Kontroller Fakturabehandling. Avstämning av intäkter. Jämförelse mellan intäkter och uthyrningstillfällen. Jämförelse mellan personaluthyrning och personalkostnader Vad Vem kan påverka information om utskickade fakturor. Kontrollera och jämför flödeschema för intäkter i olika system, samt avstämning mellan dessa. Kontrollera bokningssystem med ekonomiintäkter. Följer personalkostnaderna uthyrningstillfällen och avtal. 4 Förslag till beslut Fritidsnämnden föreslås att fastställa kontrollplanen. Kulturnämnd, Plan - Intern kontroll 2014 4(4)

Intern kontroll 2013 Fritidsnämnd

1 Inledning Kontrollen följer kommunens interna kontroll reglemente. Nämnderna ska kontrollera kommunövergripande punkter som är tagna av kommunstyrelsen. Utöver den övergripande kontrollpunkten har varje nämnd tagit beslut om förvaltningsspecifika kontroll punkter. Denna uppföljningsrapport behandlar risker/kontrollpunkter utifrån perspektivet efterlevnad av lagar, policys, föreskrifter, riktlinjer m m. Kontrollen följer tillämpningsanvisningarna som är framtagna för intern kontroll. Övriga perspektiv som ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet samt tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten behandlas och rapporteras vid andra tillfällen. Uppföljning av verksamheternas ekonomi görs månadsvis (undantag juni och november månad), månadsrapporterna rapporteras till kommunstyrelsen. I tertial 1 görs en djupare analys av verksamheternas ekonomi och prestationer. Uppföljningen av tertial 1 rapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Verksamheternas ekonomi, prestationer och rättvisa räkenskaper följs upp i delårsrapporten och årsredovisningen. Uppföljningarna baseras på de planeringsdirektiv och verksamhetsplaner som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har tagit beslut om. Årsredovisningen och delårsrapporten rapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige och revideras av revisionen. Verkställighet av fastställda beslut följs upp en gång på våren och en gång på hösten och rapportering görs till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Inför varje nytt år upprättas tidplan när rapporteringen ska göras. Utöver denna rapportering görs varje år systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete. Under 2013 görs även en medarbetarenkät. Kommunövergripande kontrollpunkt 1.1 Intern brottslighet Från och med 1 juli 2012 finns det ny skärpt lagstiftning mot mutor och korruption. Det som varje förvaltning ska kontrollera är: Finns det skriftlig dokumentation av direktupphandling Mottagningsattest, är kontroller av fakturan gjorda enligt attestreglementet 8 Representation och utbildning, bedömning av om utblidning/representation kan uppfattas som ett försök till otillbörlig påverkan. Enligt väsentlighets- och riskbedömningsmatrisen bedöms ovanstående konsekvens vara kännbar och sannolikheten möjlig. Bedömningens resultat gav 12 poäng och det innebär att snarast möjligt krävs en åtgärd för att minimera riskerna. 1.1.1 Vad är kontrollerat Direktupphandling: Mutor Finns det skriftlig dokumentation av direktupphandling. Mottagningsattest, är kontroller av fakturan gjorda enligt attestreglementet 8. Representation och utbildning. Bedömning av om utbildningen/representationen kan uppfattas som ett försök till otillbörlig påverkan. Fritidsnämnd, Intern kontroll 2013 2(5)

1.1.2 Slutsats och åtgärd Direktupphandlingar Finns det skriftlig dokumentation av direktupphandling. Metod: Enkät Vem som har svarat på enkät: Varje avdelningschef fick svara på om det fanns dokumentation för leverantörer från vilka förvaltningen gjort direktupphandling över ett prisbasbelopp och i så fall vilken dokumentation som fanns. Med skriftlig dokumentation avses här annan skriftlig dokumentation än faktura så som t.ex. avtal, offert, underlag m.m. Slutsatser Förvaltningen når inte kravet i befintlig policy på att ha skriftliga anbud vid direktupphandling över ett prisbasbelopp. Det finns i 13 av 49 fall. En anledning är att inköpen från de flesta leverantörer avser flera köp som enskilt inte överstiger ett prisbasbelopp. Dessutom har den befintliga policyn setts över eftersom den har blivit utdaterad. I lagen (2007:1091) finns inga krav på dokumentation vid direktupphandling. Åtgärder: Genom införande av den nya policyn kommer oklarheter att försvinna och dokumentationsprocessen att underlättas. Från och med 2014 kommer inköp följas upp två gånger om året. I de fall gränsen för direktupphandling har överskridits och ett fortsatt behov finns bör upphandling genomföras. För förvaltningens del gäller det leverantörerna Trafik & Fritid Skandinavien (idrottsplatsutrustning) och CAMI Stängsel AB (stängsel). Kommunövergripande gäller detta leverantören Ohlssons AB (mark- och strandarbeten m.m.). Ansvaret för att kommunövergripande upphandling finns och genomförs vilar på Stadsledningskontoret. Mottagningsattest Är kontroller av fakturan gjorda enligt attestreglementet 8 Metod: Intervju och granskning Vem som svarat: Av 23 mottagningsattestanter har tre slumpmässigt valts ut. De tre mottagningsattestanterna är Bengt-Arne Nilsson (IP), Tom Sörensson (Investering) och Marija Filipovic (Administration). Fem fakturor valdes ut slumpmässigt och granskades för att undersöka om attester sker i enlighet med attestreglemente. Granskningen genomfördes också genom intervjuer med de valda mottagningsattestanterna med fokus på utförda kontroller gjorda i samband med attest av faktura. Slutsatser Genom intervjuerna och granskningen av fakturorna kom det fram att attesterna i huvudsak följer attestreglementet 8. Men det finns två brister man borde åtgärda. Det förekommer fakturor med beskrivningstext: Utförda arbeten enligt överenskommelse. Några fakturor har felaktig mottagarreferens. Åtgärder Leverantörsfaktura måste innehålla beskrivning av tjänst eller vara som betalas. Det kan dock finnas en bilaga bifogad och inscannad tillsammans med fakturan där överenskommelsen framkommer. Mottagarreferens måste ändras genom kontakt med leverantör så snabbt som möjligt efter verksamhetsförändring. Under 2014 kommer utbildning för kontoansvariga att anordnas där bl.a. regler och rutiner samt förbättring och effektivisering av fakturabehandling ska behandlas. Fritidsnämnd, Intern kontroll 2013 3(5)

Mutor Metod: Centralutförmad enkät Vem som ska svara på enkät: Slumpmäsigt utvald personal som representerar olika yrkesgrupper och ansvarsområde i förvaltningen. En enkät är utförmad centralt och kommer att distribueras ut till personal så fort alla förberedelsena är klara under 2014. 2 Förvaltningsövergripande kontrollpunkter Systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete Landskrona stads verksamheter ska bedrivas i en säker miljö med så få störningar som möjligt. Det systematiska säkerhetsarbetet ska vara förebyggande och ligga till grund för att: säkerställa den dagliga driften för att kunna tillhandahålla god service till medborgarna. upprätthålla medborgarnas förtroende för verksamheten inom Landskrona stad. skapa en säker och trygg miljö för medarbetare och samverkande partners. minimera konsekvensen av oönskade händelser inom stadens verksamheter. Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en angelägenhet för både arbetsgivare, fackliga organisationer och anställda. För att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet måste alla medverka. Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön och ser till att arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i verksamheten. Det ska omfatta alla fysiska, psykologiska, sociala och organisatoriska förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Det är därför viktigt att ha i åtanke att det mesta som görs på arbetsplatsen har betydelse för arbetsmiljön. 2.1.1 Vad är kontrollerat Följande kontrollpunkter ska kontrolleras: Hur efterlevs uppföljning av arbetsmiljölagen. Finns det delegationsordning för SAM och SBA. Finns det handlingsplaner vid ombyggnad/utställningsbygge osv. Finns det handlingsplaner för olyckstillbud. Finns det säkerhetsrutiner och följs dem upp. Görs det konsekvensanalyser vid verksamhetsförändring. Kompetensutveckling. Hot och våld på arbetsplatsen. Arbetsolyckor. Används arbetsskydd. Stöld. Skada på objekt. Finns det en larmorganisation. Rapportering i gemensamt skaderapporteringssystem 2.1.2 Slutssats och åtgärd Verksamhet/anläggning som svarade på intervju: Idrott, Bad Metod: Med en frågebateri och i direkt intervju med ansvariga chefer och/eller ersättare med kännedom om olika kontrollområde. Fritidsnämnd, Intern kontroll 2013 4(5)

Begränsning: Kontrollen begränsas vid muntlig intervju. I förlägning ska en stickkontroll på dokumentation utföras. Slutsats och åtgärder Förvaltningens säkerhetsarbete inom område SBA, SAM och Larm är omfattande och det finns en stor medvetenhet om ansvar och vikt. Delegationsordning och ansvar är kända, och det är klart vem som ska utföra arbetsuppgifter. Verksamheterna jobbar strategiskt för att beroende av nyckelpersoner minskas. Rutiner, metoder, organisation och system är i huvudsak systematiska och tillämpas inom de flesta relevanta områden och ofta vid relevanta tillfällen. Integration med övriga verksamhetsprocesser finns. Uppföljning av angreppssätt, dess tillämpning och effektivitet finns på detaljnivå. En övergripande uppföljning och analys saknas dock. Verksamhetens största utmaning är att öka säkerhetsmedvetenhet hos föreningar och besökare. Åtgärder Årsplanering av aktiviteter, uppföljning och analys. Bättre struktur på dokumentation, färdiga mallar och check-listor. Inventering och eventuell komplettering av handlingsplaner Digital nyckelhantering Utökat ansvar för digital rapportering 3 Förslag till beslut Fritidsnämnden föreslås att godkänna rapporten. Fritidsnämnd, Intern kontroll 2013 5(5)

Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum 2013-11-12 Handläggare Susanna Ilievska Er Referens Vår Referens Tilldelning av handkassa Igor Lewitas har uttryckt att han har behov för handkassa på 1 000 kr för Putand-take-fiskets (Citadellfisket) mindre löpande kostnader. Eftersom man inte använder längre kontanta handkassor inom Landskrona stad föreslår man ICA-bankkort med motsvarande belopp. Fritidsnämnden föreslås tilldela verksamheten Put-and-take-fisket (Citadellfisket) ett ICA-bankkort med kreditgräns på 1000 kronor. Susanna Ilievska Förvaltningsekonom Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 30 17 xxx@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum 2013-09-02 Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Sammanträdesdagar för år 2014 Onsdag om inte annat anges Månad Presidie Nämnd Januari Februari onsdag 29/1 onsdag 12 Bokslut Mars 5 19 April 2 16 Budget 2014 Maj 07 21 Tertialrapport 1 Juni 04 17 September 03 onsdag 17 Tertialrapport 2 Oktober 08 22 Internbudget och Verksamhetsplan November 5 19 December - - FRITIDS- OCH KULTURFÖRVALTNINGEN Göran Nyström Förvaltningschef

Fritids- och kulturförvaltningen 1(2) Datum 2013-11-15 Handläggare Louise Jönsson Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Bidrag Kommunalt aktivitetsstöd Bidraget avser att stimulera föreningarnas verksamhet för deltagare i åldern 7-20 år. Det finns två varianter; Ett bidrag som utgår med 40 kr (2013) per bidragsberättigad aktivitet för föreningar med verksamhet i kommunens lokaler med 0-taxa. Ett bidrag som utgår med 60 kr per bidragsberättigad aktivitet för föreningar med verksamhet i egen eller hyrd lokal/anläggning. Stöd till utbildning Bidraget avser att stödja viss grundläggande utbildning av föreningsledare. Utbildningen ska gynna ungdomsidrotten verksamhetsmässigt eller administrativt. Anläggningsstöd Bidraget avser att stödja förhyrning av lämplig lokal för att utöva sin huvudsakliga verksamhet eller drift av egen lokal. Startbidrag Bidraget avser att stödja nybildade föreningar/sektioner. Verksamhet i nämndens regi Föreningar som anordnar lovaktiviteter under sportlovet och sommarlovet och deltar i våra respektive program som skickas ut till grundskoleelever får viss ersättning. Allmän fritidsverksamhet En pott att fördela till föreningar som hör av sig och behöver extra stöttning för diverse saker. T ex strandstädning, affischering vid evenemang, läger, renovering, inköp av material, arrangemang m.m. Landskrona stad Fritids- och kulturförvaltningen 261 80 Landskrona Besöksadress Rådhusgatan 3 Tfn 0418-47 30 13 Fax 0418-47 30 17 bidrag.fritid@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(2) Övrigt LISA får 30 00 kr varje år till sin verksamhet. LISA får 1 050 000 kr till att driva Cityidrott.

Preliminär version Miljöbelastning vid anläggning och drift av fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs Naturgräs Konstgräs 2013-11-11 på uppdrag av Fritids- och kulturförvaltningen Landskrona kommun

Tom sida

Miljöbelastning vid anläggning och drift av fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs Rapporten är upprättad av: Karl Holmström Uppdragsgivare: Fritids- och kulturförvaltningen, Landskrona kommun, Omslagsbild: Naturgräs och konstgräs på Landskrona IP (7 november 2013) Landskrona 2013-11-11 EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i dokument (inkl omslag): 14 Utskriftsversion: 13-11-12 Wordfil: Fotbollsplan_MKB.docx Ekologgruppen i Landskrona AB ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON: 0418-76750 FAX: 0418-10310 HEMSIDA: www.ekologgruppen.com E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

Miljöbelastning vid anläggning och drift av fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs Innehåll sidan Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Metodik... 6 Miljöbelastning för elitfotbollsplaner... 7 Naturgräs... 7 Markuppbyggnad, gräsmatta och täckduk... 7 Gräsklippning... 7 Gödsling... 7 Övriga skötselåtgärder och transporter... 8 Uppvärmning... 8 Bevattning... 8 Konstgräs... 8 Markuppbyggnad och konstgräsmatta... 8 Sviktpad... 8 Granulat och sand... 9 Harvning... 9 Övriga åtgärder för drift och skötsel... 9 Övriga miljöaspekter... 11 Energiförbrukning... 11 Vattenförbrukning och hydrologi... 11 Koldioxid... 12 Miljöbelastning vid renovering och avveckling... 13 Biologisk mångfald... 14 4 Ekologgruppen i Landskrona AB

Miljöbelastning vid anläggning och drift av fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs Sammanfattning Vid en första kontakt med frågan: är naturgräs eller konstgräs bäst för miljön? blir nog det spontana svaret för många naturgräs. Fotbollsplaner för elitfotboll är dock, oavsett plantyp, att betrakta som mycket artificiella anläggningar om de byggs efter de normer som gäller från och med 2014 (Svenska fotbollförbundet och UEFA). Båda plantyperna är skötselkrävande och för båda alternativen gäller att de ska kunna värmas upp och bevattnas. En plan med naturgräs måste också kunna skyddas mot regn med täckduk. Båda plantyperna anläggs på speciellt uppbyggda och väldränerade markbäddar. Några av de mest miljöbelastande faktorerna för en ny fotbollsplan för elitfotboll är kopplade till anläggningsarbetena. Detta beror på att stora mängder jord-, sand- och stenmaterial behöver schaktas bort från planen respektive transporteras till planen. Under planen ska också anläggas rörsystem för uppvärmning, dräneringssystem och bevattningssystem. Vid anläggning av konstgräs tillkommer också miljöbelastande produktion och transport av själva konstgräset med underlagsmatta, som består av olika plastmaterial. Produktion av material för en konstgräsplan bedöms vara mer miljöbelastande än för en naturgräsplan. Driften av planerna skiljer sig åt avseende av skötsel och förbrukning av olika produkter, energi och vatten. Över tid bedöms uppvärmningen av fotbollsplanerna vara den enskilt mest belastande miljöfaktorn. Då en naturgräsplan beräknas förbruka cirka fyra gånger mer energi för uppvärmning blir detta en mycket betydande faktor vid jämförelsen av miljöbelastningen från driften av de båda planalternativen. Andra betydelsefulla miljöaspekter som hör ihop med skötseln av planerna är för naturgräset främst gräsklippning och gödsling, och för konstgräset harvning. Naturgräs bedöms för flertalet driftmoment vara mer miljöbelastande än konstgräs. En faktor att väga in är också att en konstgräsplan i princip kan nyttjas utan begränsning till skillnad från naturgräset där nyttjandet är årstidsbegränsat, liksom nyttjandefrekvensen. Skötsel och driftinsatser omfattar därmed del av året för naturgräset och hela året för konstgräsalternativet. Ett intensivt nyttjande av konstgräset innebär dock förkortad livslängd och behovet av renovering med ny konstgräsmatta infaller snabbare. Den planerade nyttjandetiden för en naturgräsplan på Landskrona IP är 200 timmar per år och 500 timmar per år för en plan med konstgräs. Naturgräs är ett levande material som skapar livsmiljö för gräset men också för olika djur som kan leva i gräset och i marken. Detta innebär att naturgräsplanen kan bidra med föda till t ex fåglar. En gräsmatta för elitfotboll bedöms dock ha mycket liten betydelse för den biologiska mångfalden och i praktiken torde denna aspekt vara helt underordnad planens funktion för fotbollsspel. Hydrologiskt antas naturgräsplanen ge en något mer utjämnad avrinning jämfört med konstgräset. Men vid tillfällen då täckduk används över naturgräset blir planen i hydrologiskt hänseende att betrakta som hårdgjord yta utan fördröjd avrinning. Behovet av bevattning är betydligt större på naturgräsplanen. På konstgräs är bevattning aktuellt endast i samband med spel för att uppnå vissa planegenskaper. De miljöbelastande faktorerna för naturgräs respektive konstgräs bedöms vara ungefär lika efter ett år. Därefter, räknat efter 7, 10 och 25 år, blir skillnaderna i allt större och alternativet med naturgräs är då mest miljöbelastande, framför allt beroende på större uppvärmnings- och skötselbehov. Skillnaderna mellan planalternativen blir givetvis större om man räknar med miljöbelastning per nyttjandetid, eftersom naturgräset nyttjas färre timmar per år. 5 Ekologgruppen i Landskrona AB

Miljöbelastning vid anläggning och drift av fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs Inledning Föreliggande utredning syftar till att belysa vilken belastning på miljön som uppkommer vid anläggning och drift av en ny fotbollsplan för elitspel med naturgräs kontra konstgräs. Arbetet har utförts på uppdrag av Fritids- och kulturförvaltningen, Landskrona kommun. Utredningen har föranletts av den diskussion som förts om vilken plantyp som ska ersätta det nuvarande naturgräset på Landskrona IP. Utredningen är inte en fullständig miljökonsekvensbeskrivning i miljöbalkens mening, men den redovisar de miljöaspekter som bedöms var mest relevanta i sammanhanget. Det har inom ramen för uppdraget ofta inte varit möjligt att kvantifiera olika typer av miljöpåverkan. En svårighet vid beskrivning av miljöpåverkan är också att det finns flera olika produkter att välja mellan. Vid beskrivning av miljöbelastningen från energiförbrukningen är det till exempel avgörande vilken energikälla som används; fossil eller förnyelsebar. Skaderisker för spel på olika underlag har inte behandlats. Metodik I utredningen har produkter och arbetsmoment vid anläggning och drift av naturgräs- och konstgräs beskrivits översiktligt. Miljöbelastningen har, inom vad som varit görligt inom uppdraget, för flera delar inte kunnat kvantifieras. Dock har flertalet produkter och arbetsmoment åsatts ett miljöbelastningstal på skalan 1-20. Talets storlek har baserats på bedömd volym eller omfattning på miljöbelastningen. Volym och omfattning baseras i en del fall på relativt välgrundade uppgifter men i andra på mer eller mindre grova antaganden. Eftersom talen är bedömda, inte beräknade, är de behäftade med subjektivitet och gör inte anspråk på någon vetenskaplighet. En särskild svårighet i bedömningen har varit att miljöbelastningarna delvis är av helt olika karaktär och egentligen omöjliga att poängsätta i en och samma skala. Trots dessa begränsningar och komplikationer torde genomgången visa vilka olika produkter och arbetsmoment som är mest miljöbelastande och vilka skillnader som finns mellan naturgräs och konstgräs. Miljöbelastningen för olika produkter och arbetsmoment kan beräknas för olika tidsperioder, vilket påverkar utfallet. Uppdragsgivaren har valt att särskilt belysa miljöbelastningen efter ett, sju och tio år. Till detta har även perioden 25-år lagts till. Tidsperioderna har valts med hänsyn till att konstgräset, med planerad nyttjandetid på 500 timmar per år, behöver bytas ut efter cirka åtta år. Tioårsperioden innefattar sålunda ett byte och 25-årsperioden tre byten av konstgräsmattan. För att även väga in de olika plantypernas nyttjandetid, 200 timmar för naturgräset och 500 timmar för konstgräset per år, har även miljöbelastningen per nyttjandetimme beräknats. De summor för miljöbelastning som beräknats, med stöd av ovan beskrivet poängsystem, ska användas med stor försiktighet. Rangordningen av vilken plantyp som är mest miljöbelastande bedöms dock vara rimlig. Utöver miljöbelastningen för förbrukning av produkter, energi och vatten redovisas utsläpp av koldioxid för vissa moment. Vidare berörs översiktligt frågan om vilka skillnader som kan finnas för den biologiska mångfalden vid val av naturgräs eller konstgräs. De miljöbelastningar som följer av anläggning och drift av naturgräs- respektive konstgräsplan är delvis av helt olika typer, eller storheter, och är därför svåra att väga mot varandra. 6 Ekologgruppen i Landskrona AB