FÖRSLAG TILL DAGORDNING



Relevanta dokument
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Datum Sida 2 (5) Diarienr GSN 2018/ VÄSTERÅS STAD

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

SAMVERKANSRUTIN. Samverkansrutin mellan skola och hälso- och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Västbus reviderade riktlinjer 2012*

Rapport. utifrån Västbus riktlinjer. Rapportera mera. våren

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

enligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET

Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

EHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Noleredsskolans elevhälsoprocess

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa

Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att. Barn och unga ska lyckas i skolan. Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd

Detta är Backatorpsskolans

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19

Samverkansrutin för elevhälsa, första linjen unga, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatri i Värmland

Lagstiftning kring samverkan

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

Samverkansrutiner. mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Hågadalsskolan 2016/17

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Landstingsfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Barn- och elevhälsoplan

Utvecklad samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri och förskola - skola. MARKARYDS KOMMUN

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019

Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö

FRÅNVAROTRAPPAN. Ett verktyg och en vägledning när elev är frånvarande. Fortsatt frånvaro

Samverkansrutiner. mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Handlingsplan - Elevhälsa

Anvisning för hantering av tilläggsbelopp

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018

Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen. Antagen av nämnden Uppdaterad

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och

ELEVHÄLSOPLAN TORPSKOLAN

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Elevhälsoplan

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Västbus hur funkar det?

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Hågadalsskolan 2015/16

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Protokoll Närvårdssamverkan Alingsås

Ett elevärendes gång. Hälsofrämjande. Utveckling mot målen. Förebyggande

Ledningsgrupp Närvårdsområde Borås

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Svar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och diagnos av neuropsykiatriska tillstånd (SoS Dnr 978/2008)

Västbus reviderade riktlinjer Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Elevhälsoplan Knappekullaskolan Skolenhet 1 Skolenhet 2

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Tilläggsbelopp. information och handledning

Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Barn- och elevhälsoplan

Transkript:

Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötets öppnande. 2. Föregående protokoll. 3. Val av justerare. TEMADEL - funktionsnedsättning 4. Diskussion om gruppens vara eller inte vara. ALLMÄN DEL 5. Återkoppling AG barn och unga vuxna i utsatt situation- Ge förslag på lokal överenskommelse mellan skola-bup-primårvård för att säkerställa vårdkedjan. Beslutspunkt 6. Återkoppling AG psyk ohälsa - Utforma förslag till handlingsplan utifrån priosatsning 2015. 7. Återkoppling SIP vilken blankett ska användas - avvikelser. Beslutspunkt. 8. Revidering av Överenskommelse mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland om samarbete och samordning av insatser till personer med pskisk funktionsnedsättning. 9. Handlingsplan närvårdssamverkan 2015. 10. Framtida arbetsformer i närvårdssamverkan. 11. Representation i arbetsgrupperna och beredningsgrupperna. ÖVRIGA FRÅGOR 12. Information som berör flera huvudmän-läget inför sommaren 13. Sammanträdestid i november VÄLKOMNA! Catharina Johansson Förvaltningschef, vård- och äldreomsorgsförvaltningen

Datum: 150226 Handläggare: Iréne Lidén Utvecklingschef Malin Hedin Verksamhetschef enl HSL Direktnr: Beteckning: Elevhälsans uppdrag och utgångspunkter för samverkan Skolans uppdrag är alltid att anpassa verksamheten efter varje elevs behov för att skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Sambandet mellan lärande och hälsa är i fokus och elevhälsan är knutna nära skolans uppdrag. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla elever. Elevhälsan har ett särskilt ansvar att identifiera och undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. På rektors uppdrag kan elevhälsan göra en utredning för att bättre förstå barnet och hitta rätt stöd i skolan. Syftet med elevutredningen är ge underlag för skolan att förstå elevens styrkor och svårigheter i skolan samt vilket stöd eleven behöver. Utredningen ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder. Vid oro om att en elev befaras inte nå utbildningens mål eller uppvisar andra skolsvårigheter, bör en skyndsam utredning ske som underlag för ev åtgärdsprogram. Eftersom skolan inte kan avvakta med att sätta in stöd med hänvisning att det behövs kompletterande utredning. Vid komplexa svårigheter bör utvärderingen av åtgärdsprogrammet leda till en utvidgad kartläggning och därmed större underlag för vidare insatser. När behövs en allsidig elevutredning? Det kan vara när: eleven varit frånvarande vid flera tillfällen har svårigheter i det sociala samspelet har koncentrationssvårigheter har språkstörningar som påverkar barnets sätt att kommunicera i skolan Det finns inga bestämda metoder för hur en utredning utförs. Det kan och bör se olika ut och planeras individuellt. Skolans frågeställning styr omfattning och inriktning på utredningen. Den pedagogiska utredningen syftar dels till att beskriva elevens behov, dels bedöma om de kan tillgodoses genom extra anpassningar eller kräver särskilt stöd. I det senare fallet upprättas ett åtgärdsprogram. Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Vid behov görs även en social, psykologisk och/eller medicinsk utredning. Dessa sammanställs för att ge en helhetsbild av elevens lärandesituation och ge underlag för hur det särskilda stödet skall utformas. Det är en process för att hitta fram till fungerande stöd i skolan och stödet kan ju variera och förändras över tid. I skolan finns det en poäng med att låta den utredande processen ta tid och ha en samtidigt prövande inriktning då man vill arbeta nära lärosituationen för att stärka denna i positiv riktning direkt. Det finns klara fördelar med utredningsmetoder som involverar pedagogerna som undervisar eleven och som är nära lärprocessen och har lärandesituationen i fokus eftersom syftet är att skapa förutsättningar för en så positiv sådan som möjligt. Det händer att elevhälsan på uppdrag av rektor, utreder och bedömer en elev och att de planerade åtgärderna genomförs utan att eleven når utbildningsmålen på grund av tex funktionsnedsättningar. Det kan då bli aktuellt att remittera eleven till någon specialistverksamhet. Remissen bör då innehålla tydlig frågeställning, kopia på av rektor beslutade och genomförda utredningar utifrån inledande frågeställning inklusive analys samt kopia på åtgärdsprogram och utvärdering. Samverkan kan även ske i andra riktningen tex för att få en fungerande skolgång för elever med olika funktionsnedsättningar eller behov av egenvård. Specialistnivån kan kontakta skolan för att få ta del av skolans bedömning av frågeställningar rörande hur barnet fungerar i skolan. Vid akuta symptom på allvarlig psykisk ohälsa bör elevhälsan snabbt i samråd med vårdnadshavarna ta kontakt med specialistnivån. Samverkan kan ske i form av nätverksträffar enligt Västbus. Om eleven eller vårdnadshavaren kontaktar elevhälsan med icke skolrelaterade problem hänvisas eller remitteras de vid behov vidare till lämplig vårdgivare. I inledningen till Västbus riktlinjer för en allsidig elevutredning-skolnivå, står tydlig: Skollagen ger en ram för skolans ansvarsområde och genom att beskriva skolans ärendegång blir det tydligt vilka ställningstagande som måste göras. Fokus har förskjutits från vad en bedömning ska innehålla till att låta den frågeställning skolan har angående eleven och elevens skolsituation vara det som avgör hur utredningen utformas. Ur Vägledning för elevhälsan Elevhälsans uppgift är inte i första hand att svara på om vissa svårigheter kan bero på en diagnos utan personalen ska medverka till att eleven får stöd utifrån sina förutsättningar. Specialistverksamheter inom sjukvården kan göra diagnostisk utredning efter en remiss från elevhälsan. All text är hämtad från Vägledning för elevhälsan och Västbus riktlinjer. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Samverkan mellan BUP, skola och vårdcentraler På ledningsgruppen får närvårdssamverkan i Alingsås fick arbetsgruppen Barn och Unga i uppdrag att tydliggöra gränsdragningen mellan vårdinstanserna Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, skolhälsovården och vårdcentralerna i kommunen. Det uppfattas som väldigt otydligt vart man ska vända sig, och det har varit svårt att få klarhet i detta. Det finns i huvudsak två dokument som direkt reglerar dessa områden. Dessa är Ett utvecklat samarbete från 2009, och Västbusavtalet, främst Råd och stöd till allsidig elevutredning (bilaga 1 och 2). Tolkningen av dessa avtal har varierat, och verksamheters egna regleringar har ibland givits prioritet eller tolkats som om de motsätter sig de styrande dokumenten. En grundtanke som jag tror alla är överens om är att det finns en basnivå på vården, och en specialistnivå. Till basnivån hör skolhälsovården och vårdcentralerna. Man har sedan mitten på 2000- talet från regeringsnivå arbetat för att hitta en lösning på det stora trycket på Barnpsykiatrin och har då bl a via SKL arbetat med att utveckla basnivå som man har kommit att kalla första linjens vård för psykisk hälsa hos barn. Till specialistnivå hör barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomsmedicin. BUP har sedan januari 2014 bestämt att agera utifrån sitt specialistuppdrag och på vårdcentralens uppdrag som första linjen för psykisk hälsa hos barn och unga. Det innebär att alla patienter i första hand hänvisas till vårdcentraler för ett första bedömning, och eventuellt en första behandlingsinsats. Vilken typ av behandling som vårdcentralerna ska erbjuda har varit föremål för en utbildning och långa diskussioner mellan vårdcentraler och barnpsykiatrin. Det ser mycket olika ut i regionen och en revidering av avtalet är under diskussion. Vårdcentralerna har inte varit beredda att skriva på detta avtal fast man i sak är överens om innehållet. I Alingsås erbjuds barn och unga inte behandling på vårdcentralerna i någon större utsträckning, om alls. När det gäller skolhälsovården så har de tagit fasta på sitt förebyggande uppdrag. I Västbus råd och stöd kring allsidig elevutredning beskrivs när det kan vara aktuellt med remittering av barn till barnpsykiatrin. Där framgår det vad skolan, vid en remittering, bör ta ställning till och bifoga dessa ställningstagande till barnpsykiatrin. I en mer specifik riktlinje inom VGR kring barn med neuropsykiatriska svårigheter och utredning av dessa, bilaga 3, framgår det att remissinstans för skolhälsovården när de finns en neuropsykiatrisk frågeställning är BUP och inget annat. Remissen behöver också vara underbyggd med underlag som visar att det finns anledning att tro att det handlar om neuropsykiatri och inget annat, så som det står i råden. Förslag på hur det skulle kunna se ut: Om skolhälsovården möter ett barn som inte klarar skolsituationen så gör man en bedömning av vad det handlar om och sätter in de insatser man behöver göra. Om man ser någon form av psykiska problem i form av ångest eller depression som hinder för inlärning skickas remissen i första hand till Vårdcentralen. Om det finns en misstanke om att det har med barnets egna svårigheter att göra, görs en allsidig elevutredning för att kartlägga dessa och för att se vilka insatser skolan ska erbjuda. Om denna insats inte har effekt, eller om den allsidiga elevutredningen pekar på svårigheter med koncentration eller interaktion med jämnåriga, remitteras ärendet till BUP. Om föräldrar söker på vårdcentralen för sina barn så gör vårdcentralen en bedömning. Om föräldrarna huvudsakligen pratar om barnets skolsituation så kontaktar vårdcentralen skolan för att

efterhöra om vad de gör för bedömning där. Om de gör samma bedömning som föräldrarna skickas remiss till BUP, om inte hänvisas föräldrarna till skolan för att de ska förstå skolans bedömning. Om föräldrarna kommer med lättare problematik inom ångest och depression så erbjuds de en första insats inom vårdcentralen. Om det handlar om psykosomatiska frågor utesluts somatiska sjukdomar. Om det handlar om frågor som kräver psykopedagogiska insatser handskas vårdcentralen med detta. Finns det en osäkerhet kan vårdcentralen ringa BUPs konsultationstelefon för rådfrågning. Är man tydlig över att det handlar om en barnpsykiatrisk problematik utesluts medicinska skäl för detta, och remiss skickas. BUPs remisser hanteras centralt av ett remissteam som handhar hela Södra Älvsborg. De bokar upp nybesök på BUP-Alingsås. Vid detta nybesök görs en barnpsykiatriska bedömning som har till syfte att se om ärendet tillhör barnpsykiatri, om det finns tillräckligt med underlag för att kunna göra denna bedömning, om familjen bör få hjälp någon annanstans och vilken insats som kan behövas. Bedömningen kommuniceras till remittenten i de enskilda ärendena via remissvar. BUP har en väldigt strikt vårdgaranti och erbjuder utredning och behandling för de barn och ungdomar som har måttlig till allvarliga psykiska svårigheter. BUP har haft en lång kö till sina utredningar. Skälet till detta är delvis att vi gjort bedömningar på basnivå. Nu har HSN, Hälso- och sjukvårdsnämnden, tillskjutit tillfälliga pengar för att korta köerna. Ambitionen är att det inte ska finnas några köer fortsättningsvis, men det kräver att BUP inte gör annat än det man har till uppdrag.